C-UPPSATS. Bushdoktrinen

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:254 Bushdoktrinen - realism eller liberalism? Thomas Lassi Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2009:254 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/254--SE

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag. Ett antal olika centrala ställningstaganden sammanställdes från både realismen och liberalismen inom fem områden som sedan jämfördes med bushdoktrinen. Dessa områden var Internationella aktörer, Styrelseskick, Moral, Utveckling och Mål. I uppsatsen konstateras det att inom fyra av fem områden finns distinkta skillnader mellan teoriperspektiven. Inom området moral är det svårt att urskilja en distinkt skillnad mellan perspektiven, främst beroende på att liberalismen kan tolkas som att både ta ställning för eller emot moral inom internationella relationer beroende på vilken liberal tänkare som det refereras till. Resultatet från uppsatsens granskning är att Bushdoktrinen varken kan sägas tillhöra den realistiska eller liberala skolan inom internationella relationer. Bushdoktrinen har vissa likheter med båda de teoriperspektiv som rapporten behandlar och betraktas av rapporten som en blandning av de två. Det kan också konstateras att detta är ett område som behöver en större ingående granskning men också att det inte är något som lämpar sig för en uppsats på C-nivå i Statsvetenskap. Nyckelord: George W. Bush, Internationella Relationer, Bushdoktrinen, Liberalism, Realism.

3 Innehåll 1. INLEDNING Syfte Avgränsningar Teoretisk Anknytning Metod och Material Disposition TEORIPERSPEKTIV Realism Ursprung och grunder Modern Realism Neorealism Maktbalans Säkerhetsdilemmat Sammanfattning av Realismen Idealism och Liberalism Idealism Liberalisms ursprung Grundantaganden Liberalism och Moral Interdependens och Institutionalism Den Demokratiska Freden Sammanfattning av Liberalismen Sammanfattning BUSHDOKTRINEN Sammanfattning DISKUSSION OCH ANALYS KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Elektroniska Källor... 23

4 1. Inledning När amerikansk utrikespolitik behandlas är det vanligt att benämna en presidents sammanhållna utrikespolitiska agenda som en doktrin. Exempel på detta är bl.a. Eisenhowerdoktrinen, Trumandoktrinen och Monroedoktrinen. Den kanske mest kända av dessa är Trumandoktrinen som formade USA:s utrikespolitik efter andra världskriget fram till Berlinmurens fall. Efter berlinmurens fall har USA haft tre presidenter som har fullgjort sina mandat. En av dessa är George W. Bush som regerade i två mandatperioder mellan I valet 2000 hade George W. Bush besegrat Al Gore efter ett jämnt val där inrikesfrågorna legat i centrum för debatten. Under kampanjen använde Bush begreppet Compassionate Conservatism (medkännande konservativ) samtidigt som han även förespråkade att USA borde minska sina militära åtaganden utomlands. Även demokraternas kandidat, Al Gore, la sitt kampanjfokus låg på inrikesfrågor. Den 11:e september 2001 inträffade det värsta terrordådet hittills på amerikansk mark när terrorister kapade fyra flygplan varav två flögs in i Wold Trade Center, ett flögs in i Pentagon och det fjärde störtade på ett fält i delstaten Pennsylvania. Antalet döda efter attackerna uppgick till nästan 3000 personer. Efter terrordådet krävde allmänheten handling utav presidenten och hans administration i Vita Huset. Bushadministrationen deklarerade att landet låg i öppet krig mot terroristerna och att alla stater eller organisationer som stödde terrorismen också betraktades som en del av fienden (National Security Strategy, 2002). I Afghanistan störtades Talibanerna, Saddam Hussein avlägsnades från makten i Irak och misstänkta terrorister fick sina tillgångar spärrade. Bushadministrationens beslut att bland annat gå till krig i Afghanistan mottogs med stora protester (Washington Post, 2008 samt New York Times, 2003) över hela världen men Bush stod fast vid sina beslut och Bushdoktrinen, som presenteras i uppsatsen, genomgick få förändringar under hans tid i Vita Huset. Kritik mot Bushadministrationen och dess doktrin kom från både höger (Buchanan, Pat. 2003) och vänster i Nordamerika (Klein, Naomi. 2004). Realisterna hävdade att den förda utrikespolitiken var för idealistisk och att varken Afghanistan eller Irak utgjorde något hot mot USA:s intressen. Från liberalt håll hördes istället protesterna mot det unilaterala agerande som kriget i Irak innebar. Liberalerna ansåg 1

5 att Bushadministrationen i högre grad skulle ha vänt sig till de internationella organisationerna. Med kritik från de två största teoriperspektiven i åtanke så väcks frågan om Bushdoktrinens innehåll hade en realistisk eller liberal bas. Speglade Bushdoktrinen en realistisk eller liberal grundsyn på internationella relationer? Den här uppsatsen utreder huruvida det är möjligt att klassificera doktrinen som realistisk eller liberalistisk. 2

6 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera Bushdoktrinen utifrån de två stora internationella teoriperspektiven realism och idealism för att kunna klassificera doktrinen som antingen liberal eller realistisk. Bushadministrationen och dess utrikespolitik var kontroversiell i båda ändarna av det politiska spektrat och George W. Bush har både blivit betecknad som en kall realist och naiv idealist i olika medier. Uppsatsen söker svar på följande frågeställning: Har Bushdoktrinen tillräckligt med likheter med antingen realismen eller liberalismen för att doktrinen ska kunna klassificeras som en realistisk eller liberal doktrin? 1.2 Avgränsningar Under åtta år i Vita Huset hinner en administration med att göra ett stort antal utrikespolitiska beslut vilket innebär att det blir ett alltför stort arbete att närmare granska alla beslut som tagits. Uppsatsen kommer att granska doktrinen för att identifiera de delar som var centrala i ett teoretiskt perspektiv för Bushdoktrinen. Som underlag för detta kommer endast material från Vita Huset att användas eftersom uppsatsens mål är att förstå Bushdoktrinen och inte fokusera på vad journalister, supporters eller kritiker anser om doktrinens innehåll. Detta innebär i sin tur att det som kommer att granskas Bushadministrationens retorik. 1.3 Teoretisk Anknytning Uppsatsen knyter direkt an till statsvetenskapen och disciplinen internationella relationer. Realismen och liberalismen kommer att beskrivas och användas som utgångspunkt när Bushdoktrinen ska analyseras. Det går inte att peka på en enda statsvetare eller teoretiker som lagt grunden för något utav teoriperspektiven och därför kommer uppsatsen endast att sammanfatta de teoretiker som ger en bild av perspektiven. 1.4 Metod och Material Realismen och liberalismen är de två teoriperspektiv som har störst utbredning och som det då rimligtvis finns mest material kring. Andra perspektiv som t.ex. Marxism har inte haft samma genomslagskraft och kommer därför inte att inkluderas i uppsatsen. Eftersom 3

7 teoriperspektiven är så stora och avgrenar sig åt flera olika håll kommer uppsatsen att fokusera på de teoretiker som anses vara mest tongivande inom sitt område. För realismen kommer t.ex. Morgenthau att användas medan Keohane är en av de teoretiker som får representera liberalismen. Uppsatsen kommer delvis att använda sig utav originalmaterial från teoretiker och delvis av information från andra källor. Bushdoktrinen kommer att härledas utifrån officiellt material publicerat av Vita Huset som t.ex. tal och dokument utgivna av amerikanska myndigheter. Uppsatsen kommer inte att hämta material rörande Bushdoktrinen från andra källor eftersom målet med uppsatsen är att granska doktrinen i den form som Bush vill presentera den. De tal och dokument som valts ut anses vara representativa för doktrinen, vilket innebär att en närmare granskning av andra tal och dokument skulle ge samma resultat för frågeställningen i uppsatsen. Bland annat Robert Jervis använde sig utav samma West Point tal i Understanding the Bush Doctrine från 2002 (Jervis, 2002). Eftersom det material som används för att beskriva Bushdoktrinen endast är hämtat från Vita Huset kan det i sin tur betyda att materialet framstår som ensidigt positivt. Med tanke på uppsatsens syfte är detta dock inte ett problem eftersom Bushdoktrinen är formad av Bushadministrationen och det är då självklart deras utsagor skall granskas. 1.5 Disposition Uppsatsen kommer först att presentera de två perspektiven realism och liberalism att presenteras. Båda dessa perspektiv har en lång historia och flera olika beståndsdelar som kommer att gås igenom för att ge uppsatsen en god teoretisk grund. Efter att perspektiven har introducerats kommer Bushdoktrinens centrala delar att presenteras varefter det kommer att finnas en diskussion angående Bushdoktrinen och huruvida den kan anses ha realistiska eller liberala inslag. 4

8 2. Teoriperspektiv Inom internationella relationer finns det ett antal olika synsätt på hur förhållandet mellan stater, internationella organisationer och aktörer fungerar. Ett sådant synsätt brukar benämnas med termen teoriperspektiv. Kortfattat så är ett teoriperspektiv en viss typ av glasögon som används när internationella relationer studeras. Det finns två teoriperspektiv, realism och liberalism, som har större utbredning än andra perspektiv som till exempel Marxism. På grund av denna storleksskillnad har uppsatsen valt att behandla realismen och liberalismen. Uppsatsen kommer att sammanställa teoriperspektiven utifrån fem olika områden. Dessa områden är aktörer, styrelseskick, moral, utveckling samt mål. Detta resultat kommer sedan på varje område att jämföras med Bushdoktrinen för att kunna svara på uppsatsens syfte. I detta kapitel kommer först det realistiska perspektivet på internationella relationer att presenteras för att därefter följas av liberalismen samt en teoriperspektivens ställningstaganden inom de olika områdena. sammanställning över 2.1 Realism Det perspektiv som dominerade internationella relationer under större delen av 1900-talet går under benämningen realism. Realismen placerar stater och makt i centrum för sin analys av internationella relationer och förhållandet mellan stater. Tanketraditionen kan spåras tillbaka till kända namn som den antike historikern Thukydides, italienaren Machiavelli och den brittiske statsvetaren Thomas Hobbes (Tallberg et al, 2006, s.34). Realismen är ett teoriperspektiv inom internationella relationer som det är svårt att beskriva med en enhetlig och enkel definition. Det finns ett antal olika grenar inom realismen som under senare tid främst har representerats av Hans Morgenthau och Kenneth W. Waltz. Avsnittet presenterar först realismens ursprung och utveckling från Thukydides till Waltz för att därefter sammanfatta de centrala begreppen inom realismen Ursprung och grunder Realismens första teoretiker anses vara Thukydides. Thukydides var verksam i perioden f. Kr. och är mest känd för sin historiebeskrivning av det Peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta som han skildrade i sitt verk Peloponnesiska Krigets Historia. Till realismen tillför historien om det Peloponnesiska kriget något som kommit att kallas för säkerhetsdilemmat. Enligt Thukydides analys bestämde sig Sparta för att bli involverade i 5

9 kriget för att förhindra ett ännu starkare Aten som skulle bli omöjligt att rubba (Tallberg et al, 2006, s.34). Säkerhetsdilemmat innebär att när en stat, som Aten i det Peloponnesiska kriget, uppfattas utöka sin makt så kommer dess grannstater i sin tur också bestämma sig för att rusta och bygga upp en större militär för att skydda sina stater. Det ironiska resultatet av staternas ansträngningar blir då att ingen av staterna blir säkrare utan endast hamnar i en ond upprustningsspiral (Nye, 2003, s.31). Niccoló Machiavelli var en italiensk politiker och författare. Machiavelli föddes i Florens och levde från och är mest känd för sitt verk Fursten som publicerades 1531 (Heywood, 2004, s.54). Machiavellis bidrag till realismen rör hans syn på statsledares ansvar gentemot sina stater och medborgarna i dessa. Statsledarens främsta uppgift är att bevara staten och försäkra sina undersåtar om säkerhet och välstånd. Detta leder till att statsledaren hela tiden måste väga sin makt gentemot andra statsledares. Machiavelli drar slutsatsen att statsledaren då inte kan följa moraliska påbud utan istället bör fokusera på att följa maktpolitikens principer (Tallberg et al, 2006, s.36). Inom realismen har Machiavelli lämnat spår eftersom realister ofta utelämnar moraliska frågor vid sin analys av internationella relationer. Moralen kan negligeras därför att makt ger rätt som bl.a. speglas i följande citat: De starka gör vad de har makt att göra och de svaga accepterar vad de måste acceptera (Nye, 2003, s.40). Thomas Hobbes, den brittiske filosofen och statsvetaren, har även han bidragit till realismen (Tallberg et al, 2006, s.36 samt Nye, 2003, s.16-18). Kontraktsteoretikern Hobbes publicerade 1651 sitt verk Leviathan där han argumenterar för en stark stat. Utan en stark stat skulle vi ha ett naturtillstånd där det råder allas krig mot alla. Medborgarna gör därför bäst i att överlåta en del av sin frihet till staten som i sin tur kan skapa ordning i samhället (Hobbes i Dahl, 2004). Hobbes menar att stater upplever samma typ av rädsla som individer i det internationella naturtillståndet, eller den internationella anarkin (Tallberg et al, 2006, s.37). Det uppstår dock inte samma behov för staterna att organisera sig på samma sätt som enskilda individer tenderar att göra inom stater eftersom otryggheten på den internationella nivån inte är lika stor. Även om stater intar en fientlig hållning så skapas inte det dagliga elände som skulle vara fallet om det var individer som befann sig i ett naturtillstånd (Nye, 2003, s.41). Den internationella anarkin innebär en osäkerhet stater emellan som bidrar till säkerhetsdilemmat. 6

10 2.1.2 Modern Realism Under 1900-talet fick Realismen ett uppsving som startade med Hans Morgenthaus bok Politics among nations (Morgenthau i Thompson 1993). I sitt verk redogjorde Morgenthau för sex principer som modern realism grundar sig på. Principerna lyder som följer: 1. Den mänskliga naturen styr samhället och politiken genom objektiva lagar. Den mänskliga naturen är också densamma som den var på antikens tid eftersom den är oföränderlig. 2. Det är makt som styr politikernas handlade. Realismen antar att statsmän tänker och agerar i termer av intresse definierat som makt. Detta betyder att det är möjligt att förutse och objektivt förklara statsmännens handlande. 3. Realismen antar att dess centrala begrepp, intresse definierat som makt, är en objektiv och universellt gällande princip. 4. Moral finns i politiken men realismen hävdar att moraliska principer inte kan appliceras friktionsfritt på internationell politik och staters agerande utan måste filtreras genom rådande omständigheter för att uppnå framgångsrik politik. 5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral. 6. Den politiska sfären är en autonom sfär där den politiska realisten tänker i termer av makt. Precis som en ekonom anser att dennes sfär är en autonom sfär skild från politiken. (Morgenthau i Thompson, 1993, s. 4-16) Den här formen av realism har kommit att gå under benämningen modern realism. Det som Morgenthau främst har gemensamt med sina föregångare, förutom synen på mänsklig natur, är att det internationella systemets grundsten är makt. Statsmännen kommer att agera baserat på vad som ger dem, eller deras stat, mest makt. Morgenthau lägger i sitt verk också en stor tonvikt på mänsklig natur och räknas därför också som en biologisk realist (Donnelly, 2000) Neorealism Den andra gruppen realister brukar gå under benämningen strukturella realister och inkluderar bl.a. Kenneth Waltz. Strukturella realister anser också att mänsklig natur finns men väljer istället att fokusera på den internationella anarkin (Donnelly, 2000). 7

11 Kenneth Waltz publicerade 1979 sin bok Theory of International Politics som ligger till grund för neorealismen (Waltz, 1979). Waltz accepterade Morgenthaus principer med ett viktigt undantag från den första principen. Utgångspunkten för Waltz var alltså inte den mänskliga naturen utan att den internationella politiken är ett system som består av enheter (stater). Det sätt som de här enheterna är sammansatta bildar en helhet (struktur). Det centrala i den bild som Waltz har av världen är att det är strukturen som avgör hur enheterna handlar, och eftersom det internationella systemets struktur är anarkiskt stå styrs staternas handlingar av maktpolitiska principer (Tallberg et al, 2006, s.38). Waltz hävdar att stater kommer att agera på liknande sätt beroende på vilken status staten innehar i det internationella systemet. Stora stater kommer att handla som andra stora stater och små stater som andra små stater (Nye, 2003, s.65) Maktbalans Maktbalans är ett vanligt uttryck i internationell politik och ett centralt begrepp inom realismen. Med maktbalans menar realister det tillstånd när stater anser att de olika sidorna i det nuvarande systemet har jämförbara militära resurser. När ett sådant tillstånd råder är risken för krig lägre eftersom staterna anser att kostnaden för att starta ett krig blir för högt samtidigt som det inte finns någon garanti för att vinna kriget i slutändan. Efter andra världskriget anser realisterna att det rådde en maktbalans mellan Östblocket och Västblocket som förhindrade ett storskaligt krig (Tallberg et al, 2006, s.40) Säkerhetsdilemmat Realisterna menar att militär makt alltid kommer att vara centralt i internationella system pga. att det är anarkiskt. Ingen stat kan därför lita på någon annan stat och måste ha egna militära resurser för att kunna hävda sig. När en stat utökar sina militära resurser är det dock svårt för andra stater att avgöra om det är i defensiva eller offensiva syften. De andra staterna måste därför också skaffa nya militära resurser för att kunna försvara sig. Det här kallas för en klassisk upprustningsspiral. För att stater skall känna sig säkra kan dessa också bestämma sig för att attackera andra stater i förebyggande syfte för att göra sin egen stat säker i framtiden. Det betecknas som ett dilemma eftersom varje stats försök att uppnå säkerhet minskar varje annan stats säkerhet (Tallberg et al, 2006, s.40). Säkerhetsdilemmat hänger samman med det anarkiska förhållandet i internationell politik. Något som också ska noteras är att ingen av staterna handlar irrationellt eller utav vrede utan 8

12 endast av fruktan för sin egen säkerhet. Det vore rimligt att stater skulle kunna komma överens och inte behöva känna fruktan men Nye lyfter då fram Fångarnas Dilemma som ett tankeexperiment angående varför stater inte litar på varandra (Nye, 2003, s.30-33) Sammanfattning av Realismen Det centrala i realismen kan sammanfattas i några punkter. För det första så anses staterna vara de centrala och enskilt viktigaste aktörerna inom internationell politik. Stater är de aktörer som utkämpar krig och har territoriella intressen. Säkerhetsdillemmat och maktbalans intar också en central roll när orsaken till konflikter ska analyseras. Inhemska policyförändringar och styrelseskick läggs det inte lika stor vikt vid och anses var underställd maktbalansen och aktörernas maktintresse. Tilltron till utveckling är inte heller speciellt stor inom realismen och realisterna lägger istället en större vikt vid traditioner och historiska erfarenheter. Realismens viktigaste faktor för att förklara varför krig uppstår och aktörernas agerande är deras strävan efter makt som det slutgiltiga målet. Genom främst militära medel kommer staterna att försöka tillskansa sig så mycket makt som möjligt för att tillfredställa deras maktintresse. Att förstå denna maktsträvan anser realisterna vara det enda sättet att kunna förutsäga vad som kommer att ske på en annars kaotisk internationell scen. 2.2 Idealism och Liberalism Idealism och liberalism är två benämningar, eller begrepp, som ofta används synonymt inom internationella relationer. Det som är utmärkande för liberalismen, inte bara inom internationell politik utan även generellt, är att det är ett väldigt brett perspektiv. Till skillnad från realismen utgår liberalismen ifrån antagandet att stater och individer är rationella och har möjlighet att samarbeta och öka den gemensamma nyttan. Fred, frihet och tillväxt kan uppnås genom samarbete (Goldstein, 2005 samt Keohane & Nye, 1989). För att redogöra för modern liberalism inom internationella relationer måste utgångspunkt tas i idealismen. Enkelt uttryckt kan liberalismen beskrivas som en nedtonad version av den idealism som bl.a. Amerikas f.d. president Woodrow Wilson förespråkade i början på 1900-talet (Tallberg et al, 2006, s.56-57) Idealism I början på 1900-talet uppstod en motreaktion till realismen som då var den dominerande 9

13 teorin inom internationella relationer. Realismens kritiker blev betecknade som idealister och deras tankegångar benämndes sedermera för idealism (Tallberg et al, 2006, s.53). Två av förespråkarna för idealismen vid den här tidpunkten var presidenten Woodrow Wilson samt britten Norman Angell. Idealismen tog sin utgångspunkt i att det finns ett antal universella rättigheter som bl.a. Wilson presenterade i fjorton punkter (Bilaga A) 1918 i ett program (Tallberg et al, s ). Wilsons program var en ritning för hur han trodde att fred skulle kunna uppnås efter första världskriget och ställde upp ett antal krav för hur freden skulle kunna uppnås. De fem första punkterna ger ett antal grundläggande riktlinjer för en idealistisk internationell politik med Immanuel Kant som föregångare (Se s.17). I hans första punkt förespråkar Wilson att det inte ska finnas några hemliga klausuler i fredsavtal. Andra punkten slår fast att alla ska ha rätt att segla på världshaven och i tredje punkten propagerar han för en öppen handel mellan stater. Wilson ansåg också att staterna skulle rusta ned sina militärer till en minimal nivå samt att internationella tvister skulle kunna lösas i en internationell domstol enligt punkt fem (Bilaga A). Punkt sex till 13 är specifikt relaterade till upplösningen på första världskriget och inte alltför relevant i det sammanhang vi diskuterar här. I den fjortonde och sista punkten framför Wilson dock tanken om ett inrättande av Nationernas Förbund (Ibid.). En organisation med ömsesidiga garantier om oberoende och territoriell integritet. Wilson fick dock inte igenom alla sina punkter i fredsfördraget som följde på kriget pga. sina allierade. När Nationernas Förbund sedan skapades efter kriget hade den amerikanska senaten vägrat att ratificera fredsfördraget och ställde sig därför utanför NF. Woodrow Wilson och hans wilsonianism misslyckades med att skapa en ny internationell ordning efter första världskriget och realismen istället ett förstärkt fotfäste i teoridiskussionen (Nye, 2003, s.121) Liberalisms ursprung Liberalismen vilar på en lång och bred tanketradition där individen och dess rättigheter står i centrum. Utgångspunkten för liberalismen är den enskilda individen som i ett naturtillstånd kan samarbeta med andra och skapa gemensamma institutioner. Staten skapas därför att den behövs för att förhindra att individer skadar varandra och för att förena den egna nyttan med en gemensam nytta. Ett antal filosofer som anses viktiga inom liberalismen är John Locke, 10

14 Immanuel Kant, Jean Jacques Rousseau, Adam Smith, Mary Wollstonecraft, Jeremy Bentham och J. S Mill. Alla nämnda filosofer har en stark tilltro till mänsklig rationalitet och liberalismen präglas av en utvecklingsoptimism som också avspeglar sig på det liberala tänkandet inom internationella relationer (Tallberg et al, 2006, s.51-52) Grundantaganden För liberalismen finns det tre grundantaganden när internationella relationer ska analyseras. Den första utav dessa innebär att det främst är individer och privata organisationer som tillsammans med stater är de viktigaste aktörerna inom internationell politik. Dessa aktörer är både rationella och medvetna om riskerna som olika beslut innebär. Den här grundförutsättningen innebär också att liberalismen intar en bottom-up ansats till studiet av internationella relationer där utgångspunkten sedermera blir (Moravcsik, 1997, s.6). medborgarna i staten Nästa antagande innebär att staten i sig själv inte är en aktör med preferenser utan endast representerar preferenser som innehas av medborgarna i staten. En liten elit, t.ex. Saddam Hussein och Baathpartiet i Irak, representerade även dem en del av befolkningen.. Antagandet förutsätter inte att staten nödvändigtvis är en demokrati. Tvärtom är det mera troligt att statens representanter alltid kommer att representera en del av befolkningen i större grad i jämförelse med andra grupper inom staten och att detta är mer utmärkande i auktoritära stater än i demokratier (Ibid. s.7). Liberalismens tredje antagande är att en stats beteende styrs av staternas olika preferenser inom olika frågor. För att en stat ska fatta ett utrikespolitiskt beslut krävs det först att staten har ett mål eller någonting på spel för att vilja gå till handling. Detta betyder inte att varje stat försöker nå sina mål utan att ta hänsyn till andra staters preferenser, snarare tvärtom. En stat försöker nå sitt mål och uppfylla sina preferenser i största möjliga mån med tanke på andra staters preferenser som kan komma att kollidera med den egna statens. I likhet med realismen hävdar liberaler att konflikter uppstår mellan stater när preferenserna på bägge sidor kolliderar och ingen av parterna vill ge vika (Ibid. s.9). När en stat bygger upp en armé som svar på att en uppfattad fiende rustar upp sin armé, eller på annat sätt börjar uppfattas som ett hot, är det ett exempel på en förändring i statens strategi 11

15 som kan förklaras utifrån realisternas perspektiv. Om däremot en stat börjar rusta upp sin armé i enlighet med planer på att erövra territorium så är det ett exempel på en inhemsk policy förändring som kan förklaras utifrån det liberala perspektivet (Ibid.) Liberalism och Moral Inom liberalismen finns det olika uppfattningar om vilken sorts moral som är rätt och om den alltid ska följas. Nye tar upp Immanuel Kants moral och ställer den gentemot Jeremy Benthams utilitaristiska moral i ett tankeexperiment. Ponera att du kommer till en by och finner tre civila uppradade på ett led med en officer som hotar att skjuta alla tre om inte en av dem erkänner att han dödade en av officerens soldater. Givetvis skulle du protestera mot att alla tre ska skjutas och officeren räcker dig då ett gevär och ber dig skjuta en av de tre. På det viset kommer två liv att skonas (Nye, 2003, s.37-38). Enligt den Kantska traditionen ska du endast göra något när det är rätt, alltså borde du vägra att skjuta någon av bönderna. Den utilitaristiska traditionen kan istället råda dig att skjuta en av de tre eftersom det kommer att skona två liv men skulle i en annan situation kunna råda dig att göra något annat om det istället visar sig vara till gagn för flest människor. Uppsatsen kommer inte att gå djupare in på detta utan konstaterar endast att det finns en viss moral i liberalismen och att den varierar beroende på vilken filosof som åsyftas (Nye, 2003, s.37-38) Interdependens och Institutionalism Sett i ett maktperspektiv så är världspolitiken ett nollsummespel där stater försöker vinna fördelar gentemot varandra och inte samarbetar. Liberalerna hävdar däremot att det finns möjligheter till samarbete och därmed en chans för alla stater att få ut någonting som är fördelaktigt för dem (Tallberg et al, 2006). Interdependens och globalisering är idag uttryck som både politiker och medborgare använder i den vardagliga debatten. En del debattörer går i polemik mot tanken på att globalisering är något positivt samtidigt som andra ivrigt försvarar dagens utveckling (Se t.ex. Vera-Zavala & Norberg, 2001), men ingen av dessa bestrider att det finns en globaliseringsutveckling. Det är i sig inget nytt att stater samarbetar och handlar över gränserna, men detta sker idag i en mycket större utsträckning än någonsin tidigare i mänsklighetens historia vilket också under 1900-talet fick forskare inom internationella relationer att uppmärksamma detta fenomen. 12

16 När begreppet institution används är det viktigt att göra klart vilken form av institution som menas. Institution är ett vitt begrepp som innefattar allt ifrån internationella organisationer såsom FN, till fredsfördrag och gemensamma regler för krigföring. Robert Keohane, en statsvetenskaplig forskare inom interdependens och institutionalism, anser även att en institution ska vara något som kan identifieras i tid och rum för att begreppet ska vara användbart. Till exempel är FN en identifierbar institution eftersom det är möjligt att se när den började och vilka stater som är medlemmar (Keohane, 1988). Liberaler anser att det finns empiriska bevis för att stater vill samarbeta och att det genom historien har visat sig vara en bra lösning på problem. Keohane nämner olika institutioner såsom fredsfördrag, handelsavtal, regler för hur krig ska utkämpas och internationella organisationer som bevis för detta. Internationella institutioner ger en förutsägbarhet i systemet vilket medför att stater känner sig tryggare med tanken på att samarbeta med andra stater i ett mer långsiktigt perspektiv (Ibid.). I kontrast till realismen anser liberalerna att globaliseringen gör det nödvändigt att tänka i andra banor när det rör internationella relationer och hur dessa ska analyseras. Robert Keohane är den mest framstående forskaren inom institutionalismen och lyfter fram det ökande beroendet mellan stater och internationella institutioner som en möjlig väg för att motverka anarkin som enligt realister råder inom internationell politik (Keohane & Nye, 1989) Den Demokratiska Freden Den demokratiska freden är ett välkänt begrepp inom internationella relationer och filosofen Immanuel Kant är troligtvis den mest kända förespråkaren för fredsteorin. Tanken om att det skulle kunna skapas en varaktig fred hade dock förts på tal tidigare i historien av t.ex. Montesquieu i mitten på 1700-talet och Jeremy Bentham i A Plan for a Universal and Perpetual Peace i slutet på 1700-talet (Johansson, 1996 s.17-19). Kant presenterade ursprungligen sina tankar i skriften Zum ewigen Frieden (Om den eviga freden, 1795). Kants skrift är uppställd som ett fredsfördrag med ett antal paragrafer som skulle borga för fred (Kant i Johansson, 1996). 13

17 Första avdelningen innehåller preliminära artiklar till den eviga freden mellan stater. Genom att följa paragraferna i första avdelningen skulle ett fredsavtal efter ett krig också betyda att staterna efter ingånget fredsavtal inte skulle ha baktankar om framtida krig gentemot varandra. Stater får inte heller förvärva en annan stat genom arv, byte, köp eller gåva. Detta eftersom stater enligt Kant inte är ägodelar utan en sammanslutning av människor som endast de själva kan råda över. Stående arméer ska avskaffas och stater ska inte försätta sig i skuld som rör deras utrikeshandel. Kant slog också fast att stater inte med våld får blanda sig i vilken författning eller regering som en annan stat har. Sista paragrafen i första avdelningen fördömer också krigsmetoder som enligt Kant är ärelösa (Ibid. s.48-55). Kant inleder den andra avdelning med att acceptera tanken om ett naturtillstånd där det närmast råder ett krigstillstånd. Freden är därför inget naturligt och måste instiftas. Därefter tar Kant upp det som kommit att bli kärnan i hans teori; nämligen att stater bör vara republikanska. Med republikanska stater syftar Kant på demokratiska stater med representativ demokrati, inte direkt demokrati vilket han menar leder till majoritetens förtryck. I den andra definitiva artikeln förklarar Kant också att det inte rör sig om att skapa en världsomspännande stat utan ett förbund mellan fria stater. Det tredje tillägget förespråkar också en form av rörlighet över gränser där medborgare av andra stater skall bemötas med vänlighet (Ibid. s.56-68). Skriften genomsyras av en optimism på människans förmåga att lära sig av historien och Kant tror att detta kommer att leda till en fred någon gång i framtiden. Kant anser att arten människan kan utvecklas och att handel mellan stater kommer att segra över krigslusten eftersom pengar är det främsta maktmedlet (Kant i Johansson, 1996) Sammanfattning av Liberalismen Det liberala perspektivet tror inte att endast staterna och dess ledare kan förklara allt som händer på den internationella scenen och Liberalerna ser därför även internationella organisationer som viktiga aktörer. Liberalismen fäster, med utgångspunkt i Kant, också en stark tonvikt på det inhemska styrelseskicket i staterna. En diktatur kommer inte att handla som en demokrati eftersom det är två olika styrelseskick som i sin tur leder till människorna handlar annorlunda. 14

18 När det kommer till moral finns det som tidigare nämnts olika uppfattningar om vilken sorts moral som kan användas inom liberalismen. Det måste dock konstateras att moral finns i åtanke och inte helt avvisas som den gör i realismen. Liberalismen har också en framtidstro där internationella organisationer, utbyte mellan stater och människor kan hjälpa till att driva världen i en positiv riktning. 2.3 Sammanfattning För att sammanfatta teoridelen i uppsatsen används följande figur: Område Realism Liberalism Internationella aktörer Stark tonvikt på stater Organisationer och Stater Styrelseskick Ingen eller liten betydelse Stor betydelse Moral Nej Ja Utveckling Nej Ja Mål Makt och säkerhet Samarbete och utveckling Uppsatsen kommer att gå närmare in på skillnaderna mellan de olika områden i analysavsnittet av denna uppsats, men det är ändå värt att nämna här att det alltså finns stora skillnader mellan de två teoriperspektiven som uppsatsen behandlar. Realismen lägger stark tonvikt på traditionella nationalstater i motsats till liberalismen som förutom staterna även fokuserar på internationella organisationer och samarbete. När det gäller styrelseskick så är det inget som realismen anser spelar någon större roll medan liberalismen lägger stor vikt vid detta. Angående moral så har realisterna helt avvisat dess existens i internationella relationer medan liberalerna anser att det spelar viss roll, om än i varierad form beroende på vilken liberal filosof som åsyftas. Realisternas mål är att uppnå makt och säkerhet för sitt land medan liberalerna strävar efter samarbete och därmed också utveckling av den internationella arenan. 15

19 3. Bushdoktrinen Ett begrepp som först ska förklaras är termen doktrin. En doktrin är enligt Nationalencyklopedin en lärosats eller lära som styr det praktiska handlandet. När det kommer till amerikanska politiker så har deras utrikespolitiska handlande oftast sammanfattats i en doktrin. En doktrin kan presenteras i ett enda dokument av presidenten och hans administration, men vanligare är att doktrinen byggs upp under en längre tid genom olika tal och dokument. Doktrinen fungerar sällan som en skrift med definitiva svar på hur administrationen kommer att agera i olika frågor utan istället ger doktrinen ett antal riktlinjer som bör tas i beaktning när beslut ska fattas. Ett exempel på en utrikespolitisk doktrin är Trumandoktrinen som presenterades 1947 och innebar ett starkt ställningstagande av den amerikanska administrationen där det beslutades att avsätta resurser för att stödja demokratiska stater som hotades av andra länder eller rörelser. Trumans doktrin ansågs vara riktad mot Sovjetunionen och innebar en ny inriktning på amerikansk politik i fredstid. Trumandoktrinen bröt kraftigt med tidigare amerikansk utrikespolitik (Kousoulas, 1972). Brezjnevdoktrinen var en sovjetisk utrikespolitisk doktrin som presenterades av Leonid Brezjnev I doktrinen slog Sovjet fast att deras avsikt var att alltid försvara socialistiska stater mot kapitalisk påverkan. Brezjnevdoktrinen formade sovjetisk utrikespolitik fram till 1989 när Sovjet tillät Polen att ha fria val (Judson, 1972). Ett av George W. Bushs tal som var centralt i utformningen av Bushdoktrinen var det tal som han gav i juni 2002 på West Point Academy i USA. I talet angav Bush tonen för hur utrikespolitiken skulle komma att se ut under de kommande åren. Den första delen av Bush tal som används i uppsatsen analys men som också utgör grunden i senare dokument från Vita Huset (National Security Strategy 2002) är detta: This war will take many turns we cannot predict. Yet I am certain of this: Wherever we carry it, the American flag will stand not only for our power, but for freedom. Our nation s cause has always been larger than our nation s defense. We fight, as we always fight, for a just peace - a peace that favors human liberty. We will defend the peace against threats from terrorists and tyrants. We will preserve the peace by building good relations among the great powers. And we will extend the peace by encouraging free and open societies on every continent. (George W. Bush, 2002) 16

20 Bushs generella inställning och retorik rörande internationella relationer speglas väl i ovanstående citat och är något som känns igen från andra tal och event som han deltog i. Bush talar om frihet och om att försvara freden från terrorister och tyranner samtidigt som han vill bygga goda relationer med andra stormakter. Bush har också målsättningen att utöka freden genom att stödja fria och öppna samhällen på varje kontinent. Vid en först anblick verkar det alltså som att Bushdoktrinen kommer att ha ett liberalt innehåll. I samma tal förklarar George W. Bush hur han ser på skillnaden mellan gamla hot och dagens hot från terrorister. Tidigare behövde en fiende till USA stora arméer och stor industriell kapacitet för att kunna hota USA medan det idag endast krävs ett par hundratusen amerikanska dollar och en handfull terrorister. Teknikutveckling och globalisering gör hotet från terroristerna än mer relevant och denna förändring i hotbilden kräver enligt Bushadministrationen en ny strategi för USA:s försvar (George W. Bush, 2002). Bushdoktrinens utvecklades vidare i National Security Strategy (NSS) som gavs ut i september 2002 av Vita Huset. NSS samlade de principer som administrationen ansåg ligga till grund för den utrikespolitik som skulle föras och som George W. Bush tidigare hade berört i sina tal. I doktrinen fanns det även ett antal huvudteman som ligger till grund för doktrinen. USA ska vara förberett på att agera unilateralt i utrikespolitiska frågor, agera i förebyggande syfte gentemot hot mot USA samt att det går att skapa en friare värld genom att få auktoritära stater att anamma ett demokratiskt och mer liberalt system genom diplomati eller militär styrka om så krävs (National Security Strategy, 2002). Inledningsvis ges en kort grundläggande historia för utvecklingen inom internationell politik. Under större delen av 1900-talet var det en ideologisk kamp mellan frihet och jämlikhet på den ena sidan och destruktiva auktoritära idéer på den andra. Denna kamp anses nu vara över och USA hotas inte längre av andra starka stater utan av andra aktörer och mobila terrorgrupper. Detta har satt USA i en unik situation som en dominerande hegemoni. För att nå framgång med att bekämpa terrorgrupper och skurkstater föreslås USA främja politisk och ekonomisk frihet, fredfulla relationer med andra stater och respekt för mänsklig värdighet (National Security Strategy, 2002, förord). 17

21 Some worry that it is somehow undiplomatic or impolite to speak the language of rights and wrong. I disagree. Different circumstances require different methods, but not different moralities. (George W. Bush, National Security Strategy, 2002, s.3) Citatet ovan speglar administrationens syn på att det finns en moralisk dimension inom politiken som innehåller rätt och fel. USA har sedan revolutionen vilat på en grund med frihet och rättvisa som Bushadministrationen anser vara rätt och sant för alla människor oavsett vilken stat de tillhör. Amerika måste stå för mänsklig värdighet, med vilket menas styre enligt lag, begränsningar för statens absoluta makt, yttrandefrihet, religionsfrihet, respekt för kvinnor, etnisk tolerans och respekt för privat egendom. Inställningen att moralen alltid bör vara densamma oavsett situation har likheter Kants moralfilosofi (Ibid. s. 3-4). Det slås fast att USA innehar en unik maktposition i världspolitiken som den enda supermakten, men detta innebär också att USA har en skyldighet att främja principerna om frihet och de universella värdena som Bushadministrationen anser råda. Detta skall dock så långt som möjligt utföras i samarbete med USA:s allierade för att uppnå maximal effekt. Att bygga allianser för att stoppa terrorgrupperna, som anses vara en gemensam fiende, är en viktig byggsten i Bushdoktrinen. En annan del är att moderata och moderna regeringar, speciellt i muslimska länder, ska få stöd för att förhindra att ideologier som främjar terrorism får slå rot. I samband med detta nämns också Israel-Palestina konflikten där administrationen ville se en tvåstatslösning byggd på frihetliga och demokratiska principer (Ibid. s. 5-9). I kapitel 5 av NSS dokumentet ställer sig Bushadministrationen bakom idén om att vidta åtgärder i förebyggande syfte mot skurkstater och terrororganisationer innan de kommer över vapen eller bygger upp nätverk som kan användas för att slå till mot USA. Rapporten nämner specifikt Nord Korea som i ett flertal år har testat olika typer av missiler med allt längre räckvidd. Så långt som möjligt kommer alla operationer att ske i samarbete med USA:s allierade (Ibid. s.13-16). 18

22 When nations close their markets and opportunity is hoarded by a privileged few, no amount-no amount-of development aid is ever enough. When nations respect their people, open markets, invest in better health and education, every dollar of aid, every dollar of trade revenue and domestic capital is used more effectively. (George W. Bush, National Security Strategy, 2002, s.17) En annan viktig aspekt som här lyfts fram i dokumentet är tilltron till utveckling i stater som idag lever i fattigdom och förtryck. Med hjälp av frihandel och bistånd ämnat att gå till demokratisk utveckling, hälsa och utbildning uttrycks en framtidstro på att invånarna i dessa länder kan få en markant bättre tillvaro inom en snar framtid. Främjandet av frihandel och ekonomisk tillväxt kommer dels att utövas via internationella organisationer som Förenta Nationerna och även genom handelsavtal med enskilda länder (Ibid. s.17). Delar av dokumentet behandlar även relationerna med Ryssland, Kina och Indien. George W. Bush hade stor respekt för Vladimir Putin och ansåg att det var någon han kunde förhandla med (BBC News, 2001) vilket också syns i NSS 2002 där det talas om Ryssland i positiva ordalag. Ryssland har en chans att utvecklas och bli en fredlig demokrati med ekonomisk och politisk frihet och USA ämnade att hjälpa Ryssland i den riktningen. Kina nämns också som en stat där vissa framsteg har gjorts på senare tid med ekonomisk frihet och utveckling inom landet. Det slås dock också fast att Kina har en lång väg att vandra när det kommer till demokrati och politiska friheter. Indien lyfts fram som ett exempel på en nation som med stabila seg rör sig mot demokrati och samtidigt får sin ekonomi att växa. Eftersom Indien tillsammans med USA utgör världens två största demokratier torde samarbete mellan dessa två vara ganska naturligt (National Security Strategy, 2002, s.25-28). We have our best chance since the rise of the nation-state in the 17th century to build a world where the great powers compete in peace instead of prepare for war. (George W Bush, National Security Strategy, 2002, s. 25) I linje med vad som sades i inledningen i dokumentet, att den liberala demokratin har segrat över totalitära ideologier, samt att det sker en utveckling i Ryssland, Kina och Indien så drar Bushadministrationen slutsatsen att världen nu står inför en unik möjlighet att ena världens 19

23 stormakter och arbeta tillsammans i motsats till att arbeta mot varandra som tidigare (Ibid. s.25-28). I november 2005 släppte Vita Huset ett nytt dokument, National strategy for victory in Iraq, som berörde Irak och USA:s strategi för att bygga upp landet. I dokumentet står Bushadministrationen fast vid sitt mål om att fortsätta investera resurser i Irak för att bygga upp en demokratisk stat som ska vara integrerad i världssamfundet. USA får inte misslyckas med detta mål eftersom ett Irak styrt av terrorister och religiösa extremister skulle utgöra ett hot mot USA och amerikanska intressen. Det slås också fast att reformvänliga grupper i mellanöstern inte skulle lita på USA inom den närmaste framtiden om det blir ett misslyckande (National strategy for victory in Iraq, 2005). George W. Bush höll i december 2008 ett tal på militärakademin West Point där han försvarade utrikespolitiken som hans administration fört under sina år i Vita Huset. I talet nämner Bush att USA är inblandad i en ideologisk kamp där USA har till uppgift att stå för ett frihetligt alternativ. Stater som städjer terror och låter terrorister uppehålla sig inom sina gränser anses vara lika skyldiga som terroristerna och ska ställas till svars. I det längre perspektivet så framförs det också att det enda sätt som USA kan besegra terroristerna är genom att framföra ett alternativ till deras hatfulla ideologi. Alternativet som Bush för fram är demokrati med allt vad detta i sin tur innebär i form av demokratiska institutioner, fri media osv. (George W. Bush, West Point, 2008). 3.1 Sammanfattning Först ska det konstateras att Bushdoktrinen i stort förefaller oförändrad från Bushadministrationens tidiga år fram till mandatperiodens slut. Detta gör en analys av doktrinen möjlig samtidigt som den ger en bild av doktrinen under alla år George W. Bush befann sig i Vita Huset. Bushdoktrinen innehåller en viss grad av moral. George W. Bush ansluter sig till den Kantska traditionen när han hävdar att moralen är den samma överallt och oavsett rådande omständigheter. Det finns även en tro på utveckling och en framtida fred där frihandel och samarbete kommer att spela en viktig roll. Bush var inte heller främmande för att tala om USA:s styrka och att landet innehar en unik roll på den internationella arenan. 20

24 4. Diskussion och Analys En viktig del av realismen och liberalismen är vilka aktörer som respektive teoriperspektiv väljer att fokusera på. Realismen ser staterna som de enskilt viktigaste aktörerna inom ett anarkiskt internationellt system i kontrast till liberalerna som lägger större vikt vid organisationer och andra icke-statliga aktörer som agerar över statsgränserna. George W. Bush och hans administration erkände både stater, såsom Iran och Afghanistan, som hot mot Amerika samtidigt som åtgärder också togs gentemot internationella terrororganisationer som Al Qaeda. I George W. Bush tal och retorik hittar vi också ett starkt inslag av moralism. Som visats tidigare i uppsatsen hävdade Bush att det alltid gick att tala om rätt och fel, oavsett vilken fråga det rörde eller var i världen denna utspelade sig. Detta inslag av moralism i Bushdoktrinen visar på en fundamental skillnad mellan realismens synsätt på politik och den grund som Bush stod på. I Morgenthaus principer tas detta upp i princip fyra och fem där tanken på en universell moral förkastas. När det kommer till liberalismen finns det olika uppfattningar om moral och hur det ska hanteras. Som det tidigare visats i uppsatsen så ligger Bush betydligt närmare liberalismens syn på moral, och speciellt Kants, än realismens. Relaterat till moral fanns också uppfattningen inom Bushadministrationen att demokrati var ett styrelsekick hade ett universellt värde och som alla människor har rätt till. George W. Bush knöt också an till tanken om att demokratier inte är lika våldsamma som auktoritära stater. Därmed så finns det på den här punkten en stor likhet mellan Bushdoktrinen och liberalismen där Kant formulerade argument för en demokratisk fred. Enligt realismen så är det först och främst staternas maktintresse, oavsett staternas interna styrelseskick, som styr dess handlande på den internationella arenan. Staternas strävan efter makt och inflytande gör att en demokrati inte kommer att lägga någon större vikt vid om en motpart i en konflikt är demokratisk. Bushdoktrinen ligger därmed onekligen närmare liberalismen i det här fallet eftersom den hävdar att en stats interna styrelseskick spelar roll för hur denna kommer att agera på den internationella arenan. Spridningen av demokrati, och med det också marknadsekonomi, ses av Bushadministrationen inte bara som moraliskt rätt utan också som en utveckling. När stater anammar demokratiska institutioner och marknadsekonomi ses det som en positiv utveckling 21

25 som kommer att ge en fredligare värld och större frihet för människorna. Detta synsätt står i bjärt kontrast gentemot realismens tanke att någon sorts utveckling inte existerar praktiken. Stater kommer alltid att bekämpa varandra i någon form och det internationella systemet kommer att fortsätta vara anarkiskt. Det liberala perspektivet på internationella relationer delar som visat inte realismens syn på det internationella systemets förmåga att utvecklas. Liberalerna hävdar att det går att finna, eller skapa, utveckling med hjälp av t.ex. internationella organisationer. George W. Bush och hans administration la ner mycket tid och kraft på att tala om skillnaderna mellan auktoritära stater och demokratier. Demokratisträvan las fram dels som ett mål i sig men också som en nödvändighet för att stärka Amerikas säkerhet. Med fler demokratier ansågs grogrunden för terrorism minska samtidigt som naturresurser av olika slag inte hamnar i händerna på diktatorer. Bushdoktrinen har därför två fokusområden. Dels är det vikten av att sprida demokrati och ge människor de friheter som det medför, dels är det att stärka säkerheten för USA och västvärlden. Bushdoktrinen har på denna punkt samband med både realisterna och liberalerna. Realism Liberalism bush Internationella aktörer Stark tonvikt på stater Tonvikt på organisationer Blandning Styrelseskick Ingen eller liten betydelse Stor betydelse Stor betydelse Moral Nej Ja Ja Utveckling Nej Ja Ja Medel Militär styrka/makt Samarbete/Diplomati Amerikas makt/ställning När resultatet från analysen förs in i figuren som användes tidigare i arbetet får vi följande resultat på de fem centrala punkter som uppsatsen valde att fokusera på. Bushdoktrinen har onekligen många likheter med liberalismen. På ett område, medel, skiljer sig dock doktrinen från liberalismen. George W. Bush talade ofta om Amerikas ställning på den internationella arenan och dess ansvar för att sprida demokratiska värderingar. Bushadministrationens ambition att förverkliga en i deras mening bättre värld gör att liberalismens tro på samarbete och diplomati nedprioriteras i doktrinen. Uppsatsen kan konstatera att Bushdoktrinen i viss mån använde sig utav realistiska medel (USA:s makt) för att sträva efter liberala mål (Demokrati och frihet). 22