Utredningarna har remitterats till samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden.

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) HANDLÄGGARE Enquist, Maud Maud.Enquist@huddinge.se Kommunstyrelsen Två betänkanden - Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) svar på remiss från socialdepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge kommun överlämnar yttrande till socialdepartementet i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 mars Sammanfattning Socialdepartementet har till kommunen översänt rubricerade betänkanden för yttrande senast den 24 april Syftet med utredningarna är att underlätta för byggandet och åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent lagstiftning som skapar förbättrade förutsättningar för planeringen och byggandet i Sverige. Utredningarna föreslår bland annat en begränsning för kommunernas möjlighet att ställa tekniska egenskapskrav utöver Boverkets föreskrivna miniminivåer och att genomförandeavtal ska kunna överprövas av länsstyrelsen. Förslag finns även om förtydliganden rörande huvudmannaskapsfrågor avseende allmän plats och att mark- och miljödomstolen ska vara första överklagandeinstans istället för länsstyrelsen. Reglerna om gatukostnadsersättning föreslås ersättas av ett taxesystem. Utredningarna har remitterats till samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden. Beskrivning av ärendet Bakgrund Socialdepartementet har till kommunen översänt två betänkanden, Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) förutsägbara byggregler (även benämnt byggkravutredningen) samt Ett effektivare plangenomförande (även benämnt plangenomförandeutredningen), för yttrande senast den 24 april Syftet med byggkravutredningen är att underlätta för byggandet i Sverige. Avsikten med plangenomförandeutredningen är att åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent plangenomförandelagstiftning som kan vinna acceptans hos kommuner och fastighetsägare, samtidigt som den skapar förbättrade förutsättningar för planeringen och byggandet i Sverige. Utredningarna har remitterats till samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden. Utredningsförslagen i korthet Nedan redovisas de huvudsakliga förslagen kort och en sammanfattning av utredningarna bifogas. Betänkandena i sin helhet finns på regeringens hemsida. Plangenomförandeutredningen: Miljökravutredningen: Byggkravutredningen En stoppbestämmelse införs i PBL (plan- och bygglagen) som innebär att kommunen inte får ställa tekniska egenskapskrav i ett genomförandeavtal som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter som stöds av PBL, d.v.s. Boverkets byggregler (BBR). Kravet gäller även kommunens egen mark och definitionen av genomförandeavtal omfattar även exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Utredningen har stort fokus på krav rörande byggnaders energieffektivitet men även tillgänglighetskrav som går utöver BBR. Länsstyrelserna får en ändrad roll. De ska fortsatt vara rådgivande gentemot kommunen under planprocessen och de ska kunna överpröva detaljplanen med avseende på den formella hanteringen av planen och bestämmelsernas lagstöd. Men de ska inte längre vara första överklagandeinstans vad avser detaljplaner. Istället ska mark- och miljödomstolen vara första överklagandeinstans. Länsstyrelsen föreslås granska och få möjlighet att

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) överpröva och ogiltigförklara genomförandeavtal med stöd av föreslagen stoppbestämmelse rörande egenskapskrav (särkrav). Utredningen föreslår att ett råd inrättas med representanter för Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna. Rådets uppgift föreslås vara att långsiktigt arbeta med att ta fram beslut om BBR:s innehåll med stort fokus på energikrav i byggandet. Plangenomförandeutredningen Huvudmannaskapet för allmän plats tydliggörs i lagstiftningen. Enskilt huvudmannaskap ska bara väljas om det finns beaktansvärda skäl. Kommunen föreslås även få möjlighet att ingå i gemensamhetsanläggning utan att ha någon egen fastighet om det kan lösa oklarheter rörande allmänhetens tillträde vid enskilt huvudmannaskap. Reglerna om gatukostnadsersättning ändras till att kommunen tar ut en fastställd taxa, liknande nuvarande system med taxa för VA-anläggningar. Drift- och underhållskostnader får inte ingå i taxan för gator och allmän plats, endast anläggningskostnaden och förbättringskostnader. Betalningsskyldighet inträder först när bygglov för tillkommande byggrätt beviljats. Det innebär att ägare till redan befintliga bebyggda fastigheter inte behöver betala gatutaxan förrän, och om, de utnyttjar en utökad byggrätt. Detta innebär sannolikt en sämre kostnadstäckning för kommunen. PBL:s bestämmelser om inlösen av mark för allmän plats eller nyttjanderätter för plangenomförandet ersätts med bestämmelserna i expropriationslagen. Den kostnadsökning det medför för kommunen förutsätts kunna balanseras genom rätten att ta ut gatukostnadsavgift (taxan). Utredningen föreslår även att exploateringsavtalen lagregleras. Lagstödet ska omfatta avtal mellan kommunen och byggherren rörande bestämmelserna om genomförande av detaljplan. Beredning och beslut om avtal ska samordnas med motsvarande regler för framtagande av detaljplan. Det ska finnas ett politiskt beslutat program för exploateringsavtal i samband med beslut om att påbörja en planläggning. Lantmäterimyndigheten ges möjlighet att under granskningsskedet lämna ett yttrande över om avtalet strider mot de bestämmelser som lagregleras (t.ex. får inte kommunen ålägga byggherren kostnader för s.k. social infrastruktur som är kommunens ansvar. Huvudmannaskapsfrågan för allmän plats kan också vara en fråga för granskning). Synpunkter från samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Nämndernas yttrande bifogas. En kort sammanfattning lämnas här. Byggkravutredningen Det är oklart om de föreslagna förändringarna får den avsedda effekten, ett ökat bostadsbyggande. Det framgår inte av kartläggningen av särkrav om de lett till minskat byggande, snarare förefaller kraven och kostnaderna vunnit acceptans av marknadskrafterna. Ingen hänsyn har tagits till driftskostnaderna i bedömningen av merkostnad för särkraven. Förslaget om ett nationellt klassningssystem för byggnaders energianvändning är bra, det är värdefullt med ett större statligt ansvar för de tekniska egenskapskraven. Förslaget om stoppbestämmelse rörande kommunala särkrav avstyrks. Länsstyrelsens rådgivande roll och att de inte ska vara första överklagandeinstans tillstyrks men granskningen av avtalen ifrågasätts. Dels försenar det processen och dels kan poängen med ett anbudsförfarande sättas ur spel. Förslaget om att tillsätta ett råd för att långsiktigt arbeta med att ta fram beslut om BBR:s innehåll tillstyrks. Plangenomförandeutredningen Nämnderna är positiva till ett taxebaserat system för uttag av gatukostnader. Dock uppstår övergångsvis nya inte helt lätta frågeställningar att knäcka för att säkerställa en rättvis taxa. Nämnderna är tveksamma till förslaget om att lösen för mark som ska användas för allmän plats ska ersättas enligt expropriationslagen. Detta kan bli mycket dyrt och påverka projektens möjliga genomförande, särskilt i områden med relativt låg betalningsvilja. Förslaget om kontroll och granskning av varje enskilt exploateringsavtal avstyrks. Det är osäkert om utredningens förslag är den rätta metoden för att nå huvudmålet med ett ökat bostadsbyggande. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar i huvudsak synpunkterna från miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden.

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter redovisas i bifogat förslag till yttrande. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Maud Enquist Samhällsplanerare Bilagor Förslag till yttrande Remissmissiv Protokollsutdrag miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden Tjänsteutlåtande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanfattningar av de båda utredningarna Beslutet delges Socialdepartementet Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 22 april 2013 KS-2012/ (4) ERT DATUM ER REFERENS 24 januari /8708/PBB 2013/249/PBB Socialdepartementet Stockholm Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) remissvar Huddinge kommun lämnar yttrande över byggkravutredningen och plangenomförandeutredningen enligt följande. Byggkravutredningen Förekomst av kommunala särkrav och konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper Huddinge kommun tillämpar s.k. särkrav vid byggande på kommunägd mark. Riktlinjerna är beslutade av fullmäktige och finns tillgängliga på kommunens hemsida. Orsaken är att kommunen har ambitioner på miljö- och energiområdet som är högre än vad som förutsätts i de byggregler som finns och att byggbranschen mycket väl klarar av att leva upp till dessa högre krav. Huddinge ingår även i ett arbete tillsammans med södertörnskommunerna för att ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassat och energieffektivt byggande. Kommunen arbetar också aktivt på andra områden för att klara klimatmålen. Kommunens krav innebär en skärpning när det gäller energieffektivitet och uppföljning. Certifiering krävs enligt något av de certifieringssystem som finns på marknaden. Valt system och vad som ska uppnås läggs fast i avtal. Byggbranschen är väl förtrogen med certifieringssystemen och kommunens intryck i kontakter med byggherrar är att det är uppskattat att nationella certifieringssystem tillämpas istället för egna program för vad som ska uppnås. Kommunen har inte fått några tydliga signaler om att kraven skulle vara kostnadsdrivande. Anbudsförfarande vid försäljning av kommunägd mark har inte inneburit färre anbud eller lägre pris än vid mer kravlösa POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 22 april 2013 KS-2012/ (4) ERT DATUM ER REFERENS 24 januari /249/PBB markanvisningar och försäljningar. Utredningen visar inte heller på någon analys huruvida särkrav leder till minskat byggande. Konsekvent med riktlinjerna beställer kommunen bara lokaler med mycket hög energieffektivitet eftersom driftskostnaderna blir avsevärt lägre. Att driftskostnaderna inte beaktas i utredningens bedömning av kostnadssidan är en stor brist. Genomförandeavtalens innehåll, stoppbestämmelse m.m. Förslaget om att införa en stoppbestämmelse för vilka tekniska egenskapskrav en kommun får ställa samt att länsstyrelsen skulle få möjlighet att överpröva och ogiltigförklara genomförandeavtal innebär en stor inskränkning av den kommunala självstyrelsen och rätten att bestämma över sin egendom. Det kan också innebära fördröjning av samhällsbyggnadsprocessen och skapa osäkerheter för avtalsparterna. Det hämmar också arbetet med energieffektivt byggande och det finns ibland fog för att ställa högre tillgänglighetskrav än de lagstadgade minimikraven. Avgränsningen av vad som kan betraktas som tekniska egenskapskrav är också oklar. Förslaget om stoppbestämmelse och överprövning av genomförandeavtalen avstyrks. Förslaget att länsstyrelsens roll ska vara rådgivande och att länsstyrelsen inte ska vara första överklagandeinstans är positivt eftersom det skapar förutsättningar för en snabbare planprocess. Förslaget om att göra genomförandeavtalet mer offentligt genom att det ska följa med i plansamrådet kan fördröja planprocessen eftersom avtalets slutliga utformning justeras successivt i samband med utformningen av planen. Att göra ett ej undertecknat och inte bindande avtal offentligt kan innebära problem vid t.ex. en anbudstävling. I Huddinge tecknas ett ramavtal med exploatören i samband med att planuppdrag ges. Detta reglerar huvudsakliga principer för hur ersättningsnivåer ska beräknas. Det avtalet blir därmed offentligt i ett tidigt skede. Vid antagandet av detaljplanen ersätts ramavtalet med ett exploateringsavtal. Avvägningar av allmänna och enskilda intressen görs i detaljplanen och dess genomförandebeskrivning. Detta anser Huddinge kommun är tillfyllest och väl bör täcka eventuella fördelar med att låta avtalen följa planprocessens offentlighet. Samordning av aktörer inom området byggnaders energianvändning Förslaget att inrätta ett sammansatt råd med Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna för att långsiktigt arbeta med att ta fram underlag för framtida krav baserade på statliga regler är bra. En

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 22 april 2013 KS-2012/ (4) ERT DATUM ER REFERENS 24 januari /249/PBB samordning behövs av Boverkets och Energimyndighetens ambitioner som kommunerna ska leva upp till och byggreglerna behöver skärpas. Plangenomförandeutredningen Helhetsperspektivet Ett förtydligande av vilka bestämmelser som reglerar plangenomförandet med en inledande paragraf i 6 kap. PBL är bra. Det är också bra att förutsättningarna för att välja enskilt huvudmannaskap tydliggörs. Huddinge kommun tillämpar huvudregeln enligt PBL att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Förslaget att kommunen utan koppling till någon fastighet ska kunna ingå i en gemensamhetsanläggning är också bra då det skapar förutsättningar att lösa ett delat ansvar i fall då enskilt huvudmannaskap är motiverat med ett visst kommunalt åtagande för att säkra allmänhetens intressen. När det gäller länsstyrelsens roll är kommunens inställning densamma som nämnts ovan rörande byggkravutredningen, d.v.s. en rådgivande roll och att första instans för överklagande blir mark- och miljödomstolen istället för länsstyrelsen är bra och kan förkorta planprocessen. Däremot anser inte kommunen att länsstyrelsen ska kunna ogiltigförklara avtal eller överpröva ställningstaganden i detaljplanen utöver vad som är möjligt med dagens regler. Att lantmäterimyndigheten får en granskande roll i planprocessen rörande frågor om huvudmannaskap eller andra frågor inom lantmäteriets kompetensområde ser kommunen dock inte som någon nackdel under förutsättning att det inte leder till en tidsmässigt förlängd process. Finansiering av gator och allmänna platser Huddinge kommun är i huvudsak positiv till att nuvarande bestämmelser om gatukostnadsersättning ersätts av en taxa. Det leder till förenklingar och kommer sannolikt att upplevas som mer rättvist av fastighetsägare. Huddinge kommun tillämpar nuvarande regler för gatukostnadsersättning i ett flertal områden, det är framför allt aktuellt i permanentningsområden. En viss reduktion ges för redan bebyggda fastigheter som inte utnyttjar ökad byggrätt men kostnadstäckningen är sannolikt högre än vad föreslagna taxesystem ger. Att taxan bara får tas ut när bygglov ges innebär att kommunen får stå för stora investeringar under mycket lång tid i dessa områden. Införande av ett taxesystem innebär att många knäckfrågor behöver lösas under en övergångsperiod. Det kommer att behövas ett regelsystem för detta och eventuellt lagstöd för hur taxeområden kan indelas och huruvida andra

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 22 april 2013 KS-2012/ (4) ERT DATUM ER REFERENS 24 januari /249/PBB möjligheter till särtaxa får utformas. Som förslaget ser ut leder det sannolikt till en sämre kostnadstäckning för kommunen. Exploatörsbestämmelserna Kommunen anser att det finns vissa tveksamheter kring förslaget att upphäva exploatörsbestämmelserna. Ett av motiven är att de mycket sällan används. Men möjligheten att kräva avstående av mark för allmän plats utan ersättning har ändå inneburit en förenkling av plangenomförandet. Att ersättningsregler enligt expropriationslagen ska tillämpas istället innebär inte bara ökade kostnader utan även ökad administration i form av värdering. Kostnaderna föreslås kunna ingå i gatuavgiften/taxan vilket undanröjer behovet av specifika värderingar men det kan innebära svårigheter att få tillräcklig kostnadstäckning i projekten. Exploateringsavtalen I planutredningens uppdrag rörande exploateringsavtalen ingår endast avtal mellan en byggherre eller fastighetsägare där marken huvudsakligen är privatägd. I byggkravutredningen definieras genomförandeavtal som omfattande både markanvisningsavtal och exploateringsavtal vilket kan skapa otydligheter i förslagen om lagreglering av dessa avtal. Kommunen anser att förslaget om en lagreglering av exploateringsavtalen innebär en inte tillräckligt motiverad inskränkning av kommunens möjligheter att träffa civilrättsliga avtal. Att det ska gälla exploateringsavtal där marken huvudsakligen är privatägd kan leda till tolkningssvårigheter rörande det huvudsakliga ägandet om det i avtalet t.ex. ingår en option på att köpa till kommunägd mark. Kommunen bejakar öppenhet och transparens kring avtalen så långt det finns rimliga skäl och inte inverkar menligt på genomförandeprocessen (se även kommentarer till byggkravutredningen). Behovet av förutsägbarhet kan lösas med principiella beslut eller riktlinjer hos kommunerna som redovisas i särskilt beslutsdokument. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 22 april 2013 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

10 --1-- REG ERI N G SKANS LI ET Remiss I 2/8708/PBB (520 13/249/PBB) Socialdepartementet HUDDINGE KOMMUN Plan -, bygg- och bostadsenheten Kommunstyrelsen Ludvig Lundgren Telefon Diarienr IDlarlePlanbeteckn. Remiss av två betänkanden Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) Ett effektivare plangenomförande. Delbetänkande av Plangenomförandeutredningen (SO U 2012:91) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Justitieombudsmannen 3. Riksrevisionen 4. Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen 5. Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen 6. Umeå tings rätt, mark- och miljödomstolen 7. Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen 8. Växjö tings rätt, mark- och miljödomstolen 9. Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen 10. Boverket Il. Domstolsverket 12. Jordbruksverket 13. Naturvårdsverket 14. Skogsstyrelsen 15. Lantmäteriet 16. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 17. Trafikverket 18. Konkurrensverket 19. Tillväxtverket 20. Statens Energimyndighet 21. Konsumentverket 22. Riksantikvarieämbetet 23. Kommerskollegium 24. Myndigheten för samhällss kydd och beredskap Postadress Stockholm Besöksadress fredsgalan 8 Telefonv~xel Telefax II 91 E-post: s. registrator@regeringskansliet.se

11 2,;' ;' I ' f 25. Handisam 26. Regelrådet 27. Statens Fastighetsverk 28. Fortifikationsverket 29., Tillv.äxtanalys 30. Ekonomistyrningsverket 31. Statskontoret 32: Vinnova 33. Swedavia 34. Sjöfartsverket 35. Upphandlingsutredningen (S Fi 2010:06) 36. Kungliga Tekniska Högskolan 37. Blekinge Tekniska Högskola 38. Lunds Tekniska Högskola 39. Chalmers Tekniska Högskola 40. Luleå Tekniska Universitet 41. Umeå universitet, arkitektutbildningen 42. Umeå universitet, Tillämpad fysik och elektronik 43. Linneuniversitetet 44. Linköpings universitet 45. Sveriges Lantbruksuniversitet 46. Uppsala universitet, juridiska fakulteten 47. Länsstyrelsen i Stockholms län 48. Länsstyrelsen i Skåne län 49. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 50. Länsstyrelsen i Gotlands län 51. Länsstyrelsen i Värmland län 52. Länsstyrelsen i Västerbottens län 53. Länsstyrelsen i Norrbottens län 54. Länsstyrelsen i Jämtlands län 55. Länsstyrelsen i Örebro län 56. Länsstyrelsen i Dalarnas län 57. Länsstyrelsen i Kronobergs län 58. Ekerö kommun 59. Huddinge kommun 60. Nacka kommun 61. Salems kommun 62. Stockholms kommun 63. Tyresö kommun 64. Täby kommun 65. Upplands-Bro kommun 66. Värmdö kommun 67. Österåkers kommun 68. Knivsta kommun 69. Strängnäs kommun 70. Norrköpings kommun 71. Jönköpings kommun 72. Markaryds kommun

12 73. Växjö kommun 74. Borgholms kommun 75. Kalmar kommun 76. Karlshamns kommun 77. Helsingborgs kommun 78. Malmö kommun 79. Vellinge kommun 80. Kungsbacka kommun 81. Göteborgs kommun 82. Alingsås kommun 83. Arvika kommun 84. Kumla kommun 85. Arboga kommun 86. Mora kommun 87. Faluns kommun 88. Gävle kommun 89. SundsvalIs kommun 90. Östersunds kommun 91. Lycksele kommun 92. Skellefteå kommun 93. Bodens kommun 94. Haparanda kommun 95. Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering 96. Blekinge läns landsting 97. Västerbottens läns landsting 98. Östergötlands läns landsting 99. Sveriges Kommuner och Landsting 100.Region Skåne 10l.Region Örebro, Samverkansorganet i Örebro län 102. Regionförbundet Östsam 103. Handikapp förbunden 104.De Handikappades Riksförbund Svenska Naturskyddsföreningen 106.Världsnaturfonden WWF 107. Greenpeace 108. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin 109. Sveriges advokatsamfund 110. Svenskt Näringsliv 111.Svensk Handel 112. Företagarna 113. Lantbrukarnas Riksförbund l14.näringslivets regelnämnd 11S.Sweco 116.Tyrens 117.AB Bostadsgaranti ll8.astma- och allergiförbundet 119. Byggherrarna Sverige AB l20.hsb Riksförbund 3

13 Riks byggen 122.Besqab 123.JM 124.NCC 12S.PEAB 126.Skanska 127.Småa 128.Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag 129.Akademiska Hus 130.Diligentia 131. Vasakronan 132. Egnahemsägarnas Riksförbund 133.Fastighetsägarna Sverige 134.Föreningen för samhällsplanering 13S.Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämndssekreterare 136.Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer 137. Kontrollansvarigas Riksförening Hyresgästföreningen, riks förbundet 139. Bostadsrätterna AB 140. Kretsloppsrådet 141. Klimatkommunerna 142.Passivhuscentrum Västra Götaland I 43.Kvinnors Byggforum 144.IQ Samhällsbyggnad 14S.Riksförbundet Enskilda Vägar 146.SmåKom 147.Svensk Energi 148.Svensk Fjärrvärme AB 149.Svenska Byggingenjörers Riksförbund ISO.Svenska Kommunaltekniska föreningen 151. Samhälls byggarna 152. Sveriges Arkitekter IS3.Sveriges stadsarkitekt förening 154.Sveriges Byggindustrier 155.IVL Svenska Miljöinstitutet 156.Sweden Green Building Council 157.SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 158.Synskadades Riksförbund 159. Teknikföretagen 160.Trä- och möbelföretagen 161. Byggmaterialindustrierna 162. Villaägarnas Riksförbund 163.Energi- och miljötekniska föreningen 164. Skogsindustrierna Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 24 april Vi ser helst att ni skickar remissvaren i elektronisk form

14 5 och då i både word- och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se och s.pbb@regeringskansliet.se I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandena. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 2 exemplar av vardera betänkandet. Exemplaren beställs hos Fritzes kundservice, Stockholm. Telefon , telefax , e-post, order.fritzes@nj.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Betänkandena finns också tillgängliga för nedladdning på regeringskansliets hemsida: Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats ~~,"~4 Departementsråd Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm

15

16 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 11 mars Miljönämnden 19 mars Diarienummer MN Remiss: Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) Yttrande till kommunstyrelsen Miljönämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen med tillägget: Nämnden instämmer i SKL:s invändningar vilket innebär att förslaget om stoppbestämmelser inte kan tillstyrkas. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Överläggning i miljönämnden Ordföranden föreslår nämnden besluta enligt tjänsteutlåtandet med tillägget: Nämnden instämmer i SKL:s invändningar vilket innebär att förslaget om stoppbestämmelser inte kan tillstyrkas. Protokollsanteckning Johan Tjerneng (MP) anmäler protokollsanteckning. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på två betänkanden; Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler respektive Ett effektivare plangenomförande. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remissen till nämnderna för yttrande senast den 22 mars Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

17 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 11 mars Miljönämnden 19 mars Diarienummer MN Sammanfattning forts. Det mest kontroversiella i förlaget är dels den stoppbestämmelse som föreslås mot kommunala särkrav för tekniska egenskapskrav och dels lagregleringen av genomförandeavtalen. Stridigheten har sin grund huvudsakligen i frågan om statens styrande roll av byggandet kontra kommunernas handlingsfrihet. Vi menar att argumenten för en stoppbestämmelse har visserligen tyngd men de invändningar som finns mot förslaget kan vi inte bortse ifrån. Förslaget är i denna del mycket ingripande enligt vår uppfattning. Vi kan därmed inte för närvarande tillstyrka förslaget i den delen. Vi ställer oss positiva till ett taxebaserat system som kan lösa en del av problemen som belastar dagens system med gatukostnadsersättningar. Dock uppstår i vart fall övergångsvis nya inte helt lätta frågeställningar att knäcka för att säkerställa en rättvis taxa. I övrigt kan vi tillstyrka delar av förslaget. På några punkter anser vi att det finns brister i underlaget vilket svårligen kan repareras utan att en ny utredning genomförs. Vi är inte helt övertygade om att förslaget är den rätta metoden för att nå huvudmålet med ett ökat bostadsbyggande. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2013/ Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

18 Soc ialdemokrat el'na " r< A ~ I f I D S r 1\ II T I t: t" FÖRSLAG Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 9: Remiss av två betänkanden - Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) - yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslllt Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen med följande komplettering: Det är rimligt att regeringen vill se hur olika aktörers agerande påverkar bostadsbyggandet. Huddinge kommun vill dock påpeka att det är minst lika angeläget att staten granskar sina egna möjligheter att bidra till ett ökat bostadsbyggande. Det skulle vara mycket bra om också den nationella nivån bidrog på olika sätt med stimulansmedel för at! t.ex. bygga studentbostäder och mindre lägenheter som det är stor efterfrågan på. Ett gemensamt synsätt på buller frågor skulle också underlätta.

19 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 9: Remiss av två betänkanden - Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) yttrande till kommunstyrelsen Vi instämmer i det mesta av förvaltningens slutsatser, men vi vill särskilt betona att vi ställer oss mycket frågande till att en "stoppbestämmelse" införs i PBL. Dels utgör förslaget ett märkligt ifrågasättande av det kommunala självstyret. Dels förefaller man underförstått mena att olika miljö- och energikrav - i vårt klimatologiskt sett mycket differentierade land - skulle utgöra ett allvarligt hinder för nybyggnation. Dels så skulle en sådan bestämmelse - med utgångspunkt för det genuina ointresse som den nuvarande regeringen visar för de här frågorna - få hela utvecklingen av nya miljö- och klimatmässigt allt bättre bostäder, att avstanna helt. Om man från statligt håll tycker att miljökraven vid byggnation är alltför spretiga olika kommuner/regioner emellan samt för byggföretagen alltför obegripliga, så bör man ta ett statligt ansvar. Nu kan exploatören bygga mycket mer energisnålt än vad t.ex. Boverkets riktlinjer anger. Genom samverkan med kommuner/regioner och byggbranschen kan generella och över tiden utvecklande riktlinjer arbetas fram. En mycket viktig aspekt att ta hänsyn till är livscykel perspektivet, dvs. att räkna in både investeringen och driftskostnaderna. Det gäller också vid tillgänglighetskraven, att bostads anpassa i ett senare skede kan bli både dyrt och sämre. Frågan om finansiering av gatukostnader är en fråga som måste belysas mycket mer. En taxa är enkel att administrera och förstå. Men frågan är om det är särskilt rättvist? Vi ser - precis som förvaltningen - en oro med en kommunövergripande taxa, att områden med dyr infrastruktur subventioneras av resterande kommuninvånare, vilket kan leda till att exploatörer exploaterar gatukostnadsmässigt dyra områden, där de inte behöver stå för de verkliga kostnaderna. Vi instämmer också i att offentliga anläggningar som blir följden av en exploatering bör finansieras av exploatören. Det största problemet som vi ser är att det blir mycket långa ledtider innan kommunen får betalt. Hur ska kommunen hantera denna ekonomiska/finansiella situation? För Miljöpartiet de Gröna ;{~ i ~i l-(, ~ ~t-tm o.,) Marica Lindblad

20 Huddinge kommun Miljönämnden PROTOKOLLSANTEC KNING Ärende 13: Remiss av två betänkanden - Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - gcllom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOV 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOV 2012:91) - yttrande till kolllmunstyrelsen Vi instämmer i det mesta av förvaltningens slutsatser, men vi vill särskilt betona att vi ställer oss mycket frågande till att en "stoppbestämmelse" in fö rs i PBL. Dels utgör förslaget ett märkli gt ifrågasättande det kommunala självstyret. Dels förefaller man underförstått mena att oli ka miljö- och energikrav - i vårt klimatologiskt sett mycket di ffe rentierade land - skulle utgöra ett all varligt hinder fö r nybyggnation. Dels så skulle en sådan bestämmelse - med utgångspunkt fö r det genuina ointresse som den nuvarande regeringen visar fö r de här frågorna - få hela utvecklingen av nya miljö- och klimatmässigt allt bättre bostäder, att avstanna helt. Om man från statli gt håll tycker at! miljökraven vid byggnation är allt fö r spretiga olika kommuner/regioner emellan samt för byggföretagen alltför obegripliga, så bör man ta ett statli gt ansvar. Nu kan exploatören bygga mycket mer energisnålt än vad t. ex. Boverkets ri ktlinjer anger. Genom samverkan med kommuner/regioner och byggbranschen kan generella och över tiden utvecklande riktlinjer arbetas fram. En mycket viktig aspekt att ta hänsyn till är li vscykelperspektivet, dvs. att räkna in både investeringen och drift skostnaderna. Det gäller också vid tillgänglighetskraven, att bostadsanpassa i ett senare skede kan bli både dyrt och sämre. Frågan finansiering av gatukostnader är en {råga som måste belysas än mer. En taxa är enkel att administrera och fö rstå. Men frågan är om det är särskilt rättvist? Vi ser - precis som förvaltningen - en oro med en kommunövergripande taxa, att områden med dyr in frastruktur subventioneras av resterande kommuninvånare, vilket kan leda till att ex ploatörer expl oaterar gatukostnadsmässigt dyra områden, där de inte behöver stå fö r de verkliga kostnaderna. Vi instämmer också i att offentliga anläggningar som blir fö ljden av en exploatering bör fin ansieras av ex ploatören. Det största pro blemet som vi ser är att det bl ir mycket långa ledtider innan kommunen far betalt. Hur ska kommunen hantera denna ekonomiska/fin ansiella situation? ~;; :>=- Johan Tjerneng.-.. Miljöpartiet de gröna

21 Huddinge Kommun Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 9. Remiss: Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SO U 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SO U 2012:91). Yttrande till kommunstyrelsen. PROTOKOLLSANTECKNING Vänsterpartiet välkomnar nya direktiv och ett mer övergripande regelverk med syfte att öka bostadsbyggandet och samtidigt ge en hållbar samhällsutveckling. Vi vill inte se nya miljon program som akuta lösningar på bostadsbristen. Vänsterpartiet vill avskaffa hyresskatten som idag missgynnar hyresrätter och vill införa investeringsstimulanser för att öka byggande av mindre hyresrätter med överkomliga hyror. Den kommunala markanvisningspolicyn är ett viktigt verktyg i prioriteringen av hyresrätter, en transparant process underlättar kommunens planarbete och byggherrarnas ekonomiska planering. Vi föredrar tomträtt som upplåtelseform - försäljning av mark till högstbjudande innebär i processens förlängning en högre produktionskostnad som i slutändan påverkar hyran. Vi vill även ha en lägre p-norm, särskilt i kollektivtratiknära bostadsområden. För att kunna erbjuda rimliga exploateringsavtal vill vi se ett större kommunalt ansvar när det gäller infrastruktur till ett bostadsområde, kostnader för allmänna vägar och servicefunktioner ska inte läggas på entreprenören. Den föreslagna taxebaserade avgiften känns som ett användbart koncept. Huddinge kommun vill växa och kommer att växa - men vi måste på allvar lösa bostadsbristen, detta är ett kommunalt ansvar och vi har ett kommunalt bostadsbolag men just nu saknas den politiska viljan att bygga de hyresrätter som främst efterfrågas och som är absolut nödvändiga för att möta framtida visioner och tillväxtprognoser. Vänsterpartiet ställer sig därför bakom de skrivningar i Boverkets dokument som skärper kommunernas ansvar. För Vänsterpartiet C~5t'.h~ ~v Gv VI,,( 5; ~ Elisabeth Ulin Karlsson

22 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 11 mars Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars Diarienummer SBN Adm 2013/ Remiss: Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav- genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) yttrande till kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen med tillägget: Nämnden instämmer i SKL:s invändningar vilket innebär att förslaget om stoppbestämmelser inte kan tillstyrkas. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Överläggning i samhällsbyggnadsnämnden Tomas Henriksson (S) yrkar att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med följande tillägg: Det är rimligt att regeringen vill se hur olika aktörers agerande påverkar bostadsbyggandet. Huddinge kommun vill dock påpeka att det är minst lika angeläget att staten granskar sina egna möjligheter att bidra till ett ökat bostadsbyggande. Det skulle vara mycket bra om också den nationella nivån bidrog på olika sätt med stimulansmedel för att t.ex. bygga studentbostäder och mindre lägenheter som det är stor efterfrågan på. Ett gemensamt synsätt på bullerfrågor skulle också underlätta. Tomas Hansson (KD) yrkar avslag till Tomas Henriksson (S) tilläggsförslag. Claes-Johan Bonde (M) yrkar, med stöd av Tomas Hansson (KD) att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägget att nämnden instämmer i SKL:s invändningar vilket innebär att förslaget om stoppbestämmelser inte kan tillstyrkas. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

23 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 11 mars Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars Diarienummer SBN Adm 2013/ Överläggning i samhällsbyggnadsnämnden fortsättning. Proposition Ordföranden frågar först om nämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Ordföranden frågar sedan om nämnden kan besluta enligt Claes-Johan Bondes (M) tilläggsförslag och finner att nämnden beslutar om tillägg till förvaltningens förslag. Ordföranden ställer Tomas Henrikssons (S) tilläggsförslag mot eget yrkande om avslag till detsamma, mot varandra och finner att nämnden avslår Tomas Henriksson(S) tilläggsförslag. Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägget att nämnden instämmer i SKL:s invändningar vilket innebär att förslaget om stoppbestämmelser inte kan tillstyrkas. Reservation Tomas Henriksson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Marica Lindblad (MP) anmäler protokollsanteckning. Elisabeth Ulin Karlsson (V) anmäler protokollsanteckning. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

24 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 11 mars Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars Diarienummer SBN Adm 2013/ Sammanfattning Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på två betänkanden; Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler respektive Ett effektivare plangenomförande. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remissen till nämnderna för yttrande senast den 22 mars Det mest kontroversiella i förlaget är dels den stoppbestämmelse som föreslås mot kommunala särkrav för tekniska egenskapskrav och dels lagregleringen av genomförandeavtalen. Stridigheten har sin grund huvudsakligen i frågan om statens styrande roll av byggandet kontra kommunernas handlingsfrihet. Vi menar att argumenten för en stoppbestämmelse har visserligen tyngd men de invändningar som finns mot förslaget kan vi inte bortse ifrån. Förslaget är i denna del mycket ingripande enligt vår uppfattning. Vi kan därmed inte för närvarande tillstyrka förslaget i den delen. Vi ställer oss positiva till ett taxebaserat system som kan lösa en del av problemen som belastar dagens system med gatukostnadsersättningar. Dock uppstår i vart fall övergångsvis nya inte helt lätta frågeställningar att knäcka för att säkerställa en rättvis taxa. I övrigt kan vi tillstyrka delar av förslaget. På några punkter anser vi att det finns brister i underlaget vilket svårligen kan repareras utan att en ny utredning genomförs. Vi är inte helt övertygade om att förslaget är den rätta metoden för att nå huvudmålet med ett ökat bostadsbyggande. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2013/ Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

25 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 SBN Adm 2013/83 MN SIDA 1 (14) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist stefan.tornqvist@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) samt Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) - yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på två betänkanden; Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler respektive Ett effektivare plangenomförande. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remissen till nämnderna för yttrande senast den 22 mars Det mest kontroversiella i förlaget är dels den stoppbestämmelse som föreslås mot kommunala särkrav för tekniska egenskapskrav och dels lagregleringen av genomförandeavtalen. Stridigheten har sin grund huvudsakligen i frågan om statens styrande roll av byggandet kontra kommunernas handlingsfrihet. Vi menar att argumenten för en stoppbestämmelse har visserligen tyngd men de invändningar som finns mot förslaget kan vi inte bortse ifrån. Förslaget är i denna del mycket ingripande enligt vår uppfattning. Vi kan därmed inte för närvarande tillstyrka förslaget i den delen. Vi ställer oss positiva till ett taxebaserat system som kan lösa en del av problemen som belastar dagens system med gatukostnadsersättningar. Dock uppstår i vart fall övergångsvis nya inte helt lätta frågeställningar att knäcka för att säkerställa en rättvis taxa. I övrigt kan vi tillstyrka delar av förslaget. På några punkter anser vi att det finns brister i underlaget vilket svårligen kan repareras utan att en ny utredning genomförs. Vi är inte helt övertygade om att förslaget är den rätta metoden för att nå huvudmålet med ett ökat bostadsbyggande. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB msb@huddinge.se

26 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 SBN Adm 2013/83 MN SIDA 2 (14) Beskrivning av ärendet Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på två betänkanden. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remissen till nämnderna för yttrande senast den 22 mars De sammanfattningar som finns i båda utredningarna har här intagits som bilagor till tjänsteutlåtandet. Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) Ett effektivare plangenomförande. Betänkande av Plangenomförandeutredningen (SOU 2012:91) Den 5 februari 2013 hölls en remisskonferens om Byggkravsutredningens förslag, anordnad av SKL. Utredningens sekreterare presenterade förslaget. Sveriges byggindustrier gav sin syn på förslaget. SKL redogjorde för sitt särskilda yttrande i vilket man motsätter sig stora delar av förslaget. Förvaltningens synpunkter Del 1 - Analys av nuläget gällande Byggkravsutredningens förslag Det mest kontroversiella i förlaget är dels den stoppbestämmelse som föreslås mot kommunala särkrav för tekniska egenskapskrav och dels lagregleringen av genomförandeavtalen. De övriga föreslagna förändringarna förefaller inte vara lika kontroversiella. Det framkom tydligt vid remisskonferensen att det går att utskilja två grupperingar med motstående synpunkter. Stridigheten har sin grund huvudsakligen i frågan om statens styrande roll av byggandet kontra kommunernas handlingsfrihet. Det ena gruppen består av staten, byggindustrin och en del kommuner. Man ser fördelar med förslaget genom en ökad enhetlighet i byggandet. Man tror på den delvis nya rollen som länsstyrelsen får genom att ge ökat stöd till kommunerna. Man tror inte att den tekniska och miljömässiga utvecklingen av byggandet kommer att hämmas. Den andra gruppen består av ett flertal kommuner, SKL, delar av miljödepartementet och näringsdepartementet. Man vill inte att den kommunala handlingsfriheten inskränks. Man befarar att arbetet med energieffektivt byggande hämmas. Man tror att planprocessen försvåras. Man ifrågasätter sänkningen av byggkostnaderna.

27 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 SBN Adm 2013/83 MN SIDA 3 (14) Ur ett förvaltningsperspektiv förefaller inte förslaget, om det genomförs, att medföra några större nackdelar. Det finns fördelar med ett mer förutsebart regelsystem. Det blir färre detaljplaner som kommer att upphävas efter överklaganden. Ur ett mer ideologiskt perspektiv blir saken mer komplex. Det rör långsiktiga problem om exempelvis hur samhället ska ställa om till ett mer energisnålt byggande i framtiden. Självklart ska kommunerna få vara med och påverka, men frågan är om möjligheten att behålla kommunala särkrav är en bra metod att driva utvecklingen framåt. På denna fråga behöver argumenten analyseras ytterligare. Innebär det exempelvis en nackdel för Huddinge om vi får ett mer likartat regelsystem över kommungränserna i vår region? Det är inte sannolikt. De konsekvenser som förslaget förväntas leda har framkallat flera följdfrågor vilka behöver belysas. Det som är allvarligt är om förslaget verkligen är färdigutrett i alla delar så att det kan ligga till grund för ny lagstiftning. Det grundläggande syftet med förslaget är bra och det är fullt genomförbart. Om förslaget inte leder till lagstiftning kommer det sannolikt inte bero på att idén bakom förslaget är dålig, utan på att det finns brister i underlaget på väsentliga punkter, vilket svårligen kan repareras utan att en ny utredning genomförs. På grund av de motstridigheter som framkommit finns det en risk att förlaget inte kommer genomföras nu. Vi kommenterar förslaget från Byggkravsutredningen närmare under de rubriker som används i utredningens sammanfattning. Utredningens direktiv Byggkravsutredningens uttalade syfte är att underlätta för byggandet i Sverige. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga vilka skillnader i tillämpningen och tolkningen av de tekniska egenskapskraven som förekommer i landets kommuner i samband med plan- och byggprocesserna. En viktig aspekt är vad som händer med produktionskostnaden och produktivitetsutvecklingen när kommuner ställer sinsemellan olika krav med nivåer utöver Boverkets byggregler (BBR) på tekniska egenskaper för byggnader (särkrav). Vi vill påpeka att Byggkravsutredningen fokuserar på den delen som rör kommunernas särkrav som en kostnadsdrivande faktor. Det som framstår som oklart är vilket påverkansgrad som detta utgör i förhållande till alla övriga förutsättningar för byggandet. Kommer de föreslagna ändringarna att få den

28 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 SBN Adm 2013/83 MN SIDA 4 (14) avsedda effekten, ett ökat bostadsbyggande? Finns det andra kanske viktigare faktorer som kan verka pådrivande? Kartläggning av kommunernas särkrav avseende byggnaders tekniska egenskaper För att kartlägga förekomst av särkrav utöver BBR har utredningen genomfört en enkätundersökning. Av kartläggningen framgår bl.a. att av de 109 byggbolag (67 %) som svarat på enkäten angav cirka 70 % att de mött särkrav. De särkrav som oftast framträder är krav vad gäller energianvändning och tillgänglighet, där krav vad gäller byggnaders energianvändning är vanligast. Kraven ställs oftast i markanvisningsavtal avseende kommunal mark, i några fall som planbestämmelse men det förekommer även exempel på att krav ställs i samband med bygglov. Krav ställs även i exploateringsavtal vid byggande på privat mark. Vi noterar att kartläggningen har inriktat sig på omfattningen av särkraven och hur byggkostnaderna påverkas. Vi menar att det inte framgår i vilken omfattning särkraven faktiskt har lett till ett minskat byggande. Man får av redovisningen snarare uppfattningen att kraven och kostnaderna vunnit acceptans av marknadskrafterna. Konsekvenser av att särkrav ställs utöver BBR I utredningen redovisas särkravens tänkbara konsekvenser och risker. Bland annat anges följande. Positiva konsekvenser i det specifika avseende som kravet avser, t.ex. minskad energianvändning eller ökad tillgänglighet. Inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper. Direkta merkostnader för projektering och uppförande av byggnader beroende på att byggnaden måste anpassas till kommunens särkrav. Industriella koncept med lägre kostnader motverkas. Administrativa kostnader för kommunernas arbete med särkrav och dess uppföljning. Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen för att hantera kommuners särkrav. Bedömningen blir att merkostnaden för uppförande av bostäder uppgår till procent, till helt övervägande delen beroende på särkrav för energianvändning. Vi menar att det inte tagits någon hänsyn till driftskostnadernas betydelse. Utöver investeringskostnaden, som fördyras av höga krav, bör även driftskostnaderna inräknas, vilket kan ge ett annat perspektiv över tiden.

29 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 SBN Adm 2013/83 MN SIDA 5 (14) Nationellt klassningssystem för byggnaders energianvändning Utredningen ska analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett nationellt klassningssystem avseende byggnaders energianvändning. Utredningen avråder från att införa ett klassningssystem där kommuner kan ställa olika krav. Vi ser det som värdefullt i sig med ett större statligt ansvar för de tekniska egenskapskraven. De bör i princip vara lika för hela landet. Varierande krav som idag eller enligt ett klassificeringssystem förefaller inte motiverat och föreslås inte heller. Definition av genomförandeavtal Definitioner av begreppen exploateringsavtal, genomförandeavtal och markanvisningsavtal införs. Förslaget tillstyrks. Att införa en enhetlig benämning av avtal som kommunen tecknar med exploatörer gällande plangenomförande är positivt då det skapar en tydlighet mellan olika exploatörer och i olika kommuner. Stoppbestämmelse införs och avtal kan förklaras ogiltigt Utredningen bedömer att nackdelarna med kommunala särkrav är så betydande att de bör hindras. Genom en stoppbestämmelse i PBL får inte kommunen ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver det som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL. Kommunen får inte heller ingå ett exploateringsavtal som innehåller krav avseende plangenomförande som strider mot PBL. Stoppbestämmelsen är således hindret för dylika krav via avtal och utredningen föreslår att avtal som strider mot denna bestämmelse ska kunna helt eller delvis ogiltigförklaras. SKL har på sin hemsida utförligt argumenterat mot förslaget. Argumenten som framförs av SKL förefaller välunderbyggda och vi kan i huvudsak ställa oss bakom deras uppfattning. SKL har i ett PM daterat i punktform angett sin ståndpunkt. Utredningens förslag kommer att hämma Sveriges arbete med energieffektivt byggande, och därmed klimathänsyn och konkurrenskraftig byggindustri. Förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen och saknar en djupare analys av till vilken nytta kommunernas rätt till sin egendom ska inskränkas. Förslaget kommer att, i motsats till regeringens ambition, förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsebar.