BESLUT Dnr / Stödprocessavdelningen

Transkript

1 BESLUT Dnr / Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER

2 1 Nyheter Kontrollpunkter Borttagna delar Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Tänk på sekretessen Förhindra smittspridning Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Force majeure-liknande händelse Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Kontroller som du kan föranmäla Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Kontroller som du inte får föranmäla Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Arealbaserade kontroller Kontroll av djur i miljöersättningarna Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Informera lantbrukaren vid föranmälan Om du inte kan genomföra kontrollen Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Regelverk om föranmälan Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant

3 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Dokumentation av vilka dokument du granskar Skriv utförliga kommentarer Mer att tänka på när du dokumenterar Fotografier kompletterar dokumentationen Nyckelbegrepp Tvärvillkor och djur Företag med betesmark Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Växtnäring Foder: Livsmedel Förtydligande om ansvar Djurskydd Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd Djurmärkning Företag med enbart åkermark Tvärvillkor och foder Vem är foderföretagare? Vad är en foderanläggning? Undantag Krav på dokumentation och journalföring Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet Kontroll av foderanläggningar Rapportering av kontrollresultat Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista Så här fyller du i kontrollprotokollet: A. Kontrollobjekt Specifikt för protokoll livsmedel Länk till vägledningen om riskklassificering B. Kontrollmyndighet C. Kontroll - allmänt D. Resultat E. Övriga kommentarer F. Underskrift G. Bedömning av överträdelse nr Avsiktlighet bör utredas Mindre överträdelse enligt varningssystemet Specifikt för checklista djurskydd Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om

4 a. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder b. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder c. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 djurskyddslagen kan till exempel innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning eller djurutrymme. Eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ c Specifikt för checklista livsmedel Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004) Fågel/habitat Fågel/habitat Instruktion Kommentar Fågel/habitat Instruktion Kommentar Fågel/habitat Instruktion Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet Vnäring Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring

5 11.11 Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktion Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring

6 11.28 Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentarer Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentarer Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktion Kommentar

7 Bedömningsvägledning Växtskydd Vskydd Kommentar Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar, allmänt om etiketter och villkor Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd

8 Instruktion Kommentar Hormoner Instruktion Vilka djurslag? Finns det tecken på att hormoner används? Endast hormoner i visst syfte Kontrollera att hormoner används i djurhållningen endast i syfte att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder eller synkronisera brunst Endast godkända preparat Kontrollera dokumentation Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur Kontroll i medicinskåp Brunstsynkronisering Slaktdjur Kontrollera att karensregler följs Bedömningsvägledning karenstider Hormon Bedömning Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur TSE TSE 2 se instruktion Foder Instruktion TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion

9 Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar

10 Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Livsmedel LVäxt Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/ LVäxt Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/ LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 9 c i förordning (EG) nr 852/ LVäxt 6, 6.1 och Instruktion Kommentar

11 Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/ LAnimal Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/ LAnimal Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/ LAnimal Instruktion Kommentar Bestämmelserna omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med Bestämmelser Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/ LAnimal Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 4 h i förordning (EG) nr 852/ LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar Bilaga I del A punkt 8 d i förordning (EG) nr 852/ LAnimal Instruktion Kommentar Bestämmelser

12 Bilaga I del A punkt 8 e i förordning (EG) nr 852/ LAnimal 8, Instruktion Kommentar Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/ LMjölk Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar Kommentar Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 c i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 d i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 e i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar

13 Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 4 i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar Dokumentationen ska omfatta Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 2 i förordning (EG) nr 853/ LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LÄgg Instruktion Kommentar Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/ Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel Foder Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Foder Instruktion Kommentar

14 Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder

15 Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion

16 Kommentar Bedömningsvägledning Djurskydd Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet Daglig tillsyn sker normalt av alla djur Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen Utrymmen, inredning och utrustning Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter. Kravet på ljusinsläpp och/ eller belysning är uppfyllt Foder och vatten Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda Avhorning och operativa ingrepp Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt Avel innebär inte förlossningssvårigheter eller annat lidande Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena Kraven för att hålla kalvar i ensambox är uppfyllda Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda Stallklimat och luftkvalitet är anpassat till djurslaget och mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och fungerande larmanordning Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och kravet på ljusinsläpp eller belysning är uppfyllt Foder och vatten Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag Nyfödda kalvar får råmjölk Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar Daglig tillsyn sker av alla grisar Utrymme, inredning och utrustning Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder

17 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas Grisarna hålls normalt i par eller grupp Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat Fönster och belysning Buller Foder och vatten Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda och operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Normer Norm 1 Uppfylls kravet på en 2m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö? Instruktion Norm 2 Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten? Instruktion Norm 3 Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen i grundvatten Instruktion Kommentar Norm 4 Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark? Instruktion Norm 5 Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark? Instruktion Norm 6 Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material Instruktion Norm 7 Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement Instruktion Regelverk Fågel/habitat Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Växtskydd Hormoner Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur Livsmedel Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/ Foder Djurskydd Normer

18 20 Bemyndiganden att utföra kontroller Direktstöd Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde

19 1 Nyheter Kontrollpunkter Flera av kontrollpunkterna (växtnäring, växtskydd, foder, hormoner, TSE) har skrivits om så att de passar till en framtida mobil hantering och är skrivna efter de godkända regelträden. 1.2 Borttagna delar Alla extra tvärvillkor är borttagna då dessa är basvillkor för miljöersättningarna. TSE 4 och TSE 5 är bortagna som tvärvillkorspunkter. Anmälningspliktiga sjukdomar är borttagna som tvärvillkor. Slam är borttaget som tvärvillkor. Tvär alla kapitlet är borttaget, då det inte finns någon it-system för detta ännu. 19

20 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. Tvärvillkoren har funnits sedan Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela lantbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar tvärvillkoren. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukare måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av verksamhetskraven och normerna. 20

21 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. 3.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.3 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och 21

22 annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. 3.6 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeureliknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse. 22

23 4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen 4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrolen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorkontroll för märkning och journalföring av djur får du anmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroller av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontrollmed kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. 4.2 Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar i förväg. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Gårdstödskontroll Kontroll av miljöersättningar (areal) Kontroll av kompensationsbidrag (areal) Tvärvillkorkontroll av skötselvillkor Tvärvillkorkontroll av växtskydd Tvärvillkorskontroll av växtnäring Tvärvillkorskontroll av grundvatten 23

24 4.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av kompensationsbidrag (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet eller under övriga upplysningar i handdatorn Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke Tvärvillkorskontroll för djurskydd Tvärvillkorskontroll för foder Tvärvillkorskontroll för hormoner Tvärvillkorskontroll för TSE Tvärvillkorskontroll för andra smittsamma sjukdomar Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna tillkontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För att urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare som bor i avlägsna områden Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl 24

25 Urvalskod 551, initierad av registerenheten Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 431, fågel och habitat, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen 25

26 Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. 4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. 4.6 Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.7 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren eller annan ansvarig person inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen som ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 4.8 Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/

27 27

28 5 Dokumentation av kontrollen 5.1 Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 28

29 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen Dokumentation av vilka dokument du granskar När du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. 29

30 Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med brukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 30

31 6 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent avdrag, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö, klimatförändring och god jordbrukshävd 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse enligt varningssystemet en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp bör ske, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Detta efter att lantbrukaren blivit varnad om konsekvenserna av att överträdelsen inte åtgärdas. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. 31

32 7 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd. 7.1 Företag med betesmark Om det finns betesmarker i företaget så finns från och med 2015 inga tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. Undantagen räknas upp i de förordningar och direktiv som styr tvärvillkoren, se avsnitt 7.2. Exempelvis ingår inte hobby- eller sällskapshästar i tvärvillkoren inom djurskydd. Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man inte av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är hästar. 7.2 Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv: Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera. Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris Livsmedel (Rådets förordning (EG) nr 852/2004) 32

33 Djur som ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, till exempel ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan. Djur som inte ingår: Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, till exempel en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. För mer information om kriterierna för livsmedelsföretag se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar ( Förtydligande om ansvar Det är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten Djurskydd (Rådets direktiv 98/58 EG) Djur som ingår: Djur som hålls eller föds upp för animalieproduktion, det vill säga livsmedel, avel, skinn eller pälsar. Stuteriverksamhet, hästarna ingår i jordbruksverksamheten och omfattas av tvärvillkoren. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten, exempelvis genom arbete i jordbruket. Betesdjur Djur som inte ingår: Hästar som inte ingår i animalieproduktionen, alltså bortkryssad i hästpasset Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby. Hästar som tillhör någon annan. Hobbydjur som till exempel några höns Familjens kanin eller minigris Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd I Rådets direktiv 98/58 finns uppräknat vilka djur som inte omfattas av direktivet. Det innebär alltså att om denna typ av hästar sköter betesmarken så ska dessa hästar ingå i jordbruksverksamheten, men omfattas inte av djurskyddskrav som utgör tvärvillkor Djurmärkning (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) 33

34 Det är djurhållaren på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Djurhållare är alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket. Det kan med andra ord vara någon annan än den som äger djuren, som är djurhållare. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att: 7.3 Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt. Företag med enbart åkermark För företag med enbart åkermark finns ingen betesmark vilket innebär att det inte behövs djur för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se avsnitt

35 8 Tvärvillkor och foder 8.1 Vem är foderföretagare? Foderföretagare är alla som i sin verksamhet med eller utan vinstsyfte bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder. Det är också producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av livsmedelsproducerande djur på sin egen jordbruksanläggning. Foderhygienförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien) omfattar all verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från och med primärproduktion av foder till och med utsläpp av foder på marknaden. Foderföretagare finns inom många verksamhetsområden till exempeltill exempel kycklinguppfödning, grisproduktion, vilthägn, vattenbruk och renskötsel. Det är foderföretagaren själv som ansvarar för att kraven enligt foderhygienförordningen är uppfyllda. Bestämmelserna syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Tvärvillkoren utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som foderföretagare måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda foderföretagaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. 8.2 Vad är en foderanläggning? En foderanläggning är de utrymmen i verksamheten där foder hanteras. Jordbruksverket betraktar varje jordbruksfastighet som en foderanläggning om foder hanteras som ett led i primärproduktionen av foder eller livsmedel. Det gäller för primärproducenter inom foder, det vill säga i praktiken oftast lantbrukare Om däremot jordbruksföretaget består av flera gårdar som inte ligger mycket nära varandra räknas varje gård, där foder odlas eller hanteras, som en foderanläggning. Kravet enligt foderhygienförordningen är att alla foderanläggningar, som används inom någon del av foderhanteringen, ska anmälas till Jordbruksverket. En anledning är ett ökat krav på att kunna spåra och hindra ohälsosam spridning av smitta eller förorening. Anmälningarna blir grunden för ett register som gör det möjligt att i större utsträckning spåra produkter om något går fel. Spårbarhet är viktig för att begränsa riskerna inom livsmedels- och foderkedjan Undantag Observera att kraven i foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 inte gäller för: a) privat enskild produktion av foder för livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet och icke-livsmedelsproducerande djur. b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet, c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur, 35