BESLUT Dnr / Stödprocessavdelningen

Transkript

1 BESLUT Dnr / Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER VERSION

2 1 Nyheter Avisering av tvärvillkorskontroller för djurskydd och foder Kontrollpunkt Grundv Växtnäring Dokumentation i Foder Dokumentation i Foder Djurskydd Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och skötselkrav Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Tänk på sekretessen Förhindra smittspridning Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Force majeure-liknande händelse Regler om avisering och problem vid kontrollbesöket Olika regler för olika kontroller Kontroller som inte får aviseras Kontroller som får aviseras Samordnade kontroller begränsar möjligheten att avisera Problem vid kontrollbesök Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Regelverk om avisering Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Dokumentera fakta och iakttagelser Dokumentation av dokumentkontroll Skriv utförliga kommentarer Mer att tänka på när du dokumenterar Fotografier kompletterar dokumentationen Nyckelbegrepp Tvärvillkor och djur Företag med betesmark Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven Företag med enbart åkermark Tvärvillkor och foder Anvisningar om kontrollprotokoll/checklista Grundvatten Grundv Fågel/habitat Fågel/habitat Fågel/habitat

3 11.3 Fågel/habitat Avloppsslam Slam Slam Slam Slam Slam Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Växtskydd Vskydd Vskydd Vskydd Vskydd Vskydd Vskydd Vskydd Hormoner Hormon Hormon Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur TSE TSE TSE TSE Anmälan av vissa djursjukdomar Mulklöv 1, Svinpest 1, Blåtunga Livsmedel LVäxt

4 19.2 LVäxt LVäxt LVäxt LVäxt LVäxt LAnimal LAnimal LAnimal LAnimal LAnimal LAnimal LAnimal LAnimal LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LMjölk LÄgg Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel Foder Foder TSE Foder Foder Foder Foder Foder Foder Foder Foder Foder Foder Foder Djurskydd Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet Daglig tillsyn sker normalt av alla djur Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen Utrymmen, inredning och utrustning

5 Kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc är uppfyllda Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ljusinsläpp/belysning är uppfyllt Foder och vatten Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda Avhorning och operativa ingrepp Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter För kalvar är kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc. uppfyllt Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena Kontrollpunkt Kraven för hållande av kalvar i ensambox är uppfyllda Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och fungerande larmanordning Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ljusinsläpp/belysning är uppfyllt Foder och vatten Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag Nyfödda kalvar får råmjölk Daglig tillsyn sker av alla grisar Utrymme, inredning och utrustning Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas Grisarna hålls normalt i par eller grupp Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda Suggor/gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat Fönster och belysning Buller Foder och vatten

6 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Skötselkrav TV Gödslingsfri zon OK TV Bibehållande av tvärvillkorselement OK TV Bevuxen sluttande åkermark OK TV Bränning av halm OK TV Uttag av bevattningsvatten OK Övriga kontrollpunkter, TVÄR_ALLA Sammanfattning Kontrollpunkterna hur det ska markeras Sammanfattande kontrollpunkter Kontrollpunkter som inte redovisas i detalj någon annanstans Regelverk Grundvatten Fågel/habitat Avloppsslam Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Växtskydd Hormoner Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur Anmälan av vissa djursjukdomar Livsmedel Foder Djurskydd Skötselkrav Bemyndiganden att utföra kontroller... Fel! Bokmärket är inte definierat. 25 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde

7 1 NYHETER Avisering av tvärvillkorskontroller för djurskydd och foder För tvärvillkorskontroller för djurskydd och för foder är nu huvudregeln att kontrollen inte får aviseras. Läs mer i kapitel Kontrollpunkt Grundv 1 Kontrollpunkten för att kontrollera om lantbrukare uppfyller grundvattenrelaterade krav ska nu kontrolleras för alla jordbruksföretag. Begränsningen till endast kontrollera företag med över 100 DE är borttagen. I instruktionen till kontrollpunkten finns det förtydligande om hur utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet ska kontrolleras. 1.3 Växtnäring Från och med den 1 januari 2013 har det känsliga området ändrats och blivit större. Jordbrukare i områden som tillkommit och som 2012 inte var känsligt område, får fram till den 1 januari 2014 fortsätta att följa kraven för icke känsligt område. Det gäller både spridningskrav och lagringskrav av gödsel. Observera att vissa delar av Skåne, Blekinge och Halland inte längre är känsligt område. Några regler gällande försiktighetsmått vid spridning av flytgödsel i Skåne, Blekinge och Hallands län har ändrats (VNäring 10 och 11). Läs mer i kapitel 13 och Dokumentation i Foder 12 Om lantbrukaren håller andras djur på bete räcker det om journalföringen omfattar vilket bete/skifte som omfattas, vems djur som hålls på betet/skiftet, datum då djuren släpptes på bete/skiftet samt när de flyttades därifrån. Journalföring av kvantitet av levererat foder krävs inte vid betesdrift. Läs mer i avsnitt Dokumentation i Foder 21 Tidigare räckte det med att kontrollera att SAM-ansökan stämde överens med den verkliga odlingen. Att kontrollera att SAM-ansökan eller växtodlingsplanen stämmer överens med den verkliga odlingen kan utgöra en del av dokumentationen som krävs, men det utgör inte tillräcklig dokumentation. Läs mer i avsnitt

8 1.6 Djurskydd Kontrollpunkterna vad det gäller utrymme, inredning och utrustning för grisar (Gris 11, 44 och 17) har en mer detaljerad instruktion om vad som gäller. Läs mer i avsnitt

9 2 TVÄRVILLKOREN OMFATTAR VERKSAMHETSKRAV OCH SKÖTSELKRAV I samband med en reform av EU: s jordbrukspolitik infördes successivt s.k. tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela lantbruksföretagets jordbruksmark. Kontrollen av tvärvillkoren utförs av länsstyrelserna. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som jordbrukarna måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och skötselkrav är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av bestämmelserna. När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns det också ett antal krav som utgör så kallade extra tvärvillkor för miljöersättningar. Målgrupp för kontrollinstruktionerna är länsstyrelsernas kontrollanter. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. 9

10 3 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FÖRE, UNDER OCH EFTER KONTROLLEN 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. 3.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.3 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på ansökan. Vid kontrollbesöket har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om det kommer att tillämpas några sanktioner i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. 3.6 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla stödvillkoren beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan 10

11 lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att stöd ändå betalas ut. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig. 11

12 4 REGLER OM AVISERING OCH PROBLEM VID KONTROLLBESÖKET 4.1 Olika regler för olika kontroller Det finns olika aviseringsregler för stödkontroller, registerkontroller och tvärvillkorskontroller. Vissa kontroller får aviseras, andra inte. För tvärvillkorskontroller gäller att om det finns regler om avisering inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. 4.2 Kontroller som inte får aviseras Huvudregeln är att kontrollerna ska vara oaviserade. Gränsen för när en oaviserad kontroll blir en aviserad kontroll är tre timmar innan kontrollen ska genomföras. Det är starttiden för kontrollen som räknas. Kontroller som inte får aviseras är CDB-kontroll tvärvillkorskontroller för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring för gris tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring av får och get tvärvillkorskontroller för djurskydd tvärvillkorskontroller för foder Företag där kontrollen i vissa fall ändå kan behöva aviseras är hos deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden. Observera att om en djurskyddskontroll aviseras ska det alltid anges en motivering till varför lantbrukaren aviserades om kontrollen. Det ska även finnas en motivering till avisering av djurskyddskontrollen i de fall då kontrollen aviseras inom tre timmar från det att kontrollen genomförs. 4.3 Kontroller som får aviseras Huvudregeln är att kontroller ska aviseras så nära inpå kontrollen som möjligt. För arealbaserade stöd- och tvärvillkorskontroller som gäller areal, får aviseringen inte överstiga 14 dagar. Aviseringstiden för djurstödskontroller får inte överstiga 48 timmar, utom i väl motiverade fall. Om du aviserar en djurstödskontroll mer än 48 timmar innan kontrollen genomförs ska du alltid skriva en motivering om orsaken till varför det gjorts. Kontroller som får aviseras är gårdsstödskontroller kontroller av miljöersättningar kontroller av kompensationsbidrag. 12

13 Du bör vara restriktiv med att skjuta upp aviserade kontrollbesök. Om lantbrukaren eller dennes representant inte har tillfälle att närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans. 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att avisera När olika sorters kontroller hos en lantbrukare ska samordnas är det viktigt att tänka på att det är olika aviseringsregler för stödkontroller, tvärvillkorskontroller och registerkontroller. Det innebär till exempel att om en CDB-kontroll eller tvärvillkorskontroll kombineras med en stödkontroll så begränsas möjligheten att avisera kontrollen. 4.5 Problem vid kontrollbesök Om det uppstår problem i samband vid själva kontrolltillfället ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.6 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning vägrar tillåta en stöd- eller tvärvillkorskontroll bör detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att kontrollen ska kunna genomföras. Lantbrukaren ska dock informeras om att ansökan kan komma att avslås om kontrollen inte kan genomföras till följd av orsaker som beror på lantbrukaren. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 4.7 Regelverk om avisering Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får aviseras, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om avisering inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Om en kontroll ska aviseras, ska det göras så kort tid som möjligt före kontrollen. Detta framgår av artikel 27.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009, (IAKSförordningen) 1. 1 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn 13

14 5 DOKUMENTATION AV KONTROLLEN 5.1 Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade kontrollbesök Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets kontrollenhet, enheten för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 14

15 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid ett kontrollbesök. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändrade efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas Dokumentera fakta och iakttagelser Det som måste dokumenteras är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att notera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollbesöket Dokumentation av dokumentkontroll När du granskar lantbrikarens dokumentation, anteckna vilka dokument som granskats. Sätt en daterad signatur på det granskade dokumentet Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. 15

16 Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för den kommande handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med brukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 16

17 6 NYCKELBEGREPP Bedömningsvärde - mindre överträdelse, 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. Mindre överträdelse motsvarar ingen beloppsminskning, 1 motsvarar 1 % beloppsminskning, 2 motsvarar 3 % och 3 motsvarar 5 %. Krav utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är norm). En rättsakt kan innehålla flera krav. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra tvärvillkoren för miljöersättningarna utgjorde tidigare ett femte område inom tvärvillkoren. Numera tillhör de växtnäringsrelaterade extra tvärvillkoren område 1. miljö och de växtskyddsrelaterade extra tvärvillkoren område 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd. Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, t.ex. antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens 17

18 stödbelopp bör ske. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. En förutsättning för att lantbrukaren ska slippa avdrag på stöden är att hon/han inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. 18

19 7 TVÄRVILLKOR OCH DJUR I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd. 7.1 Företag med betesmark Finns betesmarker i företaget, finns det tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. För att markerna ska kunna betas måste det finnas djur, alltså är huvudprincipen att alla djur omfattas. Undantag finns enligt direktiven nedan (exempelvis ingår inte hobby- eller sällskapshästar i tvärvillkoren inom djurskydd). Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är hästar. 7.2 Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för resp. direktiv: Växtnäring: (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Gäller alla djur oavsett djurslag inkl.hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska blir livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som producerar livsmedel för eget bruk, t.ex. hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etc. Familjens husdjur t.ex. något får, get, kanin och gris. Livsmedel: (Rådets förordning (EG) nr 852/2004) Djur som ingår: 19

20 Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, t.ex. ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan. Djur som inte ingår: Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, t.ex. en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. För mer information om kriterierna för livsmedelsföretag, se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar ( Förtydligande angående ansvar: Det är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten. Djurskydd: (Rådets direktiv 98/58 EG) Djur som ingår: Djur som hålls eller föds upp för animalieproduktion (livsmedel, avel, skinn eller pälsar). Stuteriverksamhet, hästarna ingår i jordbruksverksamheten och omfattas av tvärvillkoren. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten, exempelvis genom arbete i jordbruket. Betesdjur Djur som inte ingår: Hästar som inte ingår i animalieproduktionen (bortkryssad i hästpasset) Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby. Hästar som tillhör någon annan. Hobbydjur som t.ex. några höns Familjens kanin eller minigris Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd I Rådets direktiv 98/58 finns uppräknat vilka djur som inte omfattas av direktivet. Det innebär alltså att om denna typ av hästar sköter betesmarken så ska dessa hästar ingå i jordbruksverksamheten, men omfattas inte av djurskyddskrav som utgör tvärvillkor. 20

21 Djurmärkning: (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) Det är djurhållaren (alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket) på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Ägarskapet är inte en faktor i det avseendet. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att: Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt. 7.3 Företag med enbart åkermark Det finns ingen betesmark vilket innebär att djuren inte behövs för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se ovan. 21

22 8 TVÄRVILLKOR OCH FODER Vem är foderföretagare? Foderhygienförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien) omfattar all verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från och med primärproduktion av foder till och med utsläppande av foder på marknaden. Foderföretagare är alla som i sin verksamhet med eller utan vinstsyfte bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder och producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av livsmedelsproducerande djur på sin egen jordbruksanläggning. Foderföretagare finns inom många verksamhetsområden t.ex. kycklinguppfödning, grisproduktion, vilthägn, vattenbruk och renskötsel. Det är foderföretagaren själv som ansvarar för att kraven enligt foderhygienförordningen uppfylls. Bestämmelserna syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Tvärvillkoren utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som foderföretagare måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda foderföretagaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. Vad är en foderanläggning? En foderanläggning är de utrymmen i verksamheten där foder hanteras. När det gäller primärproducenter inom foder, dvs. i praktiken oftast jordbrukare, betraktar Jordbruksverket varje jordbruksfastighet som en foderanläggning, om foder hanteras som ett led i primärproduktionen av foder eller livsmedel. Om däremot jordbruksföretaget består av flera gårdar som inte ligger mycket nära varandra räknas varje gård, där foder odlas eller hanteras, som en foderanläggning. Kravet enligt foderhygienförordningen är att alla foderanläggningar, som används inom någon del av foderhanteringen, ska anmälas till Jordbruksverket. En anledning är ett ökat krav på att kunna spåra och hindra ohälsosam spridning av smitta eller förorening. Anmälningarna blir grunden för register som gör det möjligt att i större utsträckning spåra produkter om något går fel. Spårbarhet är viktig för att begränsa riskerna inom livsmedels- och foderkedjan. Undantag Observera att kraven i förordning (EG) nr 183/2005 inte gäller för: a) privat enskild produktion av foder för livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet och icke-livsmedelsproducerande djur. b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet, c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur, d) producentens direktförsäljning av små mängder primärproducerat foder (< 10 ton/år) till lokala jordbruksföretag/konsumenter/detaljhandelsföretag (< 50 km) e) detaljhandel (t.ex. zoobutiker) med foder för sällskapsdjur. 22

23 Om man har hästar som alla har inskrivit i sitt hästpass att de inte ska gå vidare i livsmedelskedjan omfattas inte heller denna del av produktionen av kraven. Krav på dokumentation och journalföring Foder ska kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Dokumentationen är ett hjälpmedel vid kontrollen av spårbarheten. Generellt gäller att foderföretagare ska kunna ange alla personer från vilka de har erhållit livsmedel, foder, djur eller ämne som ska ingå i ett foder. Foderföretagare ska också kunna identifiera företag som erhållit deras produkter. För foderföretagare som omfattas av förordning (EG) nr 183/2005 finns krav på att vissa uppgifter som rör kravet på spårbarhet ska dokumenteras i journaler. Det handlar om löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt som rör exempelvis inköp av foder. För de som foderföretagare som inte omfattas av förordning (EG) nr 183/2005 krävs inte journalföring rörande spårbarhetskraven. De ska dock ha system och förfaranden för att kunna lämna information till myndigheterna på begäran. Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet I vissa fall behövs även ett godkännande eller en särskild registrering från Jordbruksverket för att en verksamhet med foder ska vara tillåten i en foderanläggning. Detta gäller vid nedanstående verksamheter. Om mjölk eller mjölkprodukter används som inte värmebehandlats eller som endast genomgått en enkel pastörisering. Frågan avser produkter från mejeri, inte egen mjölk som används för t.ex. utfodring av egna kalvar. Om bearbetat animaliskt protein används i oblandad form eller om produkter som innehåller kött- och benmjöl som härrör från kategori 2-material används som gödningsmedel. Om lantbrukaren själv blanda in läkemedel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blanda in koccidiostatika i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in fiskmjöl, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller blodprodukter i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blanda in tillväxtfrämjande medel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren säljer icke värmebehandlad spannmål för utfodring av fjäderfä. Kontroll av foderanläggningar Den planerade offentliga kontrollen ska enligt artikel 3 i förordningen (EG) 882/2004 vara risk- och erfarenhetsbaserad. På Jordbruksverkets webbplats, finns en vägledning som heter Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Denna vägledning bör användas i planeringen av foderkontrollen. Det är lämpligt att kontrollfrekvensen, beträffande primärproducenternas foderanläggningar, anpassas till att minst motsvara kraven i förordningen (EG) nr 1122/2009, dvs. minst en (1) procent av primärproducenternas foderanläggningar. Ett minimum är att inspektören kontrollerar de frågor som finns i den checklista som Jordbruksverket publicerar och som finns att hämta ned från Ladan under Foder/Anläggningsregistret. Vid kontrollen bör Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Foder användas. Denna finns att läsa på Jordbruksverkets webbplats 23

24 Rapportering av kontrollresultat Kontrollresultat från genomförda kontroller kan med fördel rapporteras in löpande i ITsystemet Konrad. Observera att checklistans samtliga kontrollpunkter ska rapporteras i systemet, även de kontrollpunkter som inte ingår i tvärvillkorskontrollen. Det som gäller vid registrering av kontrollresultat från tvärvillkorskontroller i KONRAD är att endast kontroller med avvikelser ska registreras. Från och med nu har vi ett undantag för detta när det gäller Foder-kontrollerna. För Foderkontrollerna gäller att samtliga kontrollpunkter, både tvärvillkor och de kontrollpunkter som inte är tvärvillkor ska registreras. Det gäller alltså även tvärvillkorpunkter som det inte finns några avvikelser på, eller om det är ej aktuellt eller ej kontrollerade. Anledningen är att Enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket behöver få in kontrollresultaten som underlag för beslut när det gäller fodersäkerhet. En sammanställning över kontrollresultaten från foderkontrollen ska årligen rapporteras till Jordbruksverket via det frågeformulär som läggs ut på Ladan i slutet av varje kalenderår. Rapporteringen ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den sista februari efter utgången av varje kalenderår enligt 6 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:21) och allmänna råd om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. 24

25 9 ANVISNINGAR OM KONTROLLPROTOKOLL/CHECKLISTA Vid konstaterade överträdelser kommer kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation att utgöra underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på lantbrukarens stödbelopp. Det är mycket viktigt att du som kontrollant för noggranna anteckningar så att det finns ett bra underlag för beslutsfattaren. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Länsstyrelsen ansvarar för att lantbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Lantbrukaren ska enligt EU-bestämmelser underrättas om eventuella överträdelser av tvärvillkoren inom tre månader från kontrollbesöket. Jordbruksverket rekommenderar betydligt snabbare besked till lantbrukaren än så. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som kommunen eller länsstyrelsen ska vidta enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till lantbrukaren. Lantbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. Så här fyller du i kontrollprotokollet: A. Kontrollobjekt Här fyller du i lantbrukarens personuppgifter. Namn, adress och lantbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen är obligatoriska uppgifter. Specifikt för protokoll livsmedel Verksamhet Beskriv huvudsaklig verksamhet och övrig verksamhet som bedrivs på anläggningen, t.ex. spannmålsproduktion och uppfödning av nötkreatur eller frilandsodling av bladgrönsaker och övriga frilandsgrönsaker. Beskrivningen bör följa uppdelningen av branscher enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Med huvudsaklig verksamhet menas den verksamhet som utgör mer än 50 % av verksamheten inom primärproduktionen. Om det är svårt att avgöra vilken verksamhet som är den huvudsakliga bör den verksamhet som har högst prioritetsklass enligt vägledningen anges som huvudsaklig verksamhet. Kvalitetssäkringssystem Frivilliga första-, andra- eller tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egenkontroll, t.ex. branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem (t.ex. Arlagården) eller certifierade system (t.ex. IP, IP Frukt och grönt, Krav). Kvalitetssäkringssystemet ska vara bedömt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och finnas uppräknat i 25

26 Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Länk till SLVs samtliga vägledningar Länk till vägledningen om riskklassificering ering_primarproduktion.pdf B. Kontrollmyndighet Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn, din e- postadress och ditt telefonnummer. Kommunerna är fr.o.m inte utpekade som kontrollmyndigheter för tvärvillkoren. Om länsstyrelsen ändå får in uppgifter om väl dokumenterade tvärvillkorsöverträdelser från kommunernas miljötillsyn är det uppgifter om kommunens inspektör som ska skrivas in i avsnitt B. Kontrollprotokollet behöver i de fallen endast fyllas i med sådant som inte framgår tydligt av den dokumentation länsstyrelsen har fått från kommunen. C. Kontroll - allmänt Fyll i namnet på de personer som var med på inspektionen, t.ex. lantbrukaren och/eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om lantbrukaren har aviserats om kontrollen i förväg genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i Ja ange datum för när lantbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med Nej. Fyll i datum för kontrollen. Om lantbrukaren vägrade kontroll markera då Ja -rutan. Om du kryssar i Ja, beskriv då under E. Övriga kommentarer på vilket sätt lantbrukaren aktivt vägrade kontrollen. Effekten av att lantbrukaren vägrar en kontroll blir i regel att lantbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året. D. Resultat Oavsett frågornas formulering innebär Ja att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att lantbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. 26

27 Markera Nej endast i de fall du konstaterar en överträdelse. Nej ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos lantbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel, ska du markera Ej aktuellt. Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga i samband med en fullständig tvärvillkorskontroll kryssar du i Ej kontrollerat. Lämna en förklaring under E. Övriga kommentarer i ett sådant fall. Ej kontrollerat medför att gården inte kan räknas in i länsstyrelsens obligatoriska kontrollfrekvens varför ytterligare en gård måste tas ut för fullständig tvärvillkorskontroll. E. Övriga kommentarer Här kan du lämna övriga uppgifter som är relevanta för kontrollen samt information till och från den kontrollerade (företagaren, djurhållaren osv. eller dennes representant). F. Underskrift Det finns inget förordningskrav om underskrift, men här ges möjlighet att för dig som kontrollant ändå underteckna protokollet. G. Bedömning av överträdelse nr Då en överträdelse har konstaterats ska denna bedömas i avsnittet G. Bedömning av överträdelse nr. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken (se beteckning/numrering i avsnitt D. Resultat ). Då flera överträdelser har konstaterats ska ett avsnitt för varje överträdelse fyllas i. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. Avsiktlighet bör utredas Ta ställning till om du som kontrollant anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör endast användas vid mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att lantbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett Ja här måste kompletteras med noggrann motivering. Mindre överträdelse En överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället bedömer att överträdelsen A. inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och 27

28 B. med hänsyn till dess allvar och omfattning kan betraktas som så försumbar att det är oskäligt med avdrag på lantbrukarens stöd, och C. leder till 1 % avdrag men inte mer vid användning av ordinarie bedömningsvägledning. Observera att även om överträdelsen bedöms som mindre så måste du som kontrollant gradera den med bedömningsvärden på vanligt sätt. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som kontrollanten har konstaterat. Information om uppföljningen mindre överträdelser finns i en separat tvärvillkorsvägledning, åtkomlig via Handläggarstödet och Specifikt för checklista djurskydd Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om I de fall det finns TV-brister måste länsstyrelsen fylla i detta avsnitt, och registrera det i DSK-Kontroll, för att Sverige ska kunna uppfylla EU-rapporteringskraven i kommissionens beslut (2006/778/EG) av den 14 april 2006 om minimikrav på insamling av informationer från produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. I det beslutet anges vilka uppgifter från den offentliga kontrollen som varje medlemsstat ska rapportera. Denna rapportering ska avse EU-direktivens djurskyddskrav och stämma överens med tvärvillkoren. Ange för varje överträdelse vilken eller vilka av följande åtgärder som länsstyrelsen vidtagit med anledning av konstaterad brist. A. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder. B. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder. C. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 djurskyddslagen kan t. ex innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning/djurutrymme, eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ C. Länsstyrelsen ska registrera detta i DSK när länsstyrelsen beslutat om en eller flera av ovanstående åtgärder. Vid eventuella kombinationer av åtgärder ska länsstyrelsen markera alla som är relevanta i det enskilda ärendet, t.ex. A och C 28

29 om länsstyrelsen har utfärdat ett föreläggande om åtgärder inom 3 månader och dessutom åtalsanmält djurhållaren. Specifikt för checklista livsmedel Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till KOM enligt 882/2004) När kontrollen avslutats ska kontrollresultaten rapporteras till Livsmedelsverket enligt Livsmedelsverkets anvisningar till länsstyrelserna om rapportering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen Om avvikelser/tv-brister som noterats vid kontrollen följs upp genom extra offentligt kontroll ska resultatet av den extra offentliga kontrollen också rapporteras till Livsmedelsverket i enlighet med anvisningarna. Tvingande beslut som fattats med stöd av Livsmedelslagens (2006:804) eller art i förordning (EG) nr 882/2004 ska också rapporteras. Länsstyrelsens beslut om typ av uppföljning av avvikelsen/tv-bristen dokumenteras på checklistan. (Ange extra offentlig kontroll, som kan vara en kontroll på plats eller en administrativ kontroll, eller beslut om åtgärd ) 29