Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder"

Transkript

1 Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder

2

3 Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder

4 Bildningsförbundet Östergötland ISBN Text: Ann-Marie Laginder Foto: Lotta Rehn, sid: 59 Grafisk form: Kreafon AB, Tryck: Billes Tryckeri AB, Mölndal, 2011

5 Innehåll Förord... 5 Konsthantverk som engagemang... 7 Konsthantverk i studiecirkel Deltagarröster Studiecirkeln som öppet erbjudande Vävning...21 Träslöjd...23 Silversmide...25 Nålbindning...26 Perspektiv på lärande Begreppet cirkelmiljö...33 Lärande under lång tid Ömsesidigt engagemang i lärprocesser...36 Studiecirkeln som arbetsgemenskap...37 Att lära genom erfarenhet och goda råd Att lära av en mästare...42 Att lära genom att prova sig fram...46 Att bli introducerad i ett nytt hantverk...46 Cirkelmiljö och lärprocesser...50 Lärande under begränsad tid Att hålla takten och att lära i egen takt...54

6 Gemenskapens olika ansikten Vävintresset kittet i en tät gemenskap...62 Diskussionens vågor går höga...63 Det blir socialt på ett annat sätt...64 Man kastar i sig en kopp kaffe...65 Cirkelmiljö och gemenskap...66 Att lära konsthantverk för nöjes skull Längtan att skapa med händerna...71 Att se resultat...71 Att vara delaktig i hela arbetsprocessen...72 Arbetsprocessen skapar ro och kräver koncentration Fredad tid och plats...76 Frizon i vardagen...76 Cirkelmiljö och upplevelser av helhet...78 Engagemanget expanderar Från cirkel till hem...82 Ett bredare hantverksintresse...85 Konsthantverksintresset påverkar identiteten...86 Slutord Referenser Hur kan man använda denna skrift? Lästips Appendix

7 Förord Denna skrift handlar om studiecirklar i konsthantverk. Det övergripande syftet är att söka svar på frågor om engagemang, lärande och mening ur deltagarnas perspektiv. Det är deras upplevelser som är utgångspunkt i de resonemang som förs. Därför vill jag först och främst rikta ett varmt tack till de elva deltagare i vävning, träslöjd, silversmide och nålbindning som generöst delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser i de intervjuer jag har genomfört. Dessutom vill jag tacka Staffan Larsson, Stellan Boozon och Anneli Dahlqvist för värdefulla synpunkter i samband med slutbearbetningen av texten. Forskningsprojektet och skriften har tillkommit genom ett samarbete mellan Bildningsförbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning vid Linköpings universitet. Ett särskilt tack riktas till den kommitté som ledd av Stellan Boozon utgjort grunden för samarbetet. Föreliggande skrift är resultatet av ett av två forskningsprojekt som fått stöd av Bildningsförbundet Östergötland. Det andra projektet har genomförts av Martin Lundberg och Staffan Larsson och har resulterat i skriften Cirkelledares beprövade erfarenheter. Det är min förhoppning att denna skrift ska bidra med kunskap och idéer i diskussioner kring studiecirklar i konsthantverk bland cirkelledare, verksamhetsansvariga på studieförbunden samt bland beslutsfattare på olika nivåer. Linköping i mars 2011 Ann-Marie Laginder

8

9 K apitel 1 Konsthantverk som engagemang

10 Konsthantverk som engagemang I det förindustriella samhället fanns det ett vardagligt behov av att kunna sy kläder och behärska olika textila hantverk samt att kunna snickra och tillverka bruksföremål. I takt med samhällets industrialisering och både kvinnors och mäns ökade förvärvsarbete utanför hemmet förändras också hantverkets roll. Detta förstärks av ett ökat utbud av industriproducerade varor som alternativ till egen produktion. Olika former av hantverk får därmed nya uttryck i modernt produktions- och förvärvsliv och blir något som enskilda individer, både vuxna och barn, väljer att intressera sig för. Dessutom innebär samhällsförändringarna att färdigheter i olika hantverk inte självklart förmedlas från generation till generation. Därmed behöver hantverksskicklighet i större utsträckning sökas och erövras utanför familjen. Den skisserade utvecklingen väcker intressanta frågor om hur lärande av olika former av hantverk går till i vår tid. Lärande av intresse uppstår när en individ väljer att börja intressera sig för ett konsthantverk och när engagemanget

11 växer och fortsätter under lång tid. Individen söker mer eller mindre självstyrt olika möjligheter att lära mer (Laginder & Stenøien, 2011). Att lära sig någon form av konsthantverk innebär enligt Helen Knutes (2009) att kroppsligen se och erfara hur görandet sker. Den manuella färdigheten blir viktig, det vill säga att lära kroppen att arbeta med ett specifikt material på ett särskilt sätt (Lindwall & Ekström, 2008). Det handlar om hur händerna ska användas i relation till ett material och att lära sig hur speciella rörelser ska utföras samt hur verktygen ska greppas. Inte minst behöver man lära sig att bedöma med vilken kraft materialet ska bearbetas. Att utöva ett konsthantverk innefattar enligt Knutes (2009) både ett mentalt och ett kroppsligt meningsskapande, kroppen, känslan och tanken engageras i gestaltandet. Det kan också uttryckas som en upplevelse av kreativitet som är lustfyllt, kravlöst men samtidigt koncentrerat. Utövandet kan dessutom tolkas som ett socialt meningsskapande. Man skulle kunna tala om ett socialt meningsskapande på kroppslig nivå, därför att det är görandet som är i fokus, inte att verbalt samtala om det man gör. Det kan uppstå en vila i att vistas tillsammans med andra, fast upptagen med sitt eget (Knutes, 2009 s 169). Det handgjorda konsthantverkets karakteristiska drag är att varje föremål är unikt och att utövandet förhåller sig till både hantverkets funktionella aspekter och konstens uttryckande sidor (Knutes, 2009). Skicklighet, engagemang och bedömning i hantverkskunnande sätter den intima kopplingen mellan hand och huvud i centrum enligt Richard Sennet (2008). Dialogen mellan konkret praktik och tänkande utvecklas till vanor, vanor som skapar en rytm mellan att finna och att lösa problem. Denna skrift handlar om hur engagemang och skicklighet kommer till uttryck när man lär sig konsthantverk för nöjes skull. Studiecirklar i konsthantverk står i centrum för undersökningen.

12

13 K apitel 2 Konsthantverk i studiecirkel

14 Konsthantverk i studiecirkel Det var först i 1944 års folkbildningsutredning som folkbildningsbegreppet vidgades till att omfatta även bildningsarbete med praktisk inriktning. Därigenom strömmade kvinnorna till studieförbundens verksamhet (Rydbeck, 2006). I slutet av 1950-talet ledde den starka expansionen till att hobbybetonade studieämnen undantogs från rätten till statsbidrag. Ytterligare restriktioner och gränsdragningar följde i senare beslut. Trots olika begränsande regler ökade den praktisk-estetiska verksamheten. Verksamhetsåret redovisades slöjdcirklar. Omfattningen var fem gånger större verksamhetsåret (Hartman, 2009). Studiecirklar inom det praktisk-estetiska området har med andra ord varit en succé sett till volym och människors önskan att delta. Men på den politiska arenan har verksamheten återkommande fått försvara sin existens. Louise Waldén (1994) beskriver hur synen på de praktisk-estetiska studiecirklarna växlat genom åren i offentliga utredningar. Än är den fackbetonad bildning, än är den skapande verksamhet, än befarar man att den kan vara en mekaniskt utövad sysselsättning eller en förevändning för människor att få vara tillsammans för att sedan tilldela den uppgiften att frigöra känsla och fantasi. Den ska helst vara som en vanlig studiecirkel där man läser och studerar. Fast samtidigt också en plats för skapande och konstnärlighet. Kraven hämtas än från den teoretiska, än från den estetiska delen av studieförbundens verksamhet (Waldén, 1994 s 39). Antalet detaljerade regler som berörde denna cirkelverksamhet ökade fram till 1991 års folkbildningsförordning. Skiftet från regel- till målstyrning innebar att ansvaret för cirkelverksamhetens utformning då överfördes till folkbildningsorganisationernas eget ansvarsområde (Hartman, 2003). I 12

15 riksdagens övergripande uppdrag till folkbildningen ingår att bredda intresset för kultur och att öka delaktigheten i kulturlivet. Det handlar om att främja människors kulturupplevelser och deras eget skapande. I folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra konstateras att folkbildningen ger människor möjligheter att utvecklas. Ett av dess övergripande mål är att bidra till människors möjligheter att påverka sin livssituation. Vidare framhålls att kurser och studiecirklar ger ett mervärde som i princip inga andra aktörer i samhället kan ge (Regeringens proposition 2005/06:192, s 22). Sedan 2004 har ämneskategorierna inom praktisk-estetisk verksamhet anpassats till svensk utbildningsnomenklatur (SUN) för att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Inom den estetiska ämnesinriktningen Konst, musik och media återfinns ämnesgruppen konsthantverk. Denna ämnesinriktning omfattade 61,1 procent av de totalt studietimmar som genomfördes år Till konsthantverk räknas knyppling, träslöjd, metallslöjd, keramik, porslinsmålning, vävning, konstsömnad, klädsömnad/klädvård, övrig textilslöjd, övrigt konsthantverk samt konsthantverkshistoria. År 2009 omfattade ämnesgruppen konsthantverk studietimmar, vilket utgör 10,3 procent av det totala antalet genomförda studietimmar (Folkbildningsrådet, 2009). Intresset för studiecirklar i slöjd, hantverk, handarbete och konsthantverk har oavsett politiska dilemman och tolkningar således förblivit en omfattande del av studieförbundens verksamhet. De olika synsätt som återfinns i utredningstexterna illustrerar både ett ifrågasättande och ett erkännande av verksamheten. Denna kluvenhet och verksamhetens omfattning gör det viktigt att undersöka på vilket sätt komplexiteten i att lära sig olika konsthantverk kommer till uttryck i studiecirklar. De som väljer att delta avgör ytterst studiecirklarnas värde. Därför har jag valt att försöka ta reda på hur lärande och mening i konsthantverkscirklar skapas ur deltagarnas perspektiv. 13

16 Deltagarröster Projektets övergripande syfte är att söka svar på frågor om vad konsthantverkscirklar som arena för lärande betyder för dem som deltar. I planeringen av projektet föreställde jag mig att studiecirkeln antingen kunde vara starten för att lära sig ett nytt hantverk eller ett led i ett långvarigt engagemang. Därför ville jag ta reda på hur intresset för det aktuella konsthantverket väcktes och vilka erfarenheter deltagare hade innan de valde att börja i en studiecirkel. På så vis skulle det bli möjligt att förstå studiecirkelns roll i individers liv och lärandeförlopp. Huvudfrågorna i projektet handlade om att ta reda på hur deltagare upplever att lärandet går till i konsthantverkscirklar. Mot den skisserade bakgrunden var det viktigt att intervjua två till tre deltagare i samma studiecirkel för att få olika bilder av lärande och meningsskapande. Intervjuerna hade en utredande karaktär med öppet hållna frågor i samtalsform. På så vis formades lärandeberättelser som knyter ihop lärande, erfarenhet och insikter som förvärvats över tid och i olika sammanhang (Laginder & Stenøien, 2009, Thommessen, 2009). Sammanlagt har elva individuella intervjuer genomförts. För att skapa variation i material och tekniker valdes studiecirklar i vävning, träslöjd och silversmide. Dessa vanliga konsthantverk kompletterades med nålbindning. Det är en textil teknik där man formar öglor av garn, vilka läggs runt tummen och binds samman av stygn med hjälp av en grov nål av trä, ben eller metall. Oftast används ullgarn och det är vanligt att tekniken används för att framställa vantar. Därför har den också kallats vantsöm. Tekniken har funnits i alla världsdelar. Det äldsta svenska fyndet är en vante som daterats till ungefär år 200 e. Kr. (Nationalencyklopedin, 1994). I genomförandet av intervjuerna visade det sig att deltagarna i både vävning och träslöjd varit med i många år, ibland med några års uppehåll och/eller deltagande i parallella cirklar. Cirkeln i silversmide uppvisade ett blandat mönster av nybörjare och deltagare som varit med i flera år. Rent administrativt startar en ny cirkel varje termin eller varje år. Men i 14

17 den fortsatta framställningen inrymmer benämningen studiecirkeln i vävning, träslöjd respektive silversmide hela den mångåriga verksamheten. Cirkeln i nålbindning särskiljer sig helt eftersom den omfattade endast fyra sammankomster. Beteckningen studiecirkel kommer att användas synonymt med kurs och beteckningen cirkelledare synonymt med lärare i texten, eftersom deltagarna ofta använde begreppen kurs och lärare. Denna skrift bygger på deltagarnas berättelser om sitt intresse för konsthantverk, deras erfarenheter och reflektioner kring sitt lärande och kring den studiecirkel de deltar i. Det betyder att det är deltagarnas upplevelser av studiecirkelns uppläggning, cirkelledarens roll, samspelet med övriga deltagare och det egna lärandet som står i centrum. 15

18

19 K apitel 3 Studiecirkeln som öppet erbjudande

20 Studiecirkeln som öppet erbjudande Vi har redan konstaterat att många människor söker sig till studiecirklar för att lära sig olika konsthantverk. Studieförbunden erbjuder studiecirklar på landsbygden och i städerna i hela landet. De vänder sig både till nybörjare och till dem som har tidigare erfarenhet av ett visst konsthantverk. Det är lätt att anmäla sig och individen bestämmer själv hur länge han eller hon vill vara med. Det fria och frivilliga deltagandet innebär också att man slipper bli bedömd genom inträdesprov. Avsaknaden av betyg innebär, till skillnad från slöjdundervisningen i skolan, att individen själv väljer nivån på sitt engagemang. Studiecirkelns erbjudande är den oprövade möjlighetens. Den bereder plats för amatörerna, den som älskar (Andersson & Waldén, 1996 s 197). Om man betraktar möjligheten att lära sig konsthantverk i en studiecirkel som ett öppet erbjudande hamnar flera intressanta frågor i fokus. Inledningsvis handlar de om hur det kommer sig att olika individer blir intresserade av ett bestämt konsthantverk. Viktiga följdfrågor handlar om när och varför de väljer att delta i en studiecirkel för att lära mer om hantverket. Framstår studiecirkeln som en utmaning att börja lära sig ett nytt konsthantverk, eller uppfattar individen den som en möjlighet att lära mer om ett hantverk de redan utövar? Vi ska börja med att följa våra elva deltagare på deras olika vägar till studiecirkeln i vävning, träslöjd, silversmide respektive nålbindning. 18

21 19

22 20

23 Vävning Tre av sju deltagare intervjuades i vävcirkeln. De har fått fingerade namn som börjar på V som i Vävning: Vivianne, Vera och Veronika. En av dem var pensionär medan de två andra var mellan 55 och 60 år. I sitt nuvarande eller tidigare yrkesliv hade två av dem varit fabriksarbetare medan den tredje arbetade som sjuksköterska. Jag har alltid hållit på och broderat, stickat berättade Vivianne. Hon stickade sin första tröja som 10-åring. Mormor vävde, så hon hade fått vara med och klippa mattrasor. Hon gick på lanthushållsskola ett år, där hon fick lära sig olika handarbeten. Intresset för vävning tog emellertid fart när hon erbjöds att vara med i en studiecirkel. Det var närmare 30 år sedan och hon har sedan dess fortsatt i gruppen med undantag för något år när hennes andra barn föddes. Men när barn nummer tre kom, så var jag väldigt noga med att inte sluta, för jag insåg att det här var viktigt. Min mamma var sömmerska och sydde kläder i hemmet, berättade Vera. Så hon lärde sig sömnad och stickning som barn. Hon hade sedan fortsatt att sy och sticka till familjen och sig själv. Intresset för vävning startade med att hon erbjöds att vara med i cirkeln av cirkelledaren. Men först svarade hon nej, jag har inte vävt, det kan jag väl inte. Men hon lät sig övertygas och började i cirkeln omkring år Det var den första studiecirkel i hantverk som hon deltog i. Intresset växte med åren, inte minst sedan den fabrik hon arbetade på avvecklades och hon blev friställd, då tog jag ju mera tag i det här med vävningen. Även Veronika lärde sig som barn att sticka, virka, sy och brodera av sin mamma. När hon var 14 år fick hon dessutom en inbjudan från Hemgården om att gå studiecirklar i sömnad, batik, broderi, keramik och flamskvävnad. Hon gick där i flera år och fann vänner som var likadana som mig började hon väva, en arbetskamrat som hade kvällskurser på ett studieförbund erbjöd henne att vara med. När hon flyttade till en ny ort frågade hennes dagmamma om hon ville vara 21

24 22

25 med i en vävcirkel, det var 1987 och sen dess har hon blivit kvar i gruppen och har inte en tanke på att sluta. Vägen till vävning framträder som en vidareutveckling av ett handarbetsintresse som följt alla tre från barndomen. I Viviannes fall har dessutom vävning varit en del av barndomens erfarenheter. Erbjudandet att komma med i en studiecirkel i vävning framstår som en startpunkt för ett växande engagemang. Enligt Veronika och inte minst Vera blev studiecirkelerbjudandet avgörande för valet att börja lära sig väva. Träslöjd Deltagarna i träslöjdscirkeln har getts namn på T som i Träslöjd: Tove, Tage och Tore. De gick i en cirkel med åtta deltagare. Deltagarna som intervjuades var mellan 60 och 83 år. Alla tre hade lämnat yrkesverksamheten bakom sig. De hade arbetat som farmaceut, elektriker, verkstadsslipare. Under sina yrkesverksamma år hade Tove sömnad som hobby. I samband med att hon fick hälsoproblem och så småningom förtidspension väcktes intresset för att börja med träslöjd. Det var på en informationsträff på ett studieförbund. Men drivkraften var inte att hon behövde fylla sin tid, utan hon underströk att det var praktiska behov av att kunna använda verktyg och maskiner som ledde till att hon började. Tove menade att hon tillhörde den generation där kvinnor inte lärt sig använda hammare och spik. Hon fick tjata på sin man för att få saker gjorda hemma. Så hon bestämde sig för att lära sig hur man hyvlar, hur man sågar och hur man svarvar. Arbetet som elektriker innebar att Tage kände sig trygg med att arbeta med händerna. Intresset för träslöjd startade i samband med att han byggde en sommarstuga på 1970-talet. Han bodde precis intill lokalen där slöjdcirkeln pågick. Han anmälde sig när han fick behov av att lära sig svarva och ville göra stolar efter gammal modell till sommarstugan. Under sju, åtta år arbetade Tage på en annan ort och då slutade han i cirkeln då var det bara arbetet som gällde. Men när han 23

26 24

27 började jobba på hemorten igen i slutet av 1980-talet tog han kontakt med cirkelledaren och frågade om det fanns plats. Tore var lantbrukarson och hade som barn fått hjälpa till med praktiska sysslor på gården, en del av dem handlade om snickeri. När han var drygt 58 år blev han uppsagd från jobbet som verkstadsslipare på grund av arbetsbrist. Det blev startpunkten för hans intresse för trä som hantverk. Han fick möjlighet att köpa den slipmaskin som han började jobba med på 1950-talet. Till den maskinen skaffade han en del verktyg så att han kunde arbeta med trä i den. Detta lärde han sig själv frågade en arbetskamrat om han ville komma med i en studiecirkel i träslöjd. Då tackade han ja eftersom han var intresserad och nyfiken. För Tove var det en helt ny utmaning hon antog när hon tackade ja till att vara med i studiecirkeln. Intresset för träslöjd framstår däremot för Tage och Tore som en vidareutveckling av den hantverksskicklighet de förvärvat under sina yrkesliv. Tage kände till träslöjdscirkeln och tog direktkontakt med cirkelledaren medan Tore fick erbjudande från en arbetskamrat. Silversmide Deltagarantalet i cirkeln i silversmide varierade mellan terminerna. Tre kvinnor i 40-årsåldern intervjuades: Stina, Sofia och Susanne. De var yrkesverksamma som teaterlärare, socionom och projektledare inom IT. Hela mitt liv har jag haft en stark skaparådra berättade Stina som var intresserad av form, design och det konstnärliga. Redan som 18-åring deltog hon i den första studiecirkeln i silversmide. För att jag har haft liksom en jättestark längtan efter det, och tycker att det är ett spännande material. Hon återupptog intresset för tio, femton år sedan. Hon hade genom åren varvat studiecirklar och kurser med perioder då hon bara hållit på hemma. Hon hade deltagit i studiecirkeln med samma ledare i mer än fem år och återvänt igen efter några års uppehåll. 25

28 Sofia menade att hennes föräldrar inte var speciellt hantverkskunniga, men hennes farfar höll på med träsnideri. Intresset för smide väcktes genom en bekant som hade en vanlig smedja. Hon tyckte att smycken var spännande och ville ha någonting som var min grej, något som var praktiskt efter långa teoretiska studier. Hon hade försökt komma med på en kurs i silversmide men det var långa köer. Men när hon just flyttat till en ny stad damp det ner en kurskatalog en söndag i brevlådan och på måndagsmorgon så ringde jag och då fanns det en plats kvar och den tog jag. Det var 2001 och sedan dess har hon deltagit i cirkeln. Intresset för hantverk var inte heller något som Susanne hade med sig från barndomen. När hon var runt 20 år började hon i en studiecirkel i akrylmålning. Sedan dess hade hon gått många studiecirklar i teckning och målning inom olika studieförbund. Men när hon bytte jobb innebar det att hon lade all tid på jobbet och slutade måla. När hon för ett år sedan bestämde sig för att börja med silversmide så var det för att hon ville testa något nytt och se om hon klarade av att skapa i silver. Hon hittade studiecirkeln i en kurskatalog och tänkte att nu ska jag anmäla mig. Hon hade egentligen inte mer tid för fritidsintressen. Men jag ger mig tid nu. Bland deltagarna i silversmide framträder en fascination för materialet, en längtan att skapa i silver. Vägen att förverkliga intresset gick för alla tre via studiecirklar. Stina hade börjat i en studiecirkel redan i tonåren, intresset för silversmide hade följt henne genom åren och hon hade återkommande sökt sig till studiecirklar och kurser för att lära mer. Önskan att prova något nytt och spännande framhölls av både Susanne och Sofia som skäl till att de anmälde sig till studiecirkeln i silversmide ett erbjudande som kom via studieförbundets kurskatalog. Nålbindning Studiecirkeln i nålbindning var ett erbjudande att prova på och lära sig ett nytt hantverk under fyra sammankomster. Två av cirkelns sex deltagare intervjuades. Nelly var i 50-års- 26

29 27

30 åldern och Nina i 30-årsåldern. En av dem var yrkesverksam medan den andra sedan en tid var förtidspensionerad. Nelly berättade att hon alltid tyckt om att jobba med händerna eller pyssla och plocka. Sömnad och stickning lärde hon sig i skolslöjden. Hon hade stickat och sytt mycket barnkläder. Hon letade aktivt i kurskatalogerna efter en kurs i tvåändsstickning och upptäckte då cirkeln i nålbindning. Och då såg jag nålbindningen och tänkte, vad är det här? Hon anmälde sig till båda kurserna, men det var bara cirkeln i nålbindning som kom till stånd. Motivet var att hon ville prova på något nytt som jag inte hört talas om tidigare. Föräldrarnas skicklighet i olika hantverk hade, enligt Nina, snarast motverkat intresset när hon växte upp. Hon jämförde sig och såg att hennes försök att slöjda inte gav lika fint resultat. Men i 25-årsåldern så såg jag ju att det gav mina föräldrar väldigt mycket och så kände jag själv att jag ville ha en hobby. Hon hade då börjat sy. Intresset för nålbildning väcktes när hon på en semester i Vilhelmina besökte en hantverksbod och började prata med en tjej som arbetade där. Och jag lyssnade på henne och blev fascinerad av hur man kan sy med nål och garn men inget tyg och jag tyckte det var vackert det hon gjorde. Hon blev intresserad och nyfiken och hade därför aktivt letat efter en kurs. Både Nelly och Nina framhåller att nålbindning var något nytt och främmande som de blev lockade av. För Nelly framstår nålbindningen som en vidareutveckling av hennes intresse för och erfarenhet av stickning. Hon fick syn på studiecirkeln mer av en slump när hon sökte efter en cirkel i tvåändsstickning. Nina däremot hade letat aktivt efter en kurs sedan hon kommit i kontakt med nålbundet hantverk. Båda två antog utmaningen att lära sig ett hantverk som de aldrig provat på tidigare. De anmälde sig till en studiecirkel som omfattade fyra sammankomster. De elva deltagarna illustrerar hur det individuella intresset vuxit fram på skilda sätt. Den intressanta frågan i fortsättningen handlar om hur de upplever det lärande som tar form 28

31 i studiecirkeln. Innan vi följer med deltagarna in i respektive studiecirkel behöver vi reflektera över de förhållningssätt till lärande som är utgångspunkt för tolkningen av deltagarnas berättelser. 29

32

33 K apitel 4 Perspektiv på lärande

34 Perspektiv på lärande Människor lär sig genom att göra något tillsammans med andra. När människor lär sig ett konsthantverk blir det uppenbart att lärande också sker i sampel med redskap och material. Hodkinson m fl (2008) tillhör de forskare som förespråkar en syn på kunskap som bygger på antagandet att människan och hennes omgivning inte kan separeras. Lärande kan inte studeras enbart som ett individuellt fenomen, inte heller enbart med utgångspunkt från ett visst utbildningssammanhang. Istället behöver människors lärande förstås som en kontinuerlig process som ständigt pågår i olika livssammanhang. Därmed får individers livshistoria betydelse för det lärande som föregår i en viss situation. Även studiesammanhangets historia påverkar det lärande som sker i nuet (Hodkinson m fl, 2008, Laginder & Stenøien, 2011). Bengt Molander (1996) talar om kunskap och lärande i handling. Han lägger tonvikt vid uppmärksamhetens betydelse. I en studiecirkel i konsthantverk är deltagarna uppmärksamma på vad cirkelledaren gör och säger, de försöker själva och de tittar på hur de andra gör. I ett vidare perspektiv kan uppmärksamhet betyda att man ser på ett nytt sätt, till exempel hur färg och form samspelar. När man börjar lära sig ett hantverk övar man också upp sin förmåga att se hantverkets olika kvaliteter, till exempel att bedöma när ett arbete är väl utfört. Olika konsthantverk är dessutom insatta i ett kulturbundet sammanhang. Molander menar att uppmärksamhet i handling kräver rutin och övning men också en vidare förståelse av verksamheten och det sammanhang den ingår i. Det betyder att olika hantverk kräver sina olika uppmärksamheter. Molander (2003) exemplifierar med att snickaren har sin uppmärksamhet, urmakaren har sin och så vidare. Han menar också att rutiner ger trygghet och att det krävs respekt för den tid det tar att lära. 32

35 Det är genom uppmärksamhet förankrad i nyfikenhet, trygghet och (i bästa fall) glädje man lär sig finesser, små knep och konster (Molander, 2003 s 13). Begreppet cirkelmiljö Mot bakgrund av det förda resonemanget betraktar jag lärande i cirkeln som en pågående process där deltagarna förändrar sitt sätt att samspela med cirkelledaren, redskap, material och övriga deltagare. Processen påverkas av deltagarnas och cirkelledarens förhistoria och av cirkelns (mångåriga) historia. Olika cirkelmiljöer formas och förändras med andra ord genom samspelet mellan deltagare, cirkelledare och materiella resurser. Återigen är det viktigt att understryka att analysen bygger på deltagarnas upplevelser av cirkelmiljön. I det kommande kapitlet står cirklarna i vävning, träslöjd och silversmide i centrum. I dessa åskådliggörs lärprocesser som pågått i många år. Olika mönster framträder i cirkelmiljöerna och jag har valt att renodla särskiljande drag. På så vis kan jag tolka cirkelmiljöerna ur olika perspektiv. I tolkningen av lärprocesserna i cirkeln i vävning kommer tonvikten att ligga på den arbetsgemenskap som byggs upp för att lära sig att använda redskap och att sätta upp en väv. I cirkeln i träslöjd analyseras cirkelledarens roll och deltagarnas utveckling av expertkunskap. I den cirkelmiljö som formas i silversmide sätts sökljuset på hur deltagarna introduceras i ett nytt konsthantverk. Kapitlet avslutas med en diskussion om hur man kan tolka de skillnader och likheter som uppstår i olika cirkelmiljöer. I ett påföljande kapitel belyses cirkeln i nålbindning som en kontrast till mångårigt engagemang. I denna cirkel handlar det om lärande under en begränsad tid. 33

36

37 K apitel 5 Lärande under lång tid

38 Lärande under lång tid Det karaktäristiska för deltagarna i träslöjd och vävning var att de deltagit i studiecirkeln år efter år med i stort sett samma deltagare. Även i cirkeln i silversmide hade deltagarna deltagit i flera år, men här fanns också nybörjare. Hur påverkar detta långvariga engagemang från både deltagare och cirkelledare det lärande och den mening som skapas i cirklarna? Skiljer sig cirkelmiljöer och lärprocesser åt mellan de olika konsthantverken? Ett genomgående mönster som framträder i intervjuerna är att cirkelledaren uppfattades som handledare, en person som fanns tillgänglig och gav goda råd. Deltagarna arbetade i egen takt och bestämde själva vad de ville arbeta med. På vilket sätt tog de tillvara olika möjligheter i det öppna erbjudande som cirkelmiljön erbjuder? Hur kommer samspelet mellan deltagarna till uttryck i olika cirklar? Vi kommer att följa med våra deltagare in i respektive cirkel för att få en bild av cirkelmiljöer, lärprocesser och samspel. Ömsesidigt engagemang i lärprocesser Det tar tid att lära sig ett konsthantverk. Det blir tydligast ifråga om vävning, där själva uppsättningen av väven bygger på en hel del räknande och tekniska färdigheter. Det är inte så svårt att väva. Det är ju själva uträkningen hur du varpar, hur du solvar, hur många trampor du ska ha. Det är ju det och vad som passar, vilken sked du ska ha. Så det är ju sånt där som man måste kunna räkna ut. Det är ju där svårigheten ligger kanske. Sen att trampa då, fram och tillbaka, det är inte så svårt att stoppa in skytteln liksom. Utan det är just förarbetet som kräver mest kunnande. (Vera) 36

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA

KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA skapa i lera ett spännande material I vår ljusa och trivsamma keramikverkstad

Läs mer

Finspång. Studieprogram hösten 2010

Finspång. Studieprogram hösten 2010 Finspång Studieprogram hösten 2010 Data Känner du dig som en slav under tekniken emellanåt? Bli herre över den istället! Oavsett om du är nybörjare som vill lära dig skicka e-post och betala dina räkningar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

NORRA VÄRMLAND. Mästerkock Datasnille eller stor Skaparkrat. Vi öppnar dörrarna. Välkommen till ABF. Studieprogram

NORRA VÄRMLAND. Mästerkock Datasnille eller stor Skaparkrat. Vi öppnar dörrarna. Välkommen till ABF. Studieprogram NORRA VÄRMLAND Mästerkock Datasnille eller stor Skaparkrat. Vi öppnar dörrarna. Välkommen till ABF Studieprogram VÅREN 2013 VÄLKOMMEN TILL ABF NORRA VÄRMLAND Folkbildningen finns till för att alla oavsett

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Studie-/Kurskatalog. Anmäl dig enkelt till våra cirklar: VIA INTERNET: www.abf.se/norravarmland

Studie-/Kurskatalog. Anmäl dig enkelt till våra cirklar: VIA INTERNET: www.abf.se/norravarmland NORRA VÄRMLAND Studie-/Kurskatalog 2011 Anmäl dig enkelt till våra cirklar: VIA INTERNET: VIA TELEFON: Hagfors 0563-14250 Sunne 0565-12125 Torsby 0560-12707 Sysslebäck 0564-10156 DETTA ÄR ABF ABF är Sveriges

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 Utöver våra populära traditionella kurser kan vi i år erbjuda: KNYPPLADE BILDER tema I VATTEN - PÅ MARKEN - I LUFTEN KNYPPLA MED METALLTRÅD SYDD OCH BRODERAD SPETS KURS I

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET Akvarellkurs: 1) Back to the future (grundläggande akvarell) 2) Back to the future - Texture (textur i akvarell) Kursdeltagarna lär sig 1) grundläggande akvarelltekniker:

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer