KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2

Transkript

1 BESLUT Dnr / Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2

3 Innehållsförteckning 1 Instruktion för likartade bedömningar Kontroller som ingår i instruktionen Tillagda delar Var du hittar olika uppgifter Några vanliga begrepp Målet med kontrollerna Korrekta utbetalningar Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Tänk på sekretessen Förhindra smittspridning Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Force majeure-liknande händelse Inventerad eller tidigare kontrollerad mark Blockuppdatering Dokumentation av dokumentkontroll Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Kontroller som du kan föranmäla Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg Kontroller som du inte får föranmäla Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring Arealbaserade kontroller Kontroll av djur i miljöersättningarna Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla... 17

4 4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan Om du inte kan genomföra kontrollen Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Regelverk om föranmälan Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag Din dokumentation ska vara hållbar över tiden Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Dokumentera fakta och iakttagelser Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat Skriv utförliga kommentarer Mer att tänka på Fotografier Jordbruksmark som ger rätt till stöd Jordbruksmark Aktivitetskravet Bedömning av ägoslag Åkermark Åkermarksuppdelning Åkermark i växtföljd Åkermark med permanenta grödor Åkermark med permanent gräsmark Brukningshinder på åkermark Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark Träda Skyddszoner Växthus på åkermark... 26

5 6.3 Betesmark Definition av betesmark och slåtterängar Brukningshinder på betesmark Jordbruksmark som endast ger rätt till miljöersättning Våtmark Skogsbete Fäbodbete Alvarbete Mosaikbetesmarker Gräsfattiga marker Betesmark under restaurering Annan mark som är blocklagd Julgransodling Upplag Permanenta upplag Tillfälliga upplag Upplag på åkermark Upplag på betesmark Avgränsning av block Blockgränser mot annat än jordbruksmark När du ska dela ett block När du ska dela ett åkermarksblock När du ska dela betesmarksblock När du ska slå ihop block Hur man fastställer gränsen När man ska ändra en gräns Hantering av GPS vid granskning i fält Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm Mätmetoder Digital mätning (D, D1) Fjärranalys (F) GPS-mätning (G, G1) Ej kontrollerat (E)oklart hur de nya systemen hanterar E... 41

6 7.8.5 Ofullständig (O) Skärmgranskning (S) Mätning av flera skiften i samma block Fältgranskning av block Bedömning av åkermark i fält steg för steg Bedömning av betesmark i fält steg för steg Metod för bedömning enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd Gränser mot betesmark Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen Läs åtagandeplanen för block med särskilda värden Kontrollprotokoll Beskrivning av kontrollpunkter Manuella protokoll Stödspecifika instruktioner Tvärvillkor Normer Övergripande kontrollpunkter Areal som inte är deklarerad Förfogandedagskontroller Gårdsstödet Hampa Aktiv Lantbrukare Förgröning Unga jordbrukare Kompensationsstöd Betesmarker och slåtterängar Kontrollpunkter Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel... 66

7 Kontroll av åtagandeplan Vallodling Vallgröda Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Skötsel av våtmarker och dammar Miljöersättning för fäbodar Miljöersättning för restaurering av betesmarker Kontrollpunkter för nya stöden Beskrivning av kontrollpunkterna Fel i kontrollpunkterna Kontrollpunkter i numerisk ordning Efterkontroll Bakgrund Hantering vid fältkontrollen Vilka skiften ska efterkontrolleras? Dokumentation vid första kontrollen Hantering vid efterkontrollen Omfattning av efterkontroller Bemyndigande för att utföra kontroller Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 5 Grödkoder Bilaga 6 Tabell Kontrollpunkter ej aktuella Bilaga 7 Prorata nycklar Bilaga 8 Avdragsvägledning för tvärvillkor

8

9 1 Instruktion för likartade bedömningar Denna kontrollinstruktion ska användas av dig som gör arealkontroller i fält. Syftet med instruktionen är att den ska ge förutsättningar för att kontrollanter i hela landet gör likartade bedömningar. Den ska också underlätta arbetet med kontrollerna. 1.1 Kontroller som ingår i instruktionen Instruktionen omfattar de nya stöden för 2015 direktstöd, förgröning, Unga lantbrukare, kompensationsstödet, miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar, miljöersättning för vallodling, ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion, miljöersättning för våtmarker och småvatten, fäbodbete samt restaurering av betesmarker för De gamla åtagandena i miljöersättningarna kontrolleras i enlighet med kontrollinstruktion för arealstöden 2014 version 2 om ingen ny information delgetts. Kontrollinstruktionen för arealkontroller och dess bilagor hittar du i handläggarstödet för stödadministration i biblioteket Dokument. 1.1 Tillagda delar Avdragsvägledning för tvärvillkor är tillagd som bilaga 8 till kontrollinstruktionen. Tanken med avdragsvägledningen är att den i praktiken ska fungera som kontrollinstruktionen. Syftet är att likrikta beräkningen av tvärvillkorsavdragen mellan länsstyrelserna. 1.2 Var du hittar olika uppgifter Uppdateras i senare version. 1.3 Några vanliga begrepp Kontrollärende Kontroll Fältärende Det ärende i Atlas som håller reda på vilka arbetsuppgifter som ska utföras i samband med en kontroll. Kontrollen skapas utifrån ett urval där man exempelvis bestämmer vilka ansökningar som ska kontrolleras. Själva kontrollen, den kan avse t.ex. en ansökan om stöd, ett åtagande eller CDB. Gruppering av de kontroller som ska kontrolleras vid ett och samma kontrolltillfälle av en eller flera kontrollanter. Kontrollpunkt Det som ska kontrolleras, till exempel igenväxning eller jordbearbetning. Kontrollpunkterna finns på olika 9

10 nivåer: brukarnivå, kontrollärendenivå och djurrespektive skiftesnivå. Kontrollpunkterna hämtas till handdatorn eller visas på kontrollprotokollet. Blockareal Skiftesareal (i Ararat) Skifte (i Atlas) Jordbruksblockets maximala stödberättigande areal. Hämtas från blockdatabasen. Uppmätt areal minus annat ägoslag jämförs med anmäld areal. Areal med rätt ägoslag Ansökt skifte i SAM internetansökan. Kontrollyta Åtagandeyta Kontrollytan är ytan som du skapar vid kontroll och är ditt resultat för ansökt skifte, block eller åtagandeyta. Det är den fastställda ytan som utgör åtagandet och som lantbrukaren har en åtagandeplan över. Den är ytan som kontrolleras i enlighet med åtagandeplanen. Konstaterad areal(ararat) Uppmätt areal minus fel gröda (inklusive gröda 93) jämförs med anmäld areal. Areal med rätt gröda för det stöd eller ersättning som kontrollen avser Kontrollareal( Ararat) Areal som konstateras och sköts enligt villkoren för stödet/ersättningen och som skulle vara stöd/ersättningsberättigande om jordbrukaren har stödrätter eller åtagande samt sökt utbetalning för marken. Ersätter begreppet fastställd areal. Utöver detta kan arealen reduceras i de fall som administrativ kontroll har genomförts. Uppmätt areal Den areal som mäts upp vid fältkontrollen. Perimeter Längden på ett skiftes sammanlagda yttre och inre gränser. Annan gröda Areal som har en annan gröda än ansökt, till exempel potatisland i en kornåker eller raps istället för vete. Annan gröda medför avdrag endast om de två grödorna inte är utbytbara i berörd ersättning. Annan gröda kan även påverka resultatet för gröddiversifieringen. 10

11 2 Målet med kontrollerna 2.1 Korrekta utbetalningar Det övergripande målet med kontrollerna är att verifiera att uppgifterna i lantbrukarens ansökan stämmer med de faktiska förhållandena tillhandahålla ett väldokumenterat beslutsunderlag för att säkerställa att utbetalningarna av ersättningar är korrekta Kontrollen kan omfatta ett eller flera kontrolluppdrag som kan fördela sig på flera olika ersättningar. Detta gör att målen inom de olika kontrolluppdragen i vissa delar kommer att sammanfalla och i andra fall är endast en del aktuella. 11

12 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan eller åtgärdsplan på företaget ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på att om ni är flera kontrollanter på företaget så får ingen av er vara jävig. 3.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.3 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om så krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska, så långt det är möjligt med bibehållen kontrollkvalitet, tillgodose lantbrukarens önskemål angående smittskydd. 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du påbörjar kontrollen ska du försöka få kontakt med lantbrukaren och informera om vad du ska kontrollera och hur kontrollen kommer att gå till. Informera även om nötkontrollen när det är aktuellt. Efter kontrollen ska du också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Om du inte får tag i lantbrukaren kan du lämna information om kontrollen i brevlådan. I de fall du inte får tag på lantbrukaren ska du alltid kontakta lantbrukaren per telefon efter kontrollbesöket. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan ansökan komma att avslås eller avdrag komma att beslutas. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om det kommer att tillämpas några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella avdrag ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 12

13 3.5 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla stödvillkoren beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att stöd ändå betalas ut. Om du stöter på problem som kan hänföras till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig. 3.6 Inventerad eller tidigare kontrollerad mark Vid kontroll av marker som blockinventerats ska du förhålla dig till dessa på samma sätt som till marker som har haft fältkontroll vid tidigare tillfällen. Kontrollera gränsen så att inga förändringar har inträffat och att inventeraren eller den tidigare kontrollanten inte gjort några felbedömningar. Om så skett ska den rätta gränsen ritas in. Kvalitetskraven vid en kontroll är desamma oavsett om marken tidigare inventerats/kontrollerats eller inte. 3.7 Blockuppdatering Som kontrollant har du en viktig roll i arbetet med att hålla blockdatabasen uppdaterad och korrekt. Det är därför viktigt dels att felaktigheter i blocken markeras för korrigering, dels att dessa korrigeringar också utförs på länsstyrelsen. Du ska bedöma om blocket är korrekt utifrån de kvalitetskrav som finns uppsatta för korrigering av blockgränser. Om de skapade kontrollskiftena ska användas för blockredigering är det viktigt att kommentera om skiftesgränsen inte ansluter direkt till den korrekta blockgränsen. Om du gjort en ändring som ska generera till att blocket redigeras så ska du notera detta i kontrollpunkt 561 och Dokumentation av dokumentkontroll När du granskar lantbrukarens dokumentation, anteckna vilka dokument som granskats. Sätt en daterad signatur på det granskade dokumentet. Om dokumentationen är digital kan det vara svårt att göra någon signering. I de fall som du inte kan göra en signering i den digitala handlingen, beskriv vad du har tittat på i dina noteringar, till exempel digital växtodlingsplan. 13

14 4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen 4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av djur får du föranmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroll av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. 4.2 Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. gårdsstödskontroll kontroll av miljöersättningar (areal) kontroll av ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion (areal) kontroll av kompensationsstöd (areal) tvärvillkorskontroll av normer tvärvillkorskontroll av växtskydd tvärvillkorskontroll av växtnäring tvärvillkorskontroll av grundvatten 14

15 4.2.2 Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) Kontroll av ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion (djur) kontroll av kompensationsstöd (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. tvärvillkorskontroll för djurskydd tvärvillkorskontroll för foder tvärvillkorskontroll för hormoner tvärvillkorskontroll för TSE 4.3 Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 551, Initierad av registerenheten Urvalskod 720, Tips från allmänheten 15

16 16 Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen/urval vid handläggning Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen/urval vid handläggning Urvalskod 431, Fågel och habitat: tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen/urval vid handläggning Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen/urval vid handläggning Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas.

17 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. 4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. Tänk på att om du föranmält kontrollen en längre tid innan kontrollen är det en god idé att du försöker få kontakt med lantbrukaren och informera igen innan kontrollen påbörjas. 4.6 Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.7 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 4.8 Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av artikel 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/

18 5 Dokumentation av kontrollen 5.1 Krav som ställs på dokumentationen Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen får en riktig bild av de förhållanden som du konstaterade. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen är ett beslutsunderlag som ska ge information till den handläggare som fattar beslut om stöd. Handläggaren avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte genom att få en god bild av de förhållanden som kontrollanten konstaterat vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Om du på ett block upptäcker fel som du ritar bort för att det uppenbart inte är jordbruksmark ska du fundera på om felet borde upptäckts av lantbrukaren. Om det är uppenbart fel där lantbrukaren borde ha begärt en blockändring ska du notera HISTORISK2015 i noteringsfältet till blockredigeraren. Du ska även ta ett foto på området för att dokumentera hur det såg ut vid ditt besök. Det är viktigt att du dokumenterar väl så att det i handläggningen går att bedöma hur länge felet funnits. Du ska endast göra det i fall där du anser att det är tydligt att lantbrukaren själv borde ha insett att det inte är jordbruksmark. Exempelvis granplantering, byggnader, anlagd väg eller uppenbart övergiven mark. Om det är svårbedömda fel ska du inte märka upp dessa. Det är viktigt att märkningen sker med versaler utan mellanslag till året. Anledningen är att det ska vara sökbart vid handläggning. Om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och tydligt belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället, underlättar det både när beslut ska fattas och vid fortsatta kontakter med lantbrukare Din dokumentation ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som genomförts sedan 1995 är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade kontroller Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande Lantbrukaren kan överklaga beslutet vilket innebär att beslutsfattaren vid en högre instans ska använda sig av dokumentationen från kontrollen som underlag till 18

19 beslut i ärendet. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid ett överklagande Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning Ditt kontrollarbete kan komma att granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. En revision som utförs av EU-kommissionens revisorer kan leda till en sanktion för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktionen är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl när det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du iakttar brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan komma att ändras efter det att kontrollen genomförts. Det är viktigt att lantbrukaren ska få tillfälle att yttra sig över all dokumentation som används till underlag för beslut om lantbrukarens stöd, innan beslutet fattas Dokumentera fakta och iakttagelser Det som måste dokumenteras är konstaterade fakta som har betydelse för stödvillkor och tvärvillkor. Men det kan också vara bra att notera iakttagelser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren för att på det sättet ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. Samma gäller givetvis i de fall som du ser något som gör att du börjar fundera över om lantbrukaren har uppfyllt villkoret eller inte och där du bestämmer dig för att det är OK. Då ska du notera vad du såg och varför du ändå kom fram till att villkoret är uppfyllt Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat Dokumentera också vilka stödjande dokument eller motsvarande som lantbrukaren kunnat uppvisa för att styrka lämnade uppgifter, som exempelvis dokument för att kontrollera ung lantbrukare, växtodlingsplan eller inköps kvitto för utsäde nr 35. Det är inte nödvändigt att kontrollera alla uppgifter mot stödjande dokument, men kontrollmomentet ska ingå vid samtliga kontroller. Om det saknas stödjande dokument att kontrollera uppgifter mot så dokumentera detta. De stödjande dokument som kontrollerats ska signeras och dateras av kontrollanten Skriv utförliga kommentarer Din dokumentation ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar din bedömning och vart i skiftet avvikelsen finns. Resultatet av kontrollen ska vara spårbart och stödjas av din dokumentation. Skriv till exempel: Marken är instängslad men saknar fodervärde på grund av skuggtåliga arter, på marken växer täta buskage och björksly samt en del äldre lövträd. Denna 19

20 beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren Marken saknar fodervärde saknar beskrivning om varför marken inte kan godkännas Mer att tänka på Tänk också på följande: Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. Om du inte använder handdator: Skriv tydligt tänk på att andra måste kunna läsa noteringarna. Skriv med beständig skrift, inte blyerts. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar Fotografier Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för den kommande handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med lantbrukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. Följande fall bör du dokumentera med fotografier: dåligt underhållen jordbruksmark tecken som tyder på kemisk bekämpning eller gödsling (avser till exempel ekologisk odling) andra fall som lantbrukaren kan "ställa till rätta" efter det att kontrollen är genomförd För vissa kontrollpunkter i kontrollinstruktionen är det särskilt angivet att det är bra att ta foton för att dokumentera hur villkoren är uppfyllda. Men givetvis finns det många andra tillfällen där det också kan vara bra med ett foto för att ytterligare visa vad du konstaterade vid kontrolltillfället. 20

21 6 Jordbruksmark som ger rätt till stöd 6.1 Jordbruksmark Jordbruksmark är mark som lantbrukaren huvudsakligen använder till jordbruksverksamhet. Jordbruksverksamhet innebär produktion av jordbruksprodukter eller skötsel för att bevara marken som jordbruksmark. Med jordbruksmark avses åkermark och betesmark. Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menar vi ägoslaget betesmark. Följande markklasser är betesmark: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Markklasserna alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark och gräsfattig mark ger inte rätt till gårdsstöd eller kompensationsstöd och kallas specialklasser i detta dokument. Mark som används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet och där den verksamheten uppenbarligen begränsar möjligheten att bedriva jordbruksverksamhet är inte jordbruksmark och ska inte ingå i blockdatabasen. Sådan mark ger varken rätt till gårdsstöd eller miljöersättning. Exempel på sådan verksamhet kan vara en golfbana, camping eller parkering. Andra exempel på mark som inte ger rätt till ersättning men som är vanligt förekommande i eller i anslutning till jordbruksmark är tomtmark, skog, permanenta upplag, vägar och byggnader. Annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan vara tillåten om den bedrivs under en begränsad period, så att den i praktiken inte påverkar möjligheterna till jordbruksverksamhet (som till exempel plats för tillfällig tävling/marknad eller tillfälligt upplag) eller när den pågår utanför odlings- och betessäsong (till exempel en skidbacke). Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för permanent omställning till annat än jordbruksmark påbörjas. På block som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På block som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av blocket där markanvändningen ska förändras permanent. Under avsnitten för åkermark respektive betesmark listas olika typer av impediment/element med mera som kan förekomma. Impedimenten/elementen behandlar vi olika beroende på om de ligger på betesmark eller åkermark Aktivitetskravet All jordbruksmark omfattas av aktivitetskrav från och med Det betyder att all jordbruksmark årligen ska ha aktiv jordbruksverksamhet. Alla delar av blocket ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober det år då verksamheten ska utföras. Vid behov ska lantbrukaren även vidta åtgärder för att hindra försumpning av åkermark. Det finns undantag från aktivitetskravet. 21

22 Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande från och med 2015 får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Undantaget gäller inte år 2015, då all jordbruksmark omfattas av aktivitetskravet. Åkermark som ligger i träda och obrukad fältkant behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under första året som träda eller obrukad fältkant. Undantaget gäller inte Skyddszoner är undantagna aktivitetskravet och omfattas av villkoret att de ska hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel. Grön träda, betesuppehåll eller liknande som inte lantbrukaren har putsat eller slagit räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet Bedömning av ägoslag Det är myndigheten som fastställer ägoslagen. Vid bedömning av ägoslag ska du ta hänsyn till den aktuella markanvändningen. Om det är osäkert om marken är åker eller betesmark, kan lantbrukarens uppgift tas i beaktande. Det är viktigt att ta hänsyn till att viss mark kan vara skyddat av biotopskydd och miljöbalken, vilket kan göra att markanvändningen begränsas och kan då påverka bedömningen av ägoslag. 6.2 Åkermark Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om det finns särskilda omständigheter. Det nya landsbygdsprogrammet har medfört att vi delat upp ägoslaget åkermark i tre olika typer beroende på användningsområde. Orsaken till den nya uppdelningen är att lantbrukarens deklaration av de olika typerna av jordbruksmark ligger till grund för beräkning av förgröningsvillkor. Ägoslag Åkermark Betesmark Typ av jordbruksmark Åkermark Perm grödor Permanent gräsmark 22

23 6.2.1 Åkermarksuppdelning Ägoslaget åkermark har en uppdelning from 2015 i tre olika områden som beror på användning av marken. Åkermark i växtföljd Åkermark med permanenta grödor Åkermark med permanent gräsmark Åkermark i växtföljd Åkermark som ingår i en växtföljd och som inte enbart är vall 5 år i rad räknas till denna grupp. En Åkermark med permanent gräsmark ska efter plöjning och sådd med annan grödkod än 49,50 och 51 ändras till typen åkermark i växtföljd Åkermark med permanenta grödor Som permanent gröda räknas energiskog, frukt- och bärodlingar, dock inte jordgubbsodling. Grödorna Salix(grödkod 65), poppel (grödkod 67), hybridasp (grödkod 68), övrig bärodling (grödkod 71), fruktodling (grödkod 72), och plantskola med odling av permanenta grödor (grödkod 78) räknas till permanenta grödor. Energigrödor Salix som ett exempel Salix, poppel och hybridasp som planterats på åkermark är godkända grödor i gårdsstödet. Salix ska ha ett maximalt skördeintervall på 10 år, poppel och hybridasp på maximalt 20 år. För salix som är äldre än 10 år gäller att det inte längre är jordbruksmark. För att avgöra åldern på salixen är det lämpligt att leta efter dokumentation om när energigrödan skördades, använda en träborr eller såga av ett par träd och räkna årsringarna. Tänk på att du inte ska göra detta utan att ha fått tillstånd av markägaren. Salix äldre än 10 år är alltså att betrakta som annan ägoslag. Observera dock att själva salixodlingen kan vara äldre så länge lantbrukaren har skördat salixen inom 10 år. För salix som är yngre än 10 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter accepteras men salix ska fortfarande vara den dominerande grödan. Vanligtvis innebär salixodling att marken inte är lämplig att plöja utan förberedande åtgärd, men det är en naturlig följd av energiskogsodling och innebär ett undantag från grundregeln om aktivitetskravet avseende årlig aktivitet. Dock finns ett aktivitetskrav som avser etablerade metoder med avsikten att ge normal skörd. Till detta räknas även att marken inte får försumpas då grödan inte skulle generera normal skörd. Fruktodlingar Aktivitetskravet för fruktodling avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år trots att odlingen som sådan är aktiv. Aktiviteten ska vara med etablerade metoder vilket innebär någon form av normal skötsel där den exakta åtgärden beror på grödan. För fruktodling kan det innebära normal föryngring av bärplantor eller beskärning av fruktträd. En övergiven bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs förlorar rätten till direktstöd och kompensationsstöd. 23

24 6.2.4 Åkermark med permanent gräsmark Åkermark med permanent gräsmark kallas ibland även åkermark med långliggande vall och klassificeras till den typen då det varit vall minst 5 år i rad på blocket med grödkoderna 49, 50 eller 51. Om grödkod 60 redovisas i en följd med vallgrödor så kan marken bedömas ha varit vall minst 5 år i rad. Dessa marker klassas om till åkermark med permanent gräsmark vid en årlig administrativ kontroll av gröda på marken. Ett block med användningsområde åkermark med permanent gräsmark klassas om till åkermark i växtföljd eller åkermark med permanenta grödor om blocket har en gröda som inte räknas till typen åkermark med permanent gräsmark. Om åkermark med permanent gräsmark plöjs upp och sås om med vallgräs ska den inte klassas om utan kvarstår som åkermark med permanent gräsmark Brukningshinder på åkermark Som brukningshinder på åkermark räknas till exempel vägar, byggnader, åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement. Om det finns brukningshinder som sammanlagt uppgår till 0,01 hektar ska du rita bort dessa, annars får de ingå i åkermarksarealen. Vägar Vägar räknas som brukningshinder i åkermark och ska inte ingå i arealen. En brukningsväg kan vara åkermark om den är i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling och inte är en permanent väg. Till permanenta vägar räknas bland annat vägar som är hårdgjorda. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, exempelvis tillfälligt uppkörda sträckor och hjulspår Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark Landskapselement Landskapselement kan vara punktelement eller linjeelement. För punktelement, till exempel odlingsrösen eller överloppsbyggnader, gäller att de inte ger rätt till stöd om de sammanlagt uppgår till en areal större än 0,01 hektar. För linjeelement som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, till exempel stenmurar eller diken, gäller att de inte ger rätt till stöd om de överstiger en bredd av två meter. Vid blockdelning gäller 2- och 4-metersreglerna, se avsnitt. Landskapselement kan ge rätt till miljöersättning (NMKULT) och måste då vara knutna till ett block. Dessa block kan vara mindre än 0,1 hektar, så kallad liten svårbrukad åker, men ska då ha kategori miljö (block som endast ger rätt till miljöersättning) och har inte rätt till gårdsstöd. Miljöersättning NMKULT har ingen motsvarighet i det nya landsbygdsprogrammet vilket innebär att undantaget avseende rätt till miljöersättning för landskapselement endast gäller för miljöersättning från föregående programperiod. Det är viktigt att du beaktar att det fortfarande finns block med denna miljöersättning knuten till sig och då ska du hantera dessa block enligt beskrivning ovan. 24

25 Tvärvillkorselement I stödområdena 9 a, b, m och s finns element som är kopplade till tvärvillkoren och som därmed ska ingå i blocklagd areal. De fyra tvärvillkorselement som ska ingå i arealen i stödområde 9 är solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna diken. Stenmurar och öppna diken ska ligga på åkermark eller mellan åkermarksblock som ligger intill varandra. Om dessa element däremot gränsar mot betesmark eller annat ägoslag (skog, tomtmark med mera), ingår de inte i tvärvillkoren, och därmed inte i ägoslagen åkermark. Definitionerna för solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna diken finns i bilaga 4. När det gäller stenmurar är det inte ovanligt att dessa blivit täckta av odlingssten. Du ska inte lägga några estetiska synpunkter på murarna vid din bedömning. Består de huvudsakligen av flera skikt sten, ska du ändå betrakta dessa som stenmurar oavsett om man ser rester av ursprunglig stenmur eller bara tippad sten Träda Åkermark kan ligga i träda, vilket innebär att marken för tillfället inte används för produktion av jordbruksprodukter det vill säga odling, skörd eller bete. Det är tillåtet att så en lämplig fånggröda eller gröda som gynnar den biologiska mångfalden på trädan. Det räknas inte som produktion. Grundregeln är att marken ska vara ur produktion från 1 januari till och med den 15 juli. Förgröningsstödet och kompensationsstödet har särskilda villkor för träda som innebär att lantbrukaren ska låta bli att producera på marken ännu längre. För förgröningsstödet kan marken behöva vara ur produktion fram till 31 juli om marken krävs för att uppfylla gröddiversifieringen. För kompensationsstödet gäller det i vissa fall att det finns begränsningar för bete eller skörd för foder. Mer information finns under gällande kontrollpunkt. Det finns ingen tidsgräns för hur länge en mark får ligga i träda. Det är aktivitetskravet och markens beskaffenhet som avgör om marken är godkänd som åkermark. För åkermark som läggs i träda gäller att lantbrukaren inte behöver sköta den genom aktiv jordbruksverksamhet första året som åkermarken läggs i träda. År 2015 är den regeln undantagen då även nyanlagda trädor ska vara synbart påverkade av aktiv jordbruksverksamhet senast den 31 oktober för hela blocket. Om ett skifte/block har vall i ett femårs följd med inslag av träda enstaka år kan det få till följd att åkermarkstyp ändras från åkermark i växtföljd till åkermark med permanent gräsmark det sjätte året. Undantaget är EFA trädor som inte ändrar åkermarkstyp. En träda får vara både bevuxen och obevuxen (s.k. svart träda). Ogräs på trädan får bekämpas genom att bearbeta mekaniskt eller genom kemisk bekämpning. Jord- och markförbättrande åtgärder är tillåtna under trädesperioden Skyddszoner Ersättningsformen skyddszoner innebär att lantbrukaren kan få miljöersättning för insatser som minskar ytavrinning, erosion och läckage av näringsämnen från åkermark. Skyddszoner gynnar också växt- och djurliv. En skyddszon ska vara anlagd på åkermark. Om det är sökt skyddszon på ett block får det gräsbevuxna 25

26 området fram till åkerrenen mot vattendrag ingå i blockarealen. Om det finns områden med annat ägoslag mellan åkermarken och vattnet, till exempel trädeller buskbevuxna ytor, får dessa inte ingå i blocklagd areal. Tänk på att för diken som ligger mellan två block och som är upp till 4 meter breda ska du lägga gränsen i mitten av diket. För tvärvillkorselement i stödområde 9 gäller särskilda regler, se bilaga 2. Aktivitetskravet är undantaget för skyddszoner där kravet är att dessa ska hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel Växthus på åkermark Du ska rita bort växthus ur blocklagd areal enligt samma regler som för andra byggnader på åkermark om det finns ett anlagt hårdgolv som exempelvis betong, cement, grus eller liknande. Du ska rita bort det om lantbrukaren inte använder det för odling av gröda som ger rätt till stöd utan använder det som till exempel outnyttjad lokal, verkstad, upplag eller förvaring. Ett växthus där lantbrukaren odlar en gröda som ger rätt till stöd, till exempel i drivbänk, får ingå i blockarealen även om det finns ett anlagt hårdgolv. Vid ajourhållning på skärm får ett växthus ingå i blockarealen såvida det inte framgår att det är raserat. 6.3 Betesmark Definition av betesmark och slåtterängar Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menar vi ägoslaget betesmark. Följande markklasser är betesmark: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Markklasserna alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark och gräsfattig mark ger inte rätt till gårdsstöd eller kompensationsstöd och kallas specialklasser i detta dokument. Betesmark Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Så här ska definitionen tolkas Betesmark eller åkermark Marken ska vara ett jordbruksblock som inte är åkermark. Det innebär att det inte får vara lämpligt att bedriva växtodling på marken. Mark som tidigare varit 26

27 lämplig för växtodling såsom fornåker och gammal åkermark med betydande förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd kan betraktas som betesmark Krav på användning Marken ska skötas med bete, avslagning eller putsning. Slåtteräng är samma ägoslag som betesmark, skillnaden ligger i hävden som på en slåtteräng består av slåtter och skörd. Med detta menas att marken ska ha betats, slagits eller putsats under något av de senaste två åren för att betraktas som betesmark. Om det bara har gjorts tillfälligt uppehåll eller om marken inte skötts under det aktuella året ska du godkänna marken som betesmark. Om du gör bedömning av marken på sommaren kan du behöva göra ett extra besök på hösten för att kunna göra en korrekt bedömning. Om marken inte sköts enstaka år behandlas det enligt kraven på aktivitetskravet. Se En betesmark som inte betats på två år räknas inte längre som jordbruksmark. Gräs, örter eller hävdad ljung Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller betad ljung som är dugligt som foder. Gräs och örter betraktas som dugligt till foder om djuren äter det. Om marken saknar gräs, örter och hävdad ljung eller domineras av arter som djuren ratar är marken inte att betrakta som betesmark. Exempel på detta kan vara ytor som till övervägande del består av obetad veketåg, nässlor, skräppor eller ytor som endast består av skuggtåliga arter som inte är smakliga för djuren. Ytor med ohävdsarter som inte betas ska ritas bort om de har en yta över 100 kvm. Ljung är normalt inte tillräckligt för att godkänna marken som betesmark. Det är endast om ljungen är hävdpräglad som marken kan betraktas som betesmark. Om marker med enbart ljung ingår i en åtagandeplan med regelbunden bränning av ytor kan marken vara blocklagd och ge rätt till både gårds- och miljöersättning. Vid insläpp och utfodringsplatser uppstår ofta ytor där växttäcke saknas. Det är normalt godkänt i betesmarken. Skog och renskötselområden Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificerats som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Många gånger är det svårt att avgöra när ett område övergår från att vara betesmark till att vara skogsmark. Om det inte finns någon tydlig gräns mot skogen ska du dels ta hänsyn till trädtätheten, dels till om markvegetationen är tillräckligt duglig som foder. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna trätillväxten är till exempel att vid röjning ställa ut träden jämnt över marken. Träden har oftast även raka stammar och är jämnåriga. Avstånd mellan träden vid en gallring för att gynna trätillväxten beror på ålder och trädens art. 27

28 Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används för renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Övrigt Att göra ett ägoslagsbyte från åker till bete har från och med 2015 definierats med tydligare krav. Mark som är klassad som åkermark eller är nysökt areal kan klassas som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste användas till bete eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att marken är putsad. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement och som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med pro ratametoden. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 4 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen Ytor under fristående gamla vidkroniga träd där växtlighet saknas ska ingå i pro rata bedömningen. Nysökt betesmark eller slåtteräng Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Mark som är klassad som åkermark eller som är nyröjd kan du klassa som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste användas till bete eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att marken är putsad. Exempel på åkermark som du kan klassa om till bete är naturaliserade åkrar där vallgrödan gått ut och hävdgynnade arter har börjat sprida sig. Däremot behöver det inte finnas hävdgynnade arter med höga naturvärden. Det är därför lägre krav för nysökt betsmark än för markklassen särskilda värden. I undantagsfall kan även marker utan tydliga inslag av hävdgynnade arter klassas som betesmark om marken har höga natur- eller kulturvärden t.ex. fågellokaler på före detta åker som skulle missgynnas av att marken plöjdes. Åker med vallgröda kan aldrig klassas om till betesmark Brukningshinder på betesmark Som brukningshinder på betesmark räknas till exempel vatten, vägar, eller byggnader inklusive överloppsbyggnader. Brukningshinder av dessa slag som sammanlagt omfattar minst 0,01 hektar ska inte ingå i arealen. Vägar 28

29 Vägar räknas normalt som brukningshinder och ska inte ingå i arealen. Brukningsvägar som är gräsbevuxna och som används till bete kan dock ingå. Vatten Tillfälligt blöta marker med vegetation duglig som foder är betesmark och får ingå i blocklagd areal. Observera att det är viktigt att marken endast är tillfälligt blöt och att den ska kunna betas varje år. Mark som har permanent vattenspegel kan vara yta som ska beaktas i pro rata bedömningen. Se nedan. Naturliga vattendrag Är vattendraget så litet att djuren kan ta sig över det utan problem får det ingå i betesmarken. En riktlinje är att om vattendraget i huvudsak är smalare än två meter kan det ingå i betesmarken och att vattendrag som i huvudsak är bredare än två meter ska ritas bort med dubbellinje. Observera att enkellinje aldrig ska användas för naturliga vattendrag. Diken som inte betas eller slås och som inte är frånstängslat ingår i pro rata bedömning, se nedan. Bedömning av buskar, impediment, dungar, landskapselement som ingår i pro rata beräkning 3 I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning 1 göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 4 Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska avdrag på arealen göras. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. Buskar och dungar utan foder Med buskar menar vi ogenomträngliga eller svåråtkomliga snår som består av vedartad växtlighet. Exempel: slånbuskage, tät alsly och nyponrosor. 1 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker. 29

30 Med dungar utan foder menar vi områden under vedartad växtlighet som är tillgänglig för djuren, men som saknar fodervärde. Exempel: hassellundar, tätare enbuskområden, eklundar och aldungar. Nyligen röjda områden ska betraktas som pro rata-element tills det börjat växa gräs, örter eller ljung. Naturliga impediment och vattensamlingar Med naturliga impediment menar vi naturligt uppkomna brukningshinder. Exempelvis: sandblottor, stenar eller berg i dagen. Med naturliga vattensamlingar menar vi ytor med permanent vattenspegel som är naturligt uppkomna och som inte är anlagda dammar. Tillfälligt blöta marker med vegetation dugligt till foder ska inte ingå i pro rata-bedömningen utan får ingå i blocklagd areal. Om det är svårt att avgöra om en vattensamling är naturlig ska den betraktas som naturlig. Även impediment och vattensamlingar som inte är naturligt uppkomna kan godkännas om de har en naturlig karaktär eller om de är skapade för att gynna hävdberoende arter. Värdefulla landskapselement Med värdefulla landskapselement menar vi de delar av elementen som inte är åtkomliga för djuren och som inte är gräsbevuxet. Gräsbevuxna element eller delar av element ska inte betraktas som ett pro rata-element utan ingå i blockarealen. Linjeelement som finns inuti markklassen ska ingå i arealen om bredden inte överstiger 5 m och ytan är 0,05 hektar för betesmarker och slåtterängar samt 0,1 hektar för specialklasserna. Sammanhängande områden med bedömningen >50 pro rata avdrag kan klassas in i någon av specialklasserna och kan därmed vara blocklagt. 6.4 Jordbruksmark som endast ger rätt till miljöersättning Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd är inte beslutade ännu, vilket innebär att beskrivningarna och definitionerna för markklasserna är preliminära och kommer att justeras till vissa delar. De hänvisningar som görs i texterna nedan avser ovan nämnda föreskrifter. Om du är på kontroll på nedanstående markklasser ska du undersöka om vad som är den sista versionen angående definition och villkor. Villkor för de olika miljöersättningarna framgår av åtagandeplanen som länsstyrelsen fastställt Våtmark Med våtmark avses sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under, eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna. Småvatten innefattas i definitionen av våtmark. Med småvatten menas en vattensamling med en permanent vattenspegel. Lantbrukare kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar I dessa fall ska den arealen med vatten- och våtmark som länsstyrelsen har godkänt 30

31 ingå i blocket då det är mark som ger rätt till miljöersättning. Syftet med ersättningsformen är att öka arealen våtmark i odlingslandskapet för att gynna den biologiska mångfalden samt för att rena vatten från växtnäring som urlakats från jordbruksmark. Tänk på att våtmarksåtagandet i en del fall kan vara större än själva våtmarksblocket (blocket med vattenspegel och den våtmark som inte betas eller slås, ägoslag våtmark, grödkod 82). Om du vill ändra gränserna på omgivande betesmark ska du kontakta en våtmarkshandläggare på länsstyrelsen eftersom dessa block också kan ingå i det fastställda våtmarksåtagande. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska det kommuniceras med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen Skogsbete Ett skogsbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som skogsbete. Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som huvudsakligen består av skog med ett till övervägande del spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen. 31

32 6.4.3 Fäbodbete Fäbodbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med övriga djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får inte räknas som gräsfattig mark. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel. Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen Alvarbete Alvarbete är ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är åkermark och som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete. 32

33 Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är alvarbete. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen Mosaikbetesmarker Mosaikbetesmark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark. Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder. Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för betesmarker och slåtterängar i 1 kap. 3 att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som helhet. Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska 33

34 räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen Gräsfattiga marker Gräsfattiga marker är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i definitionen för betesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får inte räknas som gräsfattig mark. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel. Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa 34

35 områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen Betesmark under restaurering Som betesmark under restaurering räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt. Restaurering för att återställa den hävdgynnade biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i marken ska ske enligt en restaureringsplan som länsstyrelsen upprättar. Marken slut besiktigas av länsstyrelsen. Marken som fastställts vid slutbesiktning ska även uppfylla kriterierna för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med kalenderåret efter att restaurering har avslutats. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen. 6.5 Annan mark som är blocklagd Julgransodling Julgransodlingar ger inte rätt till gårdsstöd. Även om en julgransodling inte ger rätt till gårdsstöd ska den vara blocklagd. Det är dock viktigt att försäkra sig om att det är fråga om julgransodling och inte skog. En julgransodling kan ge rätt till miljöersättningen NMKULT. Ett block med julgransodling ska i blockdatabasen ha kategori miljö. 6.6 Upplag Permanenta upplag Permanenta upplag får inte ingå i blocklagd areal om de sammanlagt uppgår till en areal större än 0,01 hektar. Ett permanent upplag har legat länge och används för något annat än odling eller bete. Exempel på permanenta upplag är områden som används för permanent förvaring av jordbruksredskap och foder, skrotade fordon och jordbruksmaskiner, gamla ris- eller timmerupplag, jordmassor eller förstört grovfoder Tillfälliga upplag Tillfälliga upplag får ingå i blocklagd areal. Det kan vara svårt att med säkerhet veta om ett upplag som vid granskning verkar tillfälligt kommer att föras bort eller inte. Du får bedöma upplaget utifrån skicket vid granskningen och eventuella uppgifter från lantbrukaren. Exempel på tillfälliga upplag är årets rundbalar, tillfällig uppställning av jordbruksredskap, timmerupplag från nyligen genomförd avverkning eller gödsel som ska spridas ut på blocket under kommande säsong. 35

36 6.6.3 Upplag på åkermark Ytor med permanenta upplag ska ritas bort. Ytor som permanent upptas av tillfälliga upplag ska markeras som grödkod 93. Exempel på sådana ytor är de foder och maskinupplag som ofta finns nära gården Upplag på betesmark Tillfälliga upplag som finns på betesmark ska markeras på kartan och kommenteras. Kommentarerna bör omfatta en beskrivning av upplaget. Tillfälliga upplag på betesmark ska inte noteras som annan gröda. Permanenta upplag ska noteras som grödkod 93 ej jordbruksmark. 36

37 7 Avgränsning av block 7.1 Blockgränser mot annat än jordbruksmark Då ett blocks yttergränser ligger mot annat än jordbruksmark ska blockets gräns gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis ett hus, en väg eller ett permanent upplag. 7.2 När du ska dela ett block Du ska dela ett block om det finns brukningshinder som skär igenom blocket eller om det innehåller både åkermark och betesmark. Ett åkermarksblock kan bli aktuellt att dela om blocket har flera användningstyper. Se beskrivning under rubrik När du ska dela ett åkermarksblock. Du ska även dela block om det är flera lantbrukare som söker ersättning på blocket (undantag sambete)eller om det innehåller en del som ger rätt till gårdsstöd och miljöersättning och en annan del som endast ger rätt till miljöersättning. Om det finns linjära brukningshinder som skär igenom ett block ska du hantera det olika beroende på vad det är för typ av brukningshinder samt om brukningshindret ligger på åkermark eller betesmark. För att ett sådant brukningshinder ska vara blockdelande ska marken inte kunna brukas som en enhet. Blockdelande brukningshinder i jordbruksmark kan vara: linjeelement som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, till exempel diken och stenmurar. Dessa benämns i avsnitten och nedan som linjeelement. andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag. Dubbelstängsel som delar ett block i flera skiften där marken mellan skiftena inte används till jordbruksverksamhet ska leda till att blocket delas När du ska dela ett åkermarksblock Om ett linjeelement eller ett annat linjärt brukningshinder helt genomkorsar ett åkermarksblock på ett eller flera ställen ska du dela blocket (det gäller inte linjeelementet fältkant som är en del av åkermarken). För linjeelement gäller följande: Om bredden på linjeelementet är upp till 4 meter och utgör en gräns mellan odlingsenheter ska du göra delningen mitt i elementet. Om linjeelementets bredd överstiger 4 meter ska blockgränsen gå i kanten av elementet så att det blir en dubbel blockgräns. Se figur till höger nedan. Om ett linjeelement finns inom ett åkermarksblock men inte kan anses dela blocket, ska elementet ingå i blockarealen om bredden är upp till två meter. Om bredden på linjeelementet är över två meter på åkermark ska du rita bort det från blocket. Se även figur till vänster nedan. 37

38 Figur 1. Figur till vänster: Om bredden på ett internt linjeelement är upp till två meter ska det inkluderas i åkermarksblockarealen. Om bredden är över två meter ska det behandlas som ett brukningshinder. Linjeelementen diken och stenmurar som finns inuti ett betesmarksblock inberäknas i pro rata bedömningen. Figur till höger: Om bredden på linjeelementet som delar blocket är upp till fyra meter kan det inkluderas i blockarealen genom att blocket delas i två nya block med en enkellinje som läggs mitt i elementet. Är linjeelementet som delar blocket bredare än fyra meter ska blocket delas med en dubbel linje som läggs på var sida om elementet. För andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag, som inte faller under definitionen för linjeelement gäller att du ska rita bort dem med dubbel blockgräns oavsett bredd vid en delning. Vägar och vattendrag är i stort sett alltid blockdelande. Brukningsvägar som inte är permanenta och där marken är lämplig att användas i växtföljd ska ingå naturligt i åkermarken och ska inte leda till att du gör en blockdelning eller ritar bort den från arealen. Observera att vattenförande diken ska du räkna som linjeelement och två- och fyrametersreglerna gäller. Även om det ibland förekommer korta förbindelser mellan skiften kan det allmänna intrycket ändå vara att skiftena är skilda odlingsenheter. Det kan till exempel finnas körvägar mellan skiften eller trummor som fungerar som överfarter över diken. Om du vid fältbesök bedömer att marken på grund av ett dike inte brukas som en enhet ska du dela blocket. Om du bedömer blocket endast med hjälp av skärmgranskning och det är svårt att avgöra om ytorna brukas som en enhet ska du inte dela blocket. I vissa områden finns det åkermarksblock med många små grunda diken till exempel tegdiken i Norrland. Traditionellt brukar lantbrukaren oftast dessa block som en enhet och du ska då inte dela blocket När du ska dela betesmarksblock Det finns ingen anledning att dela ett betesmarksblock bara för att det består av flera skiften, såvida det inte genomkorsas av vägar eller vattendrag. För ett blockdelande vattendrag gäller att de delar blocket med en dubbel blockgräns. Om vattendraget är litet behöver du inte dela blocket. Djuren ska då kunna ta sig över vattendraget utan problem. En riktlinje är att om vattendraget är bredare än två meter i huvudsak ska du rita bort det. Linjeelement som uppfyller grunddefinitionen för betesmark (gäller främst betade diken eller diken som slås) ska ingå naturligt i betesmarken och ska inte leda till blockdelning eller att du ritar bort dessa ur blockarealen. För linjeelement som inte uppfyller kraven för grunddefinitionen, som till exempel stenmurar eller obetade diken, gäller att de beräknas in i pro rata bedömningen. En stenmur som är 5 meter bred och täcker mer än 500 kvm ska ritas bort. 38

39 För vägar och vattendrag och andra brukningshinder som inte faller under definitionen för landskapselement gäller samma regler som för åkermark. Gräsbevuxna brukningsvägar som uppfyller grunddefinitionen ska ingå naturligt i betesmarken och ska inte leda till blockdelning eller att du ritar bort dessa från arealen. 7.3 När du ska slå ihop block Två (eller flera) block ska du slå ihop om det inte finns några fysiska eller administrativa gränser mellan blocken. Fysiska gränser är exempelvis vägar, vattendrag eller permanenta stängsel. Administrativa gränser är exempelvis en regiongräns eller att det är olika lantbrukare som söker stöd på blocken. En gräns kan även vara att det är olika typer av ägoslaget åkermark. Du får inte slå ihop block med olika ägoslag och inte när det är olika typer av ägoslaget åkermark. Två betesmarksblock ska du inte slå ihop om det ena ger rätt till gårdsstöd och det andra inte gör det. Tillfälliga staket och fastighetsgränser i en blockgräns utgör i sig inget hinder för blocksammanslagning men är en indikation på att det kan vara olika lantbrukare på blocken. 7.4 Hur man fastställer gränsen Du som kontrollant ska jämföra samtliga delar av blockgränsen med blockkartan. Detta innebär att för i stort sett alla block som kontrolleras ska du följa blockgränsen runt blocket. Om du i fält konstaterar skillnader mellan karta och verklighet ska de verkliga gränserna ritas in på kartan. Som kontrollant ska du så noggrant som möjligt rita in den korrekta gränsen. För att mäta arealer ska du använda ortofoto/gps i handdator eller DGPS. För mätning av avstånd är även avståndskikare, famnstake och liknande instrument tillåtna. Observera att stegning inte är tillåten som mätmetod. I de fall du kontrollerar ett stöd som är på skiftesnivå ska du följa skiftesgränsen. Avvikelseytor med gröda 93 bör undvikas. Istället ska ytan ritas bort ur kontrollskiftet och blocket. Om gröda 93 ändå används ska blocket alltid markeras för redigering och i kommentar till blockredigeraren ska du påpeka att det finns sådana ytor som ska redigeras bort. Undantagsvis kan gröda 93 användas utan att blockredigering krävs. Det är i de fall man bedömer att markanvändningen i år inte uppfyller kravet på ägoslagen, men att marken påföljande år kommer att ha rätt ägoslag. Då blockets yttergränser ligger mot en annan typ av mark än jordbruksmark ska blockets gräns gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis en stenmur, ett hus, en väg, ett permanent upplag eller ett odlingsröse. 7.5 När man ska ändra en gräns Kvalitetskravet enligt art. 70 i förordning (EU) nr 1306/2013 är att blockdatabasen ska ha en kvalitet motsvarande kartdatabaser upprättade i skala 1:5 000 vilket enligt JRC (kommissionens forskningsorgan) motsvarar ett geometriskt medelfel på 2,5 m. Vissa brytpunkter kan ha ett större fel, vissa mindre, men strävan ska vara att hålla en sådan noggrannhet att medelfelet inte överskrider 2,5 m. 39

40 Om du upptäcker tydliga fel i blockets avgränsning på mer än 2,5 m i skala 1:3000 ska du rätta dem, om den felaktiga ytan är mer än 0,01 hektar. Gränsen på 0,01 hektar ska inte ses som en absolut gräns utan som en ungefärlig gräns på hur pass stort ett fel måste vara för att du ska rätta det. Meningen är inte att du hela tiden noggrant ska mäta avvikelser innan du fattar ett beslut, utan tanken är att du ska bygga upp en känsla för när ett fel behöver rättas. Då du kontrollerar block med geometrifel, till exempel "spikar", ska du också rätta dem, även om dessa korrigeringar endast ger obetydliga arealförändringar. När du kontrollerar blockgränser som grundar sig på mer subjektiva bedömningar som trädområdesindelning eller en otydlig gräns mellan betesmark och skog är det i praktiken mycket svårt att använda sig av gränsen 2,5 m. I dessa fall gäller det att skapa sig en uppfattning om gränsen är rimlig eller inte, genom att jämföra ortofoto med verkligheten i fält. 7.6 Hantering av GPS vid granskning i fält Samma kvalitetskrav gäller vid fältgranskning i ajourhållning som vid fältkontroll. Vid fältbesök är det viktigt att inte endast arealuppgiften tas fram utan också en riktig geometri som kan användas i olika sammanhang. Geometrin från fält ska överföras till blockdatabasen och göras tillgänglig i Multikuben. När en DGPS finns tillgänglig ska den användas för att rita in korrekt geometri. Med DGPS avses GPS med en lägesnoggrannhet på 1,5 meter eller bättre I första hand ska en handdator med aktuellt ortofoto och aktuella blockgränser användas. Till handdatorn ska en GPS vara kopplad. I fältarbetet verifieras att blockgränserna är korrekta. Gränser som inte är korrekta redigeras på plats. Vid osäkerhet kring hur en gräns ska läggas, använd DGPS. 2. I de fall då DGPS inte kan användas eller om tillräcklig noggrannhet inte kan erhållas (till exempel om DGPS inte finns tillgänglig, funktionen saknas, GPS-signaler är för svaga eller korrigeringssignal från SWEPOS över GSM-nätet inte kan erhållas) ska GPS-funktionen användas som orienteringshjälp och som hjälp för att manuellt bestämma gränsen. 3. Om handdator med aktuella block inte finns tillgänglig ska blockets gränser mätas in med hjälp av DGPS. Det DGPS-mätta blocket läses sedan in i blockdatabasen genom Multikuben. 4. Om varken handdator eller DGPS finns tillgängliga ska papperskarta i skala 1:5 000 eller högre detaljnivå användas. Blockgränser ritas in/korrigeras på kartan i fält. Blocket redigeras sedan i Multikuben. För GPS-användning se vidare manual för handdatorn. 7.7 Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm För att upptäcka fel ska du använda skala 1: Sedan kan du behöva zooma in för att säkerställa hur avvikelsen ser ut. Redigeringen sker normalt i skala 1:1 000.

41 7.8 Mätmetoder De mätmetoder som kan användas för att bestämma arealen på ett skifte, element eller en avvikelse är antingen direkt mätning i fält med GPS, digital mätning mot ortofoto eller fjärranalys. Som hjälp kan du använda GPS, famnstake, avståndskikare eller dylikt Digital mätning (D, D1) Används digital mätmetod ska resultatet från mätningarna sparas i ett kontrollskikt som visar hur mätningen har utförts. Mätvärdet anges med två decimalers noggrannhet och skiftets perimeter (omkrets) ska också anges, men i meter utan decimal. Digital mätning mot 1 m ortofoto markeras med D i kontrollprotokoll och registrerings bild, medan mätning mot 0,5 m ortofoto markeras med D Fjärranalys (F) Om den uppmätta arealen är mätt med fjärranalys sätts F. Mätmetod F kommer även att sättas automatiskt då resultatfilen från fjärranalysen läses in. Om ett fjärranalyserat skifte besöks i fält och dess areal mäts digitalt, sätt D eller D GPS-mätning (G, G1) Mätningar med GPS-utrustning utan korrektioner, eller med EGNOS-korrektion bör göras med täta mätpunkter. Där används mätmetod G. Mätningar där en DGPS av bra kvalitet med korrigering motsvarande Epos 1mtjänst används anges mätmetod G1. För att få en godtagbar kvalitet på mätningar utförda med GPS-utrustning bör avståndet mellan två mätpunkter inte överstiga 50 meter. Vid oregelbundna skiftesformer ska mätning ske betydligt tätare. Mätning med GPS ska genomföras när en gräns inte kan bestämmas på kartan med tillräcklig noggrannhet. Olika exempel då det är lämpligt att mäta med GPSutrustning kan vara när du inte med säkerhet kan avgöra din position på ortofoto, vid gränser som inte syns på ortofoto, böjda former eller gamla ortofoto Ej kontrollerat (E)oklart hur de nya systemen hanterar E Mätmetod E används i två situationer, dels om kontroll av skiftet inte planerats till exempel på grund av fjärranalys eller stickprovsförfarande, dels i sällsynta fall när kontroll av skiftet inte kunnat genomföras. Om inte alla skiften som lantbrukaren sökt aktuellt stöd för har kunnat besökas i fält ska detta anges i fritext i brevet till lantbrukaren. Orsaken till att kontroll inte har genomförts ska noteras. Möjliga orsaker är att det inte gick att ta sig till ett skifte på grund av översvämning eller att båt saknades. Notering i handdatorn görs med E för aktuellt skifte. Kontroll ska genomföras vid ett senare tillfälle. Om det inte är möjligt att genomföra kontrollen senare under året ska skiftet kontrolleras året efter. Du ska då kontrollera skiftet i fält men registrera resultatet som en administrativ kontroll (kontrolltyp ADM, ej FÄLT). Om du inte kontrollerat skiftets areal beroende på att skiftet valts bort vid riskanalysen inför en kontroll med stickprovsförfarande markeras skiftet med E. 41

42 I dessa fall behöver skiftet inte kontrolleras senare. I dagsläget är det oklart om det går att registrera E. Möjlig hantering är att sätta Ej kontrollerad på skiftet Ofullständig (O) Mätmetod O är en tillfällig mätmetod som inte kräver att uppmätt areal eller perimeter registreras. Inget skifte kan höjas i status så länge mätmetoden är O, men den kan användas för att möjliggöra registrering av kontrollpunkter i väntan på ett värde för uppmätt areal. Ett sådant värde kan komma från till exempel fjärranalys eller en senare GPS-mätning Skärmgranskning (S) Mätmetod S är en mätmetod som används för fjärranalys och närmare beskrivning av metoden, se instruktion för hantering av fjärranalysresultat. 7.9 Mätning av flera skiften i samma block Sammätning och hur det hanteras i Atlas är under utredning. 42

43 8 Fältgranskning av block 8.1 Bedömning av åkermark i fält steg för steg Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är åkermark. Besvara frågorna i den ordning de kommer. 1. Används marken för jordbruksverksamhet Om blocket används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet, till exempel en golfbana eller camping, är blocket inte godkänt och ska därmed tas bort. Om bara vissa områden av blocket används för verksamhet som inte är jordbruksverksamhet (till exempel byggnader, dammar, vägar eller permanenta upplag) ska du rita bort de områdena. Kan marken användas till växtodling? Områden där marken är så försumpad eller där det växer så mycket buskar/sly att marken inte kan användas till växtodling ska du rita bort från arealen. Stämmer blockets ägoslag? Om ett åkermarksblock med användningsområdet åkermark med permanent gräsmark har annan gröda än grödkod 49,50,51 och 60 så kommer blocket att ändra användningsområde till åkermark i växtföljd eller åkermark med permanent gröda beroende på vilken gröda som växer på åkermarksblocket. Detta görs inte av kontrollant. Om ett åkermarksblock med typen åkermark med permanent gröda har annan grödkod än 65, 67, 68, 71, 72 eller 78 så kommer blocket att ändra användningsområde till åkermark i växtföljd. Observera att EFA träda kommer att ha användningsområde åkermark i växtföljd. Om ett åkermarksblock med användningsområde åkermark i växtföljd har gröda enligt grödkoderna för permanenta grödor kommer användningsområdet ändras till åkermark med permanent gröda. 2. Om marken uppfyller grunddefinitionen för betesmark samt används som betesmark, ska du ändra grödkod till betesmark. Du ska bara ändra grödkod om du är säker på att det blir mer korrekt. Att göra ett ägoslagsbyte från åker till bete har från och med 2015 definierats med tydligare krav. Mark som är klassad som åkermark eller är nysökt areal kan klassas som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste användas till bete eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att marken är putsad. Du ska alltid ha kontakt med lantbrukaren innan du gör sådana ändringar. Om marken inte kan användas till växtodling och inte uppfyller villkoren för betesmark ska blocket tas bort. Du ska inte byta ägoslag till betesmark utan att kontrollera att lantbrukaren kan sköta marken som betesmark, I sådant fall ska du ta bort blocket. Är blockets avgränsning riktig? Ska blocket delas eller slås ihop med angränsande åkermarksblock? Om det 43

44 finns mer åkermark i direkt anslutning till blocket och om det inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen ska du lägga till marken i blockarealen förutsatt att det är samma lantbrukare som förfogar över marken. 3. Finns det brukningshinder såsom vägar, byggnader, åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement på åkermarken? Om det finns brukningshinder ska du göra såhär: Rita bort alla brukningshinder som är 0,01 hektar eller större. Om det finns återstående brukningshinder och de uppgår till totalt 0,01 hektar ska de ritas bort. Är den sammanlagda ytan under 0,01 hektar får de ingå i åkermarksarealen. 8.2 Bedömning av betesmark i fält steg för steg Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är betesmark. Besvara frågorna i den ordning de kommer. 1. Används marken för jordbruksverksamhet? Om blocket används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet, till exempel en golfbana eller camping, är blocket inte godkänt och ska därmed tas bort. Om bara vissa områden av blocket används för verksamhet som inte är jordbruksverksamhet (till exempel byggnader, dammar, vägar eller permanenta upplag) ska du rita bort de områdena. 2. Finns det skog på marken? 3. Tänk på att en betesmark kan skötas genom bete, avslagning eller putsning. Tänk på att för slåtteräng behöver marken inte användas till bete. Du ska rita bort områden som inte uppfyller grunddefinitionen. Om betesmarken inte har använts på de två senaste åren ska det inte godkännas som betesmark. Om det bara gjorts ett tillfälligt uppehåll i användningen ska du godkänna marken som betesmark om övriga kriterier uppfylls. 4. Om marken används i växtföljd och uppfyller åkermarksdefinitionen ska ägoslaget ändras från bete till åkermark i blockdatabasen. Du ska bara ändra ägoslag om du är säker på att det blir mer korrekt. 5. Är blockets avgränsning riktig? Ska blocket delas eller slås ihop med angränsande betesmarksblock? Om det finns mer betesmark i direkt anslutning till blocket och om det inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen ska du lägga till angränsande mark till blocket förutsatt att det är samma lantbrukare som förfogar över marken. 6. Finns det naturliga impediment, landskapselement, dungar utan fodervärde etc. som är större än 0,05 ha. De är inte jordbruksmark och du ska rita bort områdena från betesmarken. 44

45 7. Finns det brukningshinder som inte ska ingå i pro rata bedömningen på betesmarken? Summera alla dessa brukningshinder och rita bort brukningshindren om ytan är 0,01 hektar eller större. 8. Finns det träd och buskskikt där marken är svåråtkomligt för betesdjuren, dungar, impediment eller landskapselement enligt det som ska ingå i pro rata bedömningen så ska du följa den stegvisa bedömningen enligt beskrivning Metod för bedömning enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd Du ska använda dig av pro rata bedömning för följande element i betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd: Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomligt för djuren. Ytor med naturliga impediment, såsom stenar, hällar, sandblottor och naturliga vattensamlingar som inte är gräsbevuxna. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 4. Observera att landskapselement bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung är betesmark och ska omfattas av något avdrag. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska du göra avdrag på arealen enligt kontrollpunkt 149, 150, 151, 152. Använd dig av pro rata nycklarna och referensbilderna i bilaga7 när du gör din pro rata bedömning. I Fält A. Börja med att göra en bedömning om det finns en anledning att göra en pro rata beräkning på blocket. Om det är uppenbart att ingen del har en täckningsgrad som överstiger 50 % eller om det är uppenbart att blocket inte har en täckningsgrad som överstiger 10 % behöver du inte dela upp blocket i olika bedömningsområden. B. Om betesmarken har flera områden med olika omfattning av element och ytor som du ska ha med i din pro rata bedömning, då ska du dela upp skiftet i olika bedömningsområden. Ett bedömningsområde är minst 0,1 hektar. Lägg bedömningsområdet så att det är tydligt avgränsat och enkelt att hitta vid senare kontroller. Ett bedömningsområde kan gärna vara hela skiftet och ska vara så stort och ha en så likartad struktur som möjligt. 45

46 Varje bedömningsområde ska du spara som en avvikelseyta av typen pro rata på skiftet. C. Finns det områden på blocket som är 0,1 hektar och innehåller mer än 50 % av naturliga impediment, buskar, dungar och landskapselement. Är området en del av en större helhet i blocket? Iså fall ska det området inte bedömas för sig utan du tar med det området i den större helheten. Gå vidare till D. Om området bedöms vara av egen karaktär och inte en del i en större helhet då ska du markera ett sådant område med avvikelseyta av typen pro rata med intervallet %. Se kontrollpunkt Notera PRORATA>50 D. Gör en pro rata bedömning av respektive bedömningsområde, se bilaga 7 och hänvisa till bilder och pro rata nycklar. Det vill säga hur stor procent täcks av naturliga impediment, buskar, dungar och landskapselement som ska ingå i pro rata bedömningen. E. Om det är helt uppenbart att blocket klarar sig under 10 % pro rata avdrag behöver ingen vidare undersökning göras. Dokumentera din slutsats. F. Om det inte är uppenbart att blocket klarar sig under 10 % så ska du ange ett procentvärde för varje bedömningsområde. Glöm inte att notera om pro rata vad avdraget består av tex buskar, impediment, landskapselement eller dungar. Registrera inom vilket intervall din procentbedömning är på den aktuella bedömningsytan enligt kontrollpunkt 152. G. Hänvisa till bilder och pro rata-nycklar enligt bilaga 7, som stöd för din slutsats. H. Om det är svårt att fastställa intervallet för bedömningsytan kan du göra tre provytor på 10 x 10 m som du lägger ut slumpvis i ditt bedömningsområde för att kunna göra din bedömning om vilket intervall procentavdraget ska vara. Dokumentera väl genom foton och notera underlag samt din slutsats. Det är viktigt att dokumentera noggrant hur du fastställt procentavdraget. Skriv PR i noteringsfältet och ange pro rata bedömningen i procent, oavsett resultat, hänvisa också till dina bedömningsområden och notera även vad pro rata elementen består av. Även om ditt resultat blir mindre än 10 % ska du behålla dina bedömningsområden i form av avvikelseytor pro rata. Varje bedömningsområde fastställs att hamna i ett intervall 5-10 %, %, %, % eller %. Det betyder inte att hela blocket får ett avdrag. 46 Avdraget kommer att beräknas i handläggningen för hela blockets areal när områdena tillsammans genererar en pro rata bedömning på totalt mer än 10 % och mindre än 50 %. Om det är mindre än 10 % blir avdraget på arealen 0. Om det är mer än 50 % blir området inte stödberättigat för gårdsstöd. Dock kan det hamna i en av specialklasserna för betesmarker men det ska då fastställas av länsstyrelsen.

47 Dokumentation är särskilt viktigt när du använder dig av procentbedömning. Det ska i efterhand gå att göra om bedömningen på samma sätt. Det innebär att du ska spara dina bedömningsområden. Det är också lämpligt att fotografera varje bedömningsområde. 8.3 Gränser mot betesmark Sten röse Stenmur Häll Åker Sten mur Betesmark Sten mur Skog Stenmur Bete Gräns mellan betesmark och åker Stenmur < 4 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i betesmarken i din pro rata bedömning. Stenmur > 4 m dela med dubbellinje Gräns mellan bete och bete Om stenmuren delar två olika beten och dessa inte brukas som helhet: Stenmur <4 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i betesmarken i din pro rata bedömning. Stenmur > 4 m dela med dubbellinje Om det finns en öppning mellan betena och dessa brukas som en helhet ska du inte dela betena i olika block. Gräns mot annat ägoslag Betesmarksgräns mot skog: Stenmur, rösen, hällar och dylikt som tydligt gränsar mot skogen ska du rita blockgränsen innanför objekten. Om objekten rösen, hällar och dylikt är mer tillhörande betesmarken ska dessa ingå i blocket. 47

48 8.3.1 Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen Naturlig vattensamling Buskområde1 stenmur Betesmark bortstängslat Buskområde2 En stenmur inuti en betesmark som är bredare än 5 meter och har en sammanhängande total yta större än 0,05 hektar så ska du rita hål för den. Stenmuren samt intilliggande buskar räknas även att omfattas av denna regel. En stenmur som inuti en betesmark som är mindre än totalt 0,05 hektar ska räknas in i din pro rata bedömning. En stenmur som är smalare än 5 meter i bredd ska du räkna in i din pro rata bedömning. I sådant fall behöver du inte mäta om stenmuren genererar en yta större än 0,05 hektar. Bortstängslat: Om något är bortstängslat och stängslet sitter så pass till att det hindrar mark från att bli betad det vill säga om stängslet sitter en bit ifrån stenmuren så att det mellan stängslet och muren blir en gräsyta som inte blir betad så räknas det som bortstängslat. Samma sak för diken, om det blir en gräsyta mellan diket och stängslet och denna gräsyta inte blir betad så har stängslet hindrat avbetningen och området ska ritas bort eftersom det inte brukas. Samma princip gäller för övriga områden som är bortstängslade. Inte bortstängslat trots stängsel: Om stängslet sitter så pass tätt inpå muren eller diket så att det inte hindrar djuren från att beta området så likställs det med att stängslet inte finns. Stängslet har i detta fall inte uteslutit någon mark från att brukas utan har enbart varit en skyddsåtgärd för att skydda impedimentet och djuren från skada. Samma princip gäller övriga områden som har stängsel men är åtkomliga till bete. 48

49 Ett buskområde som ligger på blockgränsen ritas bort från blocket (buskområde 2) om det inte tydlig ingår i betesmarken. Ett buskområde som ligger inom blocket ska du räkna in i din pro rata bedömning(buskområde 1) enligt tidigare beskrivning. Ett öppet dike ska du behandla som stenmur utom de diken som betas. Betade diken ingår i betesmarksarealen. Permanenta naturliga vattensamlingar på max 0,05 hektar ska ingå i din pro rata bedömning(tillfälliga vattensamlingar ingår i betesmarken). Grävda dammar och dylikt ska du rita bort (och ingår därmed inte i din pro rata bedömning). 8.4 Läs åtagandeplanen för block med särskilda värden Åtagande för skötsel av betesmarker är 5-åriga åtaganden där lantbrukaren får betalt för det arbete som skötseln av marken innebär. För de olika markklasserna gäller generella skötselvillkor och särskilda skötselvillkor beroende på vilken markklass skiftet har. Att en betesmark har fått markklass särskilda värden innebär att länsstyrelsen i fält har fastställt att det finns natur- och kulturvärden som behöver särskild skötsel. När en lantbrukare går in i ett åtagande så skapas en åtagandeyta som är kopplad till en markklass allmänna värden eller särskilda värden. I åtagandeplanen för särskilda värden står den fastställda särskilda skötseln som åligger lantbrukaren att följa när denne går in i ett åtagande. Även markklasserna skogsbete, fäbodbete, alvarbete och mosaikbete eller andra gräsfattiga marker har för fastställda arealer en åtagandeplan med skötselvillkor och krav på vegetationens utseende. Åtagandeplanen ska läsas före kontroll. I åtagandeplanen kan det till exempel dokumenteras att vissa områden med buskar och träd eller naturliga impediment ska sparas. Det finns i så fall angivet under övrigt eller i villkoret vegetationens utseende i åtagandeplanen. Om avsteg görs från åtagandeplanen ska det motiveras. Kontakta ansvarig handläggare på länsstyrelsen om du är osäker på om du ska rita bort områden som har blivit fastställda i en åtagandeplan för markklass med åtagandeyta särskilda värden eller inte. 49

50 9 Kontrollprotokoll Kontrollarbetet är upplagt så att det finns kontrollprotokoll i handdatorn för de stöd och ersättningar som har IT-stöd 2015 och manuella protokoll för de stöd som inte har IT-stöd Dessa protokoll är hjälp för dig att kontrollera rätt saker på rätt kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.). Innehållet i protokollet styrs av vilka stöd som du ska kontrollera. Kontrollprotokoll i handdatorn respektive manuella kontrollprotokoll ska som huvudregel fyllas i under kontrollen. 9.1 Beskrivning av kontrollpunkter Som kontrollant ska du mäta areal samt bedöma ägoslag och gröda. Utöver detta ska du kontrollera olika villkor. Dessa villkor finns upptagna i kontrollprotokollen som kontrollpunkter. Kontrollpunkterna är utformade utifrån de villkor som ska kontrolleras på respektive kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.). För de flesta kontrollpunkterna kommer det finnas fyra alternativa svar: J, N, Ej aktuellt och Ej kontrollerat. J - villkoret är uppfyllt (finns undantag) N villkoret är inte uppfyllt (finns undantag) Ej aktuellt villkoret är inte aktuellt Ej kontrollerat villkoret kan inte kontrolleras OBS! om det finns någon kontrollpunkt med svaret Ej kontrollerat när kontrollen är helt klar så är inte kontrollen av stödet fullständig. Det är tänkt att kontrollpunkterna endast ska visas i protokollen när de är relevanta för stödet och kontrollobjektet i fråga. År 2015 kommer detta dock inte fungera fullt ut. Det kommer att finnas kontrollpunkter som dyker upp även i vissa fall när de inte borde, dessa ska du besvara med alternativet Ej aktuellt. Du kan se i Bilaga 6 vilka kontrollpunkter det gäller. En kontrollpunkt är ett konkret villkor som ska kontrolleras, till exempel areal villkor eller skötselvillkor. Det finns kontrollpunkter på olika nivåer. De kan vara på lantbrukarnivå (kontrollföretaget) eller skiftesnivå. Lägg märke till att för miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar och våtmarker gör du kontrollen utifrån den areal som finns i åtagandet. Kontrollpunkterna redovisas normalt enligt följande struktur: identitetsnummer och rubrik på kontrollpunkten, vilka stöd som omfattas, nivå och beskrivning. På detta sätt skrivs till exempel kontrollpunkt 216 enligt följande: 216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? (J/N) Denna kontroll omfattar: Vallodling Nivå: Skiftesnivå 50

51 Beskrivning: På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen. Ser du tecken på att växtskyddsmedel har använts ska du svara N. Beroende på vad du svarar på en kontrollpunkt så kan följdfrågor dyka upp. Oftast så kommer det följdfrågor i de fall du konstaterar en avvikelse på kontrollpunkten. På följdfrågorna registerar du då in vad avvikelsen består av, exempelvis hur stor areal som avvikelsen utgör. 9.2 Manuella protokoll Några stöd kommer inte att ha IT-stöd För dessa stöd har vi utformat manuella protokoll. Protokollen kan skrivas ut och fyllas i på papper alternativt fyllas i via datorn. Detta gäller för följande stöd: Kompensationsstöd Skötsel av våtmarker och dammar Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Miljöersättning för fäbodar 51

52 10 Stödspecifika instruktioner 10.1 Tvärvillkor Tvärvillkor har funnits sedan Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och jordbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar tvärvillkoren. Tvärvillkoren består av verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukaren måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i de fall länsstyrelsen konstaterar överträdelser av dessa Normer All jordbruksmark ska hållas i god jordbrukshävd. All jordbruksmark Lantbrukare som bevattnar jordbruksmark måste följa miljöbalkens regler om uttag av vatten. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor Åkermark Det ska finnas en gödslingsfri zon på minst två meter från åkermarkskant som gränsar till vattendrag. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontrollinstruktionen för tvärvillkor Skydd av tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, öppet dike och stenmur på åkermark i stödområde 9. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontrollinstruktionen för tvärvillkor Sluttande åkermark längs vattendrag i känsligt område ska hållas bevuxen mellan 15/9-15/2. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor Det är förbjudet att bränna halm efter skörd på åkermark, utom när det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor

53 10.2 Övergripande kontrollpunkter Övergripande kontrollpunkter är villkor som gäller för alla stöd dvs: gårdsstöd, förgröning, miljöersättningarna och kompensationsstödet. De ska alltid besvaras oavsett vilka stöd som du kontrollerar. Tabell 1. Huvudkontrollpunkter övergripande Kontrollpunkt Typ Enhet 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal J/N 545 Är all jordbruksmark redovisad J/N 549 Är samtliga avvikelser oavsiktliga J/N 551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver verksamhet som är J/N otillåten i kravet om "aktiv lantbrukare" 554 Hur stor areal har kontrollytan? Hektar 556 Vilken mätmetod har använts? 561 Har du gjort någon ändring som påverkar att blocket ska J/N redigeras 563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter? J/N Areal som inte är deklarerad Kontrollen av såväl stödkriterier som tvärvillkor ska inriktas på mark som finns med i ansökan om utbetalning eller som ingår i ett gällande miljöersättningsåtagande. Utgångspunkten är att mark som inte finns med i ansökan är något annat än jordbruksmark och därför inte är relevant i kontrollsammanhang. Undantag från denna utgångspunkt gäller om det är uppenbart att lantbrukaren använder ett block som inte redovisats i SAM-ansökan, i sin jordbruksverksamhet. Detta gäller lika för alla arealbaserade stöd och ersättningar. Om du får kännedom om konstaterade överträdelser av verksamhetskrav på odeklarerade skiften eller hittar odeklarerade skiften där stödvillkoren inte följs, ska du undersöka om arealen utgör jordbruksmark och om det med säkerhet går att hänföra den till en bestämd lantbrukare som söker stöd. Om så är fallet ska kontrollpunkterna 545, 546, 547 respektive 548 användas. En areal kan bara betraktas som odeklarerad om skiftet i sin helhet är utanför ansökan. Mark som inte deklareras, men som utgör plusareal i ett deklarerat skifte ska du inte ange i dessa kontrollpunkter Förfogandedagskontroller Kontroll ska göras av att lantbrukaren förfogat över sin mark den 15 juni stödåret. Om villkoret inte uppfylls noteras detta på kontrollpunkt 543, Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? J/N Gårdsstödet Gårdsstödet är inte kopplat till krav på någon produktion. Gårdsstöd kan sökas av alla lantbrukare som har stödrätter. För att få ersättning inom gårdsstödet krävs att lantbrukaren förfogar över jordbruksmark som motsvarar antalet stödrätter. 53

54 Gårdsstödets andel av hela direktstödet sänks till drygt hälften av tidigare år genom att stödrätternas värde sänks från och med år Istället införs tre nya stöd från och med 2015, med pengarna som inte längre betalas ut i gårdsstöd. Dessa är förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd. Kontrollpunkter för gårdsstöd Tabell 2. Huvudkontrollpunkter för Gårdsstöd Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N 145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller J/N putsning uppfyllt på hela arealen(aktivitetskravet)? 149 Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning? J/N 154 Är salixen 10 år eller yngre? J/N 158 Är poppel eller hybridaspen 20 år eller yngre? J/N 162 Är kontrollytan godkänd trots att den är mindre än 0,1 ha? J/N 555 Hur lång är perimetern? (meter) J/N Minsta skiftesstorlek För att ha rätt till utbetalning inom gårdsstöd gäller generellt att ett skifte måste vara 0,10 hektar. Dock kan skiften vara godkända även om de understiger 0,10 hektar under förutsättning att de ligger i direkt anslutning till ett annat gårdsstödsskifte i samma block. Om du upptäcker ett skifte mindre än 0,10 hektar som ligger fritt, till exempel ett eget block eller att det delas av en väg, ska du hantera den ytan som är mindre än 0,10 hektar med kontrollpunkt 162, Är kontrollytan godkänd trots att den är mindre än 0,1 ha? J/N Hampa En lantbrukare kan få gårdsstöd för odling av industrihampa. Krav på lantbrukaren Hampan ska sås i renbestånd och utsädet ska vara certifierat och godkänt. Etiketter som visar vilket utsäde som har använts ska lämnas till länsstyrelsen senast den 30 juni Utöver kraven att odla en godkänd sort och att skicka in etiketterna ska lantbrukarna även skicka in uppgifter till länsstyrelsen om hur många kilo utsäde som sås per hektar på respektive hampaskifte (sådeklaration). Sådeklarationen ska lämnas till länsstyrelsen senast den 15 juni Om etiketterna eller sådeklaration kommer in till länsstyrelsen för sent får lantbrukaren ingen utbetalning och ska inte kontrolleras eller ingå i kontrollfrekvensen. Skörd av hampa får ske tidigast10 dagar efter blomningens slut eller efter avslutad fröbildning. Krav på länsstyrelsen Länsstyrelsen ska underrätta polismyndigheten om alla ansökningar som avser stöd för odling av hampa. Regeln om polisanmälan finns i 31 förordning SFS 2014:1101 om EU:s direktstöd för jordbrukare. 54

55 Krav på kontrollen De krav som ställs på kontroll och analys redovisas i artikel 45 och bilaga I i kommissionens förordning (EU) nr 809/2014. Tidpunkt för kontroll Kontrollen ska ske inom en viss tid i förhållande till blomningen, se nedan under avsnittet Insamling. Hampan blommar dagar efter sådd, med undantag för hampasorten Finola som blommar ca 30 dagar efter sådd. Detta innebär att länsstyrelsen måste bevaka fält med hampa så att man vet när kontrollen ska genomföras. Prov ska tas oavsett om hampan går i blom eller inte. I de fall hampan inte går i blom måste du uppskatta den normala blomningstiden för aktuell sort och del av landet. Provet tas då från den delen av plantan där blomställningen normalt sitter, enligt rutiner beskrivna under avsnittet Insamling. I provtagningsprotokollet anges att provet tagits under speciella omständigheter. Stickprov Innan provtagning påbörjas ska du gå runt skiftet och se om det finns plantor på skiftet som har avvikande färg, höjd eller radavstånd. Om det finns avvikande plantor ska du även ta prov på dessa och platsen ska markeras på kartan. Dessa plantor ska utgöra ett separat prov och bör dokumenteras med foto Syftet med stickprovet är att på ett systematiskt sätt täcka så stor del av skiftet som möjligt. Du bör anpassa metoden till fältformen. Om skiftet är stort kan kompass, GPS eller markeringsflaggor användas för att underlätta arbetet med att systematiskt ta proverna. Dokumentera också hur du rört dig vid provtagningen, på kartan eller i text. Provet ska vara representativt och omfatta hela skiftet. Prov ska inte tas utefter fältkanterna. Vid provtagningen ska dubbla prover samlas in. Vid varje provpunkt ska två plantor tas och proven ska stoppas i olika säckar. Referensprovet, det som inte skickas till analys, ska sparas på länsstyrelsen till provsvaren kommit. Därefter kan provet slängas. Provtagning Prov ska tas per skifte men liksom i frågan om sammätning kan flera skiften inom samma block med samma hampasort räknas som ett skifte, förutsatt att de ligger intill varandra. Provtagningen ska omfatta minst 30 % av arealen med hampaodlingar på i länet. Det innebär att man inte behöver ta prov på samtliga skiften hos en utvald lantbrukare, utan man kan räkna arealen på de skiften man faktiskt tagit prov för att uppnå kravet på 30 %. Lantbrukare ska väljas med riskanalys. Insamling 55

56 Provet ska samlas in i en säck av papper eller bomull. I varje säck ska du lägga ett provtagningsprotokoll som anger kundnummer, skifte, sort, datum, tidpunkt och kontrollant. Se särskild protokollbilaga för hampa. På varje skifte ska du samla in 50 plantor. På varje vald planta ska en del på minst 30 centimeter som innehåller en honblomställning samlas in. Provtagningen ska ske dagtid under en period som börjar 20 dagar efter blomningens början och slutar 10 dagar efter blomningens slut. Honblomställningarna är klaseliknande medan hanblomställningarna är yvigt greniga. Listan över godkända sorter kommer att publiceras på Handläggarstödet, tillsammans med provtagningsprotokollet, så snart den är beslutad. Torkning och lagring Torkning av provet ska påbörjas inom 48 timmar med en metod där temperaturen är lägre än 70 C. Proverna ska torkas tills vikten är konstant och fukthalten är mellan 8 och 13 %. De torra proverna ska lagras i mörker utan att pressas samman i en temperatur som är lägre än 25 C. Kontrollpunkter Det finns ingen kontrollpunkt för analysresultat. Tillräckligt låg THC-halt är inte ett stödvillkor. Resultatet används som underlag för att fastställa om sorten ska godkännas påföljande odlingssäsong och för att bestämma vilken provtagningsmetod som ska användas. En kopia av analyssvaret, oavsett THChalt, ska därför skickas till Jordbruksverkets jordbrukarstödsenhet, gardsstod@jordbruksverket.se senast? Aktiv Lantbrukare Gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet ska inte beviljas till personer som sysslar med vissa verksamheter. Verksamheterna är drift av flygplats, tillhandahållande av järnvägstjänster, drift av vattenverk, fastighetsföretag eller permanent sport- och rekreationsanläggning, med vissa undantag. Se kontrollpunkt 552 för utförligare beskrivning. Om jordbrukaren anmält i SAM att denne sysslar med otillåten verksamhet, finns ett undantag om jordbrukaren har anmält minst 36 hektar som sköts på ett sätt som kan ge gårdsstöd.. Aktiv lantbrukare hanteras med kontrollpunkt 551, Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten verksamhet "aktiv lantbrukare"? (J/N/Ej aktuellt). Tabell 3. kontrollpunkter för Aktiv lantbrukare Kontrollpunkt Typ Enhet 551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten J/N verksamhet? 552 vilket är den otillåtna verksamheten och kan sökanden bindas till den? fritext 56

57 10.4 Förgröning Förgröningsstödet är ett betydelsefullt nytt stöd för alla jordbrukare. EU har bestämt att alla som söker gårdsstöd även automatiskt söker förgröningsstöd och ska därmed följa villkoren för förgröningsstödet. I Sverige kommer det årliga stödbeloppet att bero på stödrätternas värden. Tabell 4. Huvudkontrollpunkter för förgröning Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N 149 Betesmark: Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning? J/N 158 Poppel eller hybridasp: Är poppeln eller hybridaspen 20 år eller J/N yngre? 167 EFA Träda: Hålls hela kontrollytan oskördad/obetad fram till J/N 15 juli? 170 EFA Salix: Odlas hela marken utan mineralgödsel eller J/N växtskyddsmedel? 154 Salix: Är salixen 10 år eller yngre? J/N 174 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är hela kontrollytan insådd med J/N godkända vallväxter i huvudgrödan? 180 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är etableringen tillräcklig med J/N hänsyn till lokala väderförhållanden och väderlek? 183 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är vallen obruten? J/N 186 EFA kvävefixerande grödor: Består hela arealen av godkända J/N kvävefixerande grödor i renbestånd? 189 EFA Kvävefixerande grödor: Har lantbrukaren låtit bli att bryta J/N marken fram till 31 juli? 195 EFA Obrukad fältkant: Är hela sträckan av den obrukade J/N åkerkanten mellan 1 och 20 meter bred? 201 EFA Obrukad fältkant: Är hela den obrukade åkerkanten J/N obrukad fram till att skörd är tillåten? 204 EFA Obrukad fältkant: Uppfylls kravet på att den obrukade J/N åkerkanten inte får gränsa till en träda som lantbrukaren förfogar över? 207 EFA Obrukad fältkant: Uppfylls kravet på att den obrukade J/N åkerkanten inte ligger på eller intill areal med åtagande för skyddszon? 581 Redovisade osökta block: Vilken gröda finns på kontrollytan? gröda Villkoren för förgröningsstödet är mycket detaljerade. Utgångspunkten är att alla jordbrukare ska göra tre särskilda åtgärder som är bra för miljön. Dessa tre åtgärder är: Gröddiversifiering: att ha flera olika grödor på sin åkermark. Grundvillkoret är att jordbrukaren ska ha minst tre olika grödor. Permanent gräsmark: Att på nationell nivå bevara mängden mark som haft gräs eller örtartat foder länge. Grundvillkoret är att mängden sådan mark inte får sjunka för mycket jämfört med vad som fanns år 2012 eller

58 Ekologiska fokusarealer: att ha ytor som är särskilt bra för djur och växter på sin åkermark. Grundvillkoret är att varje jordbrukare ska ha sådana ytor på minst fem procent av sin åkermark. Det finns flera undantag och särskilda villkor för förgröningsstödet. Exakt vad en jordbrukare ska göra för att uppfylla villkoren beror på flera olika saker. I huvudsak beror det på: hur mycket jordbruksmark jordbrukaren har, var i Sverige jordbruksmarken finns, vad det är för typ av jordbruksmark och vad jordbrukaren gör på sin mark. Om lantbrukaren har mark med certifierad ekologisk odling så är denne undantagen på den marken. Gröddiversifiering Gröddiversifieringen anger att lantbrukare som omfattas av villkoret måste ha 2 eller 3 grödor beroende på antal hektar åkermark i växtföljd och vart åkermarken ligger i landet. Gröddiversifieringsvillkoret ska vara uppfyllt under växtodlingsperioden som är 1 juni-31 juli. Kontrollen ska konstatera antal grödor och vilken fördelning grödorna har. Även träda räknas som egen gröda. Vid två grödor ska den största grödan täcka maximalt 75 % på åker i växtföljd. Vid tre grödor ska den största grödan täcka högst 75 % och de två största grödorna tillsammans får inte täcka mer än 95 % av grödor på åker i växtföljd. Ekologiska fokusarealer I förgröningsstödet finns även ett krav om att ha 5 % av sin åkermark i växtföljd som så kallad ekologisk fokusareal. Det kravet gäller endast delar av Sverige och om lantbrukaren har mer än 15 hektar åkermark i växtföljd. Ekologiska fokusarealer är: Träda (omräkningsfaktor 1) Salix (omräkningsfaktor 0,3) Kvävefixerande grödor (omräkningsfaktor 0,7) Obrukade fältkanter (multipliceras med 9 för varje löpmeter) Träda Vallinsådd i huvudgröda (omräkningsfaktor 0,3) En ekologisk fokusareal som är träda får inte sås med annan gröda än fång- eller vilt/pollinatörsgröda. Det betyder att trädan inte får sås med höstgröda före den 16 juli. I övrigt gäller samma regler för en EFA träda som för träda i allmänhet, se stycke Salix 58

59 En ekologisk fokusareal med salix får inte gödslas med mineralgödsel eller behandlas med växtskyddsmedel utom första året grödan odlas. Kvävefixerande grödor På en ekologisk fokusarel med kvävefixerande grödor kan lantbrukaren odla: Ärter(inklusive konservärtor) Bönor (inte bruna bönor som ingår i ett åtagande för bruna bönor) Söt lupin Vicker Kikärter Lusern Klöver Grödorna ska odlas i renbestånd. De får skördas men marken får inte brytas innan den 31 juli. Dock med undantaget för konservärtor. Obrukade fältkanter Ekologiska fokusarealer obrukade fältkanter är en remsa utmed åkerkanten där lantbrukaren inte har någon produktion. Det betyder att åkerkanten fortfarande måste vara brukbar åkermark. Den obrukade fältkanten ska vara obrukad fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet den största delen av perioden 1 juni- 31 juli. Den kan anläggas mellan två skiften. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller intill skiften som är angivet träda eller där lantbrukaren har ett åtagande för skyddszoner. En lantbrukare kan inte få miljöersättning för vallodling, minskat kväveläckage, kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion på samma skifte som denne söker fältkant. De obrukade fältkanterna får vara mellan 1-20 meter breda, dock räknas arealen enligt antal löpmeter multiplicerat med omräkningsfaktor 9. Den obrukade fältkanten får inte användas till produktion. Vallinsådd i huvudgröda Ekologiska fokusarealer vallinsådd i huvudgröda ska ha huvudgröda spannmål eller oljeväxter. Om lantbrukaren sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal i år. Vallinsådd som lantbrukaren gör i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal Lantbrukaren får bryta insådden tidigast den 1 november. Om du har kontrollerat 5 % EFA kan du sätta frågan till ej aktuellt även om lantbrukaren sökt EFA. Men tänk på att ha god marginal innan du avslutar kontroll på ansökt EFA areal. Om det inte går att se skillnad på var EFA Obrukad fältkant börjar eller slutar så ska lantbrukaren märkt ut det innan kontrollen eller märka ut detta innan 59

60 kontrollen avslutas. Markeringen ska vara bestående under den period som kvarstår att ha kvar EFAn. Det kan vara stängsel, flaggor och dylikt. För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Den får alltså även vara obevuxen EFA som blir underkänd vid kontroll kan bli kompenserad av annan godkänd EFA Om du konstaterar en avvikelse på lantbrukarens ansökta EFA ska du leta efter kompenserande EFA. Det innebär att du ska leta efter EFA som kan kompensera en eventuell avvikelse på den EFA som jordbrukaren själv har anmält. Eftersom det mer eller mindre rör sig om att lägga till areal för EFA som jordbrukaren inte har anmält i ansökan ska jordbrukaren få vara med och godkänna arealen som används som kompensation. 1. Du hittar avvikelse på en EFA. 2. Du räknar översiktligt på hur mycket EFA du hittar under kontrollen. Om du är säker på att du har fastställt över 5 % godkänd EFA så avslutar du kontrollen utan åtgärd. Har du inte hittat 5 % EFA eller är osäker ska du utreda om det finns kompensations-efa. 3. Du försöker ta kontakt med jordbrukaren för att konsultera om det finns annan areal i ansökan som kan vara godkänd som EFA och inte är anmäld som detta. 4. Du kontrollerar om arealen som jordbrukaren har föreslagit är godkänd som EFA. 5. Om jordbrukaren inte kan redovisa för någon areal som kan kompensera för avvikelsen avslutar du kontrollen av kompensations-efa. 6. Om du inte får kontakt med jordbrukaren kan du fortsätta att försöka få kontakt med jordbrukaren efter kontrolltillfället. När du har fått kontakt och jordbrukaren föreslår en annan areal som EFA gör du ett återbesök på det föreslagna skiftet om du inte redan vet om att arealen klarar av kraven eller inte klarar kraven för EFA. 7. Om du inte får kontakt med jordbrukaren inom en rimlig tid efter första kontrolltillfället avslutar du kontrollen och registrerar avvikelsen. I samband med föranmälan inför kontrollen ska du informera Jordbrukaren om att denne ska hålla sig kontaktbar under kontrollen. Det blir då blir lättare för dig att direkt ta kontakt med jordbrukaren vid eventuella avvikelser. Hur ska då detta registreras? Om du underkänner EFA på ett skifte och hittar EFA på ett annat skifte som kan ersätta den underkända EFA:n ska du notera detta i noteringsfälten på båda skiftena. Du ska alltså hänvisa till det andra skiftet på både skiftet som du underkänner och på skiftet med den EFA som ersätter. I noteringsfälten ska du förutom hänvisningen ange typ av EFA samt godkänd areal/längd Unga jordbrukare Syftet med stödet för unga jordbrukare är att öka andelen unga som driver lantbruk. De nya kontrollpunkterna för unga jordbrukare är utarbetade efter aktuellt regelträd. 60

61 När kontroll på unga görs så ska även alla övriga ansökta stöd kontrolleras. Kontrollpunkter för unga jordbrukare Tabell 5. Huvudkontrollpunkter för Unga jordbrukare Kontrollpunkt Typ Enhet 572 Har lantbrukaren fått stöd tidigare? fritext 573 Hur har du konstaterat detta? fritext 574 Är lantbrukaren med och fattar beslut? fritext 575 Hur har du konstaterat detta? fritext 10.6 Kompensationsstöd Syftet med kompensationsstöd är att säkra ett fortsatt jordbruk i områden med sämre produktionsförutsättningar. Jordbrukare kan få kompensationsstöd för mark inom kompensationsområdena. Eftersom syftet är att behålla jordbruket handlar villkoren om att få jordbrukaren att söka stöd på rätt sätt för att jordbruksföretagen ska få ersättning på lika villkor. Syftet med villkoren är också att säkra att Sverige följer EU:s krav för att kunna ge kompensationsstöd utan att det kan anses att det stör marknaden genom en direkt koppling mellan antal djur som företaget håller och vilken ersättning jordbrukaren får. Kontrollpunkter De kontrollpunkter som har xxx finns inte i systemen Kontrollpunkter Tabell 6. Kontrollpunkter för kompensationsstöd Kontrollpunkt Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N 582 Vall, grönfoder och betesmarker: Är hela skiftet skördat och J/N skörden bortförd alternativt avbetad motsvarande en skörd senast den 31 oktober? 145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning J/N uppfyllt på hela arealen (aktivitetskravet)? 149 Betesmark: Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning? J/N 210 Åkermark: Är grödan anlagd på hela kontrollytan senast sista J/N sådatum? Komp 1 Odlas spannmålen till full axgång? J/N 340 Växtodlingsgrödor: Odlas grödan med sikte på god skörd på J/N hela kontrollytan? 349 Växtodlingsgrödor: Odlas grödan för det syfte som redovisas i J/N ansökan? Komp 2 Finns det mark som ej har skifte eller har annan gröda än J/N fodergröda men som ändå är betad eller skördad till foder? Följande typer av grödor ger kompensationsstöd: 61

62 Växtodlingsgrödor - t.ex. spannmål, proteingrödor, oljeväxter, potatis och trädgårdsgrödor. Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela kompensationsområdet. Spannmål spannmål som ensileras får liksom tidigare räknas som växtodlingsgröda men kravet är odling till full axgång. Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela kompensationsområdet. Grovfodergrödor t.ex. vall, grönfoder, betesmarker och slåtterängar. Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela kompensationsområdet. Extensivt odlade grödor - i område 1-3 kan jordbrukaren få kompensationsstöd för vissa extensivt odlade grödor, t ex energigräs. Grovfodergrödor I område 1-3 får jordbrukare utan djurhållning kompensationsstöd för grovfodergrödor. I område 4-9b krävs att man kommer upp i en viss djurtäthet (genomsnittligt antal djurenheter delat med företagets areal med grovfoder) för att få kompensationsstöd för grovfodergrödor. En jordbrukare som varken redovisat tackor, getter eller PPN för nötkreatur i sin SAM-ansökan ska du inte kontrollera grovfodergrödor hos i område 4-9 b. Om jordbrukaren uppfyller ännu högre krav på djurtäthet så får jordbrukaren högre ersättning per hektar. Detta är ändrat sedan 2014, eftersom EU inte tillåter att vi fortsätter att ge full ersättning till den areal som djuren räcker till och ingen ersättning för jordbrukarens övriga areal. Därför är det viktigt att jordbrukare redovisar sin grovfoderareal rätt. Grödor som på något sätt används till grovfoder under året, genom att den betas eller skördas, ska redovisas med grödkod för grönfoder. En sådan gröda får inte redovisas till exempel som träda. Eftersom djurtätheten räknas på hela företagets djurhållning och grovfoderareal gäller det också arealer utanför kompensationsområdet. Att alla grovfodergrödor ska behandlas på samma sätt innebär också att vallar med grödkod 49, som tidigare inte uppfyllt kraven för kompensationsstödet, nu ger kompensationsstöd. Örterna och gräsen på sådana vallar kan ibland sägas vara ett mellanting mellan betesmarker och vallar, som också får kompensationsstöd. Övergångsstöd I område 10 a är det möjligt att få ett övergångsstöd fram till och med Detta stöd beräknas på samma sätt som kompensationsbidraget 2014, men stödet trappas ned från 80 % 2015 till 20 % Därför kan jordbrukaren enbart få ersättning för vall, betesmark och grönfoder och då endast om jordbrukaren har djurhållning av nöt, tackor eller getter. Kravet 62

63 på att redovisa grovfodergrödor rätt behöver därför inte kontrolleras hos jordbrukare som enbart söker övergångsstödet för sin grovfoderareal. Hantering av arealer med manuellt protokoll Kompensationsstödet kommer inte att ha systemstöd år 2015 och kontrollen kan därför inte göras i handdatorn. Du ska svara på kontrollfrågorna på ett manuellt protokoll. Observera att du endast ska kontrollera kompensationsstödet om lantbrukaren har sökt stödet på skiftet. Om du kontrollerar något av de andra arealstöden eller ersättningarna som har systemstöd ska du använda den areal du fått fram i handdatorn för de stöden även till kompensationsstödet. Om du hittar en avvikelse som endast gäller för kompensationsstödet kan du mäta upp arealen i handdatorn och fylla i arealen i det manuella protokollet. Du ska även rita in avvikelseytan på papperskarta för att visa var avvikelsen ligger. Om du inte kontrollerar något stöd eller miljöersättning i handdatorn ska blockredigeraren föra in dina resultat från papperskartan in i multikuben för blockarealer och pro rata-beräkning. Du får sedan ta arealen från multikuben till ditt kontrollprotokoll. Om det gäller en avvikelseyta ska du mäta upp arealen i multikuben och fylla i den uppmätta arealen i ditt manuella protokoll. Om en yta finns i handdatorn behöver man inte rita den igen på papperskartan. Hänvisa i protokollet till handdatorn och notera den uppmätta arealen Betesmarker och slåtterängar Det är möjligt att få ersättning för att sköta och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, alvarbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det är endast möjligt att få ersättning för alvarbete på Öland eller Gotland. Syftet är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden. Vidare är det möjligt att få ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. 63

64 Kontrollpunkter Tabell 7. Huvudkontrollpunkter för miljöersättningen betesmarker och slåtterängar. Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N 226 Är marken tillräckligt betad så att inte någon skadlig J/N förnaansamling sker? 245 Är hela arealen slåttrad? J/N 248 Hålls marken fri från igenväxning J/N 589 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte J/N finfördelas? 592 Har all skörd tagits bort? J/N 595 Har slåttern skett perioden 1 juli-31 oktober? J/N 252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att J/N skada natur- och kulturvärden? 256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken? J/N 261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? J/N 265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? 268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel(bete)? 576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? J/N J/N J/N 276 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för när på året bete eller slåtter ska ske? 280 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för vegetationens utseende? 284Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för reglering av tillskottsutfodring? 288 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för skötsel av landskapselement? 292 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement lieslåtter? 295 Är träden som ska hamlas under hela åtagandeperioden redan hamlade enligt de villkor som finns i planen? 297 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement efterbete? 304 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement höhantering? 308 Är bränningen som ska utföras under åtagandeperioden utförd enligt de villkor som finns i planen? J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N 64

65 Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar Ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel respektive särskild skötsel. Läs mer i kapitel 6 om definitionerna av betesmark och åkermark. För allmän skötsel kan det finnas en markklass där den godkända arealen är fastställd men detta är inget krav. För att kunna få ersättning för särskild skötsel krävs det däremot att det finns en fastställd markklass samt att länsstyrelsen har upprättat en åtagandeplan. Kombination av markklasser och allmän/särskild skötsel i åtagande för betesmarker och slåtterängar framgår av tabellen nedan. Åtagande för olika markklasser Typ av betesmark och slåtteräng Markklass Betesmark Betesmark Betesmark Slåtteräng Slåtteräng Slåtteräng Ingen fastställd markklass Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden Betesmarker med särskilda värden Ingen fastställd markklass Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden Slåtterängar med särskilda värden Allmän skötsel Alvarbete Alvarbete X Skogsbete Skogsbete X Mosaikbetesmark Mosaikbetesmarker X Gräsfattig mark Gräsfattiga marker X X X X X X X Särskild skötsel X X I åtagandeplanen ska det vara fastställt vilka arealer markklassytorna på blocket har samt om det finns några särskilda skötselvillkor för respektive markklassyta. I åtagandeplanen kan det också vara noterat om det fanns eller inte fanns igenväxning på marken när markklassen fastställdes. Vidare kan det även framgå om det finns några komplement på marken. De komplement som kan finnas är lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. För mer information om vilka regler som gäller vid upprättande av åtagandeplaner och fastställande av arealer se Riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med åtagandeplaner i Handläggarstödet under Regelverk, Vägledningar/instruktioner. Vid fältkontrollen ska hela lantbrukarens åtagande kontrolleras. Det innebär att all areal som ingår i åtagandet ska kontrolleras, oavsett om han eller hon har redovisat arealen i ansökan om utbetalning eller inte Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel Vissa grundläggande skötselvillkor gäller för alla betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel. Dessa är: 65

66 Igenväxning av träd och buskar ska hållas borta från all mark i åtagandet under hela åtagandeperioden. Det innebär att all igenväxning ska vara åtgärdad redan när lantbrukaren går in i åtagandet. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske. Betesmarker ska betas. Från och med det andra året i åtagandet är det möjligt att vartannat år ersätta bete med slåtter. Slåtterängar ska slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas och skörden ska tas bort varje år. Från och med år 2016 kommer det i vissa fall vara möjligt att göra ett hävduppehåll på ett enskilt skifte Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel De skötselvillkor som gäller för allmän skötsel gäller även som grundläggande skötselvillkor för särskild skötsel. Den enda skillnaden är att slåtterängar ska slås med klippande och skärande redskap samt fagas vid behov. För marker med särskild skötsel fastställer länsstyrelsen dessutom i åtagandeplanerna de särskilda skötselvillkor som ska gälla förutom de grundläggande villkoren. De villkor som framgår av den upprättade åtagandeplanen ska kontrolleras. De särskilda villkoren kan till exempel beskriva hur träd och buskskiktet ska se ut, reglering av bete med vissa djurslag eller om det ska vara ett betesfritt år. Till exempel kan igenväxning ha undantagits från de generella villkoren och ska då inte bedömas som igenväxning. Om du konstaterar avvikelser på kontrollpunkter som avser särskilda skötselvillkor ska det noteras med N. I alla dessa fall är det viktigt med en god dokumentation av vad som anmärkningen består av. Stödansvarig måste kunna göra ett korrekt beslut utifrån de uppgifter som du lämnar ifrån dig Kontroll av åtagandeplan För skiften som har fått en åtagandeplan har länsstyrelsen fastställt en areal och gränser längs vilka arealen beräknats. Det är din uppgift att verifiera att de gränser som angetts i planen är korrekta. Om det vid fältkontrollen visar sig att åtagandeplanen avviker från kontrollresultatet, kontakta stödansvarig och kontrollansvarig för att reda ut om fältkontrollresultat eller åtagandeplan ska gälla. I samband med att åtagandeplanerna upprättades har länsstyrelsen också noterat igenväxning som konstaterades vid fastställandet av markklassen. Vid kontrollen ska du notera igenväxning som vanligt men också jämföra med vad som konstaterats vid upprättandet av åtagandeplanen. Om du upptäcker felritningar ska detta noteras samt diskuteras med kontrollansvarig eller ansvarig person för åtagandeplanerna på samma sätt som när man upptäcker andra avvikelser från planen. Det är dock viktigt och komma ihåg att igenväxningen kan ha förändrats efter det att åtagandeplanen har upprättats Vallodling Ersättning lämnas för odling av fleråriga slåtter- och betesvallar eller frövallar som är korrekt anlagda och som uppfyller de villkor som ställs för miljöersättning för vallodling. I det nya landsbygdsprogrammet är vallodling en miljöersättning med en tydligare utpekad miljönytta. Syftet med ersättningen är att stimulera 66

67 hållbar odling och minska växtnäringsläckage. Vallodling är positivt utifrån växtnäringssynpunkt. Den bidrar även till att förbättra vattenkvalitén. Vallodling med förlängd liggtid och längre intervall mellan vallbrotten bidrar bland annat till att växtnäringsläckaget och ytavrinningen minskar. För att uppnå syftet med ersättningen är det viktigt att vallarna ligger obrutna minst tre år. Ersättning för vallodling är möjligt att söka utanför de områden där det går att söka kompensationsstöd. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning. All vall som odlas på företaget behöver dock inte ingå i åtagandet och skötas enligt villkoren. Lantbrukaren väljer själv storleken på sitt åtagande genom första årets ansökan om åtagande. Efter första året i åtagandet ska lantbrukaren sköta vallen och söka utbetalning för minst 80 procent av sitt åtagande varje år. Om lantbrukaren odlar mer vall på företaget är det möjligt att sköta och få utbetalning för högst 120 procent av sitt åtagande. Om lantbrukaren söker utbetalning för mer än 120 procent av sitt åtagande ger det ett nytt femårigt åtagande inom ersättningen. Huvudregeln för liggetiden i den nya vallersättningen är att vallen ska ligga i tre odlingssäsonger och att de tre åren ska räknas från första året som vallen finns med i ansökan om utbetalning i programperiod Eftersom denna ersättning öppnar för nya åtaganden först i år (2015) har vi däremot valt att tillämpa tre års liggetid redan från 2014, under förutsättning att vallen ingick i ett vallåtagande från programperiod och man sökte utbetalning för den Det är möjligt att tillämpa detta undantag från huvudregeln eftersom det är ersättningsformer med liknande mål och syften. Vallar inom ersättningen får brytas tidigast den 31 juli det tredje året. Kalkylen är beräknad på liggetid på tre hela odlingssäsonger, vilket innebär tre somrar och inte tre vintrar. Om vallen bryts före den 15 juni anses den inte vara huvudgröda det enskilda året. På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen. Reglerna att all vall på företaget ska skötas enligt villkoren finns inte längre. Lantbrukaren anger både grödkod 50 och att denne söker utbetalning särskilt för de vallar inom vallodling som denne söker utbetalning för. På de vallar som inte uppfyller villkoren och som lantbrukaren inte sköter enligt villkoren, kan grödkod 49 eller 50 användas, det beror på hur lantbrukaren vill kunna sköta sina vallar. Kontrollpunkterna dyker endast upp på de skiften som har en ansökan om utbetalning för vallodling. Kontrollpunkter Tabell 8. Huvudkontrollpunkter för vallodling Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N 210 Är vallen anlagd på hela kontrollytan senast sista sådatum? J/N 213 Har vallen legat obruten på hela kontrollytan fram till första J/N datum då brytning är tillåten? 216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? J/N 67

68 Kontrollpunkt 582 Är hela kontrollytan skördad och skörden bortförd alternativt avbetat motsvarande en vallskörd senast den 31 oktober? 145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning uppfyllt på hela arealen (aktivitetskravet)? Typ Enhet J/N J/N Vallgröda Hela skiftet ska vara sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa senast 30 juni. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Vallen ska ha etablerats genom vallsådd. Är det helt uppenbart att vallen härstammar från till exempel en stubbträda är det inte godkänt. För att du ska kunna godkänna grödan ska marken vara täckt av godkänd vallgröda under växtsäsongen och den ska ha ett fodervärde. Smakliga smalbladiga gräs och örter får ingå men de får inte vara dominerande. Dominerande innebär över 50 %. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall. Grödan får inte ha påtagligt inslag av älggräs och inte heller av veketåg och tuvtåtel i tuvor Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Ersättningsformerna ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion finns för att öka andelen ekologisk produktion. Ekologisk produktion påverkar den biologiska mångfalden positivt och ger en lägre användning av växtskyddsmedel. Tabell 9. Huvudkontrollpunkter för Eko-växt Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? Skifte J/N 310 Är kontrollytan tydligt åtskild från mark som inte odlas enligt reglerna för ekologisk produktion? Skifte J/N/EA/ EK 312 Undviker lantbrukaren att odla både ekologiska och Brukare J/N konventionella grödor av samma sort? Finns det dokumentation av ursprung och behandling Brukare J/N för utsäde och andra förökningsmaterial Dokumentera vilket utsäde/förökningsmaterial Brukare Fritext lantbrukaren använder? 315 Använder lantbrukaren endast ekologiskt utsäde och Brukare J/N förökningsmaterial? Har lantbrukaren dokumenterat datum för sådd och Brukare J/N plantering? 371 Har lantbrukaren dokumenterat skörden? Brukare J/N Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd, och datum för spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel? Brukare J/N/EA/ EK 00009Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och datum för spridning av växtskyddsmedel? 68 Brukare J/N/EA/ EK

69 00011 Har lantbrukaren dokumenterat andra eventuella växtskyddsåtgärder(mekaniskt bearbetning, flamning etc) Brukare J/N/EA/ EK Har lantbrukaren dokumenterat sin växtföljd? Brukare J/N 319 Har lantbrukaren en lämplig växtföljd för att förebygga Brukare J/N och förhindra angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar? 330 Använder lantbrukaren fleråriga växtföljder med Brukare J/N baljväxter, gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter förebygger lantbrukaren angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för Brukare J/N/EA/ EK ekologisk produktion? 325 (362)Låter lantbrukaren bli att använda växtskyddsmedel? Brukare J/N 328Tillför lantbrukaren stallgödsel eller annat organiskt Brukare J/N material på åkrarna i tillräcklig mängd för att öka markens bördighet och biologiska aktivitet? 332 Odlar lantbrukaren utan att använda mineraliska Brukare J/N kvävegödselmedel? 334Undviker lantbrukaren att sprida mer än 170 kg N/Ha J/N 337 Har lantbrukaren använt gödsel och jordförbättringsmedel Brukare J/N som bara får användas när de vanliga åtgärderna inte räcker? 340 Odlas grödan med sikte på god skörd på hela Skifte J/N kontrollytan? 345 Odlas grödan för att användas till foder, livsmedel eller Skifte J/N utsäde samt som ettårig jordbruksgröda som används för industriändamål? (energiproduktion är inte någon godkänd användning) 349 Odlas grödan för det syfte som redovisas i ansökan? Skifte J/N 351 Består frövallen endast av en art av vallgräs eller Skifte J/N vallbaljväxter? 355 Har lantbrukaren avtal med utsädesleverantör Skifte J/N 356 Har lantbrukaren det minsta antal träd per hektar som Skifte J/N krävs på sin fruktodling? 358 Har lantbrukaren det minsta antal plantor per hektar som Skifte J/N krävs på sin bärodling? 360 Är lantbrukarens produktion fri från GMO-produkter? J/N k produktion. Åtagandet är 5-årigt. Den som ställer om till ekologisk produktion kan få ett åtagande för omställning till ekologisk produktion under omställningstiden. En förutsättning är att lantbrukaren har anmält sin produktion till ett godkänt kontrollorgan. Villkoren för de olika ersättningsformerna är i stort sett desamma med undantag för att åtagandet för omställning till ekologisk produktion är högst 2 år. Ett åtagande i någon av ersättningsformerna kan omfatta växtodling eller växtodling och djurhållning. Det är däremot inte möjligt för lantbrukaren att ha enbart ekologisk djurhållning i sitt åtagande. D en so m ha r ce rti fie ra d ek ol og is k pr od uk tio n ka n få ett åt ag an de fö r ek ol og is 69

70 10.10 Skötsel av våtmarker och dammar Lantbrukare kan få ersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker är bra för den biologiska mångfalden och minskar växtnäringsläckage. Lantbrukaren måste följa de villkor som länsstyrelsen fastställt för åtagandet under hela åtagandeperioden som är fem år. Det betyder att lantbrukaren måste följa villkoren även om denne inte söker utbetalning alla år. Med våtmark avses ett vegetationstäckt område där vatten utan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivåer får variera med de naturliga säsongsvariationerna. Även småvatten och dammar räknas in här. Tabell 10. Huvudkontrollpunkter för våtmarker och dammar Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? J/N Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort J/N våtmarken eller dammen? Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på J/N åtagandearealen? Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel på J/N åtagandearealen? Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på åtagandearealen? J/N Våtmark 5 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk eller kräftor? J/N Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut andra djur än fisk J/N eller kräftor? Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor eller andra J/N djur? Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar och J/N övriga anläggningar? Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som riskerar att J/N försämra funktionen av anläggningen? Våtmark 10 Följer lantbrukaren eventuella särskilda villkor i J/N åtagandet? Miljöersättning för fäbodar Lantbrukare kan få miljöersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och 6 hektar sammanhängande fäbodbete per fäbod. Marken vid varje fäbod måste betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get. Byggnaderna på fäboden får inte användas som permanent bostad. Djuren får inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober. Arealen ska vara minst 6 hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn per fäbod. 70

71 Fäbodbete kan ha rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Länsstyrelsen fastställer vilken markklass det tillhör. Det framgår av åtagandeplanen vilka skötselvillkor som ingår i åtagandet och om det finns några undantag. Tabell 11. Kontrollpunkter för fäbodar Kontrollpunkt Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan J/N Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är J/N permanentbostad? Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen? J/N Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på J/N fäbodsäsongen som kravet säger? Fäbod 4 Är det troligt att djuren inte vistas på fäboden eller J/N fäbodbetet mellan den 31 oktober och 1 maj? Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna J/N djurslag är nötkreatur, får, get eller häst Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas med J/N minst 1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get uppfylls? Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda? J/N Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är villkoren för J/N komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda? 252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada natur- och kulturvärden? J/N 256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken? J/N 261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? J/N 265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? J/N 268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel (bete)? J/N 576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? J/N Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord? J/N Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan? J/N Miljöersättning för restaurering av betesmarker Lantbrukare kan få ersättning för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Det är mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng tidigare. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden. Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Länsstyrelsen fastställer en restaureringsplan som lantbrukaren ska följa. Förutom att lantbrukaren ska följa restaureringsplanen de 5 åtagandeåren ska denne även sköta marken enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med det kalenderår efter att restaurering har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de 71

72 förbjudna åtgärderna enligt 4 kap. 8 SJVFS 2015:XX utföras på marken. Undantag kan ges av länsstyrelsen. Kontrollpunkter Tabell 12. Kontrollpunkter för restaurering av betesmark Kontrollpunkt Typ Enhet 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan J/N Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i restaureringsplanen? J/N 252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada natur- och kulturvärden? J/N 256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken? J/N 261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? J/N 265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? J/N 268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel (bete)? J/N 576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? J/N Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord? J/N 145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning uppfyllt på hela arealen (aktivitetskravet)? J/N Fråga Rest 1 besvaras endast vid kontroll under åtagandeperioden. Fråga 145 besvaras endast vid kontroll efter åtagandeperioden. Övriga frågor besvaras vid båda tillfällena. 72

73 11 Kontrollpunkter för nya stöden Beskrivning av kontrollpunkterna I kapitlet får du en utförlig beskrivning av kontrollpunkterna. De är sorterade i ordning efter kontrollpunktens nummer. Många av kontrollpunkterna är utformade så att en huvudkontrollpunkt kan leda till att flera delkontrollpunkter är aktuell. Det här medför att vissa kontrollpunkter blir aktiverade först när du hittar en avvikelse i huvudkontrollpunkten eller när det krävs fler följdfrågor för att konstatera om villkoren är uppfyllda. Under varje huvudkontrollpunkt anger vi vilka stöd som kontrollpunkten omfattar och om kontrollpunkten gäller för skiftesnivå eller brukarnivå. Delkontrollpunkterna omfattas av samma stöd som huvudkontrollpunkten. Kontrollpunkterna registreras med grödkod, hektar, meter, J/N/Ej aktuellt/ Ej kontrollerat, fritext eller procent. I kapitlet om stödspecifika regler för nya stöden 2015 hittar du en tabell vid varje stödform där du kan utläsa vilka huvudkontrollpunkter som är aktuella för varje stöd Fel i kontrollpunkterna I vårt arbete med kontrollpunkter så har det för vissa uppkommit felaktigheter som vi inte kunna rätta i systemen. Det kan innebära att en kontrollpunkt dyker upp på fler stöd än de som den ska gälla för. Eller att en kontrollpunkt inte är aktuell i något stöd alls. Vi presenterar dessa kontrollpunkter och när de är inaktuella i tabellen i bilaga 6. Dom kontrollpunkter som inte är aktuella har vi skrivit att ni ska besvara med Ej aktuellt. Tabell med kontrollpunkter som är inaktuella för något stöd finns som bilaga Kontrollpunkter i numerisk ordning Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är permanentbostad? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Byggnader på fäboden får inte användas som permanentbostad. Om du bedömer att någon byggnad på fäboden används permanent som bostad ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 1.1 Hur har du fastställt detta? (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod x är N Markera på papperskartan var byggnaden ligger som du bedömt är permanentbostad. Dokumentera ditt ställningstagande och hur du kom fram till det. Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar 73

74 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Du ska bedöma om djuren har tillgång och möjlighet att beta hela arealen som ingår i åtagandet. Om det finns areal i åtagandet som djuren inte har tillgång till ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 2.1 Hur stor areal inom åtagandearealen har djuren inte tillgång till? (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 2 är N Rita in på papperskartan vilket område som djuren inte har tillgång till. Mät upp området i Multikuben och notera hur stor arealen är. Dokumentera varför djuren inte har tillgång till arealen. Fäbod 2.2 Finns det areal som kan kompensera för åtagandearealen som djuren inte har tillgång till? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 2 är N Om det finns areal som ligger utanför åtagandet men som är i direkt anslutning till åtagandearealen kan den eventuellt kompensera för areal som djuren inte har tillgång till. För att sådan areal ska kunna kompensera för åtagandeareal som djuren inte har tillgång till så måste kompensations-arealen vara tillgänglig utan någon synlig gräns mot åtagandeytan. Den måste även skötas på samma vis och vara en tydlig del av resterande fäbodbete. Fäbod 2.3 Hur stor areal har djuren tillgång till totalt sett? (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 2 är N Rita in på papperskartan det område som djuren har tillgång till inom åtagandet och den eventuella kompensations-arealen. Den totala arealen begränsas av storleken på den beslutade åtagandearealen. Det innebär att du bara behöver rita in så pass stort område så att det uppnår samma storlek som den ursprungliga åtagandearealen även om djuren har tillgång till ännu mera mark. Finns det tydliga gränser så rita efter dem. Mät upp området i Multikuben och notera hur stor arealen är. Dokumentera om du har inkluderat kompensations-areal och beskriv varför den är godkänd. Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på fäbodsäsongen som kravet säger? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Fäbodsäsongen är 1 juni-15 sept. Djuren ska vistas vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställt. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar i minst två månader. I samband med att åtagandet skapades kan länsstyrelsen ha bestämt under vilken 74

75 period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan bara räknas till en fäbod för varje säsong. Du ska bedöma om djuren har hunnit vara på fäboden under den period som står i planen. Om villkoret är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera J på kontrollpunkten. Om villkoret inte är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera N på kontrollpunkten. Om du gör en kontroll tidigt på säsongen och villkoret inte har hunnit bli uppfyllt ska du notera N på kontrollpunkten. Därefter ska du göra en bedömning om huruvida efterkontroll behövs eller inte. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 3.1 Dokumentera ditt ställningstagande (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 3 är J eller N Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera vad lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation om tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att tas därifrån eller redan har tagits därifrån. Fäbod 3.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 3 är N Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid fäboden i de fall: 1. djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden. 2. djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen. Undantaget ska finnas dokumenterat. Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten. Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 4 Är det troligt att djuren inte vistas på fäboden eller fäbodbetet mellan den 31 oktober och 1 maj? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Djuren får inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober. 75

76 Du ska göra en bedömning om det är rimligt att djuren vistas vid fäboden eller fäbodbetet utanför den period som är tillåten. Ta hänsyn till vad du ser vid kontrolltillfället och vad lantbrukaren berättar och exempelvis visar för dokumentation över datum för när djuren har släppts på och planeras tas bort från betet. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 4.1 Dokumentera ditt ställningstagande Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 4 är J eller N Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera vad lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation om tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att tas därifrån eller redan har tagits därifrån. Fäbod 4.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 4 är N Om länsstyrelsen har beviljat undantag så ska det finnas dokumenterat. Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten. Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna djurslag är nötkreatur, får, get eller häst (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Du ska räkna ut hur många djurenheter som betar varje hektar fäbodbete som ingår i åtagandet. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get eller häst. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje djurslag är värt. Om det är svårt att avgöra om nötkreaturen är äldre eller yngre än 6 månader kan du jämföra med lantbrukarens redovisning om den verkar rimlig. Är det uppenbart att redovisningen inte stämmer ska du notera det. Verkar den orimlig får lantbrukaren redogöra för vilka individer som går där och hur gamla de är. Fäbodbetet får inte sambetas med andra marker som också får stöd/ersättning. Om fäbodbetet sambetats med annan mark som får stöd/ersättning så notera vilka marker det är. Om villkoret är uppfyllt ska du notera J på kontrollpunkten. Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera N på kontrollpunkten. Om antal djur och djurslag på fäbodbetet inte går att avgöra vid kontrollen, exempelvis om djuren går på skogen, måste lantbrukaren redogöra för detta. Därefter kan du göra en bedömning om huruvida efterkontroll behövs eller inte. 76

77 Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE) Hästar över sex månader Nötkreatur över två år Nötkreatur från sex månader till två år Får och getter 1,0 djurenheter 1,0 djurenheter 0,6 djurenheter 0,15 djurenheter Fäbod 5.1 Dokumentera din beräkning (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod x är J eller N Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter som betar varje hektar. Notera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i beräkningen. Fäbod 5.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 5 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i planen för marken. Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas med minst 1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get uppfylls? Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Ett grundkrav för att få ett åtagande för fäbodar är att marken vid varje fäbod ska betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get. Du ska göra en bedömning om det är rimligt att lantbrukaren håller tillräckligt många nötkreatur, får och/eller getter för att uppfylla det årliga kravet på 1,2 djurenheter. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje djurslag är värt. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE) Hästar över sex månader Nötkreatur över två år Nötkreatur från sex månader till två år Får och getter 1,0 djurenheter 1,0 djurenheter 0,6 djurenheter 0,15 djurenheter Fäbod 6.1 Dokumentera ditt ställningstagande Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 6 är J eller N Dokumentera hur du tänkt och vad du grundar din bedömning på. 77

78 Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter på fäboden. Notera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i beräkningen. Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Utöver skötselvillkoren för betestryck och tidsperiod som djuren ska vistas vid fäboden eller fäbodbetet så kan länsstyrelsen ha skrivit in särskilda skötselvillkor i åtagandeplanen. Om lantbrukaren har krav på särskilda skötselvillkor ska du kontrollera att de är uppfyllda. Om lantbrukaren inte har några särskilda skötselvillkor så ska du markera Ej aktuellt på kontrollpunkten. Du ska ta reda på vilka villkor som gäller genom att läsa vad som står i åtagandeplanen vilka villkor som gäller. De särskilda skötselvillkor som kan finnas i åtagandeplanen är: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur 2. när på året bete ska ske 3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att finnas vid fäboden 4. reglering av bete med vissa djurslag Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 7.1 Dokumentera ditt ställningstagande Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 7 är J eller N Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så specificera vad avvikelsen består av. Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är villkoren för komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Utöver åtagande för fäbodbete kan lantbrukaren ansöka om komplement särskild skötsel av fäbodbete. Om länsstyrelsen har beslutat om ersättning för komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska lantbrukaren uppfylla de skötselvillkor för komplementet som fastställs i planen. 78

79 Om lantbrukaren har komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska du kontrollera att det som står i planen om omfattning och villkor för komplementet är uppfyllt. Om lantbrukaren inte har komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska du markera Ej aktuellt på kontrollpunkten. De särskilda skötselvillkor som kan finnas för komplement särskild skötsel av fäbodbete är: 1. villkor för vegetationens utseende 2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement 3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar 4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31 oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 8.1 Dokumentera ditt ställningstagande Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 8 är J eller N Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så specificera vad avvikelsen består av. Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Denna kontrollpunkt ska du använda för att notera övriga avvikelser som du hittar och som inte passar in på någon av de andra kontrollpunkterna för fäbodar. Om du inte hittar några övriga åtgärder eller om de åtgärderna är ok enligt plan så ska du notera J på kontrollpunkten. Om du hittar åtgärder som inte är ok enligt plan så ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 9.1 Vilka åtgärder är inte ok? (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 9 är N Dokumentera och motivera vilka åtgärder som inte är ok enligt plan. Markera på kartan var överträdelsen är. Är överträdelsen en yta så ska du rita in avvikelsen på papperskartan. Mät sedan upp avvikelsen i Multikuben och notera hur stor arealen är. Komp 1 Odlas spannmålen till full axgång? (J/N) Denna kontroll omfattar: Kompensationsstöd 79

80 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: För att få kompensationsstöd för spannmål krävs att lantbrukaren odlar den till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts. Spannmålsodling får brytas först efter full axgång. Full axgång är när hela axet är ur holk, det vill säga när hela axet är fullt synligt. Fyll i kontrollpunkten antingen då lantbrukaren avbrutit odlingen för tidigt eller om odlingen inte kommer att leda fram till aktuellt stadium. Orsaker till att bryta för tidigt kan vara tidig skörd, utvintring och ogräsproblem. Komp 1.1 På hur stor areal odlas spannmålen inte till full axgång? (J/N) Kontrollpunkten aktiveras när svaret på huvudkontrollpunkt komp 1 är N Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och notera att det gäller denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handatorn eller multikuben och notera arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Komp 2 Finns det mark som ej har skifte eller har annan gröda än fodergröda men som ändå är betad eller skördad till foder? (J/N) Denna kontroll omfattar: Kompensationsstöd Nivå: Kontrollgårdsnivå Beskrivning: Frågan behöver endast besvaras om lantbrukaren har nöt, får eller getter. Om lantbrukaren inte har något av dessa djurslag ska du svara ej aktuellt på frågan. Frågan behövs för att få fram rätt djurtäthet. Antalet djur slås ut på den totala arealen som betas eller som skördas till foder. Frågan gäller för både redovisade osökta block, ej redovisade block och alla icke fodergrödor som betas eller skördas till grovfoder. Den gäller även block utanför kompensationsområdet. Träda och mark som ej har skifte: Om det är uppenbart att grödan skördas till grovfoder, t ex om djur (inte vilt) betar på skiftet eller om skörden görs i ordning för ensilering eller hö genom att vändas eller om skiftet är skördat och det ligger rundbalar utspridda på skiftet ska du notera att villkoret inte är uppfyllt. Om växtmaterialet förts bort måste jordbrukaren visa att det inte använts inom djurhållningen. Byt inte grödkod på träda som jordbrukaren har använt i förgröningsstödet om trädan skördas efter det datum som gäller för förgröningsstödet. Energigräs: Rörflen som slås av som torrt växtmaterial får användas för energiändamål eller som halm. Grödan får också slås av medan den är grön och har fodervärde. I det fallet ska grödan endast använts till energiändamål. Alla skördar under året ska gå till energiändamålen. Jordbrukaren kan visa det genom att låta dig se t ex ett kontrakt. Vallfodergröda med kontrakt med vallfodertork: Jordbrukaren ska kunna visa kontrakt med vallfodertork. Alla skördar ska gå till vallfodertorken. 80

81 Gröngödsling: Gröngödsling består av sådda baljväxter, ibland med inslag av gräs och örter. Normal skötsel är att plöja ner grödan. Om grönmassan förs bort för att användas som täckmaterial i annan odling ska jordbrukaren visa var den använts. Skyddszoner: Det enda kravet är att skyddszonen ingår i ett åtagande för miljöersättning. Skyddszon får skördas till foder från och med 15 juli eller betas under hela året, utan att räknas som grovfodergröda. Kravet på att redovisa grovfodergrödor rätt behöver inte kontrolleras hos jordbrukare som enbart söker övergångsstödet för sin grovfoderareal. Komp 2.1 Vilken mark är det och hur stor är arealen? (fritext) Kontrollpunkten aktiveras när svaret på huvudkontrollpunkt komp 2 är N Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och notera att det gäller denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handatorn eller multikuben och notera arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i restaureringsplanen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Läs restaureringsplanen och kontrollera att lantbrukaren följer det som står i planen. Om lantbrukaren inte följer det som står i planen ska du svara N på frågan och ange areal samt beskriva vad lantbrukaren har gjort och inte gjort. Rest 1.1 Hur stor areal har lantbrukaren inte restaurerat enligt fastställd plan? (hektar) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Rest 1 är N Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och notera att det gäller denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handatorn eller multikuben och notera arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Rest 1.2 Beskriv hur fastställd restaureringsplan inte följts (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Rest 1 är N Utgå från restaureringsplanen och beskriv vad lantbrukaren har gjort och inte gjort. Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå 81

82 Beskrivning: Om lantbrukaren har bedrivit täkt av sten eller jord på betesmarken ska du besvara kontrollfrågan med N. Bete 1.1 På hur stor areal har lantbrukaren bedrivit täkt av sten eller jord? (hektar) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Bete 2 är N Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och notera att det gäller denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handatorn eller multikuben och notera arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Bete 1.3 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Bete 1 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens till täkt av sten eller jord. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i restaureringsplanen för marken. Ordalydelsen kommer från en förordning till miljöbalken. Förordningen heter Miljöprövningsförordningen (2013:251). Ordalydelsen finns i 4 kap 3 Miljöprövningsförordningen. 82

83 Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort våtmarken eller dammen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Våtmarken eller dammen får inte tas bort eller förstöras. Om våtmarken har tagits bort eller förstörts ska du svara N på frågan och beskriva avvikelsen. Våtmark 1.1 Beskriv avvikelsen (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 1 är N Beskriv även om det är hela eller vilka delar som är borttagna eller förstörda. 83

84 Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida gödsel på vattenspegeln eller på omkringliggande våtmark. Om det inte går att avgöra i fält kan du fråga lantbrukaren. Om lantbrukaren har spridit gödsel ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Våtmark 2.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 2 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Även mängden gödsel som spridits på arealen kan noteras Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida växtskyddsmedel på åtagandearealen. Om lantbrukaren har spridit växtskyddsmedel ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Våtmark 3.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 3 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Notera även mängden växtskyddsmedel och vilken sort som använts. Våtmark 3.2 Är användningen godkänd? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 3 är N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida växtskyddsmedel är kontrollpunkten godkänd. 84

85 Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida kalk på åtagandearealen. Om lantbrukaren har spridit kalk ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Våtmark 4.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 4 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 4.2 Är användningen godkänd? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 4 är N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får även besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida kalk är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 5 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk eller kräftor? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sätta ut fisk eller kräftor. Om lantbrukaren har satt ut fisk eller kräftor ska du svara N på frågan och ange hela arealen. Våtmark 5.1 Beskriv vad som finns (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 5 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 5.2 Finns det tillstånd? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 5 är N 85

86 Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att ha fisk eller kräftor är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut andra djur än fisk eller kräftor? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sätta ut fisk, kräftor eller andra djur. Om lantbrukaren har satt ut andra djur än fisk eller kräftor ska du svara N på frågan och ange hela arealen. Om lantbrukaren har satt ut fisk eller kräftor ska du svara N på fråga Våtmark 5. Våtmark 6.1 Beskriv vad som finns (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 6 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 6.2 Finns det tillstånd? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 6 är N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att ha de djuren som finns är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor eller andra djur? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Exempel på andra djur är fåglar av olika slag. Om lantbrukaren utfodrar djur brukar det 86

87 finnas foderautomater. Om lantbrukaren utfodrar fisk, kräftor eller andra djur ska du svara N på frågan och ange hela arealen. Våtmark 7.1 Beskriv vad som finns (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 7 är N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 7.2 Finns det tillstånd? (J/N) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 7 är N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att utfodra de djur som utfodras så är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar och övriga anläggningar? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Dammvallar, brunnar, pumpar, munk och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela stödperioden. Exempel på detta är att eroderade dammvallar ska återställas och att spruckna rör ska bytas ut. Om det inte finns några anläggningar fyller du i ett Ej aktuellt i protokollet. Våtmark 8.1 Beskriv (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 8 är J eller N Om villkoret är uppfyllt: Ange typ av anläggning. Om villkoret inte är uppfyllt: Ange typ av anläggning och notera de brister som finns. Fotografera gärna. Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som riskerar att försämra funktionen av anläggningen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren ska ta bort vegetation som riskerar att försämra funktionen på anläggningen. Exempel på sådan vegetation kan vara träd och buskar där rötterna växer in i vallen och vass eller undervattensväxter som riskerar 87

88 att täppa till rör etc. Observera att det inte är något fel om våtmarken täcks av vass så länge den inte riskerar att försämra funktionen av anläggningen. Våtmark 9.1 Beskriv (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 9 är N Beskriv bristerna och fotografera gärna. Våtmark 10 Följer lantbrukaren de särskilda villkor som finns i åtagandet? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om lantbrukaren har särskilda skötselvillkor finns de beskrivna i beslutet om åtagande. De särskilda skötselvillkor som kan förekomma är 1. förbud mot att tömma våtmarken helt, 2. hur vattennivån får variera, 3. villkor för vegetationens utseende, 4. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras. Om lantbrukaren har brutit mot något av de särskilda villkoren ska du besvara frågan med N. Om lantbrukaren har uppfyllt de särskilda villkoren eller inte har några särskilda villkor ska du besvara frågan med J. Våtmark 10.1 Beskriv (fritext) Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 10 är N Beskriv både det som lantbrukaren inte har följt och vad lantbrukaren har följt. 001 Finns det dokumentation av ursprung och behandling för utsäde och andra förökningsmaterial?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumentera ursprung och behandling av utsäde och förökningsmaterial så ska du notera N. Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas och ska alltid finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående ursprung och behandling. Förökningsmaterialet ska vara ekologiskt odlat. Eget utsäde är OK. För eget utsäde krävs ingen dokumentation. 88

89 Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. Notera vilken dokumentation du har kontrollerat mot. 002 Dokumentera vilket utsäde/förökningsmaterial lantbrukaren använder?(fritext) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. Du ska dokumentera vilka kontrollytor som inte uppfyller kravet för ekologiskt utsädet/förökningsmaterial och beskriv vilket/vilka produkter lantbrukaren använder. Jordbruksverket kan ge generell eller individuell dispens att använda obetat konventionellt utsäde om det inte finns ekologiskt förökningsmaterial att tillgå. Notera i dessa fall även sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till dispenser. 003 Har lantbrukaren dokumenterat datum för sådd och plantering?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Lantbrukaren ska kunna redogöra datum för sådd och plantering. Om det inte uppfylls dokumenterar du N. Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas och ska alltid finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående datum för sådd och plantering. Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande Dokumentera datum för sådd och plantering.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt är N Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser. 007 Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och datum för spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel?(j/n) 89

90 Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat ursprung, mängd och datum för spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel dokumentera N. Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en dokumentation som alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokument ska innehålla uppgifter angående användning av gödselmedel med datum då gödselmedlet användes, vilken typ av gödsel, mängd av gödsel och berörda skiften. Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. 008 Dokumentera gödslingen.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt är N Om gödsling förekommer, notera vilka gödselmedel som har använts under innevarande växtodlingssäsong. Datum för spridning behöver inte vara exakt på dagen, men åtminstone till rätt vecka. I kolumnen ursprung kan man exempelvis skriva om det är egen eller någon annan lantbrukares stallgödsel, om den är ekologisk eller konventionell eller vilket djurslag det gäller. För övriga inköpta gödsel- och jordförbättringsmedel kan man notera varifrån de är köpta, deras märke eller beteckning. Mängderna kan anges ungefär. När det gäller stallgödsel vet lantbrukaren ofta hur mycket han spridit totalt på sin areal och kan räkna ut mängd per hektar. Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument du kontrollerat mot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser. 009 Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och datum för spridning av växtskyddsmedel?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat ursprung, mängd och datum för spridning av växtskyddsmedel ska du dokumentera N. Om lantbrukaren inte använt några växtskyddsmedel dokumentera J. Notera även hur du kom fram till att inga växtskyddsmedel använts. 90

91 Uppgifter som rör växtproduktionen ska finnas sammanställda i en dokumentation som alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående användning av växtskyddsmedel med anledning, datum då växtskyddsmedel har använts, typ av växtskyddsmedel och behandlingsmetod. Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. 010 Dokumentera användningen av växtskyddsmedel. (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt är N Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser. Datum för spridning behöver inte vara exakt på dagen, men åtminstone till vecka. Mängden kan anges som dos per hektar. Om lantbrukaren uppger något växtskyddsmedel, kontrollera mot bilaga 2 kommissionens förordning (EG) nr 889/ Har lantbrukaren dokumenterat andra eventuella växtskyddsåtgärder (mekanisk bearbetning, flamning etc.)?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren har använt andra metoder för ogräsbekämpning t.ex. att lantbrukaren harvat mot ogräs flera gånger eller dylikt, dokumentera vilka åtgärder som lantbrukaren använt under innevarande växtodlingssäsong. Uppgifter som rör växtproduktionen ska finnas sammanställda i en dokumentation som alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående användning av eventuella växtskyddsåtgärder, datum då växtskyddsåtgärd har utförts och typ av växtskyddsåtgärd. Om lantbrukaren inte har använt andra växtskyddsåtgärder dokumentera Ej aktuellt. Om lantbrukaren har använt andra växtskyddsåtgärder men inte dokumenterat dem ska du beskriva vad denne gjort och notera N. Om lantbrukaren inte har använt andra växtskyddsåtgärder ska du dokumentera Ej aktuellt. 012 Har lantbrukaren dokumenterat sin växtföljd?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion 91

92 Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en dokumentation som alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.en växtföljd är en plan som lantbrukaren gjort där denne bestämt i vilken ordning de ska odla olika grödor för att få en bra balans där hänsyn tas till växtsjukdomar, växtnäring. Det är inte tillåtet att för kravet om växtföljder enbart hänvisa till SAM-internet. Däremot kan de vara stödjande dokument om lantbrukaren har utskrifter för flera år från SAM-internet och kan visa upp dessa vid kontroll så att det framgår vilken växtföljd som tillämpas. 321 Dokumentera växtföljden (fritext) Notera gårdens normala växtföljder. Du ska notera de uppgifter lantbrukaren redogör för samt vad som står i dokumentationen. 013 Förebygger lantbrukaren angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för ekologisk produktion?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren förebygger angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för ekologisk produktion dokumentera J. Andra åtgärder för att förebygga angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar är t.ex. genom användning av resistenta arter och sorter, mekanisk bearbetning, flamning, ångning eller naturliga fienden, fällor och fångstanordningar. 324 Dokumentera vilka åtgärder som den sökande använder eller varför lantbrukaren inte behöver använda dessa åtgärder.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat kontrollpunkt Beskriv vilka åtgärder lantbrukaren använt/använder i sin odling eller om denne inte behöver använda några av dessa beskriv varför det inte behövs. 145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning uppfyllt på hela arealen(aktivitetskravet)?(j/n) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Vall, Kompensationsstöd och Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå 92

93 Beskrivning: På all jordbruksmark ska lantbrukaren årligen utföra aktiv jordbruksverksamhet senast den 31 oktober. Det betyder att betesmark och åkermark ska odlas, betas, skördas putsas eller att någon motsvarande jordbruksaktivitet utförs årligen. Aktivitetskravet gäller alla delar av skiftet och det ska vara synbart påverkat av den aktiva verksamheten senast 31 oktober. Dock finns det undantag från årlig skötsel. Aktiviteten ska vara med etablerade metoder vilket innebär någon form av normal skötsel där den exakta åtgärden beror på grödan. Vanligtvis innebär odling av energigrödor och fruktodlingar att marken inte är lämplig att plöja utan förberedande åtgärd, men det är en naturlig följd och innebär ett undantag från grundregeln om aktivitetskravet avseende årlig aktivitet. Aktivitetskravet innebär inte ett generellt årligt skötselkrav för mark med odling av energigrödor. Aktivitetskravet avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år. Aktivitetskravet för fruktodling avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år trots att odlingen som sådan är aktiv. För fruktodling kan det innebära normal föryngring av bärplantor eller beskärning av fruktträd. En övergiven bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs förlorar rätten till direktstöd. Om marken är dåligt skött där t.ex. dräneringen inte skötts omfattas det av aktivitetskravet. Aktivitetskravet gäller alla delar av skiftet och det ska vara synbart påverkade av den aktiva verksamheten senast 31 oktober. Om en del av skiftet inte uppfyller aktivitetskravet så ska du dokumentera med en avvikelseyta som du kopplar till kontrollpunkten 146. Om det är ett bete med spridd putsning så ser vi till helheten och underkänner/godkänner hela arealen. Skyddszoner är undantagna årligt aktivitetskrav dock ska arealen uppfylla syftet med skyddszon. Om hela eller en del av marken inte uppfyller villkoret dokumentera N. Om J dokumentera på vilket sätt aktivitetskravet har uppfyllts. Från och med 2016 kan betesmarker och slåtterängar i ett åtagande vara undantagna aktivitetskravet vartannat år. (Kontrolleras lämpligen tillsammans med ansökan om utbetalning av miljöersättningen vid handläggning, kontroll på plats konstaterar om aktivitet uppfyllts eller inte oavsett om lantbrukaren är undantagen. Hur kontroll kommer att utföras 2016 är ännu inte beslutat) 146 Vilken areal uppfyller inte kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 145 noteras N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 93

94 94 Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll är det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. 147 Hur stor areal uppfyller inte kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning?( hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 145 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 146 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 148 Finns det en speciell anledning till att kravet inte kunnat uppfyllas? Var aktivitetskravet uppfyllt föregående år? Är det troligt att kravet uppfylls nästa år?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 146 ger N Beskriv omständigheter som kan styrka och påverka din slutsats om när aktivitetskravet uppfyllts och om det är troligt att aktivitetskravet kommer att uppfyllas nästa år. Här kan du beakta exempelvis. närhet och tillgänglighet från gården, spår av djur och stängsel om det är bete etc. Finns det särskilda skäl exempelvis kan väderpåverkan vara en orsak och isåfall om det är ett enstaka år detta gäller. Du kan även fråga om lantbrukaren har tänkt attanvända marken i framtiden. Det är viktigt att din dokumentation ger ett gott underlag till handläggningen. 149 Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning?(j/n) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd och Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Den här kontrollpunkten gäller bara på betesmark och slåtteräng. Gör en bedömning om det finns anledning till att göra en pro rata beräkning på skiftet. Om betesmarken har ytor med olika omfattning av element och ytor som ska tas med i pro rata bedömning så ska du dela upp skiftet i olika bedömningsområden och rita in avvikelseyta pro rata där du registrerar din beräkning. I dessa fall ska du registrera J i den här punkten. Följ metodbeskrivning i kapitel Kompensationsstöd: Kompensationsstödet kommer inte att ha systemstöd år 2015 och kontrollen kan därför inte göras i handdatorn. Om du kontrollerar ett av de andra stöden eller ersättningarna där denna fråga dyker upp kan du besvara frågan i kompensationsstödet genom att ta information från dem i handdatorn. Om du inte kontrollerar något av dessa andra stöd eller miljöersättningar ska blockredigeraren föra in dina resultat från papperskartan in i multikuben. Du får sedan ta arealen från multikuben till ditt kontrollprotokoll.

95 150 Registrera dina inritade ytor med pro rata-bedömning (geometri och procent) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 149 är J Rita in dina bedömningsytor som avvikelseytor pro rata. Koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 151 Hur stor är pro rata ytan? Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 149 är J När du kopplar in en pro rata bedömningsyta på kontrollpunkt 150 kommer arealen för pro rata bedömningsytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 152 Ange pro rata andel Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 149 är J Gör en bedömning av hur många procent av den aktuella pro rata bedömningsytan som täcks av naturliga impediment, buskar, dungar och landskapselement, se kapitel 8.2 om metod för pro rata bedömning. Hänvisa även till referensbilder/plottar och/eller pro rata nyckel. Registrera inom vilket intervall din procentbedömning är på den aktuella pro rata bedömningsytan. Intervallen du kan välja mellan är: 5-10% 10-20% 20-30% 30-40% 40-50% % 154 Är salixen 10 år eller yngre?(j/n) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: För salix som är äldre än 10 år gäller att det inte längre är jordbruksmark som kan ge stöd. För att avgöra åldern på salixen kan du kontrollera om det finns dokumentation hos markägaren/brukaren om när beståndet (planterades eller) skördades senast. Fakturor för sådant finns troligen i de flesta fall eftersom det oftast inte är något man gör själv. Om inga dokument finns så kan du använda dig av tillväxtborr för att ta ut borrkärnor och räkna årsringar i hybridasp och poppel. Tänk på att du inte ska göra det utan markägarens/brukarens godkännande. Salix äldre än 10 år är alltså att betrakta som annat ägoslag. Observera dock att själva salixodlingen d.v.s. plantorna kan vara äldre så länge den skördats inom 10 år. 95

96 För salix som är yngre än 10 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter accepteras men salix ska fortfarande vara den dominerande grödan. Om salixen är yngre än 10 år dokumentera J och notera hur du konstaterat detta. Om salixen är äldre än 10 år dokumentera N. 155 På hur stor areal är salixen mer än 10 år?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 154 är N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Registrera grödkod Hur stor är arealen?(hektar) När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 155 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 157 Hur har åldern mätts?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 154 är N Dokumentera hur du kommit fram till åldern på odlingen. Beskriv vilken ålder och om skiftets växtlighet varierar och om det finns spår på tidigare skörd. 158 Är poppel eller hybridaspen 20 år eller yngre? (J/N) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: För poppel eller hybridasp som är äldre än 20 år gäller att det inte längre är jordbruksmark som kan ge stöd. För att avgöra åldern på salixen kan du kontrollera om det finns dokumentation hos markägaren/brukaren om när beståndet (planterades eller) skördades senast. Fakturor för sådant finns troligen i de flesta fall eftersom det oftast inte är något man gör själv. Om inga dokument finns så kan du använda dig av tillväxtborr för att ta ut borrkärnor och räkna årsringar i hybridasp och poppel. Tänk på att du inte ska göra det utan markägarens/brukarens godkännande. Poppel eller hybridasp äldre än 20 år är alltså att betrakta som annat ägoslag. Observera dock att själva odlingen kan vara äldre så länge den skördats inom 20 år. För poppel och hybridasp som är yngre än 20 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter accepteras men ska fortfarande vara den dominerande grödan. Om poppel eller hybridasp är yngre än 20 år dokumentera J och notera hur du konstaterat detta. Om poppel eller hybridasp är äldre än 20 år dokumentera N. 159 På vilken areal är poppel eller hybridasp mer än 20 år?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 158 är N 96

97 Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Registrera grödkod På hur stor areal är poppel eller hybridasp mer än 20 år?(hektar, grödkod) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 158 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 155 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 161 Beskriv hur har åldern mätts?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 160 är N Dokumentera hur du kommit fram till åldern på odlingen. Beskriv vilken ålder och om skiftets växtlighet varierar och om det finns spår på tidigare skörd. 162 Är kontrollytan större än 0,10 ha?(j/n) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Minsta blockstorlek är 0,1 ha. Friliggande skiften måste vara minst 0,1 hektar. Skiften som ligger i direkt anslutning till andra skiften på samma block får vara mindre, då registrerar du ett J. Du registrerar N om skiftet är under 0,1ha och inte ligger i anslutning till andra skiften på samma block. 167 Hålls hela kontrollytan oskördad/obetad fram till 15 juli? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Träda. Frågan dyker upp när grödkod för träda är sökt men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA för trädan. Om lantbrukaren inte har anmält trädan som EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Om trädan är permanent gräsmark får lantbrukaren inte söka EFA på den. Det är inte tillåtet att så in en produktionsgröda på EFA Träda eller släppa på betesdjur på en EFA Träda till och med den 15 juli. Det är tillåtet att bearbeta en EFA Träda före den 16 juli så länge det inte sås in en gröda som är avsedd för produktion i samband med bearbetningen. Du ska besvara frågan med N om du kan konstatera att marken är sådd med en gröda avsedd för produktion eller betad före den 16 juli. 168 Vilken areal är skördad eller betad? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 167 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Det är möjligt att sätta efterkontroll men denna möjlighet ska inte användas. 169 Hur stor areal är skördad eller betad? (hektar) 97

98 98 Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 167 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 168 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 170 Odlas hela marken utan mineralgödsel eller växtskyddsmedel? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Salix. Frågan dyker upp när grödkod för salix är sökt men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA för salixen. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Ser du tecken på att arealen har gödslats med mineralgödsel eller att växtskyddsmedel har använts ska du svara N. 171 Är det första året som salix etableras? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 170 är N Det första år som salix odlas är det tillåtet att använda mineralgödsel och växtskyddsmedel. 172 På hur stor areal finns det mineralgödsel eller växtskyddsmedel? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 171 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 173 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 173 På vilken areal finns det mineralgödsel eller växtskyddsmedel?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 171 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 174 Är hela kontrollytan insådd med godkända vallväxter i huvudgrödan? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Vallinsådd i huvudgröda. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Vallinsådd i huvudgröda men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i spannmål eller oljeväxter. Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med ekologiskt fokus endast under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer som jordbrukare söker utbetalning för minskat kväveläckage

99 för. En förteckning över de arter eller blandningar av arter av grödor som ska användas finns i bilaga Vilken areal har uppmätts med ej godkända vallväxter? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 174 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 176 Hur stor areal har uppmätts med ej godkända vallväxter? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 174 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 175 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 177 Är marken sådd med vallfrön senast i samband med sådd av huvudgröda? (J/N ) Kontrollpunkten är aktuell i förgröningsstödet och ska besvaras med Ej Aktuellt. 180 Är etableringen tillräcklig med hänsyn till lokala väderförhållanden och väderlek? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Vallinsådd i huvudgröda. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Vallinsådd i huvudgröda men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Du ska bedöma om etableringen är tillräcklig. Om väderförhållandena varit väsentligt sämre jämfört med normala förhållanden i området kan en sämre etablering godkännas. Exempel på sämre väderförhållanden kan vara att det i jämförelse med ett normalår varit kallt längre in på säsongen eller att vattennivåerna varit högre. 181 För vilken areal är etableringen inte tillräcklig? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 180 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 182 För hur stor areal är etableringen inte tillräcklig? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 180 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 181 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 183 Är vallen obruten? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning 99

100 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Vallinsådd i huvudgröda. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Vallinsådd i huvudgröda men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Vallinsådden får jordbearbetas tidigast efter den 31 oktober. Svara N om vallinsådden är jordbearbetad tidigare Vilken areal är bruten innan 31 oktober? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 183 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 185 Hur stor areal är bruten? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 183 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 184 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 186 Består hela arealen av godkända kvävefixerade grödor i renbestånd? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Kvävefixerande grödor. Frågan dyker upp för grödkoderna som är kopplade till dessa grödor men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Grödor som är godkända som EFA kvävefixerande grödor är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Kontrollpunkten är endast godkänd om grödorna är odlade i renbestånd. Det innebär att en blandning av ovanstående grödor inte är heller är tillåten. 187 Vilken areal uppfyller inte kravet? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 186 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 188 Hur stor areal uppfyller inte kravet? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 186 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 187 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 189 Har lantbrukaren låtit bli att bryta marken fram till 31 juli? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning

101 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Kvävefixerande grödor. Grödor som är godkända som EFA kvävefixerande grödor är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Frågan dyker upp för grödkoderna som är kopplade till dessa grödor men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Du ska besvara frågan med N om du kan konstatera att marken brutits före 31 juli. EFA Kvävefixerande grödor får konstateras genom att titta på växtrester men det måste tydligt framgå vilken gröda som odlats och att den har funnits på hela den ansökta arealen. Villkoret kan alltså vara uppfyllt även om lantbrukaren har skördat innan 31 juli, dock får marken inte vara bruten. Odlar lantbrukaren konservärtor så är det inte en avvikelse att bryta marken innan 31 juli. Du ska istället be att få se något som visar att det finns avtal med ett konservärtsföretag. Om lantbrukaren har ett kontrakt och marken är bruten ska du svara J på kontrollpunkten och göra en notering om att det var brutet men att det är enligt reglerna. Notera även vad du sett som styrker det. 190 Vilken areal är bruten innan 31 juli? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 189 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 191 Hur stor areal är bruten innan 31 juli? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 189 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 190 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 192 Har lantbrukaren låtit bli att gödsla och växtskyddsbehandla hela den ansökta sträckan? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell i förgröningsstödet och ska besvaras med Ej Aktuellt. 195 Är hela sträckan av den obrukade fältkanten mellan 1 och 20 meter bred? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Om den obrukade fältkanten är smalare än 1 m eller bredare än 20 m så är den inte godkänd. Det innebär att du ska sätta en avvikelse om en sträcka på den obrukade fältkanten är smalare än 1 meter eller bredare än 20 meter. Om lantbrukaren har sökt EFA obrukad fältkant men det inte finns någon obrukad fältkant över huvudtaget ska du sätta en avvikelse längs den sträcka där 101

102 den inte finns. Är den underkänd enligt något av de andra villkoren sätter du upp avvikelsen där istället. Bredden mäter du för fältkanten från block/skifteskanten där den odlingsbara åkermarken börjar till gränsen där åkermark i produktion börjar. Om block/skiftesgränsen ligger i ett landskapselement ska du alltså inte räkna från block/skiftesgränsen utan från kanten där odlingsbara åkermarken börja. Detta trots att fältkanten är ritad i block/skiftesgränsen. Åkermark i produktion börjar vid sista såraden, där lantbrukaren har märkt ut att den börjar eller där du ser en gräns mellan åkermark i produktion och fältkant. Ett exempel på det sistnämna kan vara en vall där produktionsdelen är skördad och den obrukade fältkanten inte är skördad. Det är upp till lantbrukaren att ordna så att du som kontrollant kan se vad som är fältkant och vad som är åkermark i produktion. I vissa fall kan det krävas att lantbrukaren på något sätt märker ut gränsen för att visa var den går, exempelvis på en vall där första skörden ännu inte är tagen. Om du inte kan se var fältkanten är ska du kontakta lantbrukaren och be denne märka upp den. Om lantbrukaren inte har gjort det innan kontrollen avslutas ska du underkänna fältkanten. Notera att samma fältkant kan bestå av en jordbearbetad del och en gräsbevuxen del. Du behöver inte ta hänsyn till kortare avbrott i fältkanten. Du ska heller inte godkänna korta bitar fältkant i en lång sträcka där majoriteten av fältkanten är underkänd. En tumregel för hur lång sträckan böra vara innan du tar hänsyn till den är 4 meter. En fältkant får inte täcka ett helt skifte. Om den delen av skiftet där fältkanten inte finns är omkring 6 meter eller smalare bör du fundera på om lantbrukaren verkligen kan bruka den delen av skiftet. Om du bedömer att lantbrukaren inte kan det ska du underkänna fältkanten. Är du osäker kan du fråga lantbrukaren hur denne har tänkt att sköta skiftet. Det är tillåtet att ha en fältkant mellan två skiften på samma block. Det är dock inte tillåtet att lägga till samma fältkant till båda skiftena. Finns det inte något som tydligt visar att det är två olika fältkanter ska fältkanten underkännas på det ena skiftet. Om fältkanten är bredare än 20 meter ska den underkännas som obrukad fältkant. Du kan då istället låta ersätta den med EFA Träda. Kontakta lantbrukaren innan du gör detta. Om lantbrukaren vill ersätta fältkanten med EFA Träda ska du göra en avvikelseyta på punkt 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? och ändra grödkoden till träda. Dokumentera vad du gjort i noteringsfältet. Läs mer om kompensations EFA i stycke Vilken sträcka är under 1 meter eller över 20 meter bred? (geometri) 102 Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 195 är N Gör en eller fler avvikelseytor på sträckan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. I vissa fall kan den inritade linjen för obrukad fältkant skilja sig från den angivna (manuellt inskrivna) längden i ansökan. I dessa fall är det den angivna skrivna längden som gäller. Det är dock den ritade fältkanten som kommer finnas i handdatorn, inte den skriva längden.

103 Detta innebär att det kan vara en längre obrukad fältkant som ska kontrolleras än den inritade som finns i handdatorn. När du förbereder fältkontrollen är det viktigt att du kollar vilken längd som jordbrukaren har skrivit i ansökan så du vet hur lång sträcka du ska kontrollera. Vid kontrollen ska du notera den totala godkända längden i noteringsfältet på skiftet. 197 Hur lång sträcka är under 1 meter eller över 20 meter bred? (meter) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 195 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 196 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 201 Är hela den obrukade fältkanten obrukad fram till att skörd är tillåten? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. På den obrukade fältkanten är det inte tillåtet att odla, skörda eller beta, men jordbearbetning är tillåten. Undantaget är att det är tillåtet att så för att gynna den biologiska mångfalden eller för att minska växtnäringsläckaget. Det viktiga är att syftet med sådden inte är produktion. Den obrukade fältkanten ska hållas obrukad minst fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet större delen av växtperioden 1 juni till 31 juli. Om fältkanten är odlad skördad eller betad innan årets sista skörd ska du svara N på frågan. 202 Vilken sträcka är brukad innan skörd är tillåten? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 201 är N Gör en eller fler avvikelseytor på sträckan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 203 Hur lång sträcka är brukad innan skörd är tillåten? (meter) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 201 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 202 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 204 Uppfylls kravet på att den obrukade fältkanten inte får gränsa till en träda som lantbrukaren förfogar över? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå 103

104 Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller angränsa till arealer med träda vilka man själv förfogar över. Det innebär att den obrukade fältkanten inte får ligga mot träda om de ligger på samma block. Ligger de på olika block så är det ok om det finns en någon avgränsning mellan blocken eller om blocket bredvid tillhör en annan lantbrukare. Om lantbrukaren har sökt något annat än träda och du konstaterar att det är en träda så är den obrukade fältkanten inte godkänd Vilken sträcka ligger intill träda? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 204 är N Gör en eller fler avvikelseytor på sträckan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 206 Hur lång sträcka ligger intill träda? (meter) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 204 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 205 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 207 Uppfylls kravet på att den obrukade fältkanten inte ligger på eller intill areal med åtagande för skyddszon? (J/N) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Frågan dyker upp för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller intill arealer där det finns ett åtagande för skyddszoner. En skyddszon får ligga bredvid en obrukad fältkant längs med en skiftesgräns, kortsida mot kortsida. Det får däremot inte ligga en skyddszon längs med ytterkanten av skiftet och sedan en obrukad fältkant innanför och längs med skyddszonen. 208 Vilken sträcka ligger intill areal med åtagande för skyddszon? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 207 är N Gör en eller fler avvikelseytor på sträckan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 209 Hur lång sträcka ligger intill areal med åtagande för skyddszon? (meter) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 207 är N

105 När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 208 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 210 Är grödan insådd på hela kontrollytan senast sista sådatum? (J/N) Denna kontroll omfattar: Vallodling, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Vallodling: Hela kontrollytan ska vara sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa senast 30 juni. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Vallen ska ha etablerats genom vallsådd. Är det helt uppenbart att vallen härstammar från till exempel en stubbträda är det inte godkänt. Kompensationsstöd: Odlade grödor ska sättas eller sås på hela kontrollytan senast 30 juni. Om lantbrukaren har haft en gröda på skiftet som denne skördat är det tillåtet att bryta grödan efter 15 juni. 211 Vilken del av kontrollytan är inte sådd senast sista sådatum? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 210 är N Gör en eller fler avvikelseytor och koppla till denna kontrollpunkt. Om kontrollen görs innan sista sådatum och det inte är sått vid det tillfället kan avvikelseytan sättas till efterkontroll genom att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas senast den 31 oktober och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 212 Hur stor del av arealen är inte sådd senast sista sådatum? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 210 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 211 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 213 Har vallen legat obruten på hela kontrollytan fram till första datum då brytning är tillåten? (J/N) Denna kontroll omfattar: Vallodling Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd, vilket innebär att den ska ligga minst tre somrar i följd. Vallen får brytas för höstsådd tidigast 31 juli det tredje året. De tre åren räknas från första året vallen finns med i ansökan om utbetalning. Det är möjligt att räkna vallens tre års liggetid från 2014 om 105

106 vallen ingick i ett vallåtagande och om lantbrukaren sökte utbetalning för det år Om så inte är fallet räknas startåret från år Detta innebär att alla vallar som är brutna under år 2015 är brutna tidigare än tillåtet. Observera att detta inte gäller för vallar med gammalt vallåtagande i Nmvall. Om vallen inte är bruten vid kontrollbesöket svarar du J på frågan. Om vallen är bruten vid kontrollbesöket svarar du N Vilken del av vallen är bruten innan det tillåtna brytdatumet? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 213 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. 215 Hur stor areal av vallen är bruten innan det tillåtna brytdatumet? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 213 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 214 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? (J/N) Denna kontroll omfattar: Vallodling Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen. Ser du tecken på att växtskyddsmedel har använts ska du svara N. 217 Vilket växtskyddsmedel har använts? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 216 är N Fråga lantbrukaren vilket växtskyddsmedel som har använts. Om lantbrukaren inte kan svara kan du be att få se faktura eller förpackning för att säkerställa vilket växtskyddsmedel som har använts. Dokumentera hur du fastställt vilket växtskyddsmedel som använts, gärna med foton. 218 Har växtskyddsmedlet endast använts för att bryta vallen? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 216 är N Dokumentera. 219 Är växtskyddsmedlet som använts godkänt för vallbrott? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 218 är J Notera om växtskyddsmedlet är godkänt för vallbrott. Information om detta ska framgå av produktetiketten. Du kan även hitta information på kemikalieinspektionsens hemsida På vilken areal har växtskyddsmedel använts? (geometri)

107 Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 219 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollpunkt. 221 På hur stor areal har växtskyddsmedel använts? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 219 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 220 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 222 Är växtskyddsmedlet som använts godkänt enligt allmänna regler? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 218 är N Ett grundläggande krav, så kallat basvillkor, i miljöersättningen för vallodling är att om växtskyddsmedel har använts så ska det åtminstone vara godkänt enligt allmänna regler. Notera om växtskyddsmedlet är godkänt enligt allmänna regler. Information om detta ska framgå av produktetiketten. Du kan även hitta information på kemikalieinspektionsens hemsida På vilken areal har växtskyddsmedel använts?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 218 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollfråga. 224 På hur stor areal har växtskyddsmedel använts? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 218 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 223 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 226 Är marken tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling sker?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (grödkod 52, 54, 56, 89, 90). Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Areal som ger rätt till stöd ska vara så skött att inte någon skadlig förnaansamling sker. Marken ska vara betad senast den 31 oktober. En ansamling av förna riskerar att på sikt hota markens hävdberoende värden. Vid vilken nivå på avbetning som förnaansamling sker varierar mellan olika marker, regioner och år. Här bedömer du också om det finns partier med ohävdsarter som inte har blivit betade eller manuellt bearbetade. Du bedömer om hela marken vid kontrolltillfället är så välskött att någon skadlig förnaansamling inte kommer att ske. Notera N om så inte är fallet. Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera hur du kom fram till detta. 107

108 Dokumentera alltid om det finns stängsel och det finns djur som betar marken samt om marken ser ut att vara påverkad av bete eller slåtter föregående år. Se dokumentation i kapitlet om efterkontroll. Om marken är tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling sker notera J och betesvillkoret är uppfyllt. Om marken inte är tillräckligt betad för att uppfylla villkoret enligt kontrollpunkten notera N och kontrollpunkt 227 är aktuell. Gäller från 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagande året. 227 Är betningen ersatt med slåtter (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 226 noteras N Sätt N på denna punkt eftersom betesmark inte får ersättas med slåtter första året i åtagandet varken för allmän skötsel eller särskild skötsel. Delkontrollpunkterna 236,237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244 ska inte dyka upp då de är inaktuella år Om det är en slåtteräng ändrar du grödkod till 53 och kontrollerar enligt kraven för slåtteräng. Om hel eller del av marken har ersatts med slåtter ska du hantera det i enlighet med att bete inte är tillräckligt betad och dokumentera i avvikelseytan om ytan är slåttrad. 228 Vilken areal är inte tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling sker?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras N Om marken inte är tillräckligt betad så att någon skadlig förnaansamling sker vid kontrolltillfället ska du rita in en avvikelseyta för areal som inte är betad och koppla till kontrollpunkten. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll är det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. Vid efterkontrolltillfället är det möjligt att även kontrollera kontrollpunkt 227. Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera hur du kom fram till detta. Dokumentera alltid om det finns stängsel och det finns djur som betar marken samt om marken ser ut att vara påverkad av bete eller slåtter föregående år. Se dokumentation i kapitlet om efterkontroll. 108

109 Det finns vissa undantag som kan gälla tidigast år 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagande året. 229 Hur stor är arealen som inte är tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling sker? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 228 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 230 Är hela kontrollytan betad med tydlig betespåverkan?( J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras N och om efterkontroll sätts till U på 228. I annat fall sätt ej aktuell. För att en betesmark ska räknas som betad ska det på alla delar av skiftet finnas synliga spår i form av avbetade gräs, örter eller ris senast den 31 oktober. Det finns inget krav gällande förnaansamling. I de fall marken betas tidigt på växtsäsongen ska det tydligt synas att den växtlighet som finns i fältskiktet är återväxt uppkommen innevarande år. I den här kontrollpunkten anger du om det finns partier med ohävdsarter som inte har blivit betade eller manuellt bearbetade. Om delar av kontrollytan inte är tydligt betespåverkad ska du notera N. När du noterar N ska du dokumentera eventuella omständigheter såsom: inga spår av djur, området frånstängslat, om det finns partier med hävdsarter som inte har blivit betade (eller manuellt bearbetade) eller om avslaget materia inte är bortfört. Även omständigheter såsom avsaknad av stängsel, tillgänglighet till marken och lantbrukarens tillgång till djur kan vara bra att notera. Under förutsättning att grunddefinitionen är uppfylld ska sly som är två växtsäsonger eller yngre räknas in i villkoret om bete. 231 Vilken areal är inte betad med tydlig betespåverkan?( geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 230 noteras N Gör avvikelseyta om marken inte är tydligt betad vid kontrolltillfället för den areal som inte uppfyller villkoret och koppla till kontrollpunkten. Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll ska du sätta N/U. Du ska inte sätta J eftersom du vid kontrolltillfället ska ta ställning till om det är N/U. Om efterkontroll på plats önskas så ska du sätta J för efterkontroll på kontrollpunkt

110 232 Hur stor areal är inte betad med tydlig betespåverkan?( hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 230 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 231 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 233 Var hela kontrollytan betad med tydlig betespåverkan föregående år? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 230 noteras N och om efterkontroll sätts till U på 231 Notera N om du konstaterar att betesmarken inte betats eller slåttrats föregående år. Betesmarken ska ha betats eller skötts med slåtter och skörd under något av de senaste två åren för att uppfylla grundläggande villkoren i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Endast putsning är inte godkänt för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Om lantbrukaren bara har gjort ett tillfälligt uppehåll i betet eller om marken inte betats under det aktuella året men fortfarande bedöms ha betats eller slåttrats föregående år uppfyller marken de grundläggande villkoren och du ska bedöma marken som betesmark och notera J. 234 Vilken areal var inte betad med tydlig betespåverkan föregående år? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 233 noteras N Rita en avvikelseyta för arealen på skiftet som du konstaterar inte har betats eller slåttrats föregående år och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera hur du gjort ditt ställningstagande. Du ska notera eventuella omständigheter såsom: inga spår av djur, området frånstängslat, om det finns partier med hävdsarter som inte har blivit betade (eller manuellt bearbetade) eller om avslaget materia inte är bortfört. Även omständigheter såsom avsaknad av stängsel, tillgänglighet till marken och lantbrukarens tillgång till djur kan vara bra att notera. 235 Hur stor areal var inte betad med tydlig betespåverkan föregående år? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 233 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 234 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 236 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras J 110

111 Om slåttern har utförts så att det finfördelats så ska du notera N. Villkoret när bete har ersatts med slåtter är att växtmassan ska slås på ett sådant sätt att den inte finfördelas. 237 På vilken areal är växtmassan finfördelad? Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 236 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar att arealen är slagen så att växtmassan har finfördelats och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera hur du fastställde att den var finfördelad. 238 På hur stor areal är växtmassan finfördelad? (geometri/hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 236 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 237 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 239 Har all skörd tagits bort? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras J Om skörden inte forslats bort på hela kontrollytan så ska du notera N. Slåtter ska ske mellan 1 juli-31 oktober och all skörd ska tas bort. 240 På vilken areal ligger skörden kvar? Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 239 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på marken som du konstaterar att skörden ligger kvar och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera. Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll är det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera hur du kom fram till detta. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 241 På hur stor areal ligger skörden kvar? (Geometri/hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 239 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 240 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 242 Har slåttern skett perioden 1 juli - 31 oktober? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras J Om slåtter har skett under annan period så notera N. Slåtter ska ske mellan 1 juli 31 oktober. Dokumentera 111

112 243 På vilken areal har slåttern skett under annan period än 1 juli - 31 oktober? Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 242 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på marken som du konstaterar att slåtter har skett annan period än angivet och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du kom fram till det. 244 Hur stor är arealen där slåttern har skett under annan period än 1 juli - 31 oktober?? (Geometri/Hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 242 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 243 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 245 Är hela arealen slåttrad?(j/n) (kontrollpunkten gäller endast slåtterängar) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (grödkod 53) Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten gäller bara slåtteräng. Vid kontroll ska du konstatera om hela arealen är slåttrad. Om den inte är det så ska du notera N. Om ytan är betad och inte slåttrad ska du även då notera N. Gäller från och med 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet årlig slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagandeåret. 246 Vilken areal är inte slåttrad? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 245 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på marken som inte har slåttrats och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Detsamma gäller om ytan är betad istället för slåttrad. Dokumentera omständigheter och hur du kom fram till det. Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 247 Hur stor är arealen som inte är slåttrad?(hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 245 noteras N 112

113 När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 246 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 248 Hålls marken fri från igenväxning?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Igenväxningsvegetation hotar att på sikt radera ut de natur- och kulturvärden som miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar vill främja, och ska därför tas bort. Observera att betesmarker och slåtterängar naturligt har en variation i förekomst av träd och buskar. Många marker innehåller träd och buskar som visar spår av tidigare hävd. Sådana träd och buskar ska inte, när de befinner sig i ett hävdtillstånd, betraktas som igenväxning. Om de inte längre befinner sig i ett hävdtillstånd utan breder ut sig över marken, ska de expanderande träden och buskarna betraktas som igenväxning. Stödet eftersträvar inte att alla betesmarker och slåtterängar ska se likadana ut, utan den individuella variation som finns ska bevaras. Enstaka ersättningsträd som på sikt ska ersätta äldre träd som naturligt tillhör den hävdade betesmarken kan också vara kvar. Tätare vegetation är tillåtet i svåråtkomliga lägen, till exempel i branter. Om det i åtagandeplanen inte angetts annat ska marken bedömmas som igenväxt om: Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar den hävdgynnade markvegetationen. Gamla, betespräglade träd eller buskar är trängda eller skadade på grund av igenväxning runt omkring. Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar eller riskerar att skada värdefulla landskapselement. Ett betydande antal träd eller buskar av igenväxningskaraktär förekommer i tidigare öppna lägen. Röjda buskar, grenar och kvistar hindrar djuren från bete eller om det påverkar markvegetationen negativt. Sly räknas inte som igenväxning före årsskiftet efter sin andra växtsäsong. Mycket täta områden av sly ska bedömas som fel ägoslag alternativt som buskage. Om marken inte har någon generell igenväxning men om det särskilda skötselvillkoren anger att ytterligare buskar och träd ska tas bort, ska den areal där villkoret inte är uppfyllt inte räknas som igenväxning enligt denna kontrollpunkt utan felet ska noteras under kontrollpunkt 280 (vegetationens utseende). 249 På vilken areal finns igenväxning?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 248 noteras N Rita en avvikelseyta för arealen på marken som du konstaterar är påverkat av igenväxning och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. En avvikelseyta för igenväxning bör vara större än 0,05 hektar. En ensam dunge eller buskage som är igenvuxen i en i 113

114 114 övrigt välskött betesmark ska inte betraktas som igenväxning om den är maximalt 0,05 hektar. Om det finns igenväxning runt omkring eller om det finns flera dungar eller buskage i närheten av varandra ska hela denna yta betraktas som igenvuxen. 250 Hur stor areal har igenväxning? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 248 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 249 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 251 Hur gammal är vegetationen och hur gammal bedömer du att igenväxningen är? Beskriv igenväxningen (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 248 noteras N Med den här kontrollpunkten vill vi att du dokumenterar Ålder på buskar, träd etc. som igenväxningen består av Hur länge buskar/träd varit igenväxning. Exempel: sly som är 7 år har varit igenväxning i 5 år då de första åren betraktas de inte som igenväxningsvegetation. Dokumentera med foto och text vad igenväxningen består av. Dokumentationen ska alltid innehålla en beskrivning med ord vad igenväxningen bestod av, ålder på igenväxningen och omfattningen av den. Det ska tydligt framgå vilken igenväxning som fanns även före det år då blocket ingick i miljöersättningsåtagandet. Denna notering är dels till för att den handläggare som ska fatta beslut om stöd ska ha ett bra underlag, dels för att lantbrukaren ska kunna förstå kontrollresultatet. Man ska av dokumentationen kunna avgöra om stödmottagaren nyligen vidtagit några åtgärder mot igenväxning, såsom röjning. Såväl omfattning som resultatet av en sådan åtgärd ska du dokumentera. Meddelandet ska innehålla ett kortfattat förslag på åtgärder. 252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada natur- och kulturvärden?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om lantbrukaren utfört åtgärder som riskerar att skada natur och kulturvärden så ska du notera N. Det är inte tillåtet att utföra åtgärder som riskerar att skada natur och kulturvärden på skiften som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. Det är inte möjligt att precisera detaljer för samtliga åtgärder som skulle kunna skada natur- och kulturvärden.

115 Du måste själv bedöma om lantbrukaren vidtagit åtgärder som kan skada de natur- och kulturvärden som finns på skiftet. Exempel på åtgärder som kan riskera att skada naturoch kulturvärden är överbetning och körskador. Kontrollfrågan gäller även för skador på landskapselement som inte är biotopskyddade. Kontrollpunkten täcker även in att det är förbjudet att bedriva täkt av sten eller jord. 253 På vilken areal är åtgärder gjorda som kan skada natur och kulturvärden? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 252 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet där du konstaterar att lantbrukaren har utfört åtgärder som kan skada natur och kulturvärden. Koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 254 Hur stor är arealen där åtgärder är gjorda som kan skada natur och kulturvärden? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 252 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 253 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 255 Vad har lantbrukaren gjort för skada/åtgärd? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 252 noteras N Dokumentera med foto och text i vad åtgärden består av och de skador som kan uppstå på natur och kulturvärdena på marken. Du ska göra en tydlig dokumentation om vad den förbjudna åtgärden bestod av. Dokumentera även om länsstyrelsen har beviljat undantag för åtgärden och hänvisa till ett dokument om så är fallet. Undantaget kan även finnas i planen för marken. 256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95. Om lantbrukaren har gödslat sin betesmark ska du notera N på denna kontrollpunkt. 257 Vilken areal är gödslad?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 256 är N Gör en avvikelseyta på ytan som är gödslad och koppla till kontrollpunkten. Den påverkade arealen anges vid detta villkor. 115

116 258 Hur stor areal är gödslad? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 256 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 257 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 259 Hur har du sett att marken är gödslad? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 256 är N Dokumentera och beskriv omständigheter och påverkan. Fotografier kan också vara ett bra underlag att ha med i din dokumentation. En tydlig dokumentation av vad den förbjudna åtgärden bestod i är nödvändig. 260 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 256 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens till gödsling av marken. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i planen för marken. 261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker och alvarbete, d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90. Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95. Om lantbrukaren gjort insådd på betesmarken ska du sätta N på denna kontrollpunkt. 262 Vilken areal är insådd?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 261 är N Gör en avvikelseyta på ytan som är insådd och koppla till kontrollpunkten. Den påverkade arealen anges vid detta villkor. Dokumentera och beskriv omständigheter. 263 Hur stor areal är insådd? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 261 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 262 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 116

117 264 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 261 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens till insådd av marken. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i planen för marken. 265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95. Det är inte tillåtet att vidta åtgärder som kan skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar. Om lantbrukaren har gjort åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar genom t.ex. grävarbete, lantbruksmaskiner eller liknande så ska du notera ett N i den här kontrollpunkten. 266 Vilka element är skadade och hur är de skadade?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 265 är N Beskriv omfattning och vad som skadat elementet samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentera även med fotografier. 267 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 265 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens av åtgärden. Undantaget kan även finnas i planen för marken. Dokumentera. 268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker och alvarbete, d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90. Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95. Om lantbrukaren har spridit växtskyddsmedel ska du sätta N på denna kontrollpunkt. 117

118 269 Vilken areal är behandlad med växtskyddsmedel?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 268 är N Gör en avvikelseyta på ytan som är behandlad med växtskyddsmedel och dokumentera omständigheterna. Koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 270 Hur stor areal är behandlad med växtskyddsmedel? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 268 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 269 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 271 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 268 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgåratt länsstyrelsen gett dispens till behandling med växtskyddsmedel av marken. Undantaget kan även finnas i planen för marken. Dokumentera. 276 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för när på året bete eller slåtter ska ske?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om när på året bete eller slåtter ska ske på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt när slåtter/bete ska ske. Om villkoret inte är uppfyllt notera N och beskriv på vilket sätt det inte är uppfyllt och hur du konstaterat det. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 277 På vilken areal är villkoret inte uppfyllt? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 276 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 278 Hur stor är arealen där villkoret inte är uppfyllt? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 276 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 277 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 279 Beskriv överträdelsen (fritext) 118

119 Notera vad bristen består av och dokumentera dina iakttagelser. 280 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för vegetationens utseende?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt krav på vegetationens utseende. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 281 På viken areal är villkoret inte uppfyllt? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 280 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 282 Hur stor är arealen där villkoret inte är uppfyllt? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 280 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 281 kommer arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 283 Beskriv överträdelsen (Fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 280 noteras N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. 284 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för reglering av tillskottutfodring?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om reglering av tillskottsutfodring på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt reglering av tillskottsutfodring. Om länsstyrelsen inte har noterat i åtagandeplanen för villkoret att sambete med vall inte är okej så är grundregeln att sambete med vall är okej. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 119

120 285 Vilken areal är påverkad av tillskottutfodring?(geometri) Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 286 Hur stor areal är påverkad av tillskottutfodring? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 284 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 285 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 287 Beskriv överträdelsen (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 284 noteras N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. 288 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för skötsel av landskapselement?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om särskild skötsel av landskapselement på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt skötsel av landskapselement. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 289 På vilken areal är villkoret inte uppfyllt?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 288 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 290 På hur stor areal är villkoret inte uppfyllt? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 288 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 289 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 291 Beskriv överträdelsen (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 288 noteras N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. 120

121 292 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement lieslåtter?(j/n) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, gäller för komplement lieslåtter Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om kontrollpunkt 292 har skapats för kontroll på plats, kontrollera kontrollpunkten innan du åker ut. Kontrollanten ska svara J om lantbrukaren har sökt utbetalning. Lantbrukaren kan avstå från att söka utbetalning och behöver inte uppfylla villkoret detta år. Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplement lieslåtter och ange villkor. Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 293 Har lantbrukaren följt villkoren för lieslåtter samt det som står i planen? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 292 noteras J Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter och ange villkor. Slåttern ska då ske med lie eller motormanuellt minislåtterbalk. Högt 25 % av marken får slås med traktor och slåtterbalk. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående lieslåtter. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. 294 Beskriv avvikelsen (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 293 noteras N Notera hur slåttern är genomförd och dokumentera dina iakttagelser. 295 Är träden som ska hamlas under hela åtagandeperioden redan hamlade enligt de villkor som finns i planen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, gäller för komplement lövtäkt Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt och ange villkor i åtagandeplan. Skötsel som krävs för lövtäkt är att nyhamling av träd ska ske första åtagandeåret. Lövtäkt ska utföras på alla lövtäktsträd minst en gång under åtagande perioden senast den 30 september sista året i åtagandet. Länsstyrelsen kan fastställa ytterligare villkor. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående lövtäkt. Om alla träd som ska hamlas inte är hamlade vid kontrolltillfället eller att övriga villkor inte är uppfyllda ska du notera N. Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 121

122 296 Beskriv vad som är uppfyllt och vad som ännu inte är uppfyllt. (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 295 noteras J/N Dokumentera vilka träd som har hamlats och vilka villkor som ännu inte uppfyllts. Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. 297 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement efterbete? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om kontrollpunkt 297 har skapats för kontroll på plats, kontrollera kontrollpunkten innan du åker ut. Kontrollanten ska svara J om lantbrukaren har sökt utbetalning. Lantbrukaren kan avstå från att söka utbetalning och behöver inte uppfylla villkoret detta år. Länsstyrelsen kan besluta om när efterbete ska ske och med vilka djur. Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 298 Är återväxten tillräckligt avbetad den 31 oktober? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J Återväxten ska ha betats senast den 31 oktober så att ingen skadlig förnaansamling sker. Länsstyrelsen kan även besluta om när efterbetet ska ske och med vilka djurslag. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående efterbete. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. 299 Vilken areal är inte tillräckligt avbetad? Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera bristen och dina iakttagelser. 300 Hur stor areal är inte tillräckligt avbetad??(geometri, hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 299 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 301 Beskriv arealen som inte är tillräckligt avbetad? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J Dokumentera bristen och dina iakttagelser. 122

123 302 Följer lantbrukaren de villkor som finns i planen för när, hur och med vilka djurslag efterbetet ska utföras? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J Kontrollera mot åtagandeplanen vilka villkor som länsstyrelsen fastställt och notera N om dessa villkor inte är uppfyllda. 303 Beskriv avvikelsen? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 297 noteras J Dokumentera bristen och dina iakttagelser. 304 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement höhantering? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om kontrollpunkt 304 har skapats för kontroll på plats, kontrollera kontrollpunkten innan du åker ut. Kontrollanten ska svara J om lantbrukaren har sökt utbetalning. Lantbrukaren kan avstå från att söka utbetalning och behöver inte uppfylla villkoret detta år. Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering och ange villkor. Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 305 Har lantbrukaren följt villkoren för höhantering samt det som står i planen? (J/N) Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering och ange villkor. Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen ska ske genom hässjning eller genom vändning. Länsstyrelsen kan även besluta om ytterligare villkor. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående höhantering. 306 Beskriv avvikelsen? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 304 noteras N Dokumentera bristen och dina iakttagelser. 308 Är bränningen som ska utföras under åtagandeperioden utförd enligt de villkor som finns i planen? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar komplement bränning Nivå: Skiftesnivå 123

124 Beskrivning: Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning och ange villkor. Länsstyrelsen beslutar om vilket år olika delar av marken ska brännas, med vilka metoder och när på året bränning ska ske. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående bränning. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 309 Beskriv vad som är utfört och hur? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 308 noteras J/N Om villkoret är uppfyllt: Beskriv hur du har kommit fram till att villkoret är uppfyllt. Om villkoret inte är uppfyllt: Beskriv och dokumentera vad bristen består av. Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 310 Är kontrollytan tydligt åtskilt från mark som inte odlas enligt reglerna för ekologisk produktion?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Om kontrollytan(skiftet) är tydligt åtskilt från mark som odlas konventionellt så ska du sätta J på denna punkt, annars N. Jordbruksföretag får odla både ekologiskt och konventionellt men ska då dela upp sin odling med klart åtskilda enheter där mark, produkter och djur som används för eller produceras av de enheter som är ekologiska eller konventionella. Lantbrukaren ska föra lämpliga register som visar hur åtskiljandet upprätthålls. Om det inom samma block även finns skiften som inte odlas ekologiskt måste gränsen klart framgå. Det kan vara samma lantbrukare (parallellodling) eller annan lantbrukare som odlar konventionellt. Du ska klart och tydligt kunna se var gränsen mellan ekologiskt odlad och konventionellt odlad areal finns, med hjälp av de markeringar som finns vid skiftet eller de syftpunkter som lantbrukaren anger. Gränsen kan vara markerad med stängsel, syftpunkter i ändarna och i brytpunkter, ren mellan skiften, eller på annat tydligt vis som är synligt även efter odlingssäsongens slut. 311 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 310 är N 124

125 Dokumentera vilken mark det avser, avvikelsen och hur du konstaterat det. 312 Undviker lantbrukaren att odla både ekologiska och konventionella grödor av samma sort?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: På den här kontrollpunkten ska du undersöka om lantbrukaren har både ekologisk och konventionell odling av grödor som är av samma sort. Om lantbrukarena odlar grödor av samma sort både i sin ekologiska odling och i sin konventionella odling ska du dokumentera N. Bakgrund till frågan är att det finns ett krav att växter som lantbrukaren odlar på jordbruksföretaget ska vara lätt särskiljda och vara olika sorter på den ekologiska delen mot den konventionella delen. Jordbruksföretag får odla både ekologiskt och konventionellt men ska då dela upp sin odling med klart åtskilda enheter där mark, produkter och djur som används för eller produceras av de enheter som är ekologiska eller konventionella. Fråga lantbrukaren om denne har ett register eller liknande och kontrollera att planen överensstämmer med kraven. Signera dokumentet när du kontrollerat det och dokumentera att dokumentet är kontrollerat. Lokalerna där produkterna lagras ska skötas på ett sätt så att det är möjligt att identifiera olika partier och att det inte finns någon risk att produkterna blandas eller förorenas. Ekologiska produkter ska vara klart och tydligt identifierbara. 314 Finns det beslut om undantag från Jordbruksverket för att använda ekologisk och konventionella grödor av samma art?(j/n) Jordbruksverket kan besluta om undantag i vissa fall. Fråga lantbrukaren om denne har fått beviljat ett undantag om att få använda ekologiska och konventionella grödor av samma art och kontrollera med jordbruksverket att detta överensstämmer. Om det finns undantag beviljat så ska du dokumentera J. Om det inte finns beviljat ett undantag så ska du dokumentera N 313 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 312 är N Dokumentera att lantbrukaren odlar både ekologiska och konventionella grödor av samma sort, vilken mark det avser, vilka grödor och hur du konstaterat det. 315 Använder lantbrukaren endast ekologiskt utsäde och förökningsmaterial?(j/n) 125

126 Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukarens utsäde inte uppfyller kraven för ekologiskt utsäde och förökningsmaterial ska du notera N. Lantbrukaren ska lämna uppgifter om förökningsmaterialets ursprung och behandling. För ettåriga växter ska utsädet eller föräldragenerationens planta komma från växter som odlats ekologiskt minst ett år. För fleråriga växter ska utsädet eller förökningsmaterialet komma från en växt som odlats ekologiskt minst två odlingssäsonger. Plantor för utplantering av ettåriga växter t.ex. grönsaksproduktion, ska vara ekologiskt odlade från frön. Gäller även fleråriga växter med kortare total kulturtid än ett år. Eget utsäde som odlats på mark som man har i ekologiskt åtagande är Ok. Notera Eget utsäde om så är fallet. Jordbruksverket kan ta beslut om att konventionellt kemiskt obehandlat utsäde får användas om det inte finns ekologiskt utsäde att få tag i. I sådant fall framgår villkoren för användandet i jordbruksverkets årliga beslut. Notera isådant fall sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till dispenser Använder lantbrukaren enbart kemiskt obehandlat utsäde eller biologiskt behandlat utsäde?(j/n) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 315 är N Om lantbrukaren använder kemiskt behandlat utsäde dokumentera N. Ekologisk produktion ska inte använda utsäde som behandlats kemiskt eftersom produktionen ska använda förebyggande åtgärder mot skador förorsakade av skadegörare, sjukdomar och ogräs ska huvudsakligen baseras på skydd genom naturliga fiender, valet av arter och sorter, växelbruk, odlingsmetoder och termiska processer. Dock finns undantag se kontrollpunkt Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 317 är N Dokumentera avvikelsen och hur du konstaterat att lantbrukaren använt otillåtet utsäde/förökningsmaterial. Tänk på att dokumentera om det en avvikelse på allt utsäde/förökningsmaterial eller om det är avvikelse bara på vissa delar. Notera om utsädet är ekologiskt eller konventionellt odlat, eventuella behandlingar av utsädet ska dokumenteras. Om utsädet är konventionellt, notera om det är obetat. Om konventionellt utsäde

127 använts kontrollera att det är av sort som omfattas av generell dispens eller om lantbrukaren fått individuell dispens. Notera i dessa fall även sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till dispenser. Har otillåten utsäden använts notera på vilka kontrollytor det avser. Det är viktigt att dokumentera avvikelsen i vad det består då det finns undantag från regeln att inte få använda kemiskt behandlat utsäde. Se Art 45.2 (EU)889/ Har lantbrukaren en lämplig växtföljd för att förebygga och förhindra angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren använder olämplig växtföljd dokumentera N. Olämplig växtföljd kan vara ensidig växtföljd t.ex. ensidig spannmålsodling på en gård utan djur och utan inköp av gödselmedel eller en gård med vall alla fyra åren. Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller ökas med hjälp av fleråriga växtföljder, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor. 320 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat kontrollpunkt 319 Dokumentera om det har varit ensidig växtföljd eller annan olämplig växtföljd och hur du konstaterat det. Det är viktigt att dokumentera så att det finns ett bra beslutsunderlag. 325 Låter lantbrukaren bli att använda växtskyddsmedel?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren använder växtskyddsmedel dokumentera N. Växtskydd ska säkerställas genom förebyggande åtgärder till exempel val av lämpliga arter och sorter som är resistenta mot skadegörare och sjukdomar, lämpligt växelbruk, mekaniskas och fysiska metoder samt skydd av skadegörares naturliga fiender. Om det fastställs att en gröda är hotad får växtskyddsmedel användas endast om de har godkänts för användning i ekologisk produktion. 363 Använder lantbrukaren endast växtskyddsmedel som är godkända för ekologisk produktion?(j/n) Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat N på kontrollpunkt 325 Om växtskyddsmedel andvänts under innevarande växtodlingssäsong, notera vilka växtskyddsmedel som använts och 127

128 128 när. Datum för spridning behöver inte vara exakt på dagen men åtminstone till vecka. Lantbrukaren får använda växtskyddsmedel ur bilaga II till (EU) 889/2008 enbart om denne kan visa dokumentation som styrker behovet. Dessa får endast användas om huvudåtgärderna inte hjälper. Växtskyddsmedel och nyttodjur ska vara godkända av Kemikalieinspektionen. Beskriv avvikelsen. 365 Kan lantbrukaren visa dokumentation som styrker att det finns ett behov av att använda dessa växtskyddsmedel? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 363 är J Växtskyddsmedel får endast användas om huvudåtgärderna inte hjälper och lantbrukaren ska visa dokumentation som styrker behovet. Dokumentationen ska finnas tillgänglig och vara över växtproduktionen där det ska framgå användning av växtskyddsmedel, datum då det använts, anledning och typ av växtskyddsmedel samt behandlingsmetod. Mängderna ska anges som dos per hektar. 364 Dokumentera behovet av andvändningen av dessa växtskyddsmedel?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 363 är J Växtskyddsmedel får endast användas om huvudåtgärderna inte hjälper och lantbrukaren ska visa dokumentation som styrker behovet. 328 Tillför lantbrukaren stallgödsel eller annat organiskt material på åkrarna i tillräcklig mängd för att öka markens bördighet och biologiska aktivitet?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte tillför stallgödsel eller annat organiskt material i tillräcklig mängd för att bibehålla och öka markens bördighet och biologiska aktivitet dokumentera N. Marklivet och jordens naturliga bördighet, jordens stabilitet och biologiska mångfald ska bibehållas och förstärkas, jordkompaktering och jorderosion ska förebyggas och bekämpas. Växter ska huvudsakligen ges näring genom markekosystemet. Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av tillförsel av stallgödsel eller organiskt material båda företrädesvis komposterade från ekologisk produktion.

129 Kontrollera genom att se om det finns tillräcklig gödsling och en god växtföljd för att uppfylla villkoret om bibehållen och ökning av markens bördighet och biologiska aktivitet. Det gör du genom att titta på dokumentationsunderlaget och fråga lantbrukaren. Om du dokumenterar N ska du notera hur du kom fram till denna avvikelse. 330 Använder lantbrukaren fleråriga växtföljder med baljväxter, gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte använder flerårig växtföljd med baljväxter, gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter ska du dokumentera N. Marklivet och jordens naturliga bördighet, jordens stabilitet och biologiska mångfald ska bibehållas och förstärkas, jordkompaktering och jorderosion ska förebyggas och bekämpas och växter ska huvudsakligen få sin näring genom markekosystemet. Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller ökas med hjälp av fleråriga växtföljder, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor. Exempel på växter med djupa rotsystem är rödklöver och lusern. 331Beskriv avvikelsen Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 330 är N Dokumentera vilka grödor lantbrukaren använt och hur du konstaterat det. Redogör för lantbrukarens uppgifter om växtföljden. 332 Odlar lantbrukaren utan att använda mineraliska kvävegödselmedel?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren använt mineraliska kvävegödselmedel dokumentera N. Ekologisk växtproduktion får inte använda mineraliska kvävegödselmedel. 333 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt är 332 N Dokumentera vilken kontrollyta det avser, avvikelsen och hur du konstaterat det samt mängd som spridits. 334Undviker lantbrukaren att sprida mer än 170 kg N/ha?(J/N) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion 129

130 Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren sprider mer än 170 kg N/ha dokumentera N. Gödselmedel och jordförbättringsmedel får endast användas om de har godkänts för användning i ekologisk produktion. Den totala mängden gödselmedel får inte överstiga 170 kg kväve per hektar och år på jordbruksareal i bruk. Gränsvärdet gäller endast för användning av stallgödsel, torkad stallgödsel och torkad fjäderfägödsel, komposterade extrementer från djur, inbegripet fjäderfägödsel, komposterad stallgödsel och flytande extrementer från djur. Mer information hittar du på Gödselmedel för ekologisk odling : /p7_11_2v6.pdf 335 Finns det ett spridningsavtal med företag som har ekologisk produktion om sökanden har fler djur än motsvarande 170 kg N/ha?(J/N) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 334 besvarats Om lantbrukaren har fler djur som motsvarar 170 kg N/ha undersök om det finns ett spridningsavtal. Om inte dokumentera N. Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera skriftliga samarbetsavtal uteslutande med andra jordbruksföretag och företag som uppfyller reglerna för ekologisk produktion i avsikt att sprida överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion. Gränsvärdena beräknas på samtliga enheter med ekologisk produktion som ingår i ett sådant samarbete. Kontrollera om det finns ett spridningsavtal. Om det finns så ska du även kontrollera att det företaget är certifierat. Annars noterar du N. 336 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när? Dokumentera avvikelsen och hur du konstaterat den samt mängd som spridits. 337 Har lantbrukaren använt gödsel och jordförbättringsmedel som bara får användas när de vanliga åtgärderna inte räcker?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: 130

131 Lantbrukaren får använda gödsel och jordförbättringsmedel ur bilaga I till (EU) 889/2008 enbart om sökanden kan visa dokumentation som styrker behovet. Dessa produkter får endast användas om de tre huvudåtgärderna inte hjälper och då i minsta möjliga mängd. Huvudåtgärderna är Vid ekologisk växtproduktion ska det användas jordbearbetning och odlingsmetoder som bibehåller eller ökar mängden organiskt material i jorden, ökar jordens stabilitet och biologiska mångfald samt förebygger jordkompaktering och jorderosion. Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av flerårig växtföljd, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor och genom tillförsel av stallgödsel eller organiskt material, båda företrädesvis komposterade från ekologisk produktion. Användning av biodynamiska preparat är tillåtet. 338 Kan lantbrukaren visa dokumentation som styrker att det funnits behov?(j/n) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 337 är J Lantbrukaren ska bevara dokumentation som visar att åtgärder gjorts men att resultatet inte varit tillräcklig t.ex. gödsling som motiverar att det finns behov av att använda dessa gödsel- och jordförbättringsmedel. Kontrollanten ska dokumentera sina iakttagelser och signera de dokument som har granskats. 339 Dokumentera behovet av gödslingen med dessa gödsel- och jordförbättringsmedel.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 337 är J Dokumentera vilka behov som framkommit och vilka medel som krävts. Samt vilken/vilka kontrollytor som är aktuella. 340 Odlas grödan med sikte på god skörd på hela kontrollytan?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ekologisk odling, Omställning till ekologisk odling, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om grödan inte odlas med sikte på god skörd ska du dokumentera N. Odlingen ska ske enligt lokalt erkända normer och med normala insatser till exempel i fråga om växtföljd, jordbearbetning, utsädesmängd eller ogräsbekämpning. Om odlingen misslyckas på grund av att lantbrukaren avsiktligt åsidosatt normala odlingsåtgärder lämnas ingen ersättning. Om kontrollen sker i slutet av sommaren eller på hösten, och grödan inte är skördad kan kontrollpunkten användas. Fodervärdet har då sjunkit, och grödan är inte skördad inom en tid där man får ett bra fodervärde. Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena dokumenteras noga, dels genom beskrivande kommentarer och gärna också med foto. Notera 131

132 lantbrukarens uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits noga liksom beskrivning av hur skiftet ser ut. Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha invändningar mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt väl. Ekologisk odling: Förutom ovanstående krav gäller även: För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats i SAM-ansökan. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Även fruktträd ska odlas med sikte för god skörd. Kompensationsstöd: Det finns inget skördekrav på växtodlingsgrödor i kompensationsstödet Vilken areal odlas inte med sikte på god skörd? (geometri) Kontrollpunkten aktiveras när huvudkontrollpunkt 340 är N Frågan behöver inte besvaras i kompensationsstödet. Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 343 Hur stor areal odlas inte med sikte på god skörd? (hektar) Kontrollpunkten aktiveras när huvudkontrollpunkt 340 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 342 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 344 Beskriv avvikelsen (fritext) Kontrollpunkten aktiveras när huvudkontrollpunkt 340 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 342 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 344 Beskriv avvikelsen?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 340 är N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena dokumenteras noga, dels genom beskrivande kommentarer och gärna också med foto. Notera lantbrukarens uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits noga liksom beskrivning av hur skiftet ser ut. Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha invändningar mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt väl.

133 345 Odlas grödan för att användas till foder, livsmedel eller utsäde samt som ettårig jordbruksgröda som används för industriändamål? (energiproduktion är inte någon godkänd användning)(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Grödorna som odlas ska användas till foder, livsmedel, eller som ettårig jordbruksgröda till industriändamål. Om grödan inte används till dessa ändamål ska du dokumentera N. För att få ersättning ska grödorna inte användas till energiproduktion, det gäller även vall. 346 Vilken areal odlas inte för dessa ändamål?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 345 är N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet där du konstaterar att villkoret inte är uppfyllt och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 347 Hur stor areal odlas inte för dessa ändamål?(hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 345 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 346 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 348 Beskriv avvikelsen(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 345 är N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. 349 Odlas grödan för det syfte som redovisas i ansökan?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ekologisk odling, Omställning till ekologisk odling, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om grödan inte odlas för det syfte som redovisats i ansökan dokumentera N. För att ge rätt till ersättning ska växtodlingsgrödor odlas för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan. Ekologisk odling: Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Odling av stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning. 133

134 Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt till foder. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder. Kompensationsstöd: Växtodlingsgrödor ska odlas för att tröskas eller skördas på det sätt som är normalt för grödan. Det finns dock inget krav på att grödan slutligen tröskas eller används. För att grönfoder ska räknas som en växtodlingsgröda ska den bestå av ettåriga lantbruksgrödor. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd. Kravet för en gröda som redovisas som spannmål är att den ska odlas minst till full axgång. Det innebär att det är tillåtet att spannmålsgrödan därefter skördas som ensilage. Frövall ska odlas för att tröskas, den får inte skördas till foder. En frövall består generellt av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Det är tillåtet att odla sitt eget vallfrö, men om jordbrukaren har en stor areal frövall ska det finnas ett avtal med utsädesleverantör På vilken areal odlas grödan inte för det syfte den är sökt i SAMansökan?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 349 är N Frågan besvaras inte i kompensationsstödet. Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten På hur stor areal odlas grödan inte för det syfte den är sökt i SAM-ansökan?(hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 349 är N Frågan besvaras inte i kompensationsstödet. När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 350 Beskriv avvikelsen.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 349 är N Ekologisk odling: Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. Kompensationsstöd: Dokumentera vilken mark det avser, avvikelsen och hur du konstaterat det. 351 Består frövallen endast av en art av vallgräs eller vallbaljväxter?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: skiftesnivå 134

135 Beskrivning: Om frövallen har flera arter av vallgräs eller vallbaljväxter dokumentera N. En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats. Frövall med kontrakt ger samma ersättning som andra lantbruksgrödor, vall för foder ger ingen ersättning. 352 Vilken areal består av flera arter?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 351 är N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. 353 Hur stor areal består av flera arter?(hektar) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 351 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 354 Beskriv avvikelsen(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 351 är N Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser. 355Har lantbrukaren avtal med utsädesleverantör?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Skiftesnivå (frövallskod) Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell för grödkoderna 58 och 59(frövall). Om lantbrukaren saknar avtal med utsädesleverantör dokumentera N. En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats. Frövall med kontrakt ger samma ersättning som andra lantbruksgrödor, vall för foder ger ingen ersättning. Om lantbrukaren använder eget utsäde notera Eget utsäde. Eget utsäde som odlats på mark som man har med i ekologiskt åtagande är OK. Areal där felaktigt utsäde använts noteras med vad och vilken kontrollyta. 356 Har lantbrukaren det minsta antal träd per hektar som krävs på sin fruktodling?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion (grödkod 72 fruktodling) Nivå: skiftesnivå 135

136 Beskrivning: Uppfyller inte skiftet minsta antal träd per hektar som krävs för fruktodling dokumentera N. Äpple: 400 träd per hektar Päron: 400 träd per hektar Plommon: 400 träd per hektar Körsbär: 400 träd per hektar Surkörsbär: 300 träd per hektar 357 Vilken frukt odlar lantbrukaren och hur många träd per hektar har sökanden?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 356 är N Beskriv vilken frukt som odlas och antal träd per hektar som finns på ytan. Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. 358 Har lantbrukaren det minsta antal plantor per hektar som krävs på sin bärodling?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion, (Grödkod 70 eller 71 jordgubbsodling eller övrig bärodling) Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Uppfyller inte skiftet minsta antal plantor per hektar som krävs för bärodling dokumentera N. Smultron: plantor per hektar Lingon: plantor per hektar Jordgubbar: plantor per hektar Tranbär: plantor per hektar Åkerbär: plantor per hektar Hjortron: plantor per hektar Hallon: plantor per hektar Björnbär: plantor per hektar Björnbärskorsningar: plantor per hektar Bärhäggmispel: plantor per hektar Fläder: 600 plantor per hektar Vinbär: plantor per hektar Krusbär: plantor per hektar Blåbär: plantor per hektar Nypon: plantor per hektar Aronia: plantor per hektar Rosenkvitten: plantor per hektar Vindruvor: plantor per hektar Havtorn: plantor per hektar 136

137 Antal plantor räknas genom att på en sträcka av 100 m i raden räkna antal plantor, samt att mäta avståndet mellan raderna. Räkna på tre 100 m sträckor och beräkna medelvärdet. Om inte radavståndet är lika mäts sträckan över tio rader och divideras med 10 för att få ett medeltal. Antal per 100 m/radavstånd*100 = antal per hektar. Om beståndet är ojämnt eller man kommer nära gränsen upprepas räkningen ytterligare två gånger. Om det gäller träd som står oregelbundet kan man istället räkna antal träd inom en radie av 5,64 m. Du har lämpligen ett snöre med denna längd med sig, fäster det i ett träd och går sedan runt och räknar. En cirkel med radien 5,64 m omfattar 0,01 hektar. Det antal man får multipliceras med 100. Denna mätning upprepas på 4 olika ytor. Bedömningen av plantantal görs för varje skifte för sig. Om inte antalet är uppfyllt noteras arealen där plantantalet inte uppfylls. Om del av skiftet har lägre plantantal och kan delas av noteras endast arealen för denna del. Det förekommer också att frukt- och bärodlingar består av olika arter på samma skifte. Detta är också godkänt. Då får man bedöma om plantantalet uppfylls för respektive art. Till exempel om vinbär och äpple odlas tillsammans. Räkna då antalet plantor per hektar för respektive art enligt någon av metoderna ovan. Till exempel 200 äppelträd per hektar och 1000 vinbärsbuskar per hektar. Kontrollera sedan att dessa fyller ut ett hektar genom att multiplicera antalet plantor med areal per planta enligt tabellen ovan. (200 * * 6,6 = m 2 ) alltså godkänt (1 ha = m 2 ) Om man kommer nära gränsen upprepas mätningen enligt ovan. När du beräknar plantantalet räknas arealen inklusive vändtegar. 359 Vilka bär odlar lantbrukaren och hur många plantor per hektar har sökanden?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 358 är N Beskriv vilka bär som odlas och antal plantor per hektar som finns på ytan. Bärodlingen är ersättningsberättigad även de år då den som söker etablerar eller föryngrar odlingen. 360 Är lantbrukarens produktion fri från GMO-produkter?(J/N) Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och Ersättning för ekologisk produktion Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Genetisk modifierade organismer (GMO) och produkter som framställs av eller med GMO får inte användas som livsmedel, foder, processtekniska hjälpmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel, jordförbättringsmedel, mikroorganismer och djur i ekologisk produktion. 361 Beskriv avvikelsen?(fritext) 137

138 Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 360 är N Dokumentera vad avvikelsen består av, vilken mark det avser, och hur du konstaterat det. 371 Har lantbrukaren dokumenterat skörden?(j/n) Denna kontroll omfattar: Ekologisk odling, Omställning till ekologisk odling, Kompensationsstöd Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat sin skörd ska du notera N. Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en dokumentation som alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll. Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående skörd med datum, typ och mängd av gröda och om det avser ekologisk produktion eller produktion under omställning. Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande om lantbrukaren har sålt sin skörd. 372 Dokumentera skörden.(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 371 är N Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser. 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal?(j/n) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Kontroll ska göras av att lantbrukaren förfogar över sin mark den 15 juni aktuellt stödår. Fråga lantbrukaren om förfogar över all mark denne har angett i sin ansökan. Om så inte är fallet noterar du ett N på kontrollpunkten och dokumentera omfattning och förhållanden. Om det förefaller tveksamt att lantbrukaren verkligen förfogar över hela eller delar av arealen i ansökan ska lantbrukaren kunna styrka förfogandet genom intyg från markägaren, arrendeavtal eller liknande. Lantbrukaren bör ges möjlighet att komma in med sådana uppgifter inom en rimlig tid från kontrollen. 544 Vilka kontrollytor förfogar lantbrukaren inte över? Beskriv hur du konstaterat detta?(fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 543 är N 138

139 Om lantbrukaren inte förfogar över all sin mark den 15 juni stödåret så ska du dokumentera vilken mark det avser och hur du konstaterat det. Ange vilka kontrollytor som lantbrukaren inte förfogar över. 545 Är all jordbruksmark redovisad(j/n) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Lantbrukaren ska redovisa alla sina block sin i ansökan. Du ska kontrollera att lantbrukaren har redovisat all sin jordbruksmark. Fråga lantbrukaren om all jordbruksmark är redovisad. Om du hittar jordbruksmark som inte är redovisad i ansökan men som lantbrukaren förfogar över så ska du notera N på kontrollpunkten. 546 Vilken areal utgör den ej redovisade jordbruksmarken samt vilken gröda är det? Lägg till ny kontrollyta?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 545 är N Rita in ett Hitteblock över den ej redovisade arealen och koppla hitteblocket till denna kontrollpunkt. Dokumentera förhållandena och hur du har kommit fram till att lantbrukaren förfogar över marken. Här ska du inte ange vilken gröda. Det anger du i kontrollpunkt Hur stor areal utgör den ej redovisade jordbruksmarken? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 545 är N När du kopplar in hitteblocket/hitteskiftet på kontrollpunkt 546 så kommer arealen som det utgör att automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 548 Vilken gröda finns på arealen?(grödkod) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 545 är N Notera vilken gröda det är på hitteblocket/hitteskiftet. 549 Är samtliga avvikelser oavsiktliga? (J/N) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Om du misstänker att lantbrukaren avsiktligt har sökt på mark som inte ger rätt till stöd eller som inte lantbrukaren förfogar över, Sätt ett N på kontrollpunkten. Flagranta fall av upprepning ska du också notera här. En notering måste åtföljas av god dokumentation av all relevant information och vilket stöd det påverkar. 550 Vad är avsiktligt och hur har du konstaterat det?( fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 549 är N Ett N på kontrollpunkt 549 måste åtföljas av god dokumentation av all relevant information och vilket/vilka stöd det påverkar. Påtagliga fall av upprepning ska du också notera här 139

140 551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten verksamhet "aktiv lantbrukare"? (J/N) Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare, ekologisk produktion, omställning till ekologisk produktion, kompensationsstöd. Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Frågan finns med för alla stöd men behöver endast besvaras för stöden som nämns ovan. För miljöersättningar gäller den inte och du kan därför sätta Ej Aktuellt om du endast kontrollerar miljöersättningar. Om lantbrukaren har anmält otillåten verksamhet i SAM och redovisar minst 36 hektar åkermark, betesmark och slåtteräng är jordbruksverksamheten inte obetydlig och lantbrukaren uppfyller villkoren för aktiv jordbrukare. Vid kontroll på plats ska du i sådant fall notera J för den här kontrollpunkten. Dock ska jordbruksmarken användas på ett sätt att kraven för gårdsstödet uppfylls. Kontrollen omfattar att det inte ska beviljas stöd till personer som sysslar med vissa verksamheter. Verksamheterna är drift av flygplats, tillhandahållande av järnvägstjänster, drift av vattenverk, fastighetsföretag eller permanent sport- och rekreationsanläggning, med vissa undantag. Se mer under kontrollpunkt 552. Innan du åker ut på kontrollen ska du undersöka om lantbrukaren har lämnat in underlag för undantag. Underlaget kan vara viktigt för att ha rätt information när du gör kontroll på plats. Det gör du genom att undersöka om kontrollpunkt KP13 har skapats på lantbrukarärendet, ta reda på resultatet av kontrollpunkten och vilket underlag för undantag av aktiv lantbrukare som lantbrukaren har skickat in. Använd uppgifterna när du kontrollerar kontrollpunkt 551på plats. Om lantbrukaren har lämnat uppgifter om att den huvudsakliga verksamheten är jordbruk så ska kontrollanten göra en rimlighetsbedömning att uppgifterna överensstämmer. Om det är svårt att bedöma den huvudsakliga verksamheten kan kontrollanten även jämföra det inlämnade underlaget för undantaget vid kontroll på plats. T.ex. bokföring, resultaträkning, resultatrapport. Lantbrukaren kan ges möjlighet att komma in med sådana uppgifter inom en rimlig tid från kontrollen. Kontrollpunkten ska göras på plats oavsett om jordbrukaren har fått undantag eller inte i handläggningen. När du är på kontroll på plats ska du observera om det finns tecken på att lantbrukaren bedriver verksamhet kopplad till permanent sport- och rekreationsanläggning, fastighetsföretag, flygplats, vattenverk eller erbjuder järnvägstjänster. Om Jordbrukaren har lämnat in underlag för att vara undantagen ska kontrollen omfatta att dennes uppgifter stämmer överens med underlaget och även notera om det finns fler verksamheter som omfattas. Ser du något på kontrollen som indikerar på dessa verksamheter så noterar du N på kontrollpunkten och dokumenterar dina iakttagelser vilken är den otillåtna verksamheten och kan sökanden bindas till den?( fritext)

141 Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 551 är N På den här kontrollpunkten ska du beskriva om det finns anläggningar som kan vara tecken på otillåten verksamhet. Se beskrivningarna nedan för otillåten verksamhet. Det är viktigt att du dokumenterar dina iakttagelser och slutsatser samt även fotograferar anläggningarna. Dokumentera även hur lantbrukaren kan bindas till verksamheten. Med Permanenta sport- eller rekreationsanläggningar avser vi: En yta som helt eller delvis är utomhus och som är tillgänglig och utformad för sport och rekreation. Där ska finnas permanenta anordningar eller konstruktioner för deltagarna eller åskådare. Aktiviteten ska utövas på eller i anslutning till mark som skulle kunna vara jordbruksmark om den inte användes för sporten eller rekreationsaktiviteten. Anläggningen ska vara i drift och ingå i en verksamhet vars intäkter och kostnader är mervärdesskattepliktiga och avdragsgilla. För privatpersoner och företag innebär det att anläggningen ska användas för att ge intäkter. Anläggningar som är privata och bara används för enskilt bruk eller med stöd av allemansrätten räknas inte som permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Typiska exempel på permanenta sport- eller rekreationsanläggningar är: golfbanor, kapplöpningsbanor, elljusspår, motorsportbanor, fotbollsplaner, skjutbanor, campingplatser, folkparker, permanenta marknadsplatser, dansbanor, paddockar och hinderbanor utomhus med till exempel anpassat underlag, permanent inhägnad eller läktare för åskådare eller utövare, permanenta utomhusanläggningar för rekreation, till exempel anläggningar teambildning eller lekland Typiska exempel på sådant som normalt sett inte är permanenta sporteller rekreationsanläggningar är: ridhus och andra inomhusanläggningar, tillfälliga marknadsplatser, parkeringsplatser eller tävlingsområden som inte stör det jordbruk som normalt bedrivs där mer än några enstaka dagar under jordbrukssäsongen, strövområden, vandringsleder. Inackorderingsstall med eller utan paddock och anlagda ridvägar för de inackorderade hästarna, anses inte vara permanenta sport- och rekreationsanläggningar i det här sammahanget. Däremot anses ridskolor med motsvarande kringanläggningar vara permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Fastighetsföretag Med fastighetsföretag menar vi personer och företag som kommersiellt driver fastighetsutveckling, förvaltar fastigheter åt andra samt fastighetsförmedling inklusive uthyrning av bostäder, ytor och lokaler. En jordbrukares uthyrning av bostäder som finns på gården räknas inte som fastighetsförmedling i det här sammanhanget. Det gör inte heller uthyrning av lokaler, ytor eller mark på gården. 141

142 Flygplatser Med flygplatser menar vi fasta anläggningar för transport av människor och gods med flyg som det krävs tillstånd för att anlägga. Vilka flygplatser som behöver tillstånd regleras i Transportstyrelsens föreskrifter. Vattenverk Med vattenverk menar vi anläggningar som används för behandling och rening av vatten innan det distribueras via vattenledningar till allmänheten. Att en jordbrukare från sin egen vattentäkt förser enstaka grannar med vatten jämställs i det här sammanhanget inte med att driva vattenverk. Järnvägstjänster Med företag som erbjuder järnvägstjänster menar vi personer och företag som erbjuder tjänster för person- och godstrafik på järnväg. Företag som bara erbjuder dragkraft räknas dit. Företag som bara eller i huvudsak verkar inom hamnar, industriområden och liknande räknas inte dit. Det gör inte heller museijärnvägar, minitåg, ångloksslingor eller dressinturer och andra småskaliga turismaktiviteter och inte heller tunnelbana och spårvagn. 553 Vilken är kontrollytan? Koppla till rätt kontrollyta i kartan.(geometri) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: skifte Beskrivning: Det här är det som vi tidigare hade som kontrollskifte. För att du ska kunna göra eventuella gränsjusteringar eller lägga in avvikelser etc. så måste du börja med att skapa en kontrollyta över marken. Skapa en kontrollyta och koppla ytan till kontrollpunkten. 554 Hur stor areal har kontrollytan? Koppla till rätt kontrollyta i kartan.( hektar) När du kopplar in kontrollytan på kontrollpunkt 553 så kommer arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 555 Hur lång är perimetern?(meter) När du kopplar in kontrollytan på kontrollpunkt553 så kommer längden på perimetern att automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt. 556 Vilken mätmetod har använts?(mätmetod) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: skiftesnivå 142

143 Beskrivning: Välj mätmetod ur listan. Se beskrivning i kapitlet om mätmetoder. 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan?(j/n) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Om det finns en eller flera grödor som är annan än den som lantbrukaren angivit på sin ansökan ska du notera N. När du kontrollerar förgröning konstaterar du vad som växer på kontrollytan vid kontrolltillfället och noterar rätt gröda. Om kontrollen görs före 30 juni och lantbrukaren ännu inte sått ska du ändra till den grödan som finns vid kontrolltillfället i förgröningen. När det gäller miljöersättningar och i kompensationsstödet har inte sista sådatum passerat vilket innebär att annan gröda kan vara gällande för samma yta. Dokumentera detta på kontrollytan och notera SÅDATUM. För miljöersättningar och kompensationsstöd gäller att grödan ska finnas antingen från 30 juni eller till och med 16 juni för att vara godkänd. Om du gör kontrollen efter växtodlingsperiod i förgröningsstödet(1 juni-31 juli) och marken är jordbearbetad eller nysådd så ska du bedöma om den ansökta grödan fanns där perioden 1 juni 31 juli. Då noterar du J. Du kan ta hjälp av eventuella växtrester eller kontakta lantbrukaren. Vallodling: För att du ska kunna godkänna grödan ska marken vara täckt av godkänd vallgröda under växtsäsongen och den ska ha ett fodervärde. Smakliga smalbladiga gräs och örter får ingå men de får inte vara dominerande. Dominerande innebär över 50 %. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall. Grödan får inte ha påtagligt inslag av älggräs och inte heller av veketåg och tuvtåtel i tuvor. Kala fläckar där gröda saknas hanteras med gröda 91, medan ytor där marktäcket är glest klassas som gröda 49. Kompensationsstöd: Om jordbrukaren sökt utbetalning av kompensationsstöd för en grovfodergröda, t ex grönfoder med grödkod 80, får grödan inte skördas genom att tröskas. Notera arealen med annan gröda och ange grödkod för den växtodlingsgröda som jordbrukaren faktiskt odlat, t ex grödkod 2, vårkorn. I kompensationsstödet är både grödkod 50 och grödkod 49 godkända som vall. För grödkod 50 gäller beskrivningen som finns under vallodling ovan. För grödkod 49 gäller att marken ska vara sådd med eller bevuxen med gräs eller örter som har fodervärde. Älggräs, veketåg och tuvtåtel får ingå, så länge marken kan klassas som åkermark. Grödan ska odlas med syftet att användas som grovfoder. Marktäcket får vara glest. Kala fläckar där gröda saknas hanteras med gröda 91. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall. 558 På vilken areal finns annan gröda?( geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 557 anger N 143

144 Rita in området med annan gröda som en avvikelseyta och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas om grödan är kopplad till ett villkor och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. Tänk på att dokumentera om det finns annan sådd gröda, om det är ett område utan växtlighet där väderpåverkan kan ha påverkat sådden, eller dylikt. Om sådd har skett och vädret eller annat gjort att sådden misslyckats ska du notera detta då det har betydelse i förgröningsstödet om sådd skett men misslyckats. Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll är det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. 559 Hur stor areal finns på avvikelseytan?( hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 557 anger N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 558 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 560 Vilken annan gröda finns på avvikelseytan?( grödkod) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 557 anger N Registrera vilken annan gröda det är på din inritade avvikelseyta. Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. 561 Har du gjort någon ändring som påverkar att blocket ska redigeras? (J/N ) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Om du gjort några ändringar på skiftet som är bestående och ska påverka blocket så ska du sätta J här Hur ska blocket redigeras? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 561 är J Beskriv tydligt vart på blocket redigering ska göras och vad det avser. 563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter? (J/N ) Denna kontroll omfattar: Alla Nivå: skiftesnivå Beskrivning: Om du gjort några kontrollanteckningspunkter så ska du sätta J här.

145 564 Koppla in kontrollanteckningspunkterna (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 563 är J Koppla dina inritade kontrollanteckningspunkter till denna kontrollpunkt. 567 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel?(j/n) Kontrollpunkten är aktuell i förgröningsstödet och ska besvaras med Ej Aktuellt. 572 Har lantbrukaren fått stöd tidigare? (J/N ) Denna kontroll omfattar: Unga jordbrukare Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Frågan är felformulerad och syftet är att kontrollera om lantbrukaren tidigare varit i ledarställning i något lantbruksföretag. Oavsett om det noteras J eller N på den här kontrollpunkten så ska du dokumentera hur du konstaterat detta. Se kontrollpunkt Hur har du konstaterat detta? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 572 är J Du ska undersöka om vilket år den unga jordbrukaren startade sin ledarställning i ett lantbruksföretag. Kontrollen ska göras genom att den unga jordbrukaren ska visa att denne inte haft ledande roll i något lantbruksföretag tidigare. Fråga om när den unge jordbrukaren startade företaget eller när den unga jordbrukaren tog över eller blev delägare i företaget? Fråga även om den unga jordbrukaren drivit något annat lantbruksföretag tidigare. Den unga jordbrukaren som söker stöd kan ha varit driftledare innan på annat företag då ska dessa år räknas bort från det ansökansåret. Om det finns flera unga personer i företaget som uppfyller kriterierna för stödet så räknas etableringstidpunkten från den unga person som först gick in i företaget som ledande person. Den unga jordbrukaren kan styrka uppgifterna genom att visa något eller några av nedan föreslagna dokument. Information från skatteverket angående inkomst under tidigare år där kontrollanten noterar om den unga haft inkomst från lantbruksverksamhet för tidigare år. Köpeavtal. Kontrollant kan notera om den unga jordbrukaren har ett köpeavtal som visar att denne har köpt lantbruket aktuellt år. Registrering från bolagsverket. Kontrollanten kan göra en kontroll på bolagsverket för att undersöka om den unga jordbrukaren tidigare haft ett företag registrerat med lantbrukskoppling. 145

146 Har startstöd beviljats. Kontrollanten kan undersöka om den unga jordbrukaren har fått startstöd för verksamhet med lantbrukskoppling. Äger gård och maskiner. Den unga jordbrukaren kan visa ägarbevis för maskiner och gård och även leasingavtal där det framkommer årtal. Är registrerad djurhållare. Kontrollanten kan göra en kontroll av när den unga jordbrukaren blivit registrerad som djurhållare. När du kontrollerar mot dokument ska du anteckna vilka dokument som kontrollerades och även göra en signering på dessa för att styrka vilka dokument som kontrollerats. Du behöver inte göra kontroll enligt alla ovanstående förslag. Kontrollen ska med hjälp av något/några punkter ge en rimlighetsbedömning om att uppgifterna överensstämmer med ansökan. 574 Är den unga lantbrukaren med och fattar beslut?(j/n) Denna kontroll omfattar: Unga lantbrukare Nivå: Brukarnivå Beskrivning: Denna kontroll omfattar vem som fattar besluten i företaget. Har den unga personen faktisk och varaktig kontroll? Om det finns flera delägare så måste minst en person som är ung ha kontroll över företaget. Man kan be att få titta på fakturor, avtal (till exempel arrendeavtal) och mötesprotokoll. Var bor den unga i förhållande till företaget? Är det rimligt att den unga är ansvarig för företaget med hänsyn till boendet? Renoverar den unga huset för att flytta in är även det en indikation på att den unga personen har faktisk och varaktig kontroll. Hur stor andel av inkomsten kommer från den ungas företag? Känns det osäkert om den unga är den som har kontroll, motivera varför i så fall. Diskutera SAM ansökan och fråga om hur företaget bedrivs och vad som odlas på vilka fält? Oavsett om det noteras J eller N på den här kontrollpunkten så ska du dokumentera hur du konstaterat detta. Se kontrollpunkt Hur har du konstaterat detta? (fritext) Kontrollpunkten är aktuell huvudkontrollpunkt 574 är N Beskriv de svar som du fått. Anteckna vilka dokument som kontrollerades och vad som framgår av dokumenten. Signera de dokument som du kontrollerat. 576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, Förgröning, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar 146

147 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete, restaurering av betesmarker och slåtterängar samt för betesmarker i natura2000-områden i förgröningsstödet d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95. Om lantbrukaren har jordbearbetat marken ska du sätta N på denna kontrollpunkt. 577 Vilken areal har lantbrukaren jordbearbetat?(geometri) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 576 är N Gör en avvikelseyta på ytan som är påverkad av jordbearbetningen och dokumentera omständigheter och följder på natur och kulturvärden. Dokumentera med foton som styrker dina iakttagelser. Koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Den påverkade arealen anges vid detta villkor. 578 Hur stor areal har lantbrukaren jordbearbetat?(hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 576 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 577 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 579 Ligger den jordbearbetade marken i ett Natura2000-område? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 576 är N Om den jordbearbetade ytan ligger i ett Natura område sätt J. 580 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 576 är N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens till jordbearbetning av marken. Undantaget kan även finnas i planen för marken. Dokumentera. 581 Vilken gröda finns på kontrollytan?(gröda) Denna kontroll omfattar: Förgröning Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Frågan gäller för redovisade osökta block. Redovisade osökta block kan även kallas deklarerade osökta block och är block som finns med i ansökan och som lantbrukaren förfogar över men som lantbrukaren inte söker någon utbetalning för. Arealen och grödan på dessa block ligger tillsammans med övriga block i ansökan till grund för beräkningen i gröddiversifieringen i förgröningsstödet. Gör en kontrollyta och ange vilken gröda det är på kontrollytan. Om du är säker på att lantbrukaren klarar gröddiversifieringen behöver du inte kontrollera dessa block. Skriv då istället ej aktuellt och förklara varför du inte kontrollerat blocket. 147

148 582 Är hela kontrollytan skördad och skörden bortförd alternativt avbetad motsvarande en vallskörd senast den 31 oktober? (J/N) Denna kontroll omfattar: Vallodling, Kompensationsstöd Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Vallodling: Kontrollytan ska varje år skördas och skörden ska föras bort alternativt betas motsvarande en vallskörd senast 31 oktober. Om hela eller om det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället svarar du N. Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. Det innebär att kravet på bete inte är lika hårt som i miljöersättning för betesmarker. Kompensationsstöd: Frågan gäller för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor. På åkermark ska kontrollytan skördas och skörden ska föras bort alternativt betas motsvarande en skörd senast 31 oktober. Om hela eller om det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället svarar du N. Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. Det innebär att kravet på bete inte är lika hårt som i miljöersättning för betesmarker. För betesmark gäller att marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkad av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och slåtterängar ska lantbrukaren få samma undantag i kompensationsstödet. Om hela eller om det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället svarar du N. 583 Vilken areal uppfyller inte villkoret? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 582 är N Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna kontrollpunkt. Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas senast den 31 oktober och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. Efterkontrollattribut finns och på frågan Behövs efterkontroll är det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. 584 Hur stor areal uppfyller inte villkoret? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 582 är N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 283 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 148

149 589 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (grödkod 53) Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Kontrollpunkten gäller bara slåtteräng. Om lantbrukaren har ett åtagande för allmän skötsel ska slåtteräng varje år slås på ett sätt så att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli-31 oktober och skörden ska tas bort. Om lantbrukaren har ett åtagande för särskild skötsel ska slåtteräng varje år slås med klippande skärande redskap och på ett sätt så att växtmassan inte finfördelas. Slåtterna ska ske under perioden 1 juli-31 oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år vara fagad. Vid kontroll ska du konstatera om hela arealen är slåttrad. Om den inte är det så ska du notera N. Om slåttern har utförts på annat sätt än villkoren ovan ska du notera N. Från och med 2016 gäller: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet årlig slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagandeåret. 590 På vilken areal är växtmassan finfördelad? Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 589 noteras N Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar att växtmassan har finfördelats och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du fastställde att det var finfördelat. 591 På hur stor areal är växtmassan finfördelad? (Geometri, hektar) Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 589 noteras N När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 590 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 592 Har all skörd tagits bort? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (grödkod 53) Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om skörden inte forslats bort på hela kontrollytan så ska du notera N. Slåtter ska ske mellan 1 juli-31 oktober och all skörd ska tas bort. 149

150 593 På vilken areal ligger skörden kvar? (geometri) Kontrollpunkten är aktuell när592 N? Rita en avvikelseyta för areal på marken som du konstaterar att skörden ligger kvar och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera. 594 På hur stor areal ligger skörden kvar? (hektar) Kontrollpunkten är aktuell när592 N? När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 593 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 595 Har slåttern skett perioden 1 juli - 31 oktober? (J/N) Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (grödkod 53) Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om slåtter har skett under annan period så notera N. Slåtter ska ske mellan 1 juli 31 oktober. Dokumentera 596 På vilken areal har slåttern skett under annan period än 1 juli - 31 oktober? Kontrollpunkten är aktuell när 595 N? Rita en avvikelseyta för areal på marken som du konstaterar att slåtter har skett annan period än angivet och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du kom fram till det. 597 Hur stor är arealen där slåttern har skett under annan period än 1 juli - 31 oktober? (Geometri, hektar) Kontrollpunkten är aktuell när 595 N? När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 596 så kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt. 150

151 12 Efterkontroll 12.1 Bakgrund Med efterkontroll menas att en förnyad kontroll av vissa skiften görs i slutet på odlingssäsongen. Vissa villkor behöver inte vara uppfyllda förrän vid en viss tidpunkt, alternativt att lantbrukaren har hela växtsäsongen på sig att uppfylla dem. Samtidigt måste du även vid en tidig kontroll dokumentera det du ser. Funktionen för efterkontroll kan också användas för villkor som inte kan kontrolleras vid kontrolltillfället, men som är lämpliga att återkomma och kontrollera vid ett senare tillfälle. Ett exempel är kontroll av ägoslag på betesmark Hantering vid fältkontrollen Vilka skiften ska efterkontrolleras? Utifrån nedanstående frågeställningar tar du fram de skiften som ska efterkontrolleras. Är det troligt att villkoret på skiftet kommer bli uppfyllt i år? Är det troligt att villkoret på skiftet var uppfyllt föregående år? Bedöms betesbeläggningen på företagets betesmarker som tillräcklig? Bedrivs en rationell produktion, med syfte att ge skörd och avkastning på företaget? Om svaret är nej på någon av frågorna ovan ska företaget efterkontrolleras avseende det aktuella villkoret. Fyll i J för efterkontroll. Om du anser att en extra kontroll behövs för att avgöra om en betesmark betats något av de två senaste åren kan du fylla i J på efterkontroll. Var noga med att notera att ägoslagen också ska bedömas vid efterkontrollen Dokumentation vid första kontrollen På kontrollpunkten anger du alltid den areal där villkoret inte är uppfyllt eller där du bedömer att villkoret inte kommer att uppfyllas. Om efterkontroll behövs. Om du bedömer att efterkontroll ska göras på skiftet anger du J, (Ja, efterkontroll ska göras). Dokumentera förhållandena. Var noga med att dokumentera ifall ägoslaget behöver bedömas vid efterkontrollen. Om efterkontroll inte behövs. Bedömer du att efterkontroll inte behövs anger du N, (Nej, efterkontroll behöver inte göras). Att fylla i N, innebär att du har god anledning att tro att avvikelsen kommer att åtgärdas innan säsongen är över. Dokumentera hur du kom fram till detta. Dokumentera alltid om det finns stängsel och det finns djur som betar marken samt om marken ser ut att vara påverkad av bete eller slåtter föregående år. Om avvikelsen inte kan rättas till. Om avvikelsen inte kan rättas till under återstoden av säsongen anges U, (Underkänd). Att sätta U innebär att du underkänner villkoret direkt. Det kan exempelvis vara i fall en mark inte uppfyller villkoret vid kontrollen och lantbrukaren berättar att betesmarken inte kommer att betas eller att vallen inte kommer att skördas. Ett annat exempel är om du är ute sent på säsongen och bedömer att villkoret inte har en möjlighet att hinna 151

152 uppfyllas. Dokumentera noggrant hur du kom fram till att villkoret inte kommer hinna uppfyllas innan säsongen är slut Hantering vid efterkontrollen Omfattning av efterkontroller Där skiften markerats med J Alla skiften som har markerats med J ska efterkontrolleras. Om du hittar fel på skiften med J ska du efterkontrollera ytterligare skiften med samma ägoslag som har markerats med N. Då ska du efterkontrollera minst 20 % av lantbrukarens skiften som markerats med N, dock minst 3 stycken. Om du hittar fel på något av dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga skiften av samma ägoslag som markerats med N. Där skiften markerats med N Bland de lantbrukare som bara har skiften som har markerats med N ska ett slumpmässigt urval av minst 5 % göras. Där ska du för varje kontrollpunkt efterkontrollera minst 20 % av skiftena med N, dock minst 3 stycken. Om du hittar fel på något av dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga skiften av samma ägoslag som markerats med N. Där skiften markerats med U Skiften där U angetts för efterkontroll i protokollet behöver normalt inte efterkontrolleras. Vi kommer att komplettera med mer information när systemen är klara med hur efterkontrollerna ska hanteras. 152

153 13 Bemyndigande för att utföra kontroller I nedan uppräknade regelverk framgår att det är länsstyrelserna som ansvarar för att utföra kontroller. Direktstöd Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstödet är de direktstöd i Sverige. Av 3 förordningen (2014:1101) om EU: s direktstöd för jordbrukare framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över efterlevnaden av denna förordning samt av förordning (EU) nr 1306/2013, artikel 37 i förordning nr 640/2014. Den närmare kontrollen inom länet utövas av länsstyrelsen, om stöd sökts för odling av hampa ska länsstyrelsen vid kontroll ta nödvändiga prover av odlingen och låta analysera dessa. Detta enligt 34 förordningen (2014:1101). Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion I 2 lag (1994:1708) om EG: s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden anges att tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG: s förordningar om miljö- och strukturstöd utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. I 1 kap, 18 landsbygdsförordningen (2007:481) anges att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att rådets förordning (EG) nr 1698/2005, kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006, kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 och denna förordning följs, förutom när det gäller stöd enligt 2 kap då Skogsstyrelsen samordnar kontrollen. Länsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget genomför den administrativa kontrollen enligt artikel 11 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Länsstyrelsen och Sametinget genomför kontrollen på plats enligt artikel 12 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Länsstyrelsen genomför även kontrollen på plats när det gäller stöd enligt 2 kap. 19 och 29 a för vilka Jordbruksverket är behörig myndighet. Länsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 20 i förordningen (EU) nr 65/2011. Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför den administrativa kontrollen enligt artikel 24 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 25 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Jordbruksverket genomför även kontrollen på plats när det gäller stöd enligt 4 7 kap. för vilka länsstyrelsen är behörig myndighet. Länsstyrelsen genomför kontrollen enligt artikel 28 i förordningen (EU) nr 65/2011. Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen i efterhand enligt artikel 29 i förordningen (EU) nr 65/2011. Jordbruksverket genomför även 153

154 kontrollen i efterhand när det gäller stöd enligt 4 7 kap. för vilka länsstyrelsen är behörig myndighet. Förordning (2012:539). Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Förordning om stöd för landsbygdsutveckling framgår att den centrala tillsynen och kontrollen av miljöersättningarna och kompensationsstöd utövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen inom länet. Nationellt stöd Av 17 förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att denna förordning följs. Kontrollen ska i största möjliga mån samordnas med annan kontroll som utövas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare anges i 18 att tillsyn och kontroll enligt 16 utövas av länsstyrelsen. I detta ärende har avdelningschef Håkan Strid beslutat. Tuula Saarimäki har varit föredragande. 154

155 Bilaga 1 Landskapselement i betesmark och slåtteräng Landskapselement Punktelement Byggnadsgrund Definition En högst 200 kvadratmeter stor byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/ hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Fornlämning Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord. Odlingsröse, stentipp Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Linjeelement Stenmur Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet dike Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket är vattenförande någon del av året. (SJVFS 2015:4). 155

156 Bilaga 2 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 16. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. 156

157 Stenmur (SJVFS 2015:XX). Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. 157

158 Bilaga 3 Vallväxter Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal i renbestånd eller i blandningar Fleråriga (gräs o baljväxter) engelskt rajgräs foderlosta fårsvingel hundäxing krypven kärrgröe rajsvingel (rörsvingelhybrid) renlosta rödsvingel rödven rörflen rörsvingel sengröe timotej ängsgröe ängssvingel Lolium perenne Bromus inermis Festuca ovina Dactylis glomerata Agrostis stolonifera Poa trivialis Festulolium Bromus arvensis Festuca rubra Agrostis capillaris Phalaris arundinacea Festuca arundinacea Poa palustris Phleum pratense Poa pratensis Festuca pratensis alsikeklöver rödklöver vitklöver Trifolium hybridum Trifolium pratense Trifolium repens blålusern getväppling getärt gullusern käringtand Medicago sativa Anthyllis vulneraria Galega orientalis Medicago falcata Lotus corniculatus 158

159 Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden Örter (i blandningar) cikoria gurkört honungsört kummin pimpernell svartkämpar Cichorium intybus Borago officinalis Phacelia tanacetifolia Carum carvi Sanguisorba minor Plantago lanceolata 159

160 Bilaga 4 Definitioner av värdefulla landskapselement Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av jordbruket, d.v.s. före Värdefullt landskapsel ement Allé Brunn, källa Byggnadsgr und Fornlämnin gs-lokal Fägata Gärdsgård av trä Hamlat träd Odlingsröse, stentipp Definition Anläggning av minst 5 träd ursprungligen planterade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter det att åtagandet ingåtts. Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig konstruktion av trä eller sten. Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Vid bedömning av pro rata får byggnadsgrunden vara högst 200 kvadratmeter stor. Fasta fornlämningar ovan jord, enligt Kulturmiljölagen (1988:950), med kringliggande skydds- eller fornlämningsområde. Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar. Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap. Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja eller ståltråd. Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i hamling. Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande. Odlingssten samlad i rösen eller tippar. 160

161 Stenmur Öppet dike Överloppsbyggnad Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket ska vara vattenförande någon del av året. Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande permanent tak och i övrigt autentiskt utseende på utsidan. Byggnader som används för boende eller som är viktig för företags produktion räknas inte som en överloppsbyggnad. 161

162 Bilaga 5 Grödkoder Åker Åker Oljerättika Rågvete (vår) 30 Åker Ärter (ej konserv) 31 Åker Konservärter 32 Åker Åkerbönor 33 Åker Sötlupin 34 Åker Prot-blandn (>50%baljv/stråsäd) 35 Åker Bruna bönor 36 Åker Vicker 37 Åker Kikärter 38 Åker Sojabönor (oljeväxt) 39 Åker Sojabönor (foderväxt) 40 Åker Oljelin 41 Åker Spånadslin Åker Åker Hampa Bönor övriga 45 Åker Matpotatis 46 Åker Stärkelsepotatis 47 Åker Sockerbetor 48 Åker Foderbetor 49 Åker Slåtter/betesvall på åker, som ej är godkänd för miljöersättning 50 Åker Slåtter och betesvall på åker 51 Åker 1-2 årig Slåtter och betesvall på 162 Tabell 13. Grödkoderna och deras beskrivningar. Grödkotykod Mark- Markanvändning Gröd- 1 Åker Korn (höst) 2 Åker Korn (vår) 3 Åker Havre 4 Åker Vete (höst) 5 Åker Vete (vår) 7 Åker Rågvete 8 Åker Råg 9 Åker Majs 10 Åker Bovete 11 Åker Spannmålsförsök 12 Åker Blandsäd (stråsäd) 13 Åker Blandsäd (>50% stråsäd/baljv.) 14 Åker Kanariefrö 15 Åker Hirs 16 Åker Stråsäd till grönfoder/ensilage 17 Åker Fågelåker 18 Bete Betesmark, ger inte rätt till GÅRD, LFAK 19 Bete Slåtteräng, ger inte rätt till GÅRD, LFAK 20 Åker Raps (höst) 21 Åker Raps (vår) 22 Åker Rybs (höst) 23 Åker Rybs (vår) 24 Åker Solros 25 Åker Oljeväxtförsök 26 Åker Högerukaraps 27 Åker Vitsenap Marktyp Markanvändning åker (grödkoder ska inte användas om man inte har något nmvallåtagande) 52 Bete Betesmark 53 Bete Slåtteräng 54 Bete Skogsbete 55 Annat Fäbodbete, ej gårdsstöd 56 Bete Alvarbete på Öland/Gotland 57 Åker Slåttervall på åker, kontrakt med fodertork 58 Åker Frövall (ettårig) 59 Åker Frövall (flerårig) 60 Åker Träda 61 Bete Fäbodbete i gårdsstöd 63 Åker Energigräs 65 Åker Salix 66 Åker Anpassade skyddszoner (ingår i Nmåker och ny miljöersättning för skyddszoner) 67 Åker Poppel 68 Åker Hybridasp 69 Åker Mångfaldsträda 70 Åker Jordgubbsodling 71 Åker Övrig bärodling 72 Åker Fruktodling 74 Åker Grönsaksodling (köksväxter) 77 Åker Skyddszon NMZON 78 Åker Plantskolor med odling av permanenta grödor 79 Åker Kryddväxter och utsäde grönsaker 80 Åker Grönfoder 81 Åker Gröngödsling 82 Annat Våtmark/småvatten 83 Åker Julgransodling 85 Åker Trädgårdsodling (ej köksv.) 86 Åker Ej stödber. gröda MEKO 87 Åker Annan stödber. gröda MEKO Åker Bete Bete Övrig markanvändning Mosaikbetesmark Gräsfattiga marker 91 Åker Ej godkänd gröda åkermark 93 Annat Ej jordbruksmark 95 Annat Betesmark under restaurering 96 Bete Mosaik- och gräsfattiga marker (inom utvald miljö) 97 Bete Betesmark som inte ger rätt till gårdsstöd 98 Bete Slåtteräng som inte ger rätt till gårdsstöd

163 Bilaga 6 Tabell Kontrollpunkter ej aktuella Nr. Fråga Stöd där frågan kommer 162 Är kontrollytan godkänd trots att arealen är mindre än 0,10 ha? Gård Förgröning Bete Komp Vall Eko Omst Förgröning 177 Är marken sådd med vallfrön senast i samband med sådd av huvudgröda? 192 Har lantbrukaren låtit bli att gödsla och växtskyddsbehandla hela den ansökta sträckan? 256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken? Bete Gård Förgröning Ska frågan finnas i stödet? ok ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ok Ej aktuell Förgröning Ej aktuell 261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? Bete Gård Förgröning Ok Ej aktuell Ej aktuell 265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? Bete Gård Förgröning Ok Ej aktuell Ej aktuell 268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel? Bete Gård Förgröning Ok Ej aktuell Ej aktuell 549 Är samtliga avvikelser oavsiktliga? Gård Förgröning Bete Komp Vall Eko Omst ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten verksamhet? Gård Förgröning Unga Eko Omst Komp Bete Vall Ok Ok Lägg till Ok Ok Lägg till Ej aktuell Ej aktuell 567 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? Gård Förgröning Ej aktuellt Ej aktuellt 576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? Bete Gård Förgröning Ok Ej aktuell ok 585 Finns det några skiften med vallodling? Vall Ej aktuell 163

164 Bilaga 7 Prorata nycklar Pro rata nyckel 1A Åby, provruta 30x30 m. Yta 5: 5,3 % 164

165 Pro rata nyckel 2A Kjugekull, 10,44% 165