Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 Kommunstyrelsen mandatperioden Ledamöter Grupp (S), (C), (MP), (FP), (KSFF) (M), (V) (KD) Åsa Karlsson (S) Ann-Sofie Alm (M) Olle Olsson (KD) Said Lundin (S) Christer Börjesson (M) Maria Sundell (S) Sebastian Andersson (M) Jenny Jansson (S) Alf Sifversson (M) Rolf Berg (S) Olle Strömberg (S) Lars Hansson (C) Helena Hansson (C) Torbjörn Segelod (FP) Mikael Karlsson (KSFF) Ersättare och dess inträdesordning För ledamot i gruppen (S), (C), (MP), (FP), (KSFF) träder ersättare in i följande ordning: 1. Pia Hässlebräcke (S) 2. Håkan Bergqvist (S) 3. Inger Orsbeck (S) 4. Liza Kettil (S) 5. Birgitta Karlsson (C) 6. Peter Andersson (C) 7. Bengt Ryrmalm (C) 8. Jan Petersson (C) 9. Hans-Joakim Isenheim (MP) 10. För ledamot i gruppen (M), (V) träder ersättare in i följande ordning: 1. Ove Göransson (V) För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning: 1. Rolf Jacobsson (KD) Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 10 september 2014 kl Plats: Torreby slott Föregående Ann-Sofie Alm (M) justeringsperson Justering (förslag) 19 september kl Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (S) Aya Norvell Ärende Sida 1. Digitala skyltar utmed väg E6 Dnr Digitala sammanträden i Munkedals kommun Dnr Åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd Dnr Regler för kommunalt partistöd i Munkedals kommun Dnr Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om att Munkedals kommuns innevånare ska ges fler valmöjligheter Dnr Svar på motion från Christer Börjesson (M) om arbetsgrupper för dialog med kommuninvånare Dnr Svar på motion från Tina Hemberg (V) om att starta en förskoleavdelning med genuspedagogik som verksamhetsgrund Dnr Svar på motion från Tina Hemberg (V) om att förbättra kvinnofridsarbetet i Munkedals kommun Dnr Remissvar - Regional digital agenda för Västra Götalands län Dnr Remissvar - Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland från Fyrbodal/VästKom Dnr Rapportering av ej verkställda beslut SoL och LSS Dnr Anmälan av delegationsbeslut 244

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende Sida Information 13. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott Information från Fyrbodals kommunalförbund Information förtroendevaldas uppdrag 251

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Sida 2 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Digitala skyltar utmed väg E6 Företaget Samhällsmedia AB har kontaktat förvaltningen om uppsättande av digitala skyltar utmed E6:an. Digitala skyltar finns på ett flertal ställen, bland annat vid infarterna till Uddevalla. En skiss till avtal beskriver ansvarsfördelning mellan parterna. Skyltarna är avsedda för samhällsinformation och reklam för företag och händelser. Kommunen kan utan kostnad annonsera samhällsinfo. Andra typer av budskap från kommunen och från föreningar sker till reducerat pris medan reklam och kommersiella budskap annonseras enligt taxa. Kommunen är behjälplig vid tillståndsansökan men tar inga kostnader för mark eller uppsättande av skylt. Förvaltningen kan, under förutsättning att Kommunstyrelsen tar principiell ställning för digitala skyltar, slutföra förhandlingarna och upprätta förslag till nyttjanderättsavtal. Beredning Enhetschefen gata/mark tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till nyttjanderättsavtal avseende digitala skyltar utmed väg E6. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Digitala skyltar utefter väg E6 Företaget Samhällsmedia AB har kontaktat förvaltningen om uppsättande av digitala skyltar utmed E6:an. Digitala skyltar finns på ett flertal ställen, bl a vid infarterna till Uddevalla. En skiss till avtal (bilaga) beskriver ansvarsfördelning mellan parterna. Skyltarna är avsedda för samhällsinformation och reklam för företag och händelser. Kommunen kan utan kostnad annonsera samhällsinfo. Andra typer av budskap från kommunen och från föreningar sker till reducerat pris medan reklam och kommersiella budskap annonseras enligt taxa. Kommunen är behjälplig vid tillståndsansökan men tar inga kostnader för mark eller uppsättande av skylt. Förvaltningen kan, under förutsättning att Kommunstyrelsen tar principiell ställning för digitala skyltar, slutföra förhandlingarna och upprätta förslag till nyttjanderättsavtal. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen kommunal kostnad 2. Miljö Utreds i samband ansökan om tillstånd/bygglov 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till nyttjanderättsavtal avseende digitala skyltar utmed väg E6. Henrik Gustafsson Enhetschef Gata/mark Mats Tillander Samhällsbyggnadschef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Digitala sammanträden i Munkedals kommun Förvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidie utrett hur digitala sammanträden ska se ut i framtiden i Munkedals kommun samt hur begagnade läsplattor ska hanteras. Att återgå till papperskallelser anses i utredningen inte vara ett alternativ. Det anses, både kostnadsmässigt och miljömässigt, vara ett stort steg bakåt. Istället koncentrerar man sig på att utreda huruvida en utökning av antalet läsplattor kan leda till ekonomisk och miljömässig vinst. Många av de befintliga läsplattorna rapporteras ha förlorat i prestanda. Om man beslutar att behålla de gamla läsplattorna nästa mandatperiod bör man vara medveten om att det kan komma att behöva göras ett utbyte mitt i mandatperioden. Det är inte troligt att befintliga plattor kommer att hålla i ytterligare fyra år. Vad gäller typ av läsplatta förordas fortsatt användning av Ipads. Detta främst på grund av att många förtroendevalda är vana vid systemet vilket borde innebära kortare inlärningstid och därmed en vinst vad gäller utbildning och support. Vilket fabrikat man väljer har ingen betydelse för kompabiliteten i den nya ITplattformen. Utredningen presenterades för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidie den 12 juni 2014 som anser att: - arbetssättet med digitala kallelser bör utökas till att omfatta kommunfullmäktige såväl som lönenämnden - kommunens verksamheter bör ta över de begagnade läsplattorna. Kommunstyrelsens läsplattor föreslås lämnas till sektor Barn- och utbildning. Separat beslut bör tas i byggnadsnämnden. - att läsplattorna bör förses med mobilt bredband Beredning Administrative chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommun Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och lönenämnden. * Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att överlämna begagnade läsplattor till sektor Barn och utbildning. * Kommunfullmäktige beslutar att arbetssättet med digitala kallelser bör utökas till att omfatta även kommunfullmäktige. * Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som inte också har förtroenderoll i styrelse eller nämnd. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Digitala sammanträden Förvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidie utrett hur digitala sammanträden ska se ut i framtiden i Munkedals kommun samt hur begagnade läsplattor ska hanteras. Att återgå till papperskallelser anses i utredningen inte vara ett alternativ. Det anses, både kostnadsmässigt och miljömässigt, vara ett stort steg bakåt. Istället koncentrerar man sig på att utreda huruvida en utökning av antalet läsplattor kan leda till ekonomisk och miljömässig vinst. Många av de befintliga läsplattorna rapporteras ha förlorat i prestanda. Om man beslutar att behålla de gamla läsplattorna nästa mandatperiod bör man vara medveten om att det kan komma att behöva göras ett utbyte mitt i mandatperioden. Det är inte troligt att befintliga plattor kommer att hålla i ytterligare fyra år. Vad gäller typ av läsplatta förordas fortsatt användning av Ipads. Detta främst på grund av att många förtroendevalda är vana vid systemet vilket borde innebära kortare inlärningstid och därmed en vinst vad gäller utbildning och support. Vilket fabrikat man väljer har ingen betydelse för kompabiliteten i den nya ITplattformen. Utredningen presenterades för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidie den 12 juni 2014 som anser att: - arbetssättet med digitala kallelser bör utökas till att omfatta kommunfullmäktige såväl som lönenämnden - kommunens verksamheter bör ta över de begagnade läsplattorna. Kommunstyrelsens läsplattor föreslås lämnas till sektor Barn- och utbildning. Separat beslut bör tas i byggnadsnämnden. - att läsplattorna bör förses med mobilt bredband Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kostnaden för inköp av ny utrustning (räknat på det alternativ som föreslås här, och med en avskrivningstid på 4 år) till kommunstyrelsens och byggnadsnämndens ledamöter och ersättare bedöms till SEK per år. Om mobilt bredband och kommunalt användarkonto, för de som inte måste ha det, väljs bort skulle kostnaden istället vara ca SEK per år Kostnaden för kommunfullmäktiges kallelser för 2013 är kr. Fram till och med är kostnaden ca kr. I detta har inte porto räknats in. Det går inte att bedöma den exakta kostnaden för utökning av arbetssättet med digitala kallelser till kommunfullmäktige eftersom vi idag inte vet hur många av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare också sitter som ledamot eller ersättare i nämnd eller styrelse. Skulle sammansättningen se ut som idag bedöms kostnaden per år (räknat på det alternativ som föreslås här, och med en avskrivningstid på 4 år) vara ca SEK MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

23 Om mobilt bredband och kommunalt användakonto väljs bort skulle kostnaden istället vara ca SEK per år. sida 2 23 Tidsmässigt finns en stor vinst med digitala sammanträdeshandlingar. Tjänstemännen lägger idag mycket tid och resurser på distribution av papperskallelser. Det är dock svårt att räkna om detta i kronor och ören. 2. Miljö En ökande pappersmängd tär på miljön. 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och lönenämnden. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att överlämna begagnade läsplattor till sektor Barn och utbildning. Kommunfullmäktige beslutar att arbetssättet med digitala kallelser bör utökas till att omfatta även kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att verkställa inköp av utrustning av Ipads läsplattelösning, med mobilt bredband, support och användarkonto för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som inte också har förtroenderoll i styrelse eller nämnd. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Administrativa enheten Sektor Barn-och utbildning Byggnadsnämnden MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

24 Digitala sammanträden Munkedals kommun KS Linda Andersson Nämndsekreterare Administrativa enheten Lotta Karlsson Informationsansvarig Tillväxt- och kulturenheten Marianne Olofsson Systemadministratör Administrativa enheten (adjungerad) Johan Christensson IT-arkitekt SML-IT

25 Sida 2 av 6 25 Sammanfattning Förvaltningen har av kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidie fått i uppdrag att utreda digitala sammanträden för framtiden i Munkedals kommun samt hur de begagnade läsplattorna ska hanteras. Utredningen är gjord av en arbetsgrupp bestående av en nämndsekreterare, systemadministratör och informationsansvarig/webbredaktör. Utredningen har i första hand berört kommunstyrelsens inköpta läsplattor. Ett separat beslut om hur man ska hantera befintliga läsplattor bör även tas av byggnadsnämnden. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att arbetssättet elektroniska sammanträdeshandlingar ska vara infört till kommunstyrelsens första sammanträde beslutade Miljö- och byggnämnden att införa arbetssättet med elektroniska sammanträdeshandlingar. Nämnderna köpte var för sig in läsplattor. Arbetssättet med digitala sammanträden har fortgått sedan början på Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium gav, , förvaltningen i uppdrag att utreda digitala lösningar för framtiden. Syfte Uppdraget från kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium innebär för förvaltningen att utreda frågorna: o o o o o Hur ska det fortsatta arbetet med digitala sammanträden se ut? Vad ersätter nuvarande läsplattor? Kan kommunstyrelsens och byggnadsnämndens förtroendevalda välja att ha kvar sin gamla läsplatta? Kommer de att fungera med den nya IT-plattformen? Kan man ha användning för de begagnade läsplattorna i kommunens verksamheter, tex skolan? Utredningen ska presenteras för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidieträff den 12 juni Metod En arbetsgrupp bestående av en nämndsekreterare, systemadministratör och informationsansvarig/webbredaktör. Vid behov har representanter från IT-enheten tillfrågats. Utvärdering För att få en uppfattning om hur de förtroendevalda upplevt arbetssättet med digitala sammanträdeshandlingar genomfördes en enkel enkätundersökning. Svarfrekvensen var hög och möjligheten att utläsa ett resultat gott. 94 % av de som svarat var överlag nöjda, både med arbetssätt och med den tekniska lösningen. I kommentarerna kan man se att många önskar att utbildning skulle skett oftare MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

26 Sida 3 av 6 Hur ska det fortsatta arbetet med digitala sammanträden se ut? 26 Att återgå till det gamla arbetssättet med papperskallelser är inte ett alternativ. Det är både kostnadsmässigt och miljömässigt ett stort steg bakåt. Frågan är snarare om man ska utöka antalet läsplattor och om det finns en ekonomisk och miljömässig vinst i det. Kostnaden för kommunfullmäktiges kallelser för 2013 är kr. Fram till och med är kostnaden kr. Servicenämnden har använt sig av läsplattor men någon utvärdering är inte gjord. Tidsmässigt finns en stor vinst med digitala handlingar. Mycket tid och resurser läggs på distributionen av papperskallelser men är svårt att räkna i kronor och ören. Arbetsgruppen har undersökt hur arbetssättet kring distributionen av digitala kallelser kan se ut. IT-enheten har lämnat förslag som testats men som visat att det i dagsläget inte finns något verktyg som är bättre än det sätt man gjort på tidigare. Administrativa enheten fortsätter undersöka marknaden. Kan kommunstyrelsens och byggnadsnämndens förtroendevalda välja att ha kvar sin gamla läsplatta? En del har meddelat att läsplattorna har förlorat en del prestanda. Om man beslutar att behålla de gamla läsplattorna över till nästa mandatperiod bör man vara medveten om att det kan komma att behöva göras ett utbyte mitt i mandatperioden. Det är inte troligt att befintliga plattor kommer att hålla i ytterligare fyra år. De gamla plattorna kan också behöva hämtas in av förvaltningen för att tömmas på information, en så kallad urblåsning, innan de lämnas vidare till eventuellt nya förtroendevalda. För att genomföra det skulle det krävas mycket resurser. Utredningen har i första hand berört kommunstyrelsens inköpta läsplattor. Ett separat beslut om hur man ska hantera befintliga läsplattor bör tas även av byggnadsnämnden. Kan man ha användning för de begagnade läsplattorna i kommunens verksamheter, tex skolan? En inventering är gjord via samtliga enhetschefer i kommunens verksamheter och behovet att ta över begagnade läsplattor är stort, framförallt inom Sektor Barn och utbildning. Även inom LSS-verksamheterna i Sektor Stöd finns ett behov. För att kunna lämna ut de begagnade läsplattorna till verksamheterna måste de blåsas ur. Vad ersätter nuvarande läsplattor? Det finns inga begränsningar i IT-enhetens sortiment på hårdvara. IT-enheten tar ut en kostnad för support, tillgång till trådlöst nätverk m.m. på 1000 kr/år/läsplatta MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

27 Sida 4 av 6 För de förtroendevalda som kommer att behöva läggas upp med användarkonton i AD (gäller byggnadsnämndens och välfärdsutskottets förtroendevalda i första hand) tillkommer en kostnad på 500 kr/år/konto. 27 För mobilt bredband från Telia tillkommer en kostnad på ca 79 kr/mån/läsplatta Ipad Air Wifi, 3g, 16 GB, kr Logitech ultra-thin tangentbord folio, 645 kr Microsoft Surface 2 Windows RT 32GB, ingen 3G, kr Trådlöst 4G-modem, ca kr Surface Type Cover, 799 kr Mobilt bredband, ca 79 kr/mån/läsplatta Support 1000 kr/år/läsplatta Anv.konto i AD 500 kr/år/konto Totalt: 5145 kr Totalt: 5099 kr Går att välja bort Går att välja bort vid alt BOYD, se nedan. Går ej att välja bort för förtroendevalda inom BN och KSVU) Alternativ BOYD (Bring your own device): Kallelsen distribueras digitalt, var och en får själva införskaffa den utrustning som man själv anser som bäst lämpad för att ta del av handlingarna. (En separat utredning krävs för att se över eventuella ersättningar och kostnader.) Läsplattor utan mobilt bredband: Läsplattor lämnas utan något mobilt bredband och var och en får själva använda sig av trådlösa nätverk hemifrån eller själva anskaffa sig ett mobilt bredband. Kommunen tillhandahåller ett trådlöst nätverk på kommunhuset. Läsplattor med mobilt bredband: Läsplattor lämnas ut med ett mobilt bredband. (Som tidigare) Kostnad för detta är 948 kr/år/läsplatta. Total kostnad för fyra år är 3792 kr. Kommer de att fungera med den nya IT-plattformen? Från halvårsskiftet 2014 kommer en ny IT-plattform implementeras i Munkedals kommun. Detta medför också en övergång till Windows 8. Vilket fabrikat man väljer har ingen betydelse för kompabiliteten i den nya ITplattformen. Förslag från arbetsgruppen Hantering av befintliga läsplattor Samtliga läsplattor hämtas in av förvaltningen för att tömmas på information, en så kallad urblåsning. De begagnade läsplattorna lämnas till kommunens verksamheter. Behovet att ta över begagnade läsplattor är stort. Framförallt inom Sektor Barn och utbildning. Även inom LSS-verksamheterna i Sektor Stöd finns ett behov. Prioritering om vilken verksamhets behov som är störst lämnas helt till en politisk bedömning MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

28 Utökning Arbetssättet med digitala kallelser bör utökas till att även omfatta kommunfullmäktige. Sida 5 av 6 28 För att arbetssätten även ska kunna omfatta de gemensamma samverkansnämnderna krävs en utredning i samarbete med representanter från de samverkande kommunerna. Nya läsplattor Inköp av Ipad Air Wifi, 3g, 16 GB, kr samt Logitech ultra-thin tangentbord folio, 645 kr. Läsplattor lämnas utan något mobilt bredband och var och en får själva använda sig av trådlösa nätverk hemifrån eller själva anskaffa sig ett mobilt bredband. Kommunen tillhandahåller ett trådlöst nätverk på kommunhuset. Den totala kostnaden per läsplatta (räknat på fyra år) är 9145 kr. För byggnadsnämnden och kommunstyrelsens välfärdsutskott tillkommer kostnad på 500 kr/år/konto. Kommunfullmäktige: (35+24 ledamöter och ersättare) Ipad Air Wifi, 3g, 16 GB, kr Logitech ultra-thin tangentbord folio, 645 kr Totalt: 5145 kr Support 1000 kr/år/läsplatta Totalt: 4000 kr Kommunstyrelsen: ( ledamöter och ersättare) Ipad Air Wifi, 3g, 16 GB, kr Logitech ultra-thin tangentbord folio, 645 kr Totalt: 5145 kr Support 1000 kr/år/läsplatta Totalt: 4000 kr Anv.konto i AD 500 kr/år/konto (Gäller för KSVU 5+5 ledamöter och ersättare) Totalt: 2000 kr Byggnadsnämnden: (7+7 ledamöter och ersättare) Ipad Air Wifi, 3g, 16 GB, kr Logitech ultra-thin tangentbord folio, 645 kr Totalt: 5145 kr Support 1000 kr/år/läsplatta Totalt: 4000 kr Anv.konto i AD 500 kr/år/konto Totalt: 2000 kr MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

29 Arbetssätt Utredningen rekommenderar att man, tills ett mer effektivt sätt kan påvisas, distribuerar kallelsen via hemsidan och att man på läsplattan laddar ner applikationen Adobe Reader för att läsa kallelser och handlingar. Sida 6 av MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 Sida 4 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med föreslagna åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd. Åtgärderna handlar framförallt om att bygga upp en större beredskap för att förebygga och även för att hantera de sociala behov som uppstår. I första hand ska sociala svårigheter förebyggas och i de fall åtgärder ändå måste sättas in ska möjligheten till så kallade hemmaplanslösningar öka, såväl i den egna kommunen som i samverkan med grannkommunerna. Anlitandet av externa aktörer ska minska och enbart användas i de fall de bedöms som enda alternativet. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen ska redovisa utfallet av beslutade åtgärder för att komma till rätta med budgetunderskottet till kommunfullmäktiges sammanträde i september. I kommunchefens och sektorchefernas tjänsteskrivelse redovisas hur arbetet fortskrider och hur planeringen för det fortsatta utvecklingsarbetet ser ut. Beredning Kommunchefens, sektorchefens Stöd och sektorchefens barn- och utbildning tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att godkänna redovisningen av utfallet av beslutade åtgärder Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning av beslutade åtgärder för att komma till rätta med budgetunderskottet Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med föreslagna åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd. Åtgärderna handlar framförallt om att bygga upp en större beredskap för att förebygga och även för att hantera de sociala behov som uppstår. I första hand ska sociala svårigheter förebyggas och i de fall åtgärder ändå måste sättas in ska möjligheten till s.k hemmaplanslösningar öka, såväl i den egna kommunen som i samverkan med grannkommunerna. Anlitandet av externa aktörer ska minska och enbart användas i de fall de bedöms som enda alternativet. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen ska redovisa utfallet av beslutade åtgärder för att komma till rätta med budgetunderskottet till kommunfullmäktiges sammanträde i september. Nedan följer en redovisning av hur arbetet fortskrider och hur planeringen för det fortsatta utvecklingsarbetet ser ut. 1 Ökad ekonomisk uppföljning och kontroll I en utökad insats av alla budgetansvariga chefer tillsammans med ekonomer och med verksamhetssystemet Hypergene som stöd kommer fokus att vara att tidigt upptäcka ekonomiska avvikelser. Vid varje beslut kommer också en ekonomisk analys att göras. Rapportering sker månadsvis till kommunchef där förslag till kostnadsbegränsning redovisas. Aktuell situation Vid varje månadsuppföljning analyseras avvikelserna av sektorchef och rapport lämnas till kommunchefen. Jämfört med prognosen i samband med delårsbokslutet 30 april visar uppföljningen efter julimånad att prognosen för IFO förbättrats från 8,4 mnkr till - 8,3 mnkr. För LSS gäller dock det motsatta, en försämring från 0,750 mnkr till 2,250 mnkr, vilket innebär att den totala prognosen för hela sektor stöd i nuläget är 11,5 mnkr. Efter augusti månad görs ett mer genomgripande delårsbokslut vilket kommer att vara sammanställt omkring 10 september. För att få stöd i det kommande arbetet att analysera den uppkomna situationen och för att diskutera utveckling av metoder och arbetssätt kommer extern expertis att anlitas 2 Ökat arbete med målgruppen långvarigt försörjningsstöd Förvaltningen har under en längre tid arbetat på ett framgångsrikt sätt för att minska arbetslöshet och försörjningsstöd i den numera ordinarie verksamheten På G Nu intensifieras detta arbete genom en särskild betoning på gruppen som uppbär försörjningsstöd under en längre tid, dvs mer än 10 månader. IFO har kartlagt gruppen och kommer ur den gruppen arbeta med specifikt utvalda hushåll. Enligt SKL:s uträkningar så står gruppen som uppbär försörjningsstöd mellan månader för 30 % av antalet hushåll och för cirka 60 % av kostnaden avseende försörjningsstöd på Sverige nivå MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

32 sida 2 32 I samband med att någon beviljas försörjningsstöd görs en ansökan hos Försäkringskassan om aktivitetsersättning. I de fall detta beviljas får kommunen en rektroaktiv ersättning. Vid senaste budgetprognosen i år så kan konstateras att vi redan nu har passerat beräknade intäkter avseende försörjningsstöd och vår bedömning är att vi fortsatt under 2014 kommer kunna få in mer intäkter via försäkringskassan specifikt. Budgeterade intäkter i år är kr och vi ligger nu på kr vid delårsbokslut april. Aktuell situation Arbetet har påbörjats, i dagsläget finns det 87 stycken individer som har uppburit försörjningsstöd i mer än ett år. I gruppen över 2 år finns det idag cirka 24 stycken individer. Vår bedömning är att vi initialt skall fokusera på gruppen över ett år. 3 Förstärkt utredningskapacitet i egen regi alt. i samverkan med andra kommuner IFO planerar att rekrytera en familjebehandlare till, då enheten har varit tvungen att köpa dessa tjänster under de senaste två åren med stora kostnader som följd då vår egen resurs inte har räckt till. Syftet med en rekrytering är att göra mer arbete på hemmaplan med egna resurser och på så sätt minska kostnaderna för köpta tjänster avseende familjebehandlingsinsatser och vi styr själva dessa processer med förhoppnings högre kvalitet och vi berikas med större erfarenhet. Det pågår också diskussioner om kommunen kan utreda barnfamiljer på hemmaplan. Vid snabb analys av avtal så har kommunen fram tills idag från år 2011 haft 7 stycken placeringar på utredningshem med en schabloninskrivningstid på 8 veckor till en schablonkostnad på kr / dygn och kr/ 8 veckor och en total kostnad på kr från 2011 fram tills idag. Förmodligen är den kostnaden högre då flera avtal har förlängts under utredningstiden. Vår bedömning är att vi skall kunna utföra egna familjeutredningar på hemmaplan med tre familjebehandlare och då inkluderas stödteamet i denna enhet. Bör dock poängteras att vi inte kan utreda familjer/barn med skyddsbehov (våld, misstanke om sexuella övergrepp och hot) för då är det 24/7 verksamhet som gäller, dvs. dygnet runt alla veckans dagar. En familjebehandlare kostar idag cirka 600 tkr/år. Aktuell situation Rekrytering har påbörjats. IFO chef har fått i uppdrag att ta fram förutsättningar för ett hemmaplanskoncept avseende utredning av familjer, uppföljning/familjebehandling av pågående insatser på hemmaplan och barnobservationer. I uppdraget ingår också att redovisa insatserna utifrån om kommunen hade köpt dessa tjänster 4 Gymnasiesärskolan utveckling genom samverkan med andra kommuner Utveckling av gymnasiesärskolan ger goda möjligheter för hemmaplanslösningar samt bidrar i hög grad till Munkedal kommuns möjligheter att sälja platser till andra kommuner. Detta kräver förutom andra kvalitetshöjande insatser, större lokaler. Vid köp av plats i ex. Uddevalla kan kostnadsbilden se ut så här: Köp av skolplats ca 500 tkr, taxi ca 180 tkr, med stor sannolikhet även tillkommande kostnad för särskilt stöd ex. elevassistent. Sammanlagd kostnad vid köp av studieplats i annan kommun kan därmed uppgå till cirka 1 mnkr MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

33 sida 3 33 Aktuell situation Arbetet med att få till stånd goda hemmaplanslösningar för barn och unga med utvecklinsstörning fortsätter på Kunskapens hus/ gymnasiesärskolan och i Tonårsgruppen. Tankar om att utveckla verksamheten att även kunna erbjudas till andra kommuner är avhängigt av besked om utökning av lokaler gällande Kunskapens hus alla verksamheter. Intresse finns från andra kommuner men vi har inte kunnat gå vidare. Hopp står nu till en utredning av lokalbehov för flera verksamheter som kommer att ledas av samhällsbyggnad om uppdrag ges. Kommunstyrelsen beslutade att utreda nya lokaler för Kunskapens Hus och en ombyggnad av nuvarande Kunskapens Hus för att skapa utrymmen för olika boenden ex.inom LSS och migration. 5 Fortsatt utveckling av stödteamet Stödteamet artbetar på sitt andra år av ett tvåårigt projekt med stöd till barn/elever i grundskolan som riskerar att inte nå målen för undervisningen där inlärningssvårigheter i kombination med sociala svårigheter kan antas vara orsak. Stödteamets roll som spindlar i samverkan mellan skola, socialtjänst, BUP och ex barnhabilitering kan utvecklas genom att de två personerna samt ytterligare representanter från Resursteamet/ Elevhälsan, leder nätverksmöten för samverkan där olika representanter möts tillsammans med representanter från det privata nätverket. Nätverksmötet ser tillsammans på barnets behov och tar tillsammans fram en handlingsplan för insatser i samverkan. Denna handlingsplan följs upp regelbundet över tid. Stödteamets insatser i en handlingsplan kan vara stöd till föräldrar och personalstöd/handledning. Vidare kan stödteamet finnas med och i samverkan arbeta för att barnet ska få en meningsfull fritid. Vid uppföljning av verksamheten så här långt görs beräkningen att köp av externa insatser till en kostnad av cirka 1,6 mnkr kunnat undvikas. Detta har tidigare redovisats för kommunstyrelsen i anslutning till rapport angående projekt Klara. Aktuell situation Stödteamets arbete med förebyggande arbete och tidiga insatser kommer under höstterminen att utvidgas med ett arbete vi kallar Samtidigt. Samtidigt syftar till att öka samverkan mellan skola och socialtjänst och främja förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan. Vi har valt att kalla arbetet Samtidigt eftersom ett av målen är att få till stånd samordnade och samtidiga insatser i tid för barn och unga i utsatta miljöer / barn som far illa eller riskerar att fara illa. En arbetsgrupp är utsedd av de två sektorcheferna för Barn och utbildning och Stöd. Arbetsgruppen består av professioner från Elevhälsan och IFO. Utifrån olika fokusområden kommer gruppen att arbeta fram modeller för samverkan som i första hand ska presenteras för rektorsgruppen och för IFO-gruppen. Tanken är att deltagandet i arbetsgruppen ska utgå från profession, inte person; och att framarbetade modeller för samverkan samtidigt, ska ingå i verksamheternas ordinarie arbete. Erfarenheter finns att hämta från andra kommuner, t ex Stenungssund och Tjörn, som under ett antal år arbetat med liknande upplägg för samverkan med goda resultat. Arbetet kommer att bedrivas med befintliga resurser och processledas av Stödteamets specialpedagog och socionom. Utöver arbetsgruppen finns en styrgrupp bestående av sektorscheferna för stöd samt barn och utbildning, IFO-chef och förste socialsekreterare. Extra medel till stöd för arbetet kommer att sökas externt. Kommunfullmäktige beslutade också att ge förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet i projekt Klara. Stödteamet har också under vår/sommar börjat planera för nätverksutbildningar och det finns idag färdiga datum för detta. Man har också för avsikt att starta upp MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

34 sida 4 34 föräldragrupp vid skolstart. Denna föräldragrupp är riktad till vissa utsedda föräldrar/familjer. Utgångspunkt för denna föräldrautbildning är COPE. 6 Familjeförskolan som en biståndsbedömd insats I familjecentralens regi bedrivs flera verksamheter, däribland familjeförskolan riktad till föräldrar som upplever att de är i behov av extra stöd i sin föräldraroll. Nu föreslås att denna insats ska bli föremål för biståndsbedömning. Motiveringarna till denna förändring är bl.a: 1. Vi kan på ett bättre sätt följa upp insatsen på individnivå och göra en bedömning om det är en verkningsfull insats. Barnets behov i centrum! 2. Vi (IFO) vet vilka barn föräldrar som är inskrivna. Det vet vi inte idag. 3. Ärenden faller inte mellan stolarna 4. Vi kan följa upp hela verksamheten på årsbasis med inskrivningar och utskrivningar i mödravårdscentralen. 5. Rättssäkerhet vilket innebär att de som har det största behoven också är de som får tillgång till insatsen. Bedömningen är att en biståndsbedömning av insatsen kan förkorta inskrivningstiderna och därmed kan fler få tillgång till insatsen på årsbasis och på ett långt perspektiv så innebär det att vi når flera barn och föräldrar eller också kan det konstateras att insatsen inte är verkningsfull utan andra insatser bedöms som mer ändamålsenliga. Exempel på detta kan vara familjebehandling/bup/utredning på hemmaplan om den insatsen byggs upp. Syftet är att undvika ytterligare insatser i familjen vilka kan medföra ökande kostnader i form av placering utanför hemmet. Det är också svårt att bedöma det ekonomiska incitamentet i denna åtgärd men ur ett socioekonomiskt tankesätt så bör detta vara ekonomiskt försvarbart. Åtgärden i sig kostar inget. Familjeförskolans verksamhet inklusive familjecentral bör utvecklas med beaktande av följande kriterier Anpassa insatserna efter väldefinierade målgrupper Erbjud evidensbaserade föräldrastödsprogram Definiera samarbetet med specialtjänster Basera verksamheten på en gemensam kunskapsbas. Ta fram en plan för vidareutveckling och implementering av insatserna. Aktuell situation Delegationsordning skall revideras. I övrigt så pågår det utvecklingsarbete inom familjecentralen. 7 Bygga upp en bas av familjehem i egen regi för bl.a jourinsatser Vår planering är att under hösten 2014 inom IFO påbörja arbetet med att utreda egna familjehem i syfte att sänka kostnader för utredning av familjehem och kostnader för placering på jourhem. Målet skall vara att i största möjliga mån vara självförsörjande kring familjehem. Kostnaden för ett eget ordinärt familjehem utan extra insatser är idag halva kostnaden mot ett köpt familjehem MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

35 sida 5 35 Aktuell situation Arbetet har påbörjats. En 0,50 åa har avsatts för uppdraget. Ambitionen är att få till en tjänst på 0,80 åa. Arbetet skall följas nogsamt. Utifrån hur många familjehem som vi har utrett och hur många vårddygn vi redovisar i våra egna familjehem/ år. 8 Översyn av socialtjänstens andrahandskontrakt för hyreslägenheter Kommunen bör bygga upp en organisation/struktur för de kommuninvånare som idag inte har egna hyreskontrakt utan sitter fast i tillfälliga kontrakt eller sociala kontrakt. Hyresgaranti skall också användas mer som insats då kommunen kan ansöka om bidrag för en sådan insats hos boverket. Bidraget är kronor per hyresgaranti. Organisationen skall också syfta till att få en optimal/effektiv handläggning av dessa frågor då nuvarande organisation/struktur bedöms vara väldigt resurskrävande för socialtjänsten. Aktuell situation Munkbo, sektorchef stöd samt samhällsbyggnads chef har träffats under sommaren. Man har tagit fram ett övergripande koncept på hur samordning av bostäder skulle kunna se ut i kommunen. Finns också tankar på viss samordning kring lokaler i kommunen. Arbetet fortskrider. När det gäller de administrativa uppgifterna kring hyresgarantier etc så pågår en översyn av hur vi skall säkerställa att det administrativa arbetet inom sektor stöd generellt. 9 Utveckla formerna för samordnad individuell plan Sedan länge pågår ett samordningsarbete mellan de olika aktörer som är aktuella i ett specifikt ärende avseende barn som far illa. Nu utvecklas detta arbete i Munkdeal genom att vi själva utbildar personal som kan leda och styra dessa nätverksmöten för samverkan. I förlängningen kan detta förändra och utveckla arbetssätt även inom LSS och psykiatri. Aktuell situation Se även punkt 5. Nätverksutbildningen skall påbörjas under hösten. Ambitionen är också att personal inom socialpsykiatri samt LSS skall kunna ta del av en sådan här utbildning. Samverkan inom socialpsykiatri och LSS kan avlasta brukaren från bördan att själv hitta rätt i vårdapparaten och förhindra att personer faller mellan stolarna. Med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Samverkan kan också bredda och fördjupa kunskapen om en fungerande re/habilitering och förstärka specialistkompetensen. För att ytterligare främja samverkan mellan sektorerna Barn och utbildning och Stöd kommer möjligheter till satsning på gemensamma utbildningar att undersökas då detta visat sig vara framgångsfaktorer för utökad samverkan. Ett första steg är höstens nätverksledarutbildning i syfte att få till samsyn gällande förhållningssätt och värdegrund vid nätverksmöten för samverkan ( t ex Västbusmöten). Kallade till denna utbildning är personal från IFO, Elevhälsan, Stödteamet och rektorer samt förskolechefer. Efter utbildningen, som går över tre dagar, ska åtta till tio av deltagarna utses till koordinatorer / samtalsledare och MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

36 sida 6 36 dokumentatörer, som kan användas vid nätverksmöten i syfte att t ex frigöra chefer/arbetsledare från uppdrag att både leda och dokumentera mötet.viktigt att även chefer /arbetsledare kan få möjlighet att delta i sådana möten på villkor som andra. Med koordinatorer säkerställs även likvärdighet Denna utbildning ska främja samsyn, samarbete och god struktur för att säkerställa att barn / unga och deras familjer ska få gott bemötande och insatser från olika håll samtidigt samt att mötena bedrivs enligt samma struktur och utifrån samma tankar om värdegrund. 10 Skolgång för elever med sammansatt skolproblematik En skoldel för barn/elever med svår ADHD-problematik och för elever med stora svårigheter inom autismspektrum skulle kunna innebära större möjligheter för ett fåtal egna elever och för vissa elever från andra kommuner att uppnå målen. Kräver lämplig placering vid skolenhet samt väl sammansatt personalstyrka. Aktuell situation En inventering av kommunens egna barn med svårigheter inom nämnda kategorier görs under hösten Därefter görs en bedömning av vilka barn i denna målgrupp som skulle kunna komma ifråga för insats enligt ovan. 11 Översyn av behovet av kontaktpersoner. Uppföljning av mål för genomförandeplaner gällande de insatser av de kontaktpersoner som idag är verksamma inom lagrummen SoL och LSS. Aktuell situation Är ett pågående arbete som dock kräver viss tid då dessa gynnande beslut inte kan avslutas utan en ordentlig omprövning av pågående beslut. Ambitionen är dock att kunna avsluta de flesta kontaktpersons uppdrag där den enskilde har ett boendebeslut. Utifrån kommunens vägledande bestämmelser så skall skälig levnadsnivå beaktas avseende beslut i SoL. 12 Ökade insatser i det drogförebyggande arbetet. Förra året startades den så kallade Conradgruppen, en tvärprofessionell grupp polis, socialtjänst, skola, elevhälsa - med syfte att analysera situationen gällande barn och ungdomars droganvändning i Munkedal. Uppdraget är att samordna och rikta våra resurser för verkningsfulla åtgärder. Detta arbete ökar nu i omfattning för att möta det behov som finns. Aktuell situation De senaste åren har vi i Sverige sett att användningen av alkohol och tobak har minskat bland ungdomar i CANs undersökning. Narkotika har en tendens att öka. Enligt den senaste drogvaneundersökningen i Munkedal (2013 i år 9 och år 2 på gymn.) ligger kommunen i stort på ungefär samma nivå som Västra Götaland. Men på några punkter utmärker sig kommunen negativt. Andelen flickor i år 9 ligger högre när det gäller rökning och att intensivkonsumera alkohol*. Pojkar på gymnasiet år 2 uppger i högre grad att de röker och snusar dagligen/nästan varje dag. När det gäller att någon gång använt narkotika är det en betydenade större MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

37 sida 7 37 andel gymnasieelever i Munkedal än genomsnittet i regionen. För att bemöta detta och ta sikte på den positiva nationella trenden om minskat användande har arbetet i kommunen förstärkts. En drogförebyggande samordnare har under ett års tid varit projektanställd på 20 % för att uppmärksamma och utveckla det drogförebyggande arbetet i kommunen. Tillsammans med Konradgruppen och folkhälsoutvecklaren har han fått uppdraget att ta fram en drogförebyggande handlingsplan och samtidigt i detta revidera kommunens drogpolitiska program. Handlingsplanen är under framtagande och bygger på nationella mål, regionala mål och strategier samt lokala behov och förutsättningar. Varje ingående verksamhet tittar på vad den kan bidra med för sin målgrupp och hur vi kan samverka. Fokus ligger på barn och ungdomar, men även föräldrar, den vuxna allmänheten samt kommunen som arbetsgivare kommer att finnas med i planen. Handlingsplanen kommer att presenteras i ledningsgruppen, på folkhälsopolitiska rådet, informeras om vid facklig samverkan och slutligen läggas fram för beslut om antagande till KS i oktober. Handlingsplanen inbegriper att fortsätt delta i CANs Drogvaneundersökning och anti-langningskampanjen TÄNK OM. Dessutom har folkhälsoutvecklaren återupptagit kontakt med kommunens gym och polisen för att samverka kring dopningsavtal. Planen är att avtal mellan kommunen och gymmen kan färdigställas och skrivas på under hösten så att respektive träningsanläggning kan påbörja information och avtalsskrivning med sina medlemmar f o m januari Avtalet innebär att kommunen stöttar gymmen med information och utbildning samt bekostar tester under två års tid. *Intensivkonsumtion: 4 stora burkar starköl/starkcider eller 25 cl sprit eller 1 helflaska vin eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle. 13 Barnahusverksamhet i samarbete med Udevalla. Avtal skall eventuellt skrivas med Uddevalla kommun. Syftet är att öka servicenivån till kommunens invånare. Socialtjänsten får snabb tillgång till polis, åklagare, BUP och samordning av ärende när det gäller hot, våld och övergrepp mot barn. Målet med Barnahus är att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov få omgående kris- och behandlingsinsatser. Barn ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och behöva upprepa sin historia flera gånger. Kommunens invånare erbjuds stödsamtal till vuxna som vill ha råd eller stöd i sin relation där hot eller våld förekommer. Aktuell situation Pågår diskussioner om att skriva avtal med Uddevalla kommun men det finns även andra kranskommuner som är intresserade av samarbete med Uddevalla. Tyvärr blir det då en väldigt trög process utifrån att kommunerna vill räkna hem det billigaste alternativet och denna process går ju inte i samklang med andra kommuner. Här har nu IFO chef fått i uppdrag att kontakta Uddevalla för att få en bild av hur läget ser ut. Nuvarande kostnadsförslag är cirka kr MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

38 sida 8 38 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Genom utökat förebyggande arbete och högre grad av s.k hemmaplanslösningar kan kostnaderna minska 2. Miljö Ej aktuellt 3. Folkhälsa God kvalitet i det förebyggande arbetet bidrar i mycket hög grad till ökat välbefinnande 4. Facklig samverkan enligt FAS Information har getts vid samverkan Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna redovisningen av utfallet av beslutade åtgärder Peter Martinsson sektorschef stöd Ann-Catrin Göthlin sektorschef barn och utbildning Lars-Göran Berg kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 Dnr: sida 1 44 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd Bakgrund Under våren 2014 har kostnaderna inom sektor Stöd ökat på ett dramatiskt sätt. Årsbokslutet för 2013 visade ett resultat på 3,4 mnkr. Vid månadsuppföljningen i mars var årsprognosen för ,6 mnkr och i prognosen efter april är motsvarande siffra -10,3 mnkr. Kommunchefen har i ett särskilt uppdrag givit sektorchefen för sektor Stöd i uppdrag att snarast redovisa åtgärder för att hantera de kraftigt ökade kostnaderna. Se bilaga! Redan nu kan konstateras att utsikterna att åstadkomma budgetbalans på kort sikt är mycket små. Därför bör medel tillföras under något/några år för att möjliggöra en uppbyggnad/vidareutveckling av s.k hemmaplanslösningar för att i större utsträckning undvika anlitandet av kostsamma externa aktörer ex. i utredningsarbete och visst behandlingsarbete. Forskning visar också att effekten av institutionsplacering och liknande i många fall inte ger önskat resultat. I takt med att kommunens egna verksamheter, såväl på förebyggande nivå som i senare skeden, fått ökad verkningskraft kan den tillfälliga ekonomiska satsningen minskas. Möjligheterna att söka annan finansiering än via kommunens ordinarie budgetanslag kommer att undersökas. Detta kan vara via olika myndigheter ex, länsstyrelse, socialstyrelse, regional nivå ex. folkhälsopolitiska rådet m.fl. Förslag till åtgärder 1 Ökad ekonomisk uppföljning och kontroll I en utökad insats av alla budgetansvariga chefer tillsammans med ekonomer och med verksamhetssystemet Hypergene som stöd kommer fokus att vara att tidigt upptäcka ekonomiska avvikelser. Vid varje beslut kommer också en ekonomisk analys att göras. Rapportering sker månadsvis till kommunchef där förslag till kostnadsbegränsning redovisas. 2 Ökat arbete med målgruppen långvarigt försörjningsstöd Förvaltningen har under en längre tid arbetat på ett framgångsrikt sätt för att minska arbetslöshet och försörjningsstöd i den numera ordinarie verksamheten På G Nu intensifieras detta arbete genom en särskild betoning på gruppen som uppbär försörjningsstöd under en längre tid, dvs mer än 10 månader. IFO har kartlagt gruppen och kommer ur den gruppen arbeta med specifikt utvalda hushåll. Enligt SKL:s uträkningar så står gruppen som uppbär försörjningsstöd mellan månader för 30 % av antalet hushåll och för cirka 60 % av kostnaden avseende försörjningsstöd på Sverige nivå. I samband med att någon beviljas försörjningsstöd görs en ansökan hos Försäkringskassan om aktivitetsersättning. I de fall detta beviljas får kommunen en rektroaktiv ersättning. Vid senaste budgetprognosen i år så kan konstateras att vi redan nu har passerat beräknade intäkter avseende försörjningsstöd och vår bedömning är att vi fortsatt under 2014 kommer kunna få in mer intäkter via MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

45 sida 2 45 försäkringskassan specifikt. Budgeterade intäkter i år är kr och vi ligger nu på kr vid delårsbokslut april. 3 Förstärkt utredningskapacitet i egen regi alt. i samverkan med andra kommuner IFO planerar att rekrytera en familjebehandlare till, då enheten har varit tvungen att köpa dessa tjänster under de senaste två åren med stora kostnader som följd då vår egen resurs inte har räckt till. Syftet med en rekrytering är att göra mer arbete på hemmaplan med egna resurser och på så sätt minska kostnaderna för köpta tjänster avseende familjebehandlingsinsatser och vi styr själva dessa processer med förhoppnings högre kvalitet och vi berikas med större erfarenhet. Det pågår också diskussioner om kommunen kan utreda barnfamiljer på hemmaplan. Vid snabb analys av avtal så har kommunen fram tills idag från år 2011 haft 7 stycken placeringar på utredningshem med en schabloninskrivningstid på 8 veckor till en schablonkostnad på kr / dygn och kr/ 8 veckor och en total kostnad på kr från 2011 fram tills idag. Förmodligen är den kostnaden högre då flera avtal har förlängts under utredningstiden. Vår bedömning är att vi skall kunna utföra egna familjeutredningar på hemmaplan med tre familjebehandlare och då inkluderas stödteamet i denna enhet. Bör dock poängteras att vi inte kan utreda familjer/barn med skyddsbehov (våld, misstanke om sexuella övergrepp och hot) för då är det 24/7 verksamhet som gäller, dvs. dygnet runt alla veckans dagar. En familjebehandlare kostar idag cirka 600 tkr/år. 4 Gymnasiesärskolan utveckling genom samverkan med andra kommuner Utveckling av gymnasiesärskolan ger goda möjligheter för hemmaplanslösningar samt bidrar i hög grad till Munkedal kommuns möjligheter att sälja platser till andra kommuner. Detta kräver förutom andra kvalitetshöjande insatser, större lokaler. Vid köp av plats i ex. Uddevalla kan kostnadsbilden se ut så här: Köp av skolplats ca 500 tkr, taxi ca 180 tkr, med stor sannolikhet även tillkommande kostnad för särskilt stöd ex. elevassistent. Sammanlagd kostnad vid köp av studieplats i annan kommun kan därmed uppgå till cirka 1 mnkr. 5 Fortsatt utveckling av stödteamet Stödteamet artbetar på sitt andra år av ett tvåårigt projekt med stöd till barn/elever i grundskolan som riskerar att inte nå målen för undervisningen där inlärningssvårigheter i kombination med sociala svårigheter kan antas vara orsak. Stödteamets roll som spindlar i samverkan mellan skola, socialtjänst, BUP och ex barnhabilitering kan utvecklas genom att de två personerna samt ytterligare representanter från Resursteamet/ Elevhälsan, leder nätverksmöten för samverkan där olika representanter möts tillsammans med representanter från det privata nätverket. Nätverksmötet ser tillsammans på barnets behov och tar tillsammans fram en handlingsplan för insatser i samverkan. Denna handlingsplan följs upp regelbundet över tid. Stödteamets insatser i en handlingsplan kan vara stöd till föräldrar och personalstöd/handledning. Vidare kan stödteamet finnas med och i samverkan arbeta för att barnet ska få en meningsfull fritid. Vid uppföljning av verksamheten så här långt görs beräkningen att köp av externa insatser till en kostnad av cirka 1,6 mnkr kunnat undvikas. Detta har tidigare redovisats för kommunstyrelsen i anslutning till rapport angående projekt Klara MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

46 sida Familjeförskolan som en biståndsbedömd insats I familjecentralens regi bedrivs flera verksamheter, däribland familjeförskolan riktad till föräldrar som upplever att de är i behov av extra stöd i sin föräldraroll. Nu föreslås att denna insats ska bli föremål för biståndsbedömning. Motiveringarna till denna förändring är bl.a: 1. Vi kan på ett bättre sätt följa upp insatsen på individnivå och göra en bedömning om det är en verkningsfull insats. Barnets behov i centrum! 2. Vi (IFO) vet vilka barn föräldrar som är inskrivna. Det vet vi inte idag. 3. Ärenden faller inte mellan stolarna 4. Vi kan följa upp hela verksamheten på årsbasis med inskrivningar och utskrivningar i mödravårdscentralen. 5. Rättssäkerhet vilket innebär att de som har det största behoven också är de som får tillgång till insatsen. Bedömningen är att en biståndsbedömning av insatsen kan förkorta inskrivningstiderna och därmed kan fler få tillgång till insatsen på årsbasis och på ett långt perspektiv så innebär det att vi når flera barn och föräldrar eller också kan det konstateras att insatsen inte är verkningsfull utan andra insatser bedöms som mer ändamålsenliga. Exempel på detta kan vara familjebehandling/bup/utredning på hemmaplan om den insatsen byggs upp. Syftet är att undvika ytterligare insatser i familjen vilka kan medföra ökande kostnader i form av placering utanför hemmet. Det är också svårt att bedöma det ekonomiska incitamentet i denna åtgärd men ur ett socioekonomiskt tankesätt så bör detta vara ekonomiskt försvarbart. Åtgärden i sig kostar inget. Familjeförskolans verksamhet inklusive familjecentral bör utvecklas med beaktande av följande kriterier Anpassa insatserna efter väldefinierade målgrupper Erbjud evidensbaserade föräldrastödsprogram Definiera samarbetet med specialtjänster Basera verksamheten på en gemensam kunskapsbas. Ta fram en plan för vidareutveckling och implementering av insatserna. 7 Bygga upp en bas av familjehem i egen regi för bl.a jourinsatser Vår planering är att under hösten 2014 inom IFO påbörja arbetet med att utreda egna familjehem i syfte att sänka kostnader för utredning av familjehem och kostnader för placering på jourhem. Målet skall vara att i största möjliga mån vara självförsörjande kring familjehem. Kostnaden för ett eget ordinärt familjehem utan extra insatser är idag halva kostnaden mot ett köpt familjehem. 8 Översyn av socialtjänstens andrahandskontrakt för hyreslägenheter Kommunen bör bygga upp en organisation/struktur för de kommuninvånare som idag inte har egna hyreskontrakt utan sitter fast i tillfälliga kontrakt eller sociala kontrakt. Hyresgaranti skall också användas mer som insats då kommunen kan ansöka om bidrag för en sådan insats hos boverket. Bidraget är kronor per hyresgaranti. Organisationen skall också syfta till att få en optimal/effektiv handläggning av dessa frågor då nuvarande organisation/struktur bedöms vara väldigt resurskrävande för socialtjänsten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

47 sida Utveckla formerna för samordnad individuell plan Sedan länge pågår ett samordningsarbete mellan de olika aktörer som är aktuella i ett specifikt ärende avseende barn som far illa. Nu utvecklas detta arbete i Munkdeal genom att vi själva utbildar personal som kan leda och styra dessa nätverksmöten för samverkan. I förlängningen kan detta förändra och utveckla arbetssätt även inom LSS och psykiatri. 10 Skolgång för elever med sammansatt skolproblematik En skoldel för barn/elever med svår ADHD-problematik och för elever med stora svårigheter inom autismspektrum skulle kunna innebära större möjligheter för ett fåtal egna elever och för vissa elever från andra kommuner att uppnå målen. Kräver lämplig placering vid skolenhet samt väl sammansatt personalstyrka. 11 Översyn av behovet av kontaktpersoner. Uppföljning av mål för genomförandeplaner gällande de insatser av de kontaktpersoner som idag är verksamma inom lagrummen SoL och LSS. 12 Ökade insatser i det drogförebyggande arbetet. Förra året startades den så kallade Conradgruppen, en tvärprofessionell grupp polis, socialtjänst, skola, elevhälsa - med syfte att analysera situationen gällande barn och ungdomars droganvändning i Munkedal. Uppdraget är att samordna och rikta våra resurser för verkningsfulla åtgärder. Detta arbete ökar nu i omfattning eftersom det finns tydliga signaler att droganvändningen bland unga har ökat markant. 13 Barnahusverksamhet i samarbete med Udevalla. Avtal skall eventuellt skrivas med Uddevalla kommun. Syftet är att öka servicenivån till kommunens invånare. Socialtjänsten får snabb tillgång till polis, åklagare, BUP och samordning av ärende när det gäller hot, våld och övergrepp mot barn. Målet med Barnahus är att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov få omgående kris- och behandlingsinsatser. Barn ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och behöva upprepa sin historia flera gånger. Kommunens invånare erbjuds stödsamtal till vuxna som vill ha råd eller stöd i sin relation där hot eller våld förekommer. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Brist på kapacitet inom kommunen eller i samverkan med andra kommuner leder till kostnadskrävande insatser från externa aktörer. 2. Miljö Ingen direkt påverkan. 3. Folkhälsa Framgångsrikt förebyggande arbete har väsentlig påverkan på folkhälsan på lång sikt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

48 sida Facklig samverkan enligt FAS Behandlades på kommungemensam samverkan 26 maj Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med föreslagna åtgärder. Peter Martinsson Sektorchef Stöd Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 49 Sida 5 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Regler för kommunalt partistöd i Munkedals kommun Riksdagen har infört ändringar i kommunallagen (SFS 1991:900) avseende kommunalt partistöd. Dessa ändringar gäller tiden efter Med de nya reglerna: - ska partistödet syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin - får partistöd endast betalas ut till ett politiskt parti som är en juridisk person - blir det möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i kommunfullmäktige - måste fullmäktige fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen ska dessutom granskas av en, av mottagaren utsedd, granskare. - får fullmäktige besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte lämnar in redovisning och granskningsrapport. - måste fullmäktige årligen besluta om utbetalning av partistödet Kommunfullmäktige beslutade att: 10 % av prisbasbeloppet ska utgöra grundstöd till de partier som är representerade i fullmäktige. Beloppet avrundas till närmas 100-tal kronor. Därutöver skall ett mandatbundet stöd utbetalas som utgör grundstödet multiplicerat med antalet mandat i kommunfullmäktige. Uppräkning skall ske enligt gällande prisbasbelopp. Förvaltningen har tagit fram ett nytt förslag på Regler för kommunalt partisstöd för Munkedals kommun baserat på ändringarna i kommunallagen (SFS 1991:900) och SKL:s rekommendationer, anpassat efter Munkedals lokala förutsättningar. Beredning Administrativa chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommun Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättade Regler för kommunalt partistöd i Munkedals kommun. Reglerna gäller från * Kommunfullmäktige beslutar att med detta upphäva kommunfullmäktiges tidigare beslut om partistöd Justerandes sign Utdragsbestyrkande

50 sida 1 50 Kommunalt partistöd Förändringar i kommunallagen Riksdagen har infört ändringar i kommunallagen (SFS 1991:900) avseende kommunalt partistöd. Dessa ändringar gäller tiden efter Med de nya reglerna: - ska partistödet syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin - får partistöd endast betalas ut till ett politiskt parti som är en juridisk person - blir det möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i kommunfullmäktige - måste fullmäktige fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen ska dessutom granskas av en, av mottagaren utsedd, granskare. - får fullmäktige besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte lämnar in redovisning och granskningsrapport. - måste fullmäktige årligen besluta om utbetalning av partistödet Ny lagtext Efter ändringar i kommunallagens andra kapitel avseende kommunalt partistöd lyder lagen; 9 Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) Partistöd får också ges till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Partistöd får endast ges till ett parti som är en juridisk person. Lag (2013:1053). 10 Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti Fullmäktige får besluta om att endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. Lag (2013:1053). 11 Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt sig av partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. (2013:1053) MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

51 sida 2 51 Partistöd i Munkedals kommun Kommunfullmäktige beslutade att: 10 % av prisbasbeloppet ska utgöra grundstöd till de partier som är representerade i fullmäktige. Beloppet avrundas till närmas 100-tal kronor. Därutöver skall ett mandatbundet stöd utbetalas som utgör grundstödet multiplicerat med antalet mandat i kommunfullmäktige. Uppräkning skall ske enligt gällande prisbasbelopp. Förvaltningen har tagit fram ett nytt förslag på Regler för kommunalt partisstöd för Munkedals kommun baserat på ändringarna i kommunallagen (SFS 1991:900) och SKL:s rekommendationer, anpassat efter Munkedals lokala förutsättningar. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Förslaget kan ha positiva ekonomiska effekter på kommunen i de fall man slipper betala ut partistöd för mandat för vilka vald ledamot inte är fasställd. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättade Regler för kommunalt partistöd i Munkedals kommun. Reglerna gäller från Kommunfullmäktige beslutar att med detta upphäva kommunfullmäktiges tidigare beslut om partistöd Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

52 sida 1 52 Regler för kommunalt partistöd Munkedals kommun Antagna av kommunfullmäktige den XX-XX- XX Z I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om partistöd. kommunalt I Munkedals kommun ska därutöver följande gälla. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Munkedals kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per parti och år. - ett mandatstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per mandat och år. 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet utbetalas för innevarande år. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt sig av partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

53 53

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 54 Sida 6 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om att Munkedals kommuns innevånare ska ges fler valmöjligheter Ann-Sofie Alm (M) har i en motion till fullmäktige lämnat förslag till åtgärder som syftar till att göra kommunen mer attraktiv för boende och verksamheter i första hand genom att öka invånarnas valmöjligheter. Motionen innehåller fem olika förslag vilka presenteras nedan tillsammans med förslagsställarens motiv: Fler bostäder med hyresrätt och bostadsrätt. För närvarande finns för få valmöjligheter med dessa upplåtelseformer. Fler friskolor. Initiativ i den riktningen ska inte motarbetas från politiska utgångspunkter. Förbättrade möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. Här föreslås alternativa lösningar inom den privat finansierade sektorn. Utökade valmöjligheter inom vård och omsorg. Äldre personer ska ha rätt att välja vem som ska sköta den personliga omvårdnaden. Bättre förutsättningar för entreprenöriella krafter att växa sig starka. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att utredningar genomförs på tre olika områden: 1. Utredning om möjligheten att kunna välja annan utförare av biståndsbeslutade insatser i enlighet med LOV (lag om valfrihetssystem). 2. Utredning om möjligheten för biståndsbeviljade äldre personer att påverka när och hur de får insatserna utförda. 3. Utredning om olika möjligheter till barnomsorg under obekväm arbetstid. Kommunchefens tjänsteskrivelse ger utförliga svar på motionens förslag Beredning Kommunchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att ej utreda eventuell utvidgning av lagen om valfrihetssystem (LOV) till ytterligare områden * Med hänvisning till att de äldre redan idag i viss mån kan påverka utformingen av beviljade insatser beslutar kommunfullmäktige att för närvarande inte utreda frågan vidare * Med hänvisning till att förvaltningen fått i uppdrag att fortsätta utreda frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid samt se över alternativa lösningar inför framtida behov beslutar kommunfullmäktige att ej ge kommunstyrelsen ytterligare utredningsuppdrag * Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

55 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion från Ann-Sofie Alm (M) om fler valmöjligheter Ann-Sofie Alm (M) har i en motion till fullmäktige lämnat förslag till åtgärder som syftar till att göra kommunen mer attraktiv för boende och verksamheter i första hand genom att öka invånarnas valmöjligheter. Motionen innehåller fem olika förslag vilka presenteras nedan tillsammans med förslagsställarens motiv: Fler bostäder med hyresrätt och bostadsrätt. För närvarande finns för få valmöjligheter med dessa upplåtelseformer. Fler friskolor. Initiativ i den riktningen ska inte motarbetas från politiska utgångspunkter. Förbättrade möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. Här föreslås alternativa lösningar inom den privat finansierade sektorn. Utökade valmöjligheter inom vård och omsorg. Äldre personer ska ha rätt att välja vem som ska sköta den personliga omvårdnaden. Bättre förutsättningar för entreprenöriella krafter att växa sig starka. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att utredningar genomförs på tre olika områden: 1. Utredning om möjligheten att kunna välja annan utförare av biståndsbeslutade insatser i enlighet med LOV (lag om valfrihetssystem). 2. Utredning om möjligheten för biståndsbeviljade äldre personer att påverka när och hur de får insatserna utförda. 3. Utredning om olika möjligheter till barnomsorg under obekväm arbetstid. För LOV gäller att kommunfullmäktige beslutade att införa LOV i Munkedals kommun. KF gav samtidigt omsorgsnämnden i uppdrag att fastställa vilka områden som skulle prövas enligt LOV. Den 16 juni 2010 beslutade ON att LOV skulle tillämpas inom hemtjänstens område, både inom omsorgs- och servicetjänsterna. Under införandet av LOV diskuterades andra lämpliga områden och i en uppföljning till KF (KF ) rapporterades det dels om införandet, dels föreslogs två lämpliga verksamhetsområden för vidare utredning. Dessa var boendestöd och sysselsättning i den kommunala psykiatrin plus daglig verksamhet enligt LSS, samt familjerådgivning. KF beslutade att ta bort dessa förslag ur rapporten innan rapporten godkändes. Detta innebär alltså att LOV i Munkedals kommun sedan dess enbart tillämpas inom hemtjänstens omsorgs- och servicetjänster. Redan idag kan den äldre i viss mån påverka tid och sätt för beviljade insatser genom att diskutera med utföraren av insatserna. Insatser som avlösning lägger brukaren efter behov. Andra insatser anpassar personalen utifrån de möjligheter som finns. Men det finns givetvis begränsningar i logistiken. Beträffande barnomsorg på obekväm arbetstid beslutade kommunstyrelsen att avvakta med beslut i frågan till våren Den faktiska efterfrågan på kvällsöppen verksamhet var ganska begränsad och samtidigt stod kommunen inför MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

56 sida 2 56 mycket stora ekonomiska anpassningar inför år Under våren 2013 skulle de faktiska effekterna av anpassningarna synas och det skulle då vara lättare att avväga om det fanns ekonomiskt utrymme för en kvällsöppen verksamhet. Vid kommunstyrelsens möte lyftes åter igen frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid. Då de ekonomiska förutsättningarna inte förbättrats sedan frågan behandlades förra gången beslutades att tillsvidare avvakta beslut om kvällsöppen verksamhet. Förvaltningen får dock i uppdrag att fortsätta utreda frågan, samt se över alternativa lösningar inför framtida behov. Kommunerna har enligt skollagen ingen skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet under kvällar, nätter och veckoslut eller i samband med större helger. Däremot står det i nya skollagen att kommunerna skall sträva efter att erbjuda annan pedagogisk omsorg för barn under den tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. Under senare delen av 2013, samt under våren 2014 har fokus och resurser på förvaltningen legat på att lösa den ordinarie barnomsorgssituationen i Munkedals centrum inför år Efterfrågan på förskoleplatser har varit och är fortfarande mycket stor i denna kommundel. Därför har frågan om kvällsöppen verksamhet för tillfället inte prioriterats. Information om möjligheten att starta tvåfamiljssystem som en tänkbar lösning för kvällsomsorg ges dock till föräldrar. Dels vid förfrågan om sådan verksamhet samt vid föräldraträffar via BVC. Förvaltningen kommer under hösten 2014 åter igen att ta upp arbetet med att se över alternativ för familjer som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid. Dels i form av flerfamiljssytem, dels i form av annat alternativ med konsekvensbeskrivning. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ej utreda eventuell utvidgning av lagen om valfrihetssystem (LOV) till ytterligare områden Med hänvisning till att de äldre redan idag i viss mån kan påverka utformingen av beviljade insatser beslutar kommunfullmäktige att för närvarande inte utreda frågan vidare Med hänvisning till att förvaltningen fått i uppdrag att fortsätta utreda frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid samt se över alternativa lösningar inför framtida behov beslutar kommunfullmäktige att ej ge kommunstyrelsen ytterligare utredningsuppdrag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen Lars-Göran Berg, kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

57 57

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 58 Sida 7 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Svar på motion från Christer Börjesson (M) om arbetsgrupper för dialog med kommuninvånare Christer Börjesson (M) har i en motion förslagit att en utredning görs om att icke politiskt aktiva kommuninvånare kan beredas möjligheten att delta i en arbetsgrupp för att främja en positiv utveckling för Munkedals kommun. Motionen har vid flera sammanträden diskuterats i beredningen för fullmäktiges arbetsformer. Redan idag finns ett antal dialoggrupper som utgör viktiga samtals/referensgrupper i olika kommunala frågor. Som exempel kan nämnas seniornätverket, pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor, föräldraföreningar, skolråd, bygdeträffar osv. Många kommuner i Finland och Sverige har valt att aktivt arbeta med medborgarråd som en kanal mellan medborgare och kommunfullmäktige med styrelse samt nämnder. Som exempel på svenska kommuner som aktivt arbetar med medborgarråd kan nämnas Härnösand, Borås och Hudiksvall. Förutom råd för äldre och funktionshindrade finns i svenska kommuner bland annat exempel på centrala landsbygdsråd, ungdomsråd, råd för invandrade medborgare och råd för planfrågor. Argument som framförts för att arbeta fördjupat med medborgarråd är bland annat att metoden breddar demokratin och gör beslutfattandet snabbare, beslutsfattare har möjlighet att snabbare informeras om medborgarnas åsikter kring specifika problem, medborgarna upplever beslutsfattandet mindre avlägset och därmed ökas legitimiteten för fattade beslut. Bland svårigheterna med att använda medborgarråd kan nämnas problem med att finna en rättvisande representation av samhället, problem att försäkra neutralitet och jämlikhet och ett ökat behov av administrativa resurser. I uppdraget för beredningen för samhällsdialog ligger att hitta former för dialog och kontakter med allmänheten. Det är därför logiskt att denna beredning handhar fortsatt hantering av motionärens frågeställningar. Beredning Kommunchefens och administrativa chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommun Kommunfullmäktige beslutar att ge beredningen för samhällsdialog i uppdrag att utreda möjligheten att aktivt arbeta med medborgarråd eller liknande i Munkedals kommun. * Kommunfullmäktige beslutar därmed att anse motionen bifallen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

59 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion från Christer Börjesson (M) om arbetsgrupper för dialog med kommuninvånare Christer Börjesson (M) har i en motion förslagit att en utredning görs om att icke politiskt aktiva kommuninvånare kan beredas möjligheten att delta i en arbetsgrupp för att främja en positiv utveckling för Munkedals kommun. Motionen har vid flera sammanträden diskuterats i beredningen för fullmäktiges arbetsformer. Redan idag finns ett antal dialoggrupper som utgör viktiga samtals/referensgrupper i olika kommunala frågor. Som exempel kan nämnas seniornätverket, pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor, föräldraföreningar, skolråd, bygdeträffar osv. Många kommuner i Finland och Sverige har valt att aktivt arbeta med medborgarråd som en kanal mellan medborgare och kommunfullmäktige med styrelse samt nämnder. Som exempel på svenska kommuner som aktivt arbetar med medborgarråd kan nämnas Härnösand, Borås och Hudiksvall. Förutom råd för äldre och funktionshindrade finns i svenska kommuner bland annat exempel på centrala landsbygdsråd, ungdomsråd, råd för invandrade medborgare och råd för planfrågor. Argument som framförts för att arbeta fördjupat med medborgarråd är bland annat att metoden breddar demokratin och gör beslutfattandet snabbare, beslutsfattare har möjlighet att snabbare informeras om medborgarnas åsikter kring specifika problem, medborgarna upplever beslutsfattandet mindre avlägset och därmed ökas legitimiteten för fattade beslut. Bland svårigheterna med att använda medborgarråd kan nämnas problem med att finna en rättvisande representation av samhället, problem att försäkra neutralitet och jämlikhet och ett ökat behov av administrativa resurser. I uppdraget för beredningen för samhällsdialog ligger att hitta former för dialog och kontakter med allmänheten. Det är därför logiskt att denna beredning handhar fortsatt hantering av motionärens frågeställningar. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge beredningen för samhällsdialog i uppdrag att utreda möjligheten att aktivt arbeta med medborgarråd eller liknande i Munkedals kommun. Kommunfullmäktige beslutar därmed att anse motionen bifallen. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

60 60

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 61 Sida 8 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Svar på motion från Tina Hemberg (V) om att starta en förskoleavdelning med genuspedagogik som verksamhetsgrund Tiina Hemberg (V) har lämnat in en motion (KS ) angående att starta en förskoleavdelning med genuspedagogik verksamhetsgrund. Motionen utgår från läroplanens krav på att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Enligt motionen så visar forskning på att istället för att förskolan motverkar traditionella könsrollet så förstärker de dessa istället. Det finns dock kommuner som arbetat aktivt med detta genom att utforma förskolor med genuspedagogik som verksamhetsgrund. I Munkedal kommer förskolan att byggas ut med flera avdelningar. En av dessa avdelningar skulle därför kunna utformas med en genuspedagogisk inriktning. Läroplanen och skollagen ligger till grund för verksamheten i alla förskolor. Det innebär en svårighet att utse en särskild förskoleavdelning som ska arbeta med genuspedagogik eftersom det förväntas att alla förskolor ska göra det. Forskning av bland annat Eidevold visar att även de förskolor som har haft en uttalad genusinriktning inte har ett mer jämställt arbete och bemötande av barnen än andra förskolor som inte har en uttalad genusprofil. Idag finns jämställdhet med på agendan i olika nätverksträffar med personal och det är något som kommer att fortsätta. Personalen har fått en utbildningsdag den 15 maj Kommande år kommer det också att bli en föreläsning om jämställdhet för all förskolepersonal i kommunen. Där diskuteras den förändrade synen på jämställdhet från tidigare kompensatorisk pedagogik där man bland annat delade upp barnen i pojk- och flickgrupper. Istället ska man se till varje barns behov och stärka barnens självbild så att de vågar göra ett eget val utan påverkan av traditionella normer om vad flickor och pojkar bör göra/ se ut/ agera. Jämställdhet handlar i mångt och mycket om barns inflytande. Förskolorna i Munkedal har sökt och blivit beviljade medel från Folkhälsorådet för att utveckla arbetet med barns inflytande. Detta kommer ytterligare att förstärka vårt jämställdhetsarbete i alla förskolor. Beredning Förskolechefernas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen.. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

62 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE En förskoleavdelning med genuspedagogik Tiina Hemberg (V) har lämnat in en motion (KS ) angående att starta en förskoleavdelning med genuspedagogik verksamhetsgrund. Motionen utgår från läroplanens krav på att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Enligt motionen så visar forskning på att istället för att förskolan motverkar traditionella könsrollet så förstärker de dessa istället. Det finns dock kommuner som arbetat aktivt med detta genom att utforma förskolor med genuspedagogik som verksamhetsgrund. I Munkedal kommer förskolan att byggas ut med flera avdelningar. En av dessa avdelningar skulle därför kunna utformas med en genuspedagogisk inriktning. Förskolechefernas svar Läroplanen och skollagen ligger till grund för verksamheten i alla förskolor. Det innebär en svårighet att utse en särskild förskoleavdelning som ska arbeta med genuspedagogik eftersom det förväntas att alla förskolor ska göra det. Forskning av bland annat Eidevold visar att även de förskolor som har haft en uttalad genusinriktning inte har ett mer jämställt arbete och bemötande av barnen än andra förskolor som inte har en uttalad genusprofil. Idag finns jämställdhet med på agendan i olika nätverksträffar med personal och det är något som kommer att fortsätta. Personalen har fått en utbildningsdag den 15 maj Kommande år kommer det också att bli en föreläsning om jämställdhet för all förskolepersonal i kommunen. Där diskuteras den förändrade synen på jämställdhet från tidigare kompensatorisk pedagogik där man bland annat delade upp barnen i pojk- och flickgrupper. Istället ska man se till varje barns behov och stärka barnens självbild så att de vågar göra ett eget val utan påverkan av traditionella normer om vad flickor och pojkar bör göra/ se ut/ agera. Jämställdhet handlar i mångt och mycket om barns inflytande. Förskolorna i Munkedal har sökt och blivit beviljade medel från Folkhälsorådet för att utveckla arbetet med barns inflytande. Detta kommer ytterligare att förstärka vårt jämställdhetsarbete i alla förskolor. Litteratur Eidevold, Christian. (2011). Anna bråkar. Libers förslag. Dolk, Klara. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront förlag. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Annika Laago Förskolechef Område norr Kerstin Kvinné Förskolechef Område syd MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

63 63

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 64 Sida 9 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Svar på motion från Tina Hemberg (V) om att förbättra kvinnofridsarbetet i Munkedals kommun Tina Hemberg (V) föreslår i en motion att kvinnofridsarbetet i Munkedals kommun bör förbättras. Sektorchef Stöd har handlagt motionen och lämnar följande bedömning: Socialtjänsten i Munkedals kommun har sedan fram till aktualiserat 11 ansökningar om bistånd till olika insatser avseende kvinnofrid, samt 2 anmälningar. I de fall där det har varit nödvändigt, har socialtjänsten köpt plats på olika kvinnojourer i regionen. Socialtjänsten är medveten om att det finns ett mörkertal och att många kvinnor söker hjälp på egen hand utan inblandning av Individ- och familjeomsorgen (IFO). När det gäller att starta en kvinnojour i kommunen finns problematiken att det är mycket få ärenden som aktualiseras hos socialtjänsten, vilket medför att en kommunal kvinnojour blir dyr att driva i egen regi. Det blir svårt att upprätthålla kompetens, kontinuitet och ekonomisk hållbarhet i en sådan verksamhet. Under har diskussioner förts med Uddevalla kommun om att upprätta ett avtal med Kriscentrum. Tyvärr har socialtjänsten inte kunnat prioritera ett sådant avtal ännu p.g.a. den ekonomiska situationen inom sektor Stöd. Tjänstemän arbetar dock vidare med frågan och ambitionen är att teckna avtal inför 2015 om det tillskjuts ekonomiska medel eller om sektorn kan omprioritera i sina egna verksamheter inför I dag finns inga ekonomiska medel avsatta för att upprätta samarbetsavtal med Kriscentrum i Uddevalla kommun eller att stödja omkringliggande kvinnojourer i närområdet. Socialtjänsten i Munkedal har en styrgrupp avseende våld i nära relationer. Styrgruppen består av företrädare från olika myndigheter som träffats regelbundet under ett år. Styrgruppen har tidigare försökt att stimulera till att starta någon form av ideell verksamhet kring dessa frågor i kommunen, vilket tyvärr gav ett klent resultat. Inga ekonomiska medel är avsatta för att starta upp en ideell kvinnojour i Munkedals kommun. Våld i nära relationer påverkar alla som befinner sig i sådana situationer. Barn, anhöriga och släkt och vänner påverkas. Socialtjänsten arbetar i synnerhet med de barn som drabbas av våld i nära relationer. Fokus är naturligtvis att våld och hot i familjen ska upphöra. När det gäller vuxna som blir utsatta för våld och hot, arbetar socialtjänsten stödjande för de individer som behöver komma ur sin situation. Socialtjänsten placerar vuxna och barn då det finns ett direkt skyddsbehov. Med ovanstående skäl föreslår sektorchefen kommunfullmäktige att avslå motionen Beredning Sektorchef Stöds tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens välfärdsutskott Välfärdsutskottets förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

65 65

66 66

67 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion avseende kvinnofridsarbete i Munkedals kommun, dnr KS Bakgrund: Vänsterpartiet Tina Hemberg, önskar att kvinnofridsarbetet i Munkedals kommun skall förbättras, se motion dnr KS Aktuell situation: Munkedals kommun, socialtjänsten, har sedan fram till aktualiserat 11 ansökningar om bistånd till olika insatser avseende kvinnofrid samt 2 anmälningar. I de fall där det har varit nödvändigt så har socialtjänsten köpt plats på olika kvinnojourer i regionen. Socialtjänsten är naturligtvis medveten om att det finns ett mörkertal här och att många kvinnor söker hjälp på egen hand utan inblandning av IFO. Huruvida kvinnojourer nekar hjälpsökande kvinnor utan socialtjänstens medgivande är en fråga för kvinnojourerna att svara på. Under har kontakter och diskussioner tagits med Uddevalla kommun avseende att upprätta ett avtal med kriscentrum. Tyvärr har inte Socialtjänsten kunnat prioritera ett sådant avtal ännu pga den ekonomiska situationen inom sektor Stöd. Dock så arbetar tjänstemän med detta och ambitionen är att teckna avtal inför 2015 om det tillskjuts ekonomiska medel för ett sådant avtal eller om Sektorn kan prioritera om i sina egna verksamheter inför Socialtjänsten i Munkedal har en styrgrupp avseende våld i nära relationer. Styrgruppen består av företrädare från olika myndigheter och träffas regelbundet under ett år. Styrgruppen har tidigare försökt att stimulera till att starta ngn form av ideell verksamhet kring dessa frågor i kommunen. Men tyvärr gav detta försök väldigt klent resultat. När det gäller uppstart av en kvinnojour så finns det en problematik i att det är väldigt få ärenden som aktualiseras hos socialtjänsten i kommunen vilket medför att en kommunal kvinnojour blir väldigt dyr att driva i egen regi och det blir svårt att upprätthålla kompetens, kontinuitet och ekonomisk hållbarhet i en sådan verksamhet. Socialtjänsten i Munkedal uppfyller idag kraven utifrån SoL 5 kap. 11 men ser naturligtvis att serviceutbud och tjänster kring dessa frågor kan förbättras i kommunen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Finns idag inga ekonomiska medel till att upprätta samarbetsavtal med kriscentrum i Uddevalla kommun. Finns idag inga ekonomiska medel inom Sektor stöd för att stödja omkringliggande kvinnojourer i närområdet. Finns idag inga ekonomiska medel till att starta upp en ideell kvinnojour i Munkedals kommun MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

68 sida Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Våld i nära relationer påverkar naturligtvis alla som befinner sig i sådana situationer. Barn, anhöriga och släkt och vänner påverkas. Socialtjänsten arbetar i synnerhet med de barn som drabbas av våld i nära relationer och vårt fokus är naturligtvis att familjesystemet skall upphöra med våld och hot. När det gäller de vuxna som blir utsatta för våld och hot så arbetar vi naturligvis stödjande för de individer som behöver komma ur systemet och vi placerar då det är ett direkt skyddsbehov för den vuxne och barn. Beslutet i sig påverkar inte gemene man utan frågan har ett mer övergripande perspektiv kring värderingar och normer etc i vårt samhälle. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej nödvändig Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Sektorchef Stöd Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Tina Hemberg (V) Sektorchef Stöd Akten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

69 69

70 70

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 71 Sida 10 KOMMUNSTYRELSEN Dnr Remissvar - Regional digital agenda för Västra Götalands län I oktober 2011 lanserade regeringen den svenska digitala agendan, en övergripande IT-strategi på nationell nivå. I april 2012 skrev Västra Götalandsregionen tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland en avsiktsförklaring med Näringsdepartementet där huvudpunkterna var att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och att en regional digital agenda ska tas fram för Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har nu tagit fram remissmaterial för en sådan agenda. Remissförfarandet avslutas den 19 september I remissmaterialet presenteras tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Varje mål bryts ner i mindre delmål och delas upp i nationellt, regionalt och lokalt ansvar. Svaret föreslås skickas in via e-post på bifogad blankett. Kommunstyrelsen antog har SKL:s strategi för e-samhället som för kommuner riktar in sig på samma tre huvudmål. I Strategi för e-samhället betonas vikten av samverkan i kommunal sektor kring dessa mål. Målen i den regionala agendan för Västra Götalands län står i direkt korrelation till målen i SKL:s strategi för e-samhället, här nedbrutna till regionala och lokala mål. SKL:s strategi för e-samhället är i sin tur knuten till ett flertal handlingsplaner på riksdags-, regerings- och EU-nivå. Målen i Regional digital agenda stämmer också överens med flera mål i kommunens målstyrningsmodell. Munkedals kommun har inga möjligheter att arbeta mot samtliga mål. Många av målen ligger också på regional nivå och kan inte anses vara kommunala angelägenheter. Flera av målen känns ännu inte genomarbetade och är allt för öppet skrivna. Arbetet för förvaltning och politik blir således att i nästa steg prioritera och välja ut några av målen att jobba mot i första hand. En del kan vi jobba med kommunspecifikt, medan vissa mål bör överlämnas till vår gemensamma IT-nämnd. Beredning Administrativa chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslaget Smart Region Västra Götaland En regional digital agenda för Västra Götalands län, med föreslagna synpunkter från förvaltningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

72 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remissvar - Regional digital agenda för Västra Götalands län I oktober 2011 lanserade regeringen den svenska digitala agendan, en övergripande IT-strategi på nationell nivå. I april 2012 skrev Västra Götalandsregionen tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland en avsiktsförklaring med Näringsdepartementet där huvudpunkterna var att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och att en regional digital agenda ska tas fram för Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har nu tagit fram remissmaterial för en sådan agenda. Remissförfarandet avslutas den 19 september I remissmaterialet presenteras tre överripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Varje mål bryts ner i mindre delmål och delas upp i nationellt, regionalt och lokalt ansvar. Svaret föreslås skickas in via e-post på bifogad blankett. Kommunstyrelsen antog har SKL:s strategi för e-samhället som för kommuner riktar in sig på samma tre huvudmål. I Strategi för e-samhället betonas vikten av samverkan i kommunal sektor kring dessa mål. Målen i den regionala agendan för Västra Götalands län står i direkt korrelation till målen i SKL:s strategi för e-samhället, här nedbrutna till regionala och lokala mål. SKL:s strategi för e-samhället är i sin tur knuten till ett flertal handlingsplaner på riksdags-, regerings- och EU-nivå. Målen i Regional digital agenda stämmer också överens med flera mål i kommunens målstyrningsmodell. Munkedals kommun har inga möjligheter att arbeta mot samtliga mål. Många av målen ligger också på regional nivå och kan inte anses vara kommunala angelägenheter. Flera av målen känns ännu inte genomarbetade och är allt för öppet skrivna. Arbetet för förvaltning och politik blir således att i nästa steg blir att prioritera och välja ut några av målen att jobba mot i första hand. En del kan vi jobba med kommunspecifikt, medan vissa mål bör överlämnas till vår gemensamma ITnämnd. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Svårt att se framtida ekonomiska konsekvenser i dagsläget. Beslutade ramar påverkas inte av beslut om remissvar MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

73 sida Miljö Den regional digitala agendan har hållbarhet som ett av fyra huvudmål och behandla begreppet ur flera olika synvinklar. Minskad pappersanvändning är en direkt konsekvens av ökad digitalisering. 3. Folkhälsa Medborgarens delaktighet i den lokala demokratin främjar folkhälsa. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslaget Smart Region Västra Götaland En regional digital agenda för Västra Götalands län, med föreslagna synpunkter från förvaltningen. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

74 Remissvar Västra Götalands läns Regionala Digitala Agenda(RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till max.falk@vgregion.se. 74 Datum Svarslämnare Organisation Aya Norvell, administrativ chef Munkedals kommun Skicka in via e-post: max.falk@vgregion.se senast den 19 september Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Sammanfattningen Inledning, kapitel 1. Bakgrund och status, kapitel 2 Visionen: Smart region Västra Götaland Tre övergripande mål 1. Enklare vardag för privatpersoner och företag 2. Smartare, öppnare och innovativare län X X X X X X

75 75 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 3. Högre kvalitet och effektivare verksamhet Målet är lite för övergripande och många delmål känns inte färdiga. Definiera ner fler tydliga punkter i detta mål. Strategi att nå målen. 1. Fokus på nytta för privatpersoner och företag. X 2. Informationsspridning X 3. Skapa aktiviteter och nätverk som gagnar målen. 4. Kraftsamla länet kring specifika delmål. Övergripande mål 1. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 X X X X X X Detta bör ledas regionalt. Inte kommunalt ansvar 2

76 76 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Delmål 1.7 X Delmål 1.8 Inte kommunalt ansvar Delmål 1.9 Övergripande mål 2. Delmål 2.1 Något öppet skrivet Definiera ner i faktiska aktiviteter och strategier. Delmål 2.2 Delmål 2.3 X X Delmål 2.4 Munkedals kommun har inte börjat processen med öppen data och kan inte vara klara till En vidare tidplan Övergripande mål 3. Delmål 3.1 X Bra mål, men målet känns inte färdigt. Delmål 3.2 Målet känns inte färdigt. Delmål 3.3 X Delmål 3.4 Bra mål, men målet känns inte färdigt. Delmål 3.5 X Delmål 3.6 X 3

77 77 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Hur skall målen utvecklas och följas upp(kap 4)? X Hur skall den digitala agendan utvecklas över tid(kap5)? Bra med levande dokument! Var ligger ansvaren/ansvaret? Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning(kap 6)? X 4

78 78 GENERELLA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Struktur på den regionala digitala agendan? Finns det andra delmål som borde varit med? Föreslå i så fall gärna sådana som skulle gagna målet. Bra! Tillräckligt många men en del skulle behöva definieras mer. Se respektive delmål. Finns det delmål som inte borde varit med? Nämn gärna sådana och varför de inte hör hemma här. 1.6, 1.8 För kommunal nivå inte relevant ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar 5

79 1 (2) 79 PM Datum Diarienummer RS RUN Till kommunerna i Västra Götaland Vi vill ha era synpunkter på Mål och strategidokument: Digital agenda i Västra Götaland I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och en strategi för att nå målen. Tre övergripande mål finns: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För varje konkret underliggande delmål (totalt 19 st) finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt agendan skall diskuteras med styrgruppen (BHU-presidiet) allteftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling regionalt finns för fyra delmål. Mål och Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: max.falk@vgregion.se

80 Datum (2) 80 strategidokumentet, Digital agenda i Västra Götaland skickas nu ut på bred remiss till berörda både inom och utanför länet. Remissförfarandet föreslås avslutas 19 september. Det kommer också att finnas möjligheter att besvara och ge feedback på förslaget via en länk till en webbsida där kommentarer kan ges. En videopresentation kommer att finnas där agendan presenteras mer utförligt via från mitten av juni. I videon finns också personer från nationell nivå som beskriver arbetet nationellt med den digitala agendan generellt och i förhållande till SKL s e-samhälle strategi och myndigheternas eförvaltningsstrategi. Vi vill ha era synpunkter senast den 19 september Vi vill få den digitala agendan antagen innan årsskiftet därav den något korta svarstiden. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson, regionutvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen För mer information kontakta: Max Falk, chef enheten för infrastruktur Box Göteborg Telefon: / E-post: max.falk@vgregion.se Tore Johnsson, handläggare Telefon: E-post: tore.johnsson@hiq.se Remissen skickas till: Kommunerna i Västra Götaland Västkom Sjuhärads kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionen Skaraborgs kommunalförbund Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Västtrafik Volvo Car Corparation Volvo IT Föreningen Great Stampen TeliaSonera Västsvenska Turistrådet GU, informatik, tillämpad IT Göteborgs Universitet Action Caring Business Region Göteborg Chalmers Innovation Ericsson Microwave Svenska Mässan Företagarna Miku Dataföreningen väst Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Örebro län Region Halland Region Värmland

81 81 IT i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional digital agenda för Västra Götalands län

82 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (49) 82 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE NATIONELLA INITIATIV OCH NATIONELL STATUS DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR I GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA AGENDAN STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND HUR SER DET UT INOM OFFENTLIG SEKTOR? EFÖRVALTNING HUR SER DET UT INOM NÄRINGSLIVET? IT-VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG DELMÅL FÖR: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? FÖRVALTNINGSFÖRSLAG FÖR ARBETETS FORTSÄTTNING REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR PROJEKTBESKRIVNINGAR. INFÖRS ALLT EFTERSOM PROJEKT STARTAS...49 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

83 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (49) 83 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland lyfter också fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Detta förslag ska efter remiss beslutas av Regionstyrelsen. Detta övergripande dokument för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP). Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland kan vara och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

84 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (49) 84 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, edelegationen och SKL:s hemsidor. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL:s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. För att mäta uppnådda resultat inom olika områden bör de av Digitaliseringskommissionen föreslagna indikatorerna användas i görligaste mån. Mer kring dem och aktuell utveckling på nationell nivå kan nås via Tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de 19 delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de diskussioner som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

85 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (49) 85 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt punkt 4 ovan skall diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling finns på fem delmål under regionalt ansvar. Alla delmål beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med Digital Agenda. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

86 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (49) 86 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.0 Inledning I detta dokument presenteras förslag på vad ett arbete med en regional digital agenda för Västra Götalands län bör innehålla. Den nationella digitala agendan är en IT-strategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari En arbetsgrupp har tagit fram detta förslag. Tillvägagångssätt beskrivs utförligare nedan. 1.1 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) lyfter fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. RUP konstaterar i pos IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälleekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. Man konstaterar där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs gärna mer om den Europeiska agendan här; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

87 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (49) 87 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). IT-minister Anna-Karin Hatt skriver i inledningen till den svenska digitala agendan att; Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av it kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT gör demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. 1.2 Syfte Detta dokument skall ses som ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland bör vara och vad en lämplig strategi för att nå Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

88 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (49) 88 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. 1.3 Nationella initiativ och nationell status På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissinen, edelegationen och SKL s hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via En mycket bra sammanfattning av det nationella arbetet görs i Jönköpings läns e- utvecklingsguide som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för regional e-utveckling. Nationella initiativ Inledningsvis presenteras en översikt över pågående nationella initiativ och deras påverkan på de regionala initiativen. En anledning till det är att många av de samverkansinitiativ som sker på regional nivå har tillkommit på grund av nationella uppmaningar eller stimulandsstöd. De olika nationella initiativen är dock inte alltid synkroniserade och det är inte särskilt lätt att förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Presentation av nationella initiativ I figur nedan presenteras några av de initiativ som idag påverkar de regionala samarbetena med e- utvecklingsfrågor. Med initiativ menas i detta sammanhang program, kommissioner eller någon form av temporär organisation med ett specifikt uppdrag knutet till en strategi eller handlingsplan. I figuren visas även organisationerna som står bakom initiativen samt en förklaring till hur och inom vilka fokusområden de olika initiativen påverkar de regionala samarbetena. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

89 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (49) 89 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Figur 3. En översikt över olika nationella initiativ inom e-utveckling och hur de påverkar de regionala samarbetena. Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt dess påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från IT- intensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E-delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt koordinerar förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

90 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (49) 90 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar regionerna främst genom att man från kommissionens sida arbetar med att få regionerna att arbeta vidare med den digitala agendan. Det sker genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. De har hittills lanserat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt och föreslår åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet i den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; - En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

91 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (49) 91 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. VINNOVA är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Huvuduppgiften är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I instruktionen står att detta ska ske genom finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling av effektiva innovationssystem samt genom att verka för att forskningsresultat kommer till nytta för samhället. VINNOVA finansierar forskning och utveckling inom flera områden som är relaterade till e-utveckling där även regional samverkan kan söka bidrag. Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband och nå målen har regeringen infört stöd som kan användas för att anlägga kanalisation samt ett beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Dessa stöd fördelas av PTS (post och telestyrelsen) till de olika regionala länsstyrelserna (eller i förekommande fall regioner, samverkansorgan eller sametinget) som hanterar kontakten med de som söker stödet. Länsstyrelserna har därför ofta en nyckelroll i planeringen för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden som sker tillsammans med länens kommuner. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

92 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (49) 92 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom ehälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av ehälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal ehälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. CeHis (Center för ehälsa i Samverkan). Center för Landstingens/regionernas gemensamma arbete med ehälsa förbereddes och beslutades under 2006 och startade årsskiftet 2006/2007 parallellt med den nationella IT-strategin för ehälsa. Innehållet i denna strategi konkretiserades i olika handlingsplaner genom CeHis samarbete. (DAarbetsgruppens kommentar: Från 2014 bildar CeHis och Inera.se en gemensam organisation med namnet "Inera - Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa"). CeSam (Center för esamhället). Ett annat initiativ är SKL:s bildande av CeSam som är ett programkontor inom SKL. CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Följande områden har valts ut: o ehälsa o Demokrati och delaktighet i e-samhället o Skola i e-samhället o Samhällsbyggnad, trafik och miljö i e-samhället o Näringsliv och arbete i e-samhället o Kultur och fritid i e-samhället o Gemensamma tjänster och funktioner CeSam har tagit fram två dokument som beskriver strategier och prioriteringar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

93 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (49) 93 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ o Strategi för esamhället o Handlingsplan för esamhället16 Sammanfattning av nationella initiativ Flera av dessa ovanstående nationella initiativ kan tyckas mer eller mindre helt överlappande. Det är dock en viss skillnad på syfte och målgrupp. - Regeringen, via bland annat näringslivsdepartementet, sätter upp målsättningar och strategier och arbetar på olika sätt (bland annat genom e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum) för att genomföra dessa och uppnå målen. Dessa initiativ är oftast riktade mot hela den offentliga sektorn. e- delegationens arbete riktas inte minst emot de större myndigheterna. - Initiativ som CeSam och CeHis styrs av och företräder å andra sidan sina medlemmar som utgörs landstingen och kommunerna i Sverige. Dessa har därför på ett annat sätt till uppgift att driva projekt och koordinera aktiveteter som utvecklar och underlättar för de egna organisationerna. - En stor skillnad mellan CeHis och CeSam är att den föregående har ordnat finansiering genom sina medlemmar och själva har en större möjlighet att driva gemensamma projekt medan CeSam i nuläget har mindre resurser att själva ta initiativ till och starta utvecklingsprojekt. - Något annat att notera kring de nationella initiativen är att flera av de stimulansbidrag eller stöd som betalas ut från dessa inte går (direkt) till enskilda kommuner eller landsting utan främst via regionala samarbetsorgan eller regionala myndigheter. Ovanstående utdrag kommer från Jönköpings läns Guide för effektiv regional e- utveckling som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för ändamålet. Vill man läsa mer ur denna är den tillgänglig via nedanstående länk; Uppdatering av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

94 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (49) 94 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.4 Digitaliseringens möjligheter Utifrån diskussioner inom arbetsgruppen och på de workshops som genomförts kan man se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge medborgare och näringsliv: Kraftfullt bredband även ute i vår landsbygd innebär möjligheter till att verkligen verka där man bor, kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt utan restriktioner. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobil bredband möjliggör att även kollektivtrafikresan ger full arbetskapacitet vilket är en stor fördel mot egna transportmedel. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunal och regionalt samarbete på helt nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensam organisation etc. Digitalisering kommer att ge nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med helt nya affärsidéer som kan erbjuda medborgare och näringsliv helt nya tjänster. Nya digitala tjänster kommer att kunna möjliggöra nya arbetssätt som ger bättre offentlig service till lägre kostnader. Nya digitala tjänster kommer att skapa bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt kommer att möjliggöra helt nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med en helt ny individuell anpassning. 1.5 Utmaningar i genomförandet av den regionala agendan Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: - Att införa helt nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara väldigt krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla skall hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

95 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (49) 95 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Våra ungdomar och unga vuxna mår sämre än tidigare generationer trots en betydligt bättre materiel situation. Nyttan med digitaliseringen för medborgare skall inte innebära att man stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga men är egentligen inte en del av denna regionala agendas mål. - Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. - Personlig integritet är ett komplicerat område när mer och mer människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. 2 Struktur för arbetet i Västra Götalands län 2.0 Styrgrupp Styrgrupp är BHU presidie, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen. Gruppen är endast rådgivande. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar samordnat med Sveriges länsstyrelser i arbetet med agendan. 2.1 Referensgrupp Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. DA-arbetsgruppens samordnare är sammankallande även för referensgruppen. Referensgruppens inbjudna är ; Namn Organisation Thomas Jungbeck Västkom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

96 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (49) 96 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Birgitta Molin Mellander Västra Götalandsregionen Högblom, Olle Lindsten, Jerker Olausson, Inge Volvo IT Ordförande Great samt HiQ Stampen Klas Bendrik Lars Sandquist Volvo Car Corporation TeliaSonera Peter Lönn Joakim Svärdström Lotta Nibell Keating Göteborg stad Sjuhärads kommunalförbund Västsvenska Turistrådet Jan Ljungberg Paul Svensson GU, informatik, tillämpad IT Action Caring Eva-Lena Albihn Johan Andinsson Ingmar Andersson Business Region Göteborg Chalmers Innovation Ericsson Microwave Fredrik Mellbin Maria Derner Svenska Mässan Företagarna Lars Backström Göran Ejbyfeldt Maria Gustafsson Västtrafik Västra Götalandsregionen Miku Linda Andersson Tore Johnsson (sammankallande) Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Bertil Törsäter Västra Götalandsregionen Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

97 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (49) 97 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills. Arbetet drivs från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har följande personer ingått; Namn Organisation Karl Fors Tore Johnsson(Samordnare) Västkom Västra Götalandsregionen Linn Waller Siv Torstensson Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund Maria Nilsson Michael Lekselius Kenny Stolpe Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Webbredaktör, Västra Götalandsregionen Erik-Wilhelm Graef Behm Örjan Hellström IT-Centrum Väst, Business region Göteborg Kultur i Väst Linda Andersson Länsstyrelsen Västra Götalands län Ett antal aktiviteter har genomförts sedan signatärskapet skrevs med Näringsdepartementet den 2 april Nedan ges några exempel på sådana; Maj 2012, workshop med 170 pers på Offentliga rummet har använts och distribuerats. 27 september 2012, Kommunledningsinformation och workshop halvdag i Göteborg. Näringsdepartement, Bredbandsforum, Digidel och SKL deltog. Ca 45 deltagare. Referensgruppsmöte, tre möten med workshops har genomförts, senast den 15 november oktober, Möte med VGR s IT-direktör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

98 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (49) 98 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 23 oktober 2012, Digital agenda diskussioner under halvdag på Kommunernas IT grupp Arkitekturledningsgrupps, ALVG, möte i Skövde. Januari 2013, DA-arbetsgrupp startade. sju möten har under året genomförts. Under 2012 diskuterades digital agenda på bredbandsgruppen UBit s möten. 23 januari 2013, IT och Innovationsmässan Easy Fair i Göteborg. Presentation av Digital agenda arbetet nationellt och i Västra Götaland. Innovationsarbete i VG-län samt hur kommunsamverkan inom IT bedrivs. Digitaliseringskommissionen och IT & Telekomföretagens Förbundsdirektör deltog. 14 mars 2013, ReVäst, Digitala motorvägar och digitala tjänster. Handelshögskolan april 2013, Konferensen WebCoast. Deltagande och seminarium gällande Digital agenda. 11 juni, redovisning och diskussion med samverkansgruppen för IT mellan landsting och kommuner, SITIV-gruppen. 28 juni, Genomgång och diskussion med Kommunalförbundschefer och Västkom. 22 oktober, avstämning med VGR s IT-direktör. 25 oktober, Kommunalförbundet FyrBoDal, Kommundirektörsmöte, Uddevalla 31 oktober, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 22 november, Kommunalförbundet Sjuhärad, Kommundirektörsmöte, Ulricehamn 10 december, genomgång på kommunernas Arkitekturledningsgrupps, ALVG 11 december, VGR ledningsgrupp 19 december 2013, redovisning och diskussion med samverkansgruppen SITIV 8 januari 2014, genomgång och diskussion Länsstyrelsen Västra Götalands län 16 mars, Webcoast 2014, Workshop 9 april, öppen data nätverk Gbg, frukost ihop med Gbg s Stad och SKL 17 april, möte med Göteborgs Stads Digital agenda-grupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

99 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (49) 99 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 25 april, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 2.3 Hur ser det ut inom offentlig sektor? Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta ändamål att vara lätta att nå och lätta att förstå. I arbetet med länsstyrelsernas e-förvaltning finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställs och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen. Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning. Våra målgrupper ska ha god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheter ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning. I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

100 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (49) 100 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare ska ansluta sig till e-legitimation. Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbgis-tjänsten Infokartan. För de som önskar använda länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen GISdata från länsstyrelserna. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt plattformsoberoende webbgis-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet Västra Götalands kommuner Västra Götalands kommunerna interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation/informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är de samma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling. Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är: Medborgare, företag och organisationer Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven. Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

101 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (49) 101 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ esamhället Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. När strategin är processad i kommuner och kommunalförbund kommer den att påverka kommande regionala samverkansområden från 2012 och framåt. För ytterligare information, följ nedanstående länk; Vård och omsorgsinitiativ Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi numera benämnd Nationell ehälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli Statliga myndigheters initiativ För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och edelegation för e-förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen. EU-satsningar Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma ITsystem blir naturliga verktyg för detta. Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma utvecklingsfrågorna. Regional styrning och ledning Denna av Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT) antagna handlingsplan presenterar regionala fokusområden inom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

102 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (49) 102 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Verksamhetsutveckling med stöd av IT för Västra Götalands 49 kommunerna (VGK). För varje prioriterat område presenteras en uppgift som skall drivas under handlingsplanens period Handlingsplanen kommer att revideras årligen vid behov. Ytterligare information finns nedan; Västra Götalandsregionen Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT strategi som beslutades under hösten En framtida vision för regionen är Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna. På nationella nivå finns redan tjänster som mina vårdkontakter. Nåbara via; Kulturområdet i Västra Götaland Det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för ABM- Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

103 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (49) 103 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande konferensen Digikult, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar. Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

104 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (49) 104 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.4 eförvaltning 2012 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år Samverkan inom e-förvaltning Vanligast förekommande e-tjänster* * 38 utvalda e-tjänster Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

105 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (49) 105 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Hinder för arbetet med e-förvaltning Flera tjänster har funnits i drift en längre tid såsom e-deklaration etc. En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk; Hur ser det ut inom Näringslivet? Företagarna, som representerar små och medelstora företag med medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis utifrån genomförda enkäter till sina medlemmar; 1. Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet? - Lokala myllan är mycket viktigt, företagande kan knappast beordras fram centralt. - Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop. - Fler lokala/regionala/nationella och globala kluster växer fram. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

106 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 26 (49) 106 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar. - E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion - Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. 2. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna - Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. - Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar. - Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare. Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare. Ett sätt att öka lönsamheten i företaget. Dels genom att minska administrativa kostnader, effektivisera inköp och öka försäljningen genom bättre marknadsföring och distributionskanaler (e-handel). - Ökad möjlighet att ge service via internet samt göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp. - En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. Underlätta i kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc. Underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom AF. Skatteverket upplevs som ett föredöme. 3. Problemställningar hos företagen - Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

107 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 27 (49) 107 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda. - Generationsväxling, nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna. - Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan. - Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden. - Olika system för elegitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader. - Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. - Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e- handel, e-inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media etc, säkerhet. - IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till bättre medlemspris. - Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Svårt att få den hjälp och stöd man skulle vilja få. De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, bara inom Göteborgsregionen personer. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera. En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

108 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 28 (49) 108 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ företagen inom den offentliga sektorn under namnet Regionalt bedrivs ett bra arbete inom 3 IT-visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. 3.1 Målen för den regionala digitala agendan Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

109 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 29 (49) 109 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regeringskansliets handlingsplan för eförvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 3.2 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera eller genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. Utifrån ovanstående utgångspunkter redovisas nedan ett antal förslag på delmål som bör vara rätt väg de närmaste åren. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå detta mål. En förvaltningsgrupp för agendans Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

110 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 30 (49) 110 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförande i nästa steg, se förslag kapitel 6, behöver ha en ordnad finansiering för den informationsspridning och de aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs regionalt för kraftsamling enligt punkt 4 ovan diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Dessa förslag beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den regionala digitala agendan. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

111 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 31 (49) 111 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag. 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning. 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

112 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 32 (49) 112 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.4 Delmål för: Enklare vardag för privatpersoner och företag 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning Våren 2013 pågår det fiberföreningsaktiviteter i 117 av 150 bristområden. Ca 111 fiberföreningar finns fortfarande utanför kön i januari Ca hälften av bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Ca 16 % av detta hamnar troligtvis i Västra Götalands län. Uppgift: Bredbandstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna skall omhänderta de 150 bristområden som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner tar fram en bredbandstrategi Regionalt ansvar: Framtagande av förslag på ny Bredbandstrategi för länet sker inom arbetsgruppen UBit under Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga och stabila regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. Tidsplan: Ny bredbandstrategi för Västra Götalands län finns hösten Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns Ett nationellt arbete är klart kring skapande av regelverk och marknad för godkända e-legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Genomföra enligt nationella möjligheter Regionalt ansvar: Informationsspridning. Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

113 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 33 (49) 113 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart på nationell nivå. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag. Kraftsamling nr 1. Offentligt sektor uppfattas ha låg tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden VGR erbjuder projekt för upphandling av små kommuners e-tjänstplattform Uppgift: Utreda vilka organisationer som skulle ha glädje av en gemensam e- tjänsteplattform. estrategiarbete bör genomföras i alla offentliga organisationer. Ansvar: Framtida arbetsgrupp ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan Lokalt ansvar: Att genomföra ett estrategiarbete, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1: Utreda hur en eller flera gemensamma e- tjänsteplattformar skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

114 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 34 (49) 114 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Sprida information om upphandlingen är klar och vad tjänsterna e-arkiv kan leverera för en digitaliserad informationsförsörjning. Involvera alla kommuner och Västra Götalandsregionen. Lokalt ansvar: Genomföra digitalisering av organisations informationsförsörjning Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 2: Utreda hur gemensamma avrop skulle kunna ske där också gemensam informationsklassning, delmål 2.4, är en viktig beståndsdel. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande senast Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder Väsentliga adresserings och säkerhetstjänster såsom IPv6och DNSSEC ska kunna hanteras hos offentliga organisationer. Uppgift: IPv6 och DNSSEC skall kunna hanteras hos offentliga organisationer senast Lokalt ansvar: Respektive organisation ansvarar för genomförande Regionalt ansvar: Informationsspridning Nationellt ansvar: Post och telestyrelsen vägleder och informerar fortsatt i frågan. Gärna med fortsatt stimulansbidrag Tidplan: Genomförande bör vara klart 2014 överallt i Västra Götaland. 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga. I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin IT-användning, sett även ur ett internationellt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

115 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 35 (49) 115 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Framtida arbetsgrupp kan bistå efter behov. Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag goda möjligheter att nyttja digitalisering. Goda exempel på användande finns. Trots dessa är uppfattningen att stor del av ledare och pedagoger behöver stöd för att anpassa pedagogik och ledning för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland sker från många håll redan idag. Framtida arbetsgrupp kan främja detta efter behov. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

116 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 36 (49) 116 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen, exempelvis PTS och Sogeti. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom ITsektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län. Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

117 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 37 (49) 117 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.5 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Lämplig offentlig information ska finnas tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data) Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

118 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 38 (49) 118 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.6 Beskrivning av delmål för: smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet förbättrad dialog. Uppgift: Skapa öppenhet, bjuda in oftare till dialog. Informera mer och bättre. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast? Lokalt ansvar: Genomföra lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebildliga som gott exempel (webbsändningar mm). 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS tjänst för att skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade 2013 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

119 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 39 (49) 119 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data). Kraftsamling nr 3. Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de dokumentationssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringslivet att ta fram nya och innovativa tjänster. är plattformen som är till för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Uppgift: Ta fram gemensam informationsklassningsmodell för klassificering av befintlig information och tillgängliggörande av exempelvis öppen data. Följa och informera om utvecklingen. SKL har våren 2014 lanserat ett genomarbetat förslag som skulle kunna var en väg framåt. Lokalt ansvar: Kravställa och delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell. Klassificera och hantera organisationens information Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Framtida arbetsgrupp bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Informationsspridning Nationellt ansvar: Föreslå en informationsklassningsmodellen som kan hanteras ändamålsenligt. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

120 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 40 (49) 120 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

121 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 41 (49) 121 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.7 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information skall gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift 6. Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

122 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 42 (49) 122 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.8 Beskrivning av delmål för: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. Uppgift: Arrangera seminarium med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Ta fram förslag och lämpliga aktörer för deltagare. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e-utveckling under den nationella agendans slogan IT i människans tjänst. Nationellt ansvar: Tidplan: Från hösten Öka innovation i offentliga tjänster Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförts. Ett nytt sätt att lösa befintliga verksamheters mål och syfte Uppgift: Ta fram förslag och genomför med lämpliga aktörer. Lokalt ansvar: Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör genomföra denna aktivitet. Nationellt ansvar: Tidplan: Starta våren Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt. Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

123 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 43 (49) 123 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten och skärmdelningssystem. Verka för att om restid övergår mötestid, att då kräva att mötet genomförs på distans. Utreda och ta fram gemensam standard mellan VGR, Stat och kommunerna för distansmöten. Lokalt ansvar: Genomföra distansmöten. Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att information om möjligheter och metoder ges och tillsammans med andra aktörer utreda gemensam standard. Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer. Kraftsamling nr 4. I offentlig verksamhet finns ett stort antal stödsystem för olika typer av dokumentation. Ett antal av dessa innehar dessutom samma information. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget och vilka integrationer som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra till kravställning på förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen genomförs under Utreda effektiv offentlig IT-drift. Kraftsamling nr 5. I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

124 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 44 (49) 124 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Ett annat exempel är Google som bara har några få fysiska driftscentraler i världen. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen bör startas under Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland I dagsläget finns många mindre stadsnät som arbetar med lokala utmaningar inom bredbandsområdet. Ett gemensamt bolag för bredband i Västra Götaland kan öka försäljning i befintliga stadsnät och öka konkurrensen på marknaden. En samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna/stadsnäten i syfte att främja bredbandsutvecklingen, främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland, förbättra förutsättningarna för länets näringsliv, öka intäkterna och minska kostnaderna i befintliga stadsnät och öka kvaliteten i dessa nät. Genom att saluföra svartfiber och kapacitetstjänst från ett gemensamt offentligt företag. Uppgift: Utreda och ta fram förslag på hur ett gemensamt marknadsföringsbolag skulle kunna startas. Förslag med aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan för fyra år är ute hos alla instanser från våren Lokalt ansvar: Delta i bolaget som aktieägare när det bildas november-december Regionalt ansvar: Gemensam regional arbetsgrupp finns med Västra Götalandsregionen och stadsnätens förening Västlänk. Bredbandsarbetsgruppen Ubit har ett ansvar är att informera och beskriva möjligheter så att så många av befintliga stadsnät och kommuner blir delägare i det nya regionnätsbolaget. Nationellt ansvar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

125 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 45 (49) 125 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utredningen klar och förslag skickat ut till potentiella ägare mars-april Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med en digital agenda är ett nytt koncept. Genom den myndighetsövergripande samerkan är det svårt att på förhand beskriva hur föreslagna aktiviter skall följa upp. Målet är att Västra Götaland skall bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. Dessa bör följas upp med ytterligare regionala. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Förslagsvis tar framtida arbetsgrupp fram förslag på uppföljning, senast ett år efter antagen regional digital agenda. 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor exempelvis, nu ses de av många medborgare som en självklarhet. Nya digitala möjligheter bör kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till befintlig organisation, främst till framtida arbetsgrupp för den regionala digitala agendan, kan nya områden hanteras löpande. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt. Förmodligen kan framtida uppföljnings- och åtgärdsplan vara en framgång för att den digitala agendan ska kunna utvecklas. Den regionala digitala agendan skall vara ett levande dokument. 6 Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning Arbetsgruppen har tittat närmare på hur man genomför liknande uppdrag i andra delar av Sverige. Den regionala samverkan som sker politiskt mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen inom beredningsgruppen för hållbar utveckling är en mycket bra strategisk utgångspunkt. Vid ett genomförande kommer en regional partssammansatt arbetsgrupp att behövas. Förslagsvis skulle denna grupp kunna fungera i en rådgivande och eventuellt utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med de föreslagna kraftsamlingarna utifrån inkomna remissvar och andra pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Ett lämpligt namn för denna operativa grupp skulle kunna vara e- rådet/e-utvecklingsrådet. Rådgivande funktioner, likt ett e-råd, används i flera andra delar av Sverige. En referensgrupp finns redan skapad för ändamålet, den bör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

126 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 46 (49) 126 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram. Arbetet med den digitala agendan genomförs övergripande på europeiskt nivå. Det perspektivet kan presenteras på följande vis; På samma sätt kan man beskriva arbetet på regional nivå på följande vis; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

127 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 47 (49) 127 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Den taktiska nivån kan detaljeras med följande befintliga grupper. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

128 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 48 (49) 128 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 7 Referenser och källförteckning Visionen Det goda livet i Västra Götaland, 2005 Strategi 2020, regional tillväxt och utvecklingsplan(rup), september 2013 Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren 2013 Sveriges Digitala agenda, oktober SKL:s esamhälle strategi, Sveriges eförvaltningsstrategi, december 2012 Principer för digital samverkan, edelegationen En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13 Öppen data; Mina meddelanden; Mina vårdkontakter; Näringslivsstöd; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

129 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 49 (49) 129 Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8 Bilagor Projektbeskrivningar. Införs allt eftersom projekt startas. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

130 130

131 131 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Strategi för esamhället

132 132

133 Strategi för esamhället 133

134 134 SKL:s nationella styrgrupp för esamhället har lett arbetet med denna strategi. Styrgruppen har bestått av kommundirektörer; Lennart Jonasson, Nacka (ordf.), Annika Wennerblom, Trollhättan, Christer Engström, Ovanåker, Göran Persson, Kristianstad, Joachim Danielsson, Täby, Palle Lundberg, Helsingborg, Peder Koldeus, Dals Ed samt Anders Malmquist, stadsdelsdirektör Malmö, Mona Boström, f.d. landstingsdirektör i Stockholms läns landsting och f.d. ordförande i Center för ehälsa i samverkan, Ulrica Landström, projektledare NPÖ, Örebro läns landsting och IT-direktörerna Anette Holm, Stockholm och Magnus Petzäll, Göteborg. SKL:s interna estyrgrupp har varit beredande organ; Gunilla Glasare, Göran Stiernstedt, Åke Rosandher, Catharina Mann, Göran Roos, Ulrica Pileståhl och Per-Arne Andersson. Under arbetets gång har samråd skett med representanter från kommuner, landsting, regioner, regionala samverkansforum, Näringsdepartementet, E-delegationen, Center för ehälsa i samverkan, Inera, Sambruk m.fl. Projektgrupp på SKL: Bengt Svenson, Kerstin Wiss Holmdahl, Björn Björk, Jörgen Sandström och Åsa Zetterberg (projektledare). Upplysningar om innehållet: Åsa Zetterberg, asa.zetterberg@skl.se, tel Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: Text: Åsa Zetterberg Foto: Casper Hedberg, Johan Alp/Johnér, Johan Willner/Johnér, Istock, Matton, Pia Nordlander, Thomas Henrikson Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, 2011

135 135 Förord Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. E-förvaltning är så mycket mer än en fråga om IT. Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. Med utgångspunkt i olika individers behov behöver denna resurs utnyttjas på bästa sätt i den pågående moderniseringen av offentlig sektor. Sverige är bland de främsta länderna i världen när det gäller e-förvaltning och IT-mognad. Men utvecklingspotentialen är mycket stor och gränserna för vad som är möjligt förflyttas hela tiden. Allt fler tar för givet att ärenden ska kunna utföras enkelt och säkert via nätet. Det finns kommuner, landsting och regioner som är förebilder i utvecklingen av e-förvaltning. Men för de allra flesta innebär detta stora utmaningar och det är få som själva har kompetens eller resurser att driva denna angelägna verksamhetsutveckling. Gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan är därför nödvändig. SKL:s styrelse har uppdragit åt SKL:s kansli att ta fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. SKL:s styrelses beslut om denna strategi innebär: >>att det är nödvändigt att kommunal sektor i högre grad samverkar kring utveckling av e-förvaltning i linje med strategins mål och insatsområden. >>att SKL har ett övergripande uppdrag för att stödja kommuners, landstings och regioners utveckling av e-förvaltning. >>att SKL återkommer till sina medlemmar rörande behov av gemensamma överenskommelser och finansiering kring utveckling av e-förvaltning. Förverkligandet av strategin och den fortsatta utvecklingen av e-samhället förutsätter stort engagemang och ansvarstagande av samtliga kommuner, landsting och regioner. Det är angeläget att strategin blir föremål för lokala och regionala diskussioner. SKL:s styrelse rekommenderar kommuner, landsting och regioner att för sin del anta strategin för esamhället. Sveriges Kommuner och Landsting 29 april 2011 Anders Knape Ordförande

136 136

137 137 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Inledning 10 Ökad kommunal samverkan nödvändig 11 Syfte och framgångsfaktorer 13 Vad är nyttan och potentialen? 15 Övergripande mål 15 Enklare vardag för privatpersoner och företag 16 Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet 17 Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten 19 Strategiska utmaningar som insatsområden 21 Insatsområde 1: Ledning och styrning 21 Kraftsamling och samordning på nationell nivå 22 Samarbete och ansvarstagande lokalt och regionalt 23 Insatsområde 2: Lagar och regelverk 23 Samverkansmöjligheter 23 Digital ärendehantering och informationsförsörjning 24 Offentlighet och sekretess 25 Insatsområde 3: Informationsstruktur och begrepp 27 Insatsområde 4: Infrastruktur och informationssäkerhet 27 Öppenhet istället för stuprör och inlåsning 28 Informationssäkerhet 31 Genomförande 31 Organisation och samverkan 32 Planer och uppföljning 32 Finansiering och överenskommelser

138 Kapitel X. Kapitelnamn Strategi för esamhället

139 139 1 KAPITEL Sammanfattning Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter för att bemöta dessa förväntningar och även klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minska klimatpåverkan. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. 1 E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. Det är hög tid att kommunal sektor kraftsamlar och i större grad samverkar kring utveckling av e-förvaltning. Med en nationell uppslutning kring vissa gemensamma spelregler för e-förvaltning kan kostnader begränsas, beställarrollen stärkas och trösklarna för utveckling av e-förvaltning och e-tjänster sänkas, vilket i sig medför bättre service till privatpersoner och företag. Denna strategi är ett svar på krav ställda mot SKL att med hänsyn till hela den kommunala bredden av verksamheter ta rollen att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning. Strategin visar inriktningen på det arbete som behöver göras gemensamt inom sektorn oavsett verksamhetsområde. Strategin pekar ut tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: >>Enklare vardag för privatpersoner och företag >>Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet >>Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Det är ett viktigt arbete som ligger framför oss, där vi i offentlig sektor måste samverka och driva utvecklingen framåt för att tillmötesgå företagens och medborgarnas förväntningar. Anders Knape, Ordf. (m) Sveriges Kommuner och Landsting Not. 1. EU Kommissionen, En digital agenda för Europa, KOM (2010) 245 Strategi för esamhället 7

140 Kapitel 1. Sammanfattning 140 Strategin fokuserar på fyra strategiska utmaningar. Varje strategisk utmaning hanteras inom ett insatsområde med utpekade mål och insatser. Med utgångspunkt i dessa mål identifieras fyra strategiska utmaningar som strategin fokuserar: >>att prioritera och samordna utveckling av e-förvaltning, >>att skapa juridiska möjligheter för utvecklingen, >>att definiera, strukturera och använda gemensamma begrepp och termer, >>att skapa tekniska förutsättningar för säker och effektiv hantering och utbyte av information. Varje strategisk utmaning hanteras inom ett insatsområde med utpekade mål och insatser. De fyra insatsområdena är Ledning och styrning, Lagar och regler, Informationsstruktur och begrepp samt Infrastruktur och informationssäkerhet. Insatserna syftar till att skapa ett strategiskt ramverk med gemensamma spelregler och förutsättningar för utveckling av e-förvaltning. Realiseringen av denna strategi och det fortsatta arbetet med att utveckla e-samhället kommer att kräva omfattande arbete och resurser på alla nivåer. Det är nödvändigt att SKL blir mer aktivt, pådrivande och samordnande för denna angelägna utveckling. Men det kommer framförallt att krävas insatser i varje kommun, landsting och region och samverkan mellan dessa. Dessutom kräver genomförandet en nära samverkan med staten. Eftersom det brådskar med insatserna måste genomförandet påbörjas omgående. 8 Strategi för esamhället

141 141 2 KAPITEL Inledning Privatpersoner och företag förväntar sig god service genom enkla kontaktvägar till offentlig sektor. Det handlar om att snabbt, enkelt och med hög säkerhet kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande när man vill, var man vill och hur man vill på sina egna villkor. Till följd av att 84 procent av svenskarna över 16 år använder Internet och att 81 procent av dessa gör det dagligen 2 är digitala kontaktvägar förstahandsvalet för många idag. 3 Samtidigt finns det människor som inte är digitalt delaktiga och som därmed ställs helt eller delvis utanför när samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på Internet. Offentlig sektor möter även andra utmaningar som kräver nytänkande och strategiskt utnyttjande av informationsteknik (IT). Inom ett drygt decennium kommer effekterna av att antalet äldre blir fler, samtidigt som den arbetsföra delen av befolkningen endast ökar marginellt. Kraven på välfärd och minskad klimatpåverkan ökar. Dessutom ökar kraven på konkurrenskraft och innovation till följd av globaliseringen. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter för att klara dessa samhällsutmaningar. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. 4 Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för cirka 70 procent av medborgarkontakterna i offentlig sektor och åtta av tio företagare har kontakter med kommunen är utvecklingen av e-samhället något som i allra högsta grad påverkar och påverkas av kommunal sektor. Du ska kunna uträtta ärenden när det passar dig bäst, alla dagar i veckan och dygnet runt. Lena Micko kommunalråd (S) Linköpings kommun, styrelseledamot Sveriges Kommuner och Landsting Not. 2. Svenskarna och Internet,.se 2010 Not. 3. Finansdepartementet, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, 2010 Not. 4. EU Kommissionen, En digital agenda för Europa, KOM (2010) 245 Strategi för esamhället 9

142 Kapitel 2. Inledning 142 Det är i högsta grad en fråga om verksamhetsutveckling, där vi hela tiden måste fråga oss om vi erbjuder välfärdstjänster på bästa möjliga sätt. Carola Gunnarsson oppositionsledare kommunstyrelsen (C) Sala kommun, 3:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Not. 5. Finansdepartementet, Handlingsplan för e- förvaltning, 2008 Genom e-förvaltning bidrar kommunal sektor till e-samhället. E-förvaltning definieras som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. 5 Initialt användes informationstekniken främst i rationaliseringssyfte för att förbättra den interna administrationen och minska dess kostnader. Med Internets intåg skapades möjligheter att underlätta kontakten med privatpersoner och företag. E-tjänster används idag för att erbjuda god service, öka kvalitet och effektivitet i verksamheter. Ökad kommunal samverkan nödvändig Utifrån de utmaningar som offentlig sektor står inför är det hög tid att kraftsamla kring e-förvaltning och ta till vara dess potential. De grundläggande förutsättningarna för e-förvaltning skapas genom lagar och regler, processer och arbetssätt, informationsstruktur och begrepp samt genom IT-infrastruktur. Det behövs gemensamma spelregler som möjliggör ett enkelt, säkert och integritetsbevarande informationsutbyte över verksamhets- och organisationsgränser i offentlig sektor. Stora insatser behövs dessutom för att skapa IT-infrastrukturella förutsättningar. Det är få kommuner, landsting och regioner som själva har kompetens eller resurser att driva den angelägna verksamhetsutveckling som e-förvaltning innebär och skapa lösningar för e-tjänster. Skillnaderna i olika förutsättningar kan överbryggas med gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan. Det är avgörande att det blir en nationell uppslutning kring gemensamma spelregler och viss IT-infrastruktur så att inte enskilda kommuner, landsting och regioner behöver hantera olika förutsättningar för olika verksamhetsområden. Med överenskommelser kring grundläggande spelregler och förutsättningar kan kostnadsutvecklingen bromsas, beställarrollen stärkas och trösklarna för utveckling av e-förvaltning och e-tjänster sänkas. Sammantaget medför det bättre service till privatpersoner och företag. Det räcker inte med en ökad kommunal samverkan. Hela den offentliga sektorn måste samverka kring utbyte av information över organisationsgränser och ett mer samordnat bemötande gentemot privatpersoner och företag. Viss samordning behövs även på europeisk nivå. Inom vård, omsorg och socialtjänst finns sedan några år tillbaka ett nationellt samordnat utvecklingsarbete rörande ehälsa. Likaså pågår nationellt samordnade arbeten för exempelvis geografisk information (geodata), intelligenta transportsystem och tjänster (ITS) samt e-handel. Därtill sker ett omfattande utvecklingsarbete av e-förvaltning inom enskilda kommuner, landsting och regioner, i olika samverkansinitiativ samt i den av regeringen tillsatta E-delegationen, där SKL deltar. Det som nu efterlyses och som denna strategi är ett svar på är att SKL med hänsyn till hela den kommunala bredden av verksamheter tar rollen att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning. 10 Strategi för esamhället

143 143 Syfte och framgångsfaktorer Syftet med strategin är att förbättra kommunal sektors förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden. Strategin visar inriktningen på det arbete som behöver göras gemensamt inom sektorn oavsett verksamhetsområde. Viktiga framgångsfaktorer för realiseringen av strategin och utveckling av e-förvaltning: >>Att frågor rörande e-förvaltning prioriteras och att det sker ett brett samarbete inom hela den offentliga sektorn. >>Att kommuner, landsting och regioner tar ansvar för att utveckla verksamheten med stöd av IT. >>Att SKL tar uppdraget att utifrån sina medlemmars behov driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning. >>Att SKL återkommer till sina medlemmar rörande behov av gemensamma överenskommelser och finansiering. Syftet är att är att förbättra kommunal sektors förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden. Strategin har kopplingar till regeringens Handlingsplan för eförvaltning, E- delegationens Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, regeringens förvaltningspolitiska proposition Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, EU:s Digitala Agenda och Handlingsplan för e-förvaltning. Den kompletteras av strategier såsom Nationell ehälsa, Nationella geodatastrategin och Strategi och handlingsplan för användning av ITS (intelligenta transportsystem och tjänster). Strategin är även ett inspel till regeringens E-delegation och den kommande Digitala Agendan för Sverige. Strategin riktar sig till förtroendevalda, till ledande tjänstemän och medarbetare i kommuner, landsting och regioner samt till andra intressenter som deltar i utvecklingen av e-samhället. Strategi för esamhället 11

144 Kapitel X. Kapitelnamn Strategi för esamhället

145 145 3 KAPITEL Vad är nyttan och potentialen? Exempel på den nytta och potential som finns i förbättrat utnyttjande av IT i offentliga verksamheter och med utvecklad e-förvaltning. Bättre undervisning i skolan Lärare som ligger i framkant använder modern teknik för att väcka elevernas intresse, möta deras skiftande behov och bli bättre pedagoger. Användande av IT öppnar skolan för världen utanför skolväggarna, underlättar dokumentation och bedömning, liksom kommunikationen med hemmen. Att endast dela ut datorer till elever räcker inte, utan det är lärarnas kompetens och hur teknik används som har betydelse för undervisning, lärande och resultat. 6 Ökar patientsäkerheten Omkring patienter skadas och dör årligen till följd av felbehandlingar i vården. En viktig orsak till detta är brister i informationshanteringen. Med satsningar på ehälsa kan viktig medicinsk information följa patienten och minska risken för felbehandlingar och felmedicinering. 7 Minskar energiförbrukning, olyckor och trängsel IT kan bidra till att minska koldioxidutsläppen med upp till 15 procent, framförallt inom områdena byggande, boende, energi och transporter. 8 Användandet av olika ITS-lösningar inom vägtransportsektorn i Europa har minskat CO2-emissionerna med procent, olyckor och incidenter med 5 15 procent och trängseln med 5 15 procent. 9 Med IT som möjliggörare kan vi utveckla skolan, vården och samhällsbyggandet. Kalle Sandström, Landstingsråd (s) Blekinge, Vice ordf. SKL:s beredning för esamhället Not. 6. OECD, The New Millenium Learners. 2009, University of Strathclyde, The impact of ITC in schools A landscape review, Not. 7. Socialstyrelsen, 2008 Not. 8. EU Kommissionen, Utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, KOM (2009) 111 Not. 9. Trafikverket, Strategi och handlingsplan för användning av ITS, 2010 Strategi för esamhället 13

146 Kapitel X. Kapitelnamn 146 Minskar byråkrati och risk för fel Nya och effektiva e-tjänster har bidragit till att minska företagens totala administrativa kostnader med 7 miljarder, från ursprungliga 96,5 miljarder, mellan åren Genom införande av elektroniskt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter kan felaktiga utbetalningar i trygghetssystemet förhindras. Det skulle medföra en årlig nettobesparing på i storleksordningen 150 miljoner kronor per år. 11 Utvecklar demokratin Erfarenheter visar att man med ny teknik kan nå andra grupper än de som vanligtvis kommer på fysiska möten för samråd. Det blir också en större spridning i åldrar och kön och ger möjlighet för medborgarna att delta när de själva vill och kan. Dessutom kommer synpunkter och återkoppling på förslag snabbare. 12 Not. 10. Tillväxtverket, 2010 Not. 11. Riksrevisionen, Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem, 2010 Not. 12. SKL, IT i demokratins tjänst, 2010 Not. 13. EU Kommissionen, Rapport om digital konkurrenskraft, 2010 Drivkraft för tillväxt och sysselsättning Under de senaste 15 åren har IT stått för hälften av produktionstillväxten i Europa och är ett av de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin ur tillväxtsynpunkt. 13 Genom att möjliggöra för olika aktörer att vidareutnyttja elektroniskt lagrad offentlig information till att skapa e-tjänster och appar öppnas en marknad för information. Denna marknad har redan åstadkommit en snabb ökning av antalet arbetstillfällen, särskilt i små nystartade företag. 14 Strategi för esamhället

147 147 4 KAPITEL Övergripande mål Strategin lyfter fram tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: >>Enklare vardag för privatpersoner och företag >>Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet >>Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten De tre målen kan brytas ned och konkretiseras inom olika verksamhetsområden och organisatoriska enheter i offentlig sektor. Målen kan härledas till regeringens mål för e-förvaltning som är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhället. 14 Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt få kontakt med, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det är enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Företagens administrativa kostnader minskar. I takt med att allt fler använder Internet föredras digitala kontaktvägar till offentlig sektor. 15 Exempelvis söker två av tre internetanvändare efter hälsoinformation på nätet. Samtidigt är en del av befolkningen inte delaktig i informationssamhället. Utformningen av esamhället ska ske med beaktande av Samhället förändras starkt i och med digitaliseringen. Därför behövs politiska visioner och mål som pekar ut riktningen, skapar trygghet och ett innovativt klimat. Jerker Swanstein, Ledamot Regionfullmäktige (m) Skåne, ordf. SKL:s beredning för esamhället Not. 14. Finansdepartementet, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, 2010 Not. 15. Finansdepartementet, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, 2010 Strategi för esamhället 15

148 Kapitel 4. Övergripande mål 148 Utmaningar i samhället där det krävs satsningar på e-förvaltning för att göra det enklare för privatpersoner och företag är t.ex att: >>förenkla anmälan vid vård av sjukt barn, >>minska uppgiftslämnandet för företagare, >>förbättra tillgång till geodata, >>förbättra tillgång till information om utbud av kultur och fritid, >>förenkla för den enskilde att hitta rätt i offentlig sektors serviceutbud och myndighetsutövning, >>förbättra tillgång till information om elevers utveckling i skolan, >>möjliggöra patienters tillgång till sin vårdjournal, >>erbjuda ett samlat och samordnat tjänsteutbud för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och integration, >>förbättra trafikinformation och betalsystem i kollektivtrafiken. Utmaningar i samhället där det krävs satsningar på e-förvaltning för att stödja innovation, insyn, dialog och delaktighet är t.ex: >>förenkla tillgång till offentlig information för att stödja konkurrens, valfrihet och innovation, >>förbättra den enskildes möjlighet att realisera egna behov, bidra till att lösa problem och göra medvetna val, >>förbättra möjligheterna till medborgardialog som underlag för politiska beslut. Not. 16. An Open Declaration on European Public Services, 2009 Not. 17. EU:s PSI-direktiv 2003/98/EG Not. 18. Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen människors olika förutsättningar att använda informationsteknik och skapa möjligheter därefter. Därför behöver olika kontaktvägar erbjudas baserat på privatpersoners och företags förmåga och val; personligt besök, kontaktcenter, telefon, e-post, fax, sms, sociala medier, e-tjänster via datorns webbläsare eller så kallade appar i smarta mobiltelefoner. För att förenkla kontaktytan till offentlig sektor behöver e-tjänster vara lätta att hitta, användarvänliga, någorlunda likartade och i många fall samordnade. Ibland uppstår behov av kontakter med flera olika kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Exempelvis när en privatperson har arbete eller fritidshus i annan kommun än sin hemkommun eller erhåller vård i annat landsting. För en företagare kan det handla om att vara utförare till olika landsting eller att bedriva verksamhet i olika kommuner. Privatpersoner och företag ska inte behöva veta hur ansvaret mellan olika huvudmän ser ut eller bemötas på ett alltför olikartat sätt. Med rätt utformade e-tjänster kan och vill privatpersoner och företag göra en del av jobbet som idag belastar offentlig verksamhet. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Offentlig information finns tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa innovativa tjänster. Den personliga integriteten garanteras och skapar tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler deltar i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Det här målet har stark koppling till EU:s tre ledord för Europas offentliga tjänster; transparency, participation och empowerment. 16 Ledorden signalerar att alla offentliga organisationer bör vara transparenta, öppna och ge tydlig, uppdaterad information rörande verksamhet och beslutsprocesser. Privatpersoner och företag bör dessutom själva ha kontroll över sin personliga information och kunna kontrollera när och hur den används. Information är en av offentlig sektors viktigaste resurser. Stora delar av den information som är offentlig är dock inte alltid tillgänglig på ett enkelt sätt. Genom att göra det möjligt för olika aktörer att återanvända och vidareutnyttja elektroniskt lagrad offentlig information kan nya kommersiella eller ideella e-tjänster skapas. 17 Den svenska lagstiftningen 18 som bygger på EU:s PSI-direktiv syftar till att främja utveckling av informationsmarknaden genom att underlätta för privatpersoner och företag att komma åt information som tillhandahålls av offentlig sektor. Med ökad öppenhet och transparens i offentlig verksamhet kan privatpersoner och företag jämföra service som underlag för egna beslut och eget agerande. Ett exempel är valfrihetssystemen, där man på ett enkelt sätt kan välja mellan offentliga och privata organisationer, företag och ideella föreningar. Lätt tillgänglig elektronisk information är en viktig förutsättning för att enskilda ska kunna göra medvetna val vid byte utförare av offentligt finansierade tjänster. Offentlig sektor är inte endast leverantörer av fakta eller information utan utgör också en viktig plattform för dialog. Människor kommunicerar idag via 16 Strategi för esamhället

149 149 nya kanaler och väljer nya arenor för att göra sin röst hörd. 19 Offentlig sektor behöver aktivt söka synpunkter från omgivningen och samverka med privatpersoner, företag och organisationer. Genom att använda olika digitala kanaler och särskilda IT-verktyg för medborgardialog utvecklas demokratin och möjligheterna till påverkan och delaktighet. Samtidigt som tillgången till information och öppenheten ska vara så stor som möjlig måste hänsyn tas till den personliga integriteten. Informationen behöver därför behandlas och skyddas på ett tillfredsställande sätt. Informationssäkerhet är nödvändig för att se till att informationen kan användas efter behov, i förväntad utsträckning och inom önskad tid, samtidigt som den inte kommer obehöriga till del. Informationen måste även vara riktig och fullständig annars kan den medföra felaktiga beslut eller ineffektivitet. Krav på informations-säkerhet är mer påtagliga inom vissa verksamhetsområden än andra, men måste säkras i all e-förvaltning. Utmaningar i samhället där det krävs satsningar på e-förvaltning för att uppnå högre kvalitet och effektivitet i verksamheten är t.ex: >>effektiviseramyndighetsutövning och administration, >>minska risken för felbehandlingar i vården, >>förbättra resultaten i skolan, >>minska miljöbelastningen, >>möjliggöra samutnyttjande av personal. >>minska felutbetalningar och öka servicen i trygghetssystemen. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Verksamhetsutveckling stöds av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information kan nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Detta bidrar till att offentlig sektor ses som en modern och attraktiv arbetsgivare. IT ska användas som möjliggörare för att uppnå verksamheters mål, men inte sällan är det tekniken som blir styrande. Frågor rörande e-förvaltning måste därför vara väl förankrade i respektive verksamhet för att kunna besvara hur IT ska användas för att nå uppsatta mål, hur organisation och arbetssätt kan förbättras och avgöra hur stor nyttan och kostnaderna är. Genom att utnyttja IT strategiskt kan verksamheter ägna sig mindre åt rutinärenden och mer åt personliga möten och annat kvalificerat arbete. Risken för fel minskar, kvalitet och effektivitet ökar i verksamheter när rätt person enkelt kan få tillgång rätt information i rätt tid. E-förvaltning kan inte hanteras som avgränsade (IT-) projekt som avslutas inom någon kortsiktig framtid. E-förvaltning är en pågående process för att möta samhällsutvecklingen. Istället för att marginalisera e-förvaltning till en IT-fråga måste den bli en integrerad del av den strategiska verksamhetsplaneringen. Eftersom e-förvaltning just rör strategiska ställningstaganden och är det en given ledningsfråga. Verksamheters och ledningars kompetens kring IT som strategisk utvecklingsresurs behöver i många fall stärkas. Med tanke på att kommunernas, landstingens och regionernas respektive samhällsuppdrag i grunden är lika och stark sammankopplade finns behov av att samverka i verksamhetsutvecklingen och kring utförandet. Samverkan behöver även ske med stat, utförare, leverantörer och andra organisationer. Genom att samverka kring e-förvaltning kan offentlig sektor på ett kostnadseffektivt sätt tillmötesgå privatpersoners, företags och medarbetares samlade behov. Behovet av att samverka kring e-förvaltning behöver diskuteras inom varje verksamhetsområde inom offentlig sektor. Not. 19. IT-verktyg i demokratins tjänst. SKL 2010 Strategi för esamhället 17

150 Kapitel X. Kapitelnamn Strategi för esamhället

151 151 5 KAPITEL Strategiska utmaningar som insatsområden Med utgångspunkt i strategins övergripande mål har fyra strategiska utmaningar identifierats. Dessa utmaningar är av den karaktären att de behöver tas om hand gemensamt inom kommunal sektor och är därför i fokus för denna strategi. Varje strategisk utmaning hanteras inom ett insatsområde med utpekade mål och insatser. Insatserna syftar till att skapa ett strategiskt ramverk med gemensamma spelregler och förutsättningar för utveckling av e-förvaltning. Fyra strategiska områden: >>Att prioritera och samordna utveckling av e-förvaltning. Insatsområde 1: Ledning och styrning >>Att skapa juridiska möjligheter för utvecklingen. Insatsområde 2: Lagar och regler >>Att definiera, strukturera och använda gemensamma begrepp och termer. Insatsområde 3: Informationsstruktur och begrepp >>Att skapa tekniska förutsättningar för säker och effektiv hantering och utbyte av information. Insatsområde 4: Infrastruktur och informationssäkerhet Nu gäller det att vi hjälper varandra i kommuner och landsting att möta invånarnas förväntan genom att arbeta över gränserna. Catarina Dahlöf Regiondirektör Halland, ordf. Center för ehälsa i samverkan Strategi för esamhället 19

152 Kapitel 5. Strategiska utmaningar som insatsområden 152 De fyra insatsområdena har kopplingar till figur 1 som beskriver vad som krävs för att utbyte av elektronisk information ska vara möjligt. Interoperabilitet är förmågan hos olika IT-system och komponenter att fungera tillsammans och kommunicera med varandra. figur 1. Informationsutbyte ställer krav på olika typer av interoperabilitet Aktör A Lagar och regler Juridisk interoperabilitet Aktör B Lagar och regler Processer Organisatorisk interoperabilitet Processer Informationsstruktur Semantisk interoperabilitet Informationsstruktur Infrastruktur Teknisk interoperabilitet Infrastruktur För att informationssamverkan och informationsutbytet ska komma till stånd krävs: >>att alla berörda parter har ett rättsligt stöd för den samverkan som man behöver och avser att medverka i ( juridisk interoperabilitet). >>att mål, roller, resurser och ansvar är anpassade så att de verksamhetsprocesser som är beroende av samband över organisationsgränser hänger ihop (organisatorisk interoperabilitet). >>att information som utbyts kan förstås. Det förutsätter att sammanhang, struktur och beskrivningar av använda begrepp och termer är gemensamma (semantisk interoperabilitet). >>att tekniska plattformar och IT-system är anslutna till varandra så att information kan transporteras säkert och standardiserat (teknisk interoperabilitet). 20 Strategi för esamhället

153 153 6 KAPITEL Insatsområde 1: Ledning och styrning I den pågående utvecklingen av e-samhället står varje kommun, landsting och region inför stora utmaningar. Det enskilda ansvaret för att hantera utvecklingen är stort. För att stödja detta arbete krävs nationell vägledning, utvecklade former för lokal och regional samverkan, förändringsledning samt att frågor rörande e-förvaltning prioriteras i den strategiska verksamhetsutvecklingen på alla nivåer. Kraftsamling och samordning på nationell nivå För att möjliggöra utbyte av elektronisk information inom och mellan olika verksamheter och organisationer krävs breda överenskommelser kring standarder, grundläggande spelregler och tekniska förutsättningar. Det är nödvändigt att SKL tar en tydligare och mer samordnande roll för detta. SKL behöver också främja erfarenhetsutbyte, återanvändning, kompetensutveckling, förändringsledning och en samverkande IT-infrastruktur. SKL ska aktivt stödja utvecklingsarbetet genom att etablera en struktur som möjliggör politisk förankring och ledning av strategiska frågor rörande kommuners, landstings och regioners utveckling av e-förvaltning. Med utgångspunkt i MÅL Utveckling av e-förvaltning ses som ett viktigt led i att nå högt uppsatta samhällsmål och är därför prioriterat och integrerat i strategisk verksamhetsutveckling lokalt, regionalt och nationellt. Samverkansstrukturer som driver på en kostnadseffektiv och god utveckling är etablerade på alla nivåer och inom olika verksamheter. Strategi för esamhället 21

154 Kapitel 6. Insatsområde 1: Ledning och styrning 154 INSATSER Kraftsamling och samordning på nationell nivå >>SKL ska på ett övergripande och strategiskt plan driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommuners, landstings och regioners utveckling av e- förvaltning. >>SKL ska i samråd med medlemmarna, staten och andra intressenter konkretisera och komplettera denna strategi med underlag som vägleder medlemmarnas arbete, planer för enskilda insatser och planer för satsningar inom specifika verksamhetsområden. >>SKL ska stödja det lokala och regionala arbetet genom vägledning, kompetensutveckling, uppföljning, forum för erfarenhetsutbyte samt genom att främja framväxten av samverkansformer regionalt. >>SKL ska vara en tydlig och stark part mot staten och bevaka kommuners, landstings och regioners intressen i de initiativ rörande e-samhället som sker inom stat och EU. Samverkan och ansvarstagande lokalt och regionalt >>Kommuner, landsting och regioner ska söka nationella, regionala och andra möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte kring e-förvaltning. >>Kommuner, landsting och regioner ska delta i framtagande och tillämpning av gemensamma spelregler, vägledningar, rekommendationer och standarder. >>Kommuner, landsting och regioner ska i den strategiska verksamhetsplanering integrera e-förvaltning, t.ex. genom att utforma e-strategier som kopplas till övergripande styrdokument och som förankras politiskt. denna strategi ska SKL efter samråd med medlemmarna ta fram underlag som vägleder lokalt och regionalt arbete mot de uppsatta målen. Vidare ska SKL stödja och samordna utvecklingen inom fler områden än exempelvis ehälsa, geodata, och e-handel. Bland annat ska SKL stödja kommunernas arbete med IT-strategier för skolan. SKL måste också vara en stark part mot staten och ha en god dialog med statliga aktörer. Staten har ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för en säker och effektiv informationssamverkan för hela den offentliga sektorn. De statliga myndigheternas respektive ansvar och roll för att samordna och driva på denna utveckling behöver förtydligas. Dessutom måste de statliga myndigheterna på ett mer enhetligt sätt än hittills möta kommunala behov och krav. Det kräver att staten redan inledningsvis i utvecklingsarbeten inkluderar de lokala och regionala perspektiven. E-delegation har här en viktig uppgift. Utvecklingen behöver även samordnas med initiativ på EUnivå. Dessutom behöver offentlig sektor ha en nära dialog med utförare, leverantörer och andra organisationer. Samarbete och ansvarstagande lokalt och regionalt Varje kommun, landsting och region har ett stort ansvar för att genomföra och stödja utvecklingen på hemmaplan samt bidra till regionalt och nationellt arbete. Det är stora skillnader mellan hur långt olika kommuner, landsting och regioner har kommit i utvecklingen. De som går före har en mycket viktig roll i att driva på och dela med sig av sina erfarenheter. Den regionala nivåns stärkta roll i utvecklingsfrågor påverkar hur framtidens frågor rörande e-förvaltning och IT kommer att hanteras. Många samhälleliga tjänster spänner över flera kommuner, landsting och regioner t.ex. sjukvård, val av skola eller tillsyn och uppföljning av företag som har verksamhet på flera olika håll. Det regionala perspektivet är därför viktigt för att samordna processer och arbetssätt samt vid utveckling av e-tjänster. E-förvaltning och IT-infrastruktur bör kunna få en regional profil som med nationell förankring också möjliggör samverkan över regiongränserna. Olika samverkansformer regionalt kan fungera som en motor och resursoch kompetenscentrum för det lokala arbetet, såsom har skett inom ehälsa. Eftersom den regionala nivån ofta är språngbrädan mot EU finns här också en naturlig plattform för att t.ex. gå samman och söka utvecklingsmedel till gemensamma e-förvaltningsprojekt. Det är emellertid inte bara det geografiska läget som utgör grund för samverkan. Det finns behov av samverkan i nätverk som oavsett geografiskt läge bygger på gemensamma behov och utmaningar. Kommuner, landsting och regioner behöver integrera frågor rörande e-förvaltning i den strategiska verksamhetsplaneringen som samlat diskuteras på högsta politiska nivå. Prioriteringar behöver ständigt göras och det kräver ett starkt ledarskap med fokus på privatpersoners och företags behov samt god förankring i medarbetares och verksamheters krav. Välutvecklade ledningsoch styrningsmodeller, liksom nyttoberäkningar, är viktiga stöd i arbetet. 22 Strategi för esamhället

155 155 7 KAPITEL Insatsområde 2: Lagar och regelverk Det behövs rättsligt stöd för att kunna hantera och utbyta information på ett enkelt och säkert sett. Idag finns det oklarheter kring vad som är juridiskt möjligt och vissa hinder måste undanröjas. MÅL Det finns juridiska möjligheter att utveckla e-förvaltning på det vis som kommuner, landsting och regioner anser lämpligt. Regelverk möjliggör utökad samverkan och effektiv hantering och utbyte av information samtidigt som integritet och säkerhet garanteras. INSATSER Samverkansmöjligheter Samverkansmöjligheter När kommuner, landsting och regioner vill samverka kring e-förvaltning väcks juridiska frågeställningar kring exempelvis hur samverkan får ske vid utveckling och spridning av e-tjänster samt rörande drift. Regelverk som berörs är bl.a. kommunallagen, registerlagstiftningen, upphandlings- och konkurrenslagstiftningen. Behovet av juridisk vägledning är stor. Digital ärendehantering och informationsförsörjning Inom offentlig sektor finns behov av att klargöra frågor kring bevarande och gallring av handlingar i elektroniska format samt kring konvertering mellan olika format. Vidare finns osäkerhet kring hur kommunala handlingar lagras säkert och tillförlitligt när IT-driften i egen regi minskar inom offentlig sektor. Vid införande av e-tjänster uppstår frågor kring hur legitimering och underskrifter ska hanteras. Säkerheten måste beaktas, samtidigt som en- >>SKL ska genom juridiska klargöranden stödja en ökad samverkan vid utveckling av e-förvaltning och drift av e-tjänster. Digital ärendehantering och informationsförsörjning >>SKL ska bidra till ökad kompetens kring bevarande och gallring av handlingar i elektroniska format, konvertering mellan olika format och frågor rörande lagring hos extern part. >>SKL ska bidra till ökad kompetens kring när det krävs elektroniska underskrifter vid kommunala e-tjänster. Strategi för esamhället 23

156 Kapitel 7. Insatsområde 2: Lagar och regelverk 156 INSATSER Offentlighet och sekretess >>SKL ska driva att regeringen genomför en översyn av registerlagstiftningen för att främja ett ökat elektroniskt informationsutbyte >>SKL ska driva att Socialdepartementet återupptar arbetet med den översyn av Socialtjänstlagen som under 2009 som resulterade i betänkandet Socialtjänsten Integritet Effektivitet. >>SKL ska driva att en översyn av patientdatalagen görs baserat på de erfarenheter som finns rörande avvägningen mellan behovet av information för god vård respektive rätten till personlig integritet. >>SKL ska driva att Datainspektionens tillsynsansvar för personlig integritet samordnas med Socialstyrelsens tillsynsansvar för god vård. >>SKL ska driva att receptregisterlagstiftningen förändras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan få tillgång till receptuppgifter för patienter och därigenom kunna ta ett helhetsansvar för patientens hela läkemedelssituation >>SKL ska driva att receptregisterlagen, lagen om läkemedelsförteckning samt patientdatalagen förändras för att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att stärka patientsäkerheten när det gäller läkemedelsordinationer och skapa en gemensam ordinationslista. >>SKL ska bidra till ökad kunskap kring juridiska frågeställningar kopplade till användning av IT och e-tjänster inom skolområdet. kelheten för användarna ska bevaras. Det behöver klargöras när det utifrån säkerhetsskäl, sekretesskrav eller andra krav i lagar och författningar behövs elektroniska underskrifter vid kommunala e-tjänster. Offentlighet och sekretess De regelverk som möjliggör elektroniskt informationsutbyte mellan olika transfereringssystem är omfattande. Regleringarna bygger på en avvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och behovet av informationsutbyte mellan myndigheter. Registerförfattningarna saknar en enhetlig struktur och systematik, och vissa begrepp används inte likartat. Regeringen bör initiera en allmän översyn av registerlagstiftningen. Översynen bör göras framförallt utifrån integritetsskyddsaspekter, nytta för privatpersoner och offentlig sektor och med målet att åstadkomma en verklig elektronisk offentlighetsprincip. Det bör bli en gemensam referensram för alla registerförfattningar. Socialtjänst och hälso- och sjukvård är verksamheter som i många delar går in i och är beroende av varandra. Det finns därför ett stort behov av att kunna ta del av information om gemensamma patienter samt att kunna följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra dessa verksamheter gemensamt. Socialdepartementet måste återuppta arbetet med den översyn av Socialtjänstlagen, kopplat till personuppgiftslagen och sekretesslagen, som genomfördes under Tillgång till information är en förutsättning för att ge god vård. Patientdatalagen måste tillämpas med hänsyn till säkerhet och integritet i relation till patientsäkerhet. Datainspektionens uppdrag att värna personlig integritet bör samordnas med Socialstyrelsens tillsynsansvar för god vård. För att öka patientsäkerheten bör en förskrivare av läkemedel ha möjlighet att se en samlad bild av patientens ordinerade läkemedel. Varje förskrivare bör ansluta sig till en sammanhållen journalföring över samtliga förskrivna läkemedelsordinationer oavsett om de skett inom sluten eller öppenvård, via e-recept eller på annat sätt. En vårdgivare är idag inte tvungen att vara ansluten till system med sammanhållen journalföring. 20 Att inhämta samtycke från patienter är en förutsättning för att kunna dela viss information inom hälso- och sjukvården. Patienter som är beslutsinkompetenta, kan inte ge samtycke. Patientdatalagen är inte anpassad för denna grupp. Användningen av IT i skolan, både i den pedagogiska verksamheten och inom administrationen, växer stort. Frågor rörande säkerhet och sekretess är i detta sammanhang många. Förhoppningen är att den pågående statliga utredningen kring sekretess i skolan och den utökade dokumentationsskyldigheten (individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram mm) bringar viss klarhet. För att underlätta informationsutbytet och hantering av offentlighet och sekretess är det på sikt viktigt och rimligt att information görs mer individoch brukarrelaterad och inte som idag organisationsrelaterad. Not. 20. SKL, Skrivelse: Justering av receptregisterlagen, lagen om läkemedelsförteckning om patientdatalagen för att öka patientsäkerheten vid läkemedelsordinationer, Strategi för esamhället

157 157 8 KAPITEL Insatsområde 3: Informationsstruktur och begrepp En grundläggande förutsättning för en effektiv förvaltning är att termer och begrepp har samma betydelse, kan förstås och tolkas lika i ett sammanhang för olika personer. Vid kommunikation mellan olika IT-system är detta särskilt viktigt. Annars kan användarna inte lita på informationen och IT-system kan inte tillförlitligt lagra den. Arbetet med att skapa ordning och reda i begrepp och termer är helt nödvändigt för att möjliggöra utveckling av e-förvaltning. Det är mycket angeläget att offentliga verksamheter, som har behov av att utbyta och hantera gemensam information, kommer överens om betydelse och strukturer för begrepp. Ett gemensamt fackspråk stödjer inte bara ett effektivt och säkert utbyte av information utan skapar förutsättningar för jämförelse och utvärdering. Arbete med gemensamt fackspråk pågår inom t.ex. ehälsa, geodata och e-handel. Men generellt är denna typ av nationellt samordnat standardiseringsarbete eftersatt och betydande insatser är nödvändiga. Grundläggande samhällsinformation kring t.ex. privatperson, företag och geodata ska kunna utnyttjas och förstås inom flera olika verksamheter. Det kräver att terminologin för sådan information är gemensam för många sektorer. Statliga myndigheter har ett utpekat ansvar för att förvalta och tillhandahålla delar av denna samhällsinformation. E-delegationen pekar på behovet av att denna information är tillgänglig som bastjänster för informationsförsörjning. MÅL Gemensamma begrepp och termer är definierade, strukturerade och används inom de kommunala verksamheter som behöver detta för att kunna utbyta och tolka information. INSATSER Informationsstruktur och begrepp >>SKL ska stödja utveckling och främja användning av gemensamma begrepp och fackspråk inom kommunal sektors olika verksamhetsområden. >>SKL ska främja användningen av gemensamma informationsstrukturer för lagring och informationsutbyte av basuppgifter rörande privatpersoner, företag, fastigheter/lägenheter, geodata, elever, patienter och medarbetare. >>SKL ska bidra till ökad kompetens kring modeller och metoder för utveckling av informationsstrukturer och begrepp. Strategi för esamhället 25

158 Kapitel X. Kapitelnamn Strategi för esamhället

159 159 9 KAPITEL Insatsområde 4: Infrastruktur och informationssäkerhet E-förvaltning kräver att tekniska plattformar och olika IT-stöd kan kommunicera med varandra. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas samt kring vem som har behörighet till informationen. Dessa utmaningar måste hanteras gemensamt inom offentlig sektor genom breda överenskommelser om principer för informationssamverkan. Här pågår viktigt arbete inom t.ex. E-delegationen, Center för ehälsa i samverkan, Geodatasamverkan samt inom regionala och andra samverkansorgan. Öppenhet istället för stuprör och inlåsning Dagens IT-stöd i kommuner, landsting och regioner kan generellt beskrivas som ett antal verksamhetssystem, stödsystem och register. De grundläggande delarna och principerna i IT-strukturen utvecklades före Internets intåg. 90 procent av systemen i kommunerna är av kostnadsskäl inköpta som färdiga produkter, vilket skapar ett stort beroende till leverantörerna. Det är endast För en väl fungerande marknad som erbjuder bra tjänster till våra medborgare så måste kommunal sektor ställa tydliga krav och skapa långsiktiga förutsättningar för leverantörerna. Lennart Jonasson Stadsdirektör Nacka, ordf. SKL:s nationella styrgrupp för esamhället Strategi för esamhället 27

160 Kapitel 9. Insatsområde 4: Infrastruktur och informationssäkerhet 160 MÅL Grundläggande tekniska förutsättningar och principer för samverkan är överenskomna och etablerade inom offentlig sektor, vilket stärker beställarrollen och möjliggör säker och effektiv tillgång, hantering, utbyte och vidareförädling av elektronisk information. INSATSER Öppenhet istället för stuprör och inlåsning >>SKL ska främja en effektiv och säker elektronisk kommunikation över Internet med gemensamma principer för samverkan, standarder för maskin till maskin gränssnitt och transportoch meddelandestrukturer. >>SKL ska främja förenklad tillgång till offentlig information i elektronisk form. >>SKL ska stödja medlemmarnas arbete med arkitektur och ITinfrastruktur. >>SKL ska stödja och uppmuntra återanvändning av information och IT-lösningar. Informationssäkerhet >>SKL ska påverka E-legitimationsnämnden till att säkerställa att alla grupper av privatpersoner, företag och medarbetare i offentlig sektor kan ges en säker identitet genom e-legitimation. >>SKL ska genom E-legitimationsnämnden stödja tillämpning av federativa lösningar för elektronisk identitet, e-legitimation och behörighet. >>SKL ska stödja medlemmarnas arbete med identitets- och behörighetshantering. >>SKL ska stödja medlemmarnas arbete med säkerhetsklassning av information och hantering av andra säkerhetskrav. en handfull kommuner som har en IT-plattform med system som möjliggör utvecklande, införande och hantering av e-tjänster integrerade i verksamhetssystem eller med förmågan att utbyta information med externa aktörer. Grundproblemet är att verksamheter inom kommunal sektor av olika skäl inte har utgått från privatpersoners, företags, medarbetares eller organisationers samlade behov när man har skapat IT-stöd. Generellt är systemen inte är byggda för ett öppet informationsutbyte utan bildar stuprör med stor risk för inlåsning av information. Konsekvensen är att fel kan begås och att det utförs stort dubbelarbete när information inte finns tillgänglig och måste registreras flera gånger. Dessutom är konsekvensen att informationen inte kan återanvändas för utveckling, uppföljning och styrning. För att lösa problemet behöver kommunal sektor gemensamt ställa krav på öppna standarder och tillgång till data genom öppet publicerade och standardiserade maskin till maskin gränssnitt. Det skapar förutsättningar för att löst koppla samman systemen. För vissa verksamhetsprocesser kan det även vara angeläget att komma överens om gemensamma och öppna standarder som kan användas i kravställning i upphandlingssituationer. Dessutom behöver paketering och transport av elektroniska meddelanden standardiseras. För vissa utbyten av meddelanden är det motiverat att, med hjälp av gemensam IT-infrastruktur för integration, skapa ett nav mellan olika IT-system. En gemensam referensarkitektur, som är en form av ritning över denna IT-infrastruktur, vägleder arbetet med att utveckla tekniska förutsättningar för informationsutbyte. Man kan i det här sammanhanget göra en liknelse hämtad från byggverksamheten. För att bygga rätt IT-stöd för verksamhetsutveckling behövs byggnormer (riktlinjer och standarder), byggsätt (ramverk och metoder), byggritningar (referensarkitekturer) och byggblock (IT-komponenter och IT-tjänster). Med detta som underlag stärks beställarrollen och leverantörer kan tydligare se vilka givna förutsättningar de har att förhålla sig till. När information och tjänster enkelt kan återanvändas i offentlig verksamhet, av privatpersoner och företag, kan fler delta i utvecklingen av e-tjänster. För att leva upp till PSI-direktivets intentioner och främja elektronisk åtkomst till offentliga handlingar, behöver offentlig sektor enas om ett gemensamt synsätt på hur information uttrycks. Det behöver tas fram gemensamma principer för att samla, strukturera och beskriva var och hur viss information finns tillgänglig samt vem som är ansvarig. Myndigheter utvecklar nu tjänster som bygger på användning av eller ger tillgång till basinformation och registerdata. Regeringens E-delegationen arbetar med att ta fram en tjänstekatalog där dessa tjänster ska publiceras för att förenkla tillgången till registerinformation. Informationssäkerhet De parter som deltar i informationssamverkan har ansvar för att information som tillhandahålls är korrekt och tillförlitlig och att den är klassificerad utifrån verksamhetens säkerhets- och sekretessbestämmelser. Det måste även säkerställas vem användaren är och vilken behörighet denne har i en given situation. Tillförlitligheten på informationen ska säkras genom att händelser i efterhand kan spåras. Dessa krav på informationssäkerhet innebär stora utmaningar. Dock är det så att all lagring och utbyte av information inte har samma krav på 28 Strategi för esamhället

161 161 säkerhet. Hur informationens säkerhetsnivå ska klassificeras och hur man styr vem som har tillgång till viss information kräver breda överenskommelser. En viktig grundbult i arbetet med att utveckla e-förvaltning är att alla grupper av privatpersoner garanteras en elektronisk identitet. Medarbetare och utförare behöver också e-legitimationer i tjänsten samt behörighetssystem som är kopplade till dessa. Vidare krävs att IT-system har servercertifikat för säkert informationsutbyte maskin till maskin. E-legitimationsnämnden, i vilken SKL deltar, har i uppdrag att ta fram en Svensk e-legitimation. Denna ska bygga på en federativ modell som möjliggör att olika lösningar för autentisering och auktorisering kan samverka och ge åtkomst till andra aktörers register och tjänster. Detta skulle förenkla för privatpersoner, företag och medarbetare som bara behöver identifiera sig en gång vid varje givet tillfälle. De administrativa stödprocesserna för identitets- och behörighetshantering är förutsättningar för att autentisering och åtkomstkontroll ska fungera. Rätt kvalitet på informationen som beskriver identiteter och behörighet för privatpersoner och medarbetare är grundläggande. Landstingen har tillsammans tagit fram lösningar för identitets- och behörighetshantering inom ehälsa. Kommunerna har möjlighet att använda dessa lösningar. För de allra flesta kommunerna är det svårt att ensamma hantera och klara säkerhetskraven enligt rådande bestämmelser inom området för vård och omsorg. En viktig grundbult i arbetet med att utveckla e-förvaltning är att alla grupper av privatpersoner garanteras en elektronisk identitet. Strategi för esamhället 29

162 Kapitel X. Kapitelnamn Strategi för esamhället

163 KAPITEL Genomförande Realiseringen av denna strategi och det fortsatta arbetet med att utveckla e-samhället kommer att kräva omfattande arbete och resurser på alla nivåer. Det är nödvändigt att SKL blir mer aktivt, pådrivande och samordnande för denna angelägna utveckling. Men det kommer framförallt att krävas insatser i varje kommun, landsting och region samt inom staten. Eftersom det brådskar med insatserna måste genomförandet påbörjas omgående. Det handlar om verksamhetsutveckling som kräver ett brett engagemang på ledningsnivå. Håkan Sörman,Vd Sveriges Kommuner och Landsting Organisation och samverkan Realiseringen av denna strategi kräver att SKL i linje med det som beskrivs i Insatsområde 1: Ledning och styrning, skapar en mer ändamålsenlig organisation inom SKL:s kansli. Även om SKL står som ansvarig för merparten av strategins insatser kommer det att krävas ett stort engagemang och ansvarstagande från SKL:s medlemmar för att genomföra dem. Kommuner, landsting och regioner måste vara högst delaktiga såväl i de gemensamma aktiviteterna som i genomförandet på hemmaplan. Dessutom kräver genomförandet av flera av insatserna en nära samverkan med staten. En nyckelfaktor är att finna lämpliga former för att ta tillvara genomfört och pågående arbete, skapa förankring och spridning av resultat. Från det mångåriga arbetet inom ehälsa, geodata och e-handel finns erfarenhet, kompetens, Kommuner, landsting och regioner måste vara högst delaktiga såväl i de gemensamma aktiviteterna som i genomförandet på hemmaplan. Strategi för esamhället 31

164 Kapitel 10. Genomförande 164 Nyckeln till e-samhället bygger på samverkan mellan alla nivåer. Katarina Nyberg Finn Kommunalråd (s) Östersund, ledamot SKL:s beredning för esamhället Not. 21. För realisering av den nationella strategin för ehälsa bidrar landstingen och staten årligen med ca 250 miljoner kronor respektive 50 miljoner kronor. Not. 22. För att förbättra tillgången till geografisk miljöinformation, i enlighet med EU-direktivet Inspire, avsätter regeringen 50 miljoner kronor per år Genom samverkansavtal för geodata kan myndigheter, kommuner och andra organisationer för offentlig användning nyttja samlat utbud av geodata till en fast årsavgift. Not. 23. SKL har tillsammans med staten sedan 1998 ett gemensamt tekniskt kansli för att genom standardisering och vägledning främja e-handel. Kostnaden för kansliet har legat på 1,8 2,3 miljoner kronor per år och har fördelats mellan parterna årligen. Därutöver bär respektive organisation kostnader för de som arbetar med e-handelsfrågor. arbetsformer, vägledningar och lösningar som i vissa delar enkelt kan tas tillvara inom andra verksamhetsområden medan andra delar behöver anpassas. Vägledningar, lösningar och insatser i projekt som finns lokalt, regionalt och i nätverk ska kunna lyftas till en nationell nivå för att generaliseras, spridas och återanvändas. Samverkan ska baseras på lokala och regionala behov. Planer och uppföljning Nästa steg är att SKL i nära samråd med medlemmarna, staten och andra intressenter konkretiserar och kompletterar strategin med underlag som vägleder medlemmarnas arbete samt med projekt- och handlingsplaner. Handlingsplaner för satsningar inom specifika verksamhetsområden ska tas fram allteftersom medlemmarna ställer krav på detta. Existerande handlingsplaner finns för t.ex. Nationell ehälsa, Nationella geodatastrategin, Strategi och handlingsplan för Intelligenta transportsystem och tjänster och e-handel. Planerna ska hantera prioritering av insatser samt beskriva mål, organisation, tidplan, budget och finansiering. Behovet av samverkan och överenskommelser med andra aktörer och intressenter behöver då också klargöras. Flera av de i strategin utpekade insatserna ska påbörjas under 2011 och resultera i konkret stöd till medlemmarna. Strategin och dess kompletterande planer ska följas upp årligen. Finansiering och överenskommelser De överenskommelser rörande finansiering som krävs för att realisera denna strategi och för det fortsatta arbetet med att utveckla e-samhället behöver förtydligas i kommande projekt- och handlingsplaner. Aktörer som kan tänkas samarbeta kring projekt och dess finansiering är förutom kommuner, landsting och regioner t.ex. regionala samverkansorgan, Inera, SKL Kommentus, Sambruk, E-delegationen, statliga myndigheter, regeringen, EU, utförare, leverantörer och andra organisationer. Utgångspunkten är att finansiering av genomförandet av de insatser som SKL åtar sig sker inom ramen för SKL:s ordinarie verksamhet, men förutsätter att kommuner, landsting, regioner och andra intressenter står för resurserna att själva bemanna projekt med lämplig kompetens. Finansiering av genomförandet av de insatser som rör lokalt och regionalt ansvarstagande sker av respektive part. Inom området informationsstruktur, IT-infrastruktur och informationssäkerhet kan det komma att krävas särskilda överenskommelser och finansieringsmodeller som uppmuntrar delaktighet, bygger på givna incitament och tar hänsyn till att fördela utvecklings- och förvaltningskostnader. För mer specifika satsningar inom verksamhetsområden, där det finns stora behov att samverka - inom offentlig sektor, med utförare, leverantörer och andra aktörer - kommer det att i likhet med vad som skett inom t.ex. ehälsa 21, geodata 22 och e-handel 23 att krävas särskilda överenskommelser. 32 Strategi för esamhället

165 165

166 166 Strategi för esamhället Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Det finns kommuner, landsting och regioner som är förebilder i denna utveckling. Men för de allra flesta innebär detta stora utmaningar och det är få som själva har kompetens eller resurser att driva denna angelägna verksamhetsutveckling. Gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan är därför nödvändig. Syftet med strategin är att förbättra kommunal sektors förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden. Strategin visar inriktningen på det arbete som behöver göras gemensamt inom sektorn oavsett verksamhetsområde. Strategi för esamhället antogs av SKL:s styrelse i april Eftersom förverkligandet av strategin och den fortsatta utvecklingen av e-samhället förutsätter stort engagemang och ansvarstagande av samtliga kommuner, landsting och regioner rekommenderar SKL:s styrelse att kommuner, landsting och regioner för sin del antar strategin. Beställ eller ladda ner på isbn Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 167 Sida 11 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remissvar revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Det politiska samrådet VästKom och Västra Götalandsregionen gav Ledningsrådet för hjälpmedel i uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel med innehållet riktlinjer och produktanvisningar. Målet är att regelverket ska vara tydligt och tillgängligt samt att invånare i Västra Götaland får en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel ska stödja den som förskriver personliga hjälpmedel, beslutsfattare och andra ansvariga, där patientens delaktighet i förskrivningsprocessen ska tydliggöras. Förslaget till ny handbok har beretts genom samverkansgrupper och övriga sakkunniga. Remissversionen av handboken översändes till berörda i nämnder/ styrelser i kommunerna inom regionen, för synpunkter senast Sektor vård och omsorg/enhet Rehab, har gjort en översyn av förslaget och gör bedömningen att förslaget är väl genomarbetat och motsvarar kraven i gällande lagstiftning samt stärker den enskildes rättsäkerhet. Personer med funktionsnedsättning i Munkedals kommun ges möjlighet och aktivt delta i samhällslivet. Beredning Enhetschef Rehabs tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens välfärdsutskott Välfärdsutskottets förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

168 168

169 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remissvar revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Det politiska samrådet VästKom och Västra Götalandsregionen, gav Ledningsrådet för hjälpmedel i uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel med innehållet riktlinjer och produktanvisningar. Målet är att regelverket ska vara tydligt och tillgängligt samt att invånare i Västra Götaland får en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel ska stödja den som förskriver personliga hjälpmedel, beslutsfattare och andra ansvariga, där patientens delaktighet i förskrivningsprocessen ska tydliggöras. Förslaget till ny handbok har beretts genom samverkansgrupper och övriga sakkunniga. Remissversionen av handboken översändes till berörda i nämnder/ styrelser i kommunerna inom regionen, för synpunkter senast Sektor Vård och omsorg/enhet Rehab, har gjort en översyn av förslaget och gör bedömningen att förslaget är väl genomarbetat och motsvarar kraven i gällande lagstiftning och stärker den enskildes rättsäkerhet. Klassifikationssystemet ICF* är ett standardiserat verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av resultat. Systemet ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. ICF är ingen klassifikation av person utan en klassifikation av människors hälsoegenskaper inom den kontext deras personliga livssituation och omgivning skapar. Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Den omfattar också hjälpmedelsområdet. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Det ska skapas en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan. *(International Classification of Functioning, Disability and Health) Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ej aktuellt 2. Miljö Ej Aktuellt 3. Folkhälsa Att personer med funktionsnedsättning i Munkedals kommun ges möjlighet och aktivt delta i samhällslivet. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

170 sida Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Margot Stelling Enhetschef Rehab Maria Ottosson Lundström Sektorchef Vård och omsorg Beslutet expedieras till: Enhetschef Rehab som avger remissvar till VG regionen via webbformulär. Akten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

171 Remissversion av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bakgrund Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen gav den 15 februari 2013 Ledningsrådet för hjälpmedel i uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel med innehållande riktlinjer och produktanvisningar. Målet är att regelverket ska vara tydligt och lättillgängligt och att invånarna i Västra Götaland får jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Revideringen ska ha sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Erfarenhet från nuvarande regelverk har beaktats. Handboken ska stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare, och andra ansvariga. Patientens delaktighet i förskrivningsprocessen ska tydliggöras. Handbokens riktlinjer och produktanvisningar har genomgripande anpassats till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Handboken har beretts inom den gemensamma samverkansorganisationen för hjälpmedel med Ledningsrådet för hjälpmedel, Beredningsgruppen för handbok och Hjälpmedelsforum. Sakkunniga har adjungerats från bl.a. Regionkansliets Enhet för patientrörlighet och tillgänglighet och Kunskapscentrum för jämlik vård. Verksamheter inom kommunerna och regionen har getts möjligheter att lämna synpunkter via den gemensamma webbplatsen. Samråd har skett med HSU Brukarsamverkan och Hjälpmedelscentralen. En språkkonsult har analyserat texter ur ett tydlighets- och tillgänglighetsperspektiv. Remisshantering Handboken översänds nu för synpunktsinhämtande/remisshantering i berörda nämnder/styrelser i kommunerna och inom regionen. VästKom och Regionkansliet prövar en ny modell för insamlande av synpunkter på gemensamt framtaget material. Synpunkter på handboken ska för första gången avlämnas via ett webbformulär. I det fall organisationens interna rutiner inte medger remissvar annat än på traditionellt sätt, ska remissvaret skickas till Anci Loft annica.loft@vgregion.se dessutom ska synpunkterna lämnas via webbformuläret. 1

172 172 Remissvar via webbformulär För att insamla era synpunkter via webben behövs e-postadress till den person hos er som ges ansvaret att sammanställa remissvaret. Öppna din webbläsare och gå in på för att före den 1 juni ange den e-postadress som gäller för er del. Den 2 juni kommer en inbjudan att skickas ut till denna e-postadress med lösenord och instruktioner för digitalt avlämnande av synpunkter på handboken. Remisstiden sträcker sig fram till senast den 1 oktober Kontakt Vid eventuella frågor kan Anci Loft kontaktas annica.loft@vgregion.se, tfn: För Ledningsrådet för hjälpmedel Pär Levander VästKom Karin Lendenius Västra Götalandsregionen Bilagor 1. Remissversion, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (riktlinjer) 2. Sammanställning av föreslagna förändringar i produktanvisningarna 3. Exempel på ICF-anpassad produktanvisning 2

173 173 Lena karlsson REVIDERING AV HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Remissversion Lena Karlsson och Anci Loft