Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder"

Transkript

1 Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder

2

3 Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder

4 Bildningsförbundet Östergötland ISBN Text: Ann-Marie Laginder Foto: Lotta Rehn, sid: 59 Grafisk form: Kreafon AB, Tryck: Billes Tryckeri AB, Mölndal, 2011

5 Innehåll Förord... 5 Konsthantverk som engagemang... 7 Konsthantverk i studiecirkel Deltagarröster Studiecirkeln som öppet erbjudande Vävning...21 Träslöjd...23 Silversmide...25 Nålbindning...26 Perspektiv på lärande Begreppet cirkelmiljö...33 Lärande under lång tid Ömsesidigt engagemang i lärprocesser...36 Studiecirkeln som arbetsgemenskap...37 Att lära genom erfarenhet och goda råd Att lära av en mästare...42 Att lära genom att prova sig fram...46 Att bli introducerad i ett nytt hantverk...46 Cirkelmiljö och lärprocesser...50 Lärande under begränsad tid Att hålla takten och att lära i egen takt...54

6 Gemenskapens olika ansikten Vävintresset kittet i en tät gemenskap...62 Diskussionens vågor går höga...63 Det blir socialt på ett annat sätt...64 Man kastar i sig en kopp kaffe...65 Cirkelmiljö och gemenskap...66 Att lära konsthantverk för nöjes skull Längtan att skapa med händerna...71 Att se resultat...71 Att vara delaktig i hela arbetsprocessen...72 Arbetsprocessen skapar ro och kräver koncentration Fredad tid och plats...76 Frizon i vardagen...76 Cirkelmiljö och upplevelser av helhet...78 Engagemanget expanderar Från cirkel till hem...82 Ett bredare hantverksintresse...85 Konsthantverksintresset påverkar identiteten...86 Slutord Referenser Hur kan man använda denna skrift? Lästips Appendix

7 Förord Denna skrift handlar om studiecirklar i konsthantverk. Det övergripande syftet är att söka svar på frågor om engagemang, lärande och mening ur deltagarnas perspektiv. Det är deras upplevelser som är utgångspunkt i de resonemang som förs. Därför vill jag först och främst rikta ett varmt tack till de elva deltagare i vävning, träslöjd, silversmide och nålbindning som generöst delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser i de intervjuer jag har genomfört. Dessutom vill jag tacka Staffan Larsson, Stellan Boozon och Anneli Dahlqvist för värdefulla synpunkter i samband med slutbearbetningen av texten. Forskningsprojektet och skriften har tillkommit genom ett samarbete mellan Bildningsförbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning vid Linköpings universitet. Ett särskilt tack riktas till den kommitté som ledd av Stellan Boozon utgjort grunden för samarbetet. Föreliggande skrift är resultatet av ett av två forskningsprojekt som fått stöd av Bildningsförbundet Östergötland. Det andra projektet har genomförts av Martin Lundberg och Staffan Larsson och har resulterat i skriften Cirkelledares beprövade erfarenheter. Det är min förhoppning att denna skrift ska bidra med kunskap och idéer i diskussioner kring studiecirklar i konsthantverk bland cirkelledare, verksamhetsansvariga på studieförbunden samt bland beslutsfattare på olika nivåer. Linköping i mars 2011 Ann-Marie Laginder

8

9 K apitel 1 Konsthantverk som engagemang

10 Konsthantverk som engagemang I det förindustriella samhället fanns det ett vardagligt behov av att kunna sy kläder och behärska olika textila hantverk samt att kunna snickra och tillverka bruksföremål. I takt med samhällets industrialisering och både kvinnors och mäns ökade förvärvsarbete utanför hemmet förändras också hantverkets roll. Detta förstärks av ett ökat utbud av industriproducerade varor som alternativ till egen produktion. Olika former av hantverk får därmed nya uttryck i modernt produktions- och förvärvsliv och blir något som enskilda individer, både vuxna och barn, väljer att intressera sig för. Dessutom innebär samhällsförändringarna att färdigheter i olika hantverk inte självklart förmedlas från generation till generation. Därmed behöver hantverksskicklighet i större utsträckning sökas och erövras utanför familjen. Den skisserade utvecklingen väcker intressanta frågor om hur lärande av olika former av hantverk går till i vår tid. Lärande av intresse uppstår när en individ väljer att börja intressera sig för ett konsthantverk och när engagemanget

11 växer och fortsätter under lång tid. Individen söker mer eller mindre självstyrt olika möjligheter att lära mer (Laginder & Stenøien, 2011). Att lära sig någon form av konsthantverk innebär enligt Helen Knutes (2009) att kroppsligen se och erfara hur görandet sker. Den manuella färdigheten blir viktig, det vill säga att lära kroppen att arbeta med ett specifikt material på ett särskilt sätt (Lindwall & Ekström, 2008). Det handlar om hur händerna ska användas i relation till ett material och att lära sig hur speciella rörelser ska utföras samt hur verktygen ska greppas. Inte minst behöver man lära sig att bedöma med vilken kraft materialet ska bearbetas. Att utöva ett konsthantverk innefattar enligt Knutes (2009) både ett mentalt och ett kroppsligt meningsskapande, kroppen, känslan och tanken engageras i gestaltandet. Det kan också uttryckas som en upplevelse av kreativitet som är lustfyllt, kravlöst men samtidigt koncentrerat. Utövandet kan dessutom tolkas som ett socialt meningsskapande. Man skulle kunna tala om ett socialt meningsskapande på kroppslig nivå, därför att det är görandet som är i fokus, inte att verbalt samtala om det man gör. Det kan uppstå en vila i att vistas tillsammans med andra, fast upptagen med sitt eget (Knutes, 2009 s 169). Det handgjorda konsthantverkets karakteristiska drag är att varje föremål är unikt och att utövandet förhåller sig till både hantverkets funktionella aspekter och konstens uttryckande sidor (Knutes, 2009). Skicklighet, engagemang och bedömning i hantverkskunnande sätter den intima kopplingen mellan hand och huvud i centrum enligt Richard Sennet (2008). Dialogen mellan konkret praktik och tänkande utvecklas till vanor, vanor som skapar en rytm mellan att finna och att lösa problem. Denna skrift handlar om hur engagemang och skicklighet kommer till uttryck när man lär sig konsthantverk för nöjes skull. Studiecirklar i konsthantverk står i centrum för undersökningen.

12

13 K apitel 2 Konsthantverk i studiecirkel

14 Konsthantverk i studiecirkel Det var först i 1944 års folkbildningsutredning som folkbildningsbegreppet vidgades till att omfatta även bildningsarbete med praktisk inriktning. Därigenom strömmade kvinnorna till studieförbundens verksamhet (Rydbeck, 2006). I slutet av 1950-talet ledde den starka expansionen till att hobbybetonade studieämnen undantogs från rätten till statsbidrag. Ytterligare restriktioner och gränsdragningar följde i senare beslut. Trots olika begränsande regler ökade den praktisk-estetiska verksamheten. Verksamhetsåret redovisades slöjdcirklar. Omfattningen var fem gånger större verksamhetsåret (Hartman, 2009). Studiecirklar inom det praktisk-estetiska området har med andra ord varit en succé sett till volym och människors önskan att delta. Men på den politiska arenan har verksamheten återkommande fått försvara sin existens. Louise Waldén (1994) beskriver hur synen på de praktisk-estetiska studiecirklarna växlat genom åren i offentliga utredningar. Än är den fackbetonad bildning, än är den skapande verksamhet, än befarar man att den kan vara en mekaniskt utövad sysselsättning eller en förevändning för människor att få vara tillsammans för att sedan tilldela den uppgiften att frigöra känsla och fantasi. Den ska helst vara som en vanlig studiecirkel där man läser och studerar. Fast samtidigt också en plats för skapande och konstnärlighet. Kraven hämtas än från den teoretiska, än från den estetiska delen av studieförbundens verksamhet (Waldén, 1994 s 39). Antalet detaljerade regler som berörde denna cirkelverksamhet ökade fram till 1991 års folkbildningsförordning. Skiftet från regel- till målstyrning innebar att ansvaret för cirkelverksamhetens utformning då överfördes till folkbildningsorganisationernas eget ansvarsområde (Hartman, 2003). I 12

15 riksdagens övergripande uppdrag till folkbildningen ingår att bredda intresset för kultur och att öka delaktigheten i kulturlivet. Det handlar om att främja människors kulturupplevelser och deras eget skapande. I folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra konstateras att folkbildningen ger människor möjligheter att utvecklas. Ett av dess övergripande mål är att bidra till människors möjligheter att påverka sin livssituation. Vidare framhålls att kurser och studiecirklar ger ett mervärde som i princip inga andra aktörer i samhället kan ge (Regeringens proposition 2005/06:192, s 22). Sedan 2004 har ämneskategorierna inom praktisk-estetisk verksamhet anpassats till svensk utbildningsnomenklatur (SUN) för att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Inom den estetiska ämnesinriktningen Konst, musik och media återfinns ämnesgruppen konsthantverk. Denna ämnesinriktning omfattade 61,1 procent av de totalt studietimmar som genomfördes år Till konsthantverk räknas knyppling, träslöjd, metallslöjd, keramik, porslinsmålning, vävning, konstsömnad, klädsömnad/klädvård, övrig textilslöjd, övrigt konsthantverk samt konsthantverkshistoria. År 2009 omfattade ämnesgruppen konsthantverk studietimmar, vilket utgör 10,3 procent av det totala antalet genomförda studietimmar (Folkbildningsrådet, 2009). Intresset för studiecirklar i slöjd, hantverk, handarbete och konsthantverk har oavsett politiska dilemman och tolkningar således förblivit en omfattande del av studieförbundens verksamhet. De olika synsätt som återfinns i utredningstexterna illustrerar både ett ifrågasättande och ett erkännande av verksamheten. Denna kluvenhet och verksamhetens omfattning gör det viktigt att undersöka på vilket sätt komplexiteten i att lära sig olika konsthantverk kommer till uttryck i studiecirklar. De som väljer att delta avgör ytterst studiecirklarnas värde. Därför har jag valt att försöka ta reda på hur lärande och mening i konsthantverkscirklar skapas ur deltagarnas perspektiv. 13

16 Deltagarröster Projektets övergripande syfte är att söka svar på frågor om vad konsthantverkscirklar som arena för lärande betyder för dem som deltar. I planeringen av projektet föreställde jag mig att studiecirkeln antingen kunde vara starten för att lära sig ett nytt hantverk eller ett led i ett långvarigt engagemang. Därför ville jag ta reda på hur intresset för det aktuella konsthantverket väcktes och vilka erfarenheter deltagare hade innan de valde att börja i en studiecirkel. På så vis skulle det bli möjligt att förstå studiecirkelns roll i individers liv och lärandeförlopp. Huvudfrågorna i projektet handlade om att ta reda på hur deltagare upplever att lärandet går till i konsthantverkscirklar. Mot den skisserade bakgrunden var det viktigt att intervjua två till tre deltagare i samma studiecirkel för att få olika bilder av lärande och meningsskapande. Intervjuerna hade en utredande karaktär med öppet hållna frågor i samtalsform. På så vis formades lärandeberättelser som knyter ihop lärande, erfarenhet och insikter som förvärvats över tid och i olika sammanhang (Laginder & Stenøien, 2009, Thommessen, 2009). Sammanlagt har elva individuella intervjuer genomförts. För att skapa variation i material och tekniker valdes studiecirklar i vävning, träslöjd och silversmide. Dessa vanliga konsthantverk kompletterades med nålbindning. Det är en textil teknik där man formar öglor av garn, vilka läggs runt tummen och binds samman av stygn med hjälp av en grov nål av trä, ben eller metall. Oftast används ullgarn och det är vanligt att tekniken används för att framställa vantar. Därför har den också kallats vantsöm. Tekniken har funnits i alla världsdelar. Det äldsta svenska fyndet är en vante som daterats till ungefär år 200 e. Kr. (Nationalencyklopedin, 1994). I genomförandet av intervjuerna visade det sig att deltagarna i både vävning och träslöjd varit med i många år, ibland med några års uppehåll och/eller deltagande i parallella cirklar. Cirkeln i silversmide uppvisade ett blandat mönster av nybörjare och deltagare som varit med i flera år. Rent administrativt startar en ny cirkel varje termin eller varje år. Men i 14

17 den fortsatta framställningen inrymmer benämningen studiecirkeln i vävning, träslöjd respektive silversmide hela den mångåriga verksamheten. Cirkeln i nålbindning särskiljer sig helt eftersom den omfattade endast fyra sammankomster. Beteckningen studiecirkel kommer att användas synonymt med kurs och beteckningen cirkelledare synonymt med lärare i texten, eftersom deltagarna ofta använde begreppen kurs och lärare. Denna skrift bygger på deltagarnas berättelser om sitt intresse för konsthantverk, deras erfarenheter och reflektioner kring sitt lärande och kring den studiecirkel de deltar i. Det betyder att det är deltagarnas upplevelser av studiecirkelns uppläggning, cirkelledarens roll, samspelet med övriga deltagare och det egna lärandet som står i centrum. 15

18

19 K apitel 3 Studiecirkeln som öppet erbjudande

20 Studiecirkeln som öppet erbjudande Vi har redan konstaterat att många människor söker sig till studiecirklar för att lära sig olika konsthantverk. Studieförbunden erbjuder studiecirklar på landsbygden och i städerna i hela landet. De vänder sig både till nybörjare och till dem som har tidigare erfarenhet av ett visst konsthantverk. Det är lätt att anmäla sig och individen bestämmer själv hur länge han eller hon vill vara med. Det fria och frivilliga deltagandet innebär också att man slipper bli bedömd genom inträdesprov. Avsaknaden av betyg innebär, till skillnad från slöjdundervisningen i skolan, att individen själv väljer nivån på sitt engagemang. Studiecirkelns erbjudande är den oprövade möjlighetens. Den bereder plats för amatörerna, den som älskar (Andersson & Waldén, 1996 s 197). Om man betraktar möjligheten att lära sig konsthantverk i en studiecirkel som ett öppet erbjudande hamnar flera intressanta frågor i fokus. Inledningsvis handlar de om hur det kommer sig att olika individer blir intresserade av ett bestämt konsthantverk. Viktiga följdfrågor handlar om när och varför de väljer att delta i en studiecirkel för att lära mer om hantverket. Framstår studiecirkeln som en utmaning att börja lära sig ett nytt konsthantverk, eller uppfattar individen den som en möjlighet att lära mer om ett hantverk de redan utövar? Vi ska börja med att följa våra elva deltagare på deras olika vägar till studiecirkeln i vävning, träslöjd, silversmide respektive nålbindning. 18

21 19

22 20

23 Vävning Tre av sju deltagare intervjuades i vävcirkeln. De har fått fingerade namn som börjar på V som i Vävning: Vivianne, Vera och Veronika. En av dem var pensionär medan de två andra var mellan 55 och 60 år. I sitt nuvarande eller tidigare yrkesliv hade två av dem varit fabriksarbetare medan den tredje arbetade som sjuksköterska. Jag har alltid hållit på och broderat, stickat berättade Vivianne. Hon stickade sin första tröja som 10-åring. Mormor vävde, så hon hade fått vara med och klippa mattrasor. Hon gick på lanthushållsskola ett år, där hon fick lära sig olika handarbeten. Intresset för vävning tog emellertid fart när hon erbjöds att vara med i en studiecirkel. Det var närmare 30 år sedan och hon har sedan dess fortsatt i gruppen med undantag för något år när hennes andra barn föddes. Men när barn nummer tre kom, så var jag väldigt noga med att inte sluta, för jag insåg att det här var viktigt. Min mamma var sömmerska och sydde kläder i hemmet, berättade Vera. Så hon lärde sig sömnad och stickning som barn. Hon hade sedan fortsatt att sy och sticka till familjen och sig själv. Intresset för vävning startade med att hon erbjöds att vara med i cirkeln av cirkelledaren. Men först svarade hon nej, jag har inte vävt, det kan jag väl inte. Men hon lät sig övertygas och började i cirkeln omkring år Det var den första studiecirkel i hantverk som hon deltog i. Intresset växte med åren, inte minst sedan den fabrik hon arbetade på avvecklades och hon blev friställd, då tog jag ju mera tag i det här med vävningen. Även Veronika lärde sig som barn att sticka, virka, sy och brodera av sin mamma. När hon var 14 år fick hon dessutom en inbjudan från Hemgården om att gå studiecirklar i sömnad, batik, broderi, keramik och flamskvävnad. Hon gick där i flera år och fann vänner som var likadana som mig började hon väva, en arbetskamrat som hade kvällskurser på ett studieförbund erbjöd henne att vara med. När hon flyttade till en ny ort frågade hennes dagmamma om hon ville vara 21

24 22

25 med i en vävcirkel, det var 1987 och sen dess har hon blivit kvar i gruppen och har inte en tanke på att sluta. Vägen till vävning framträder som en vidareutveckling av ett handarbetsintresse som följt alla tre från barndomen. I Viviannes fall har dessutom vävning varit en del av barndomens erfarenheter. Erbjudandet att komma med i en studiecirkel i vävning framstår som en startpunkt för ett växande engagemang. Enligt Veronika och inte minst Vera blev studiecirkelerbjudandet avgörande för valet att börja lära sig väva. Träslöjd Deltagarna i träslöjdscirkeln har getts namn på T som i Träslöjd: Tove, Tage och Tore. De gick i en cirkel med åtta deltagare. Deltagarna som intervjuades var mellan 60 och 83 år. Alla tre hade lämnat yrkesverksamheten bakom sig. De hade arbetat som farmaceut, elektriker, verkstadsslipare. Under sina yrkesverksamma år hade Tove sömnad som hobby. I samband med att hon fick hälsoproblem och så småningom förtidspension väcktes intresset för att börja med träslöjd. Det var på en informationsträff på ett studieförbund. Men drivkraften var inte att hon behövde fylla sin tid, utan hon underströk att det var praktiska behov av att kunna använda verktyg och maskiner som ledde till att hon började. Tove menade att hon tillhörde den generation där kvinnor inte lärt sig använda hammare och spik. Hon fick tjata på sin man för att få saker gjorda hemma. Så hon bestämde sig för att lära sig hur man hyvlar, hur man sågar och hur man svarvar. Arbetet som elektriker innebar att Tage kände sig trygg med att arbeta med händerna. Intresset för träslöjd startade i samband med att han byggde en sommarstuga på 1970-talet. Han bodde precis intill lokalen där slöjdcirkeln pågick. Han anmälde sig när han fick behov av att lära sig svarva och ville göra stolar efter gammal modell till sommarstugan. Under sju, åtta år arbetade Tage på en annan ort och då slutade han i cirkeln då var det bara arbetet som gällde. Men när han 23

26 24

27 började jobba på hemorten igen i slutet av 1980-talet tog han kontakt med cirkelledaren och frågade om det fanns plats. Tore var lantbrukarson och hade som barn fått hjälpa till med praktiska sysslor på gården, en del av dem handlade om snickeri. När han var drygt 58 år blev han uppsagd från jobbet som verkstadsslipare på grund av arbetsbrist. Det blev startpunkten för hans intresse för trä som hantverk. Han fick möjlighet att köpa den slipmaskin som han började jobba med på 1950-talet. Till den maskinen skaffade han en del verktyg så att han kunde arbeta med trä i den. Detta lärde han sig själv frågade en arbetskamrat om han ville komma med i en studiecirkel i träslöjd. Då tackade han ja eftersom han var intresserad och nyfiken. För Tove var det en helt ny utmaning hon antog när hon tackade ja till att vara med i studiecirkeln. Intresset för träslöjd framstår däremot för Tage och Tore som en vidareutveckling av den hantverksskicklighet de förvärvat under sina yrkesliv. Tage kände till träslöjdscirkeln och tog direktkontakt med cirkelledaren medan Tore fick erbjudande från en arbetskamrat. Silversmide Deltagarantalet i cirkeln i silversmide varierade mellan terminerna. Tre kvinnor i 40-årsåldern intervjuades: Stina, Sofia och Susanne. De var yrkesverksamma som teaterlärare, socionom och projektledare inom IT. Hela mitt liv har jag haft en stark skaparådra berättade Stina som var intresserad av form, design och det konstnärliga. Redan som 18-åring deltog hon i den första studiecirkeln i silversmide. För att jag har haft liksom en jättestark längtan efter det, och tycker att det är ett spännande material. Hon återupptog intresset för tio, femton år sedan. Hon hade genom åren varvat studiecirklar och kurser med perioder då hon bara hållit på hemma. Hon hade deltagit i studiecirkeln med samma ledare i mer än fem år och återvänt igen efter några års uppehåll. 25

28 Sofia menade att hennes föräldrar inte var speciellt hantverkskunniga, men hennes farfar höll på med träsnideri. Intresset för smide väcktes genom en bekant som hade en vanlig smedja. Hon tyckte att smycken var spännande och ville ha någonting som var min grej, något som var praktiskt efter långa teoretiska studier. Hon hade försökt komma med på en kurs i silversmide men det var långa köer. Men när hon just flyttat till en ny stad damp det ner en kurskatalog en söndag i brevlådan och på måndagsmorgon så ringde jag och då fanns det en plats kvar och den tog jag. Det var 2001 och sedan dess har hon deltagit i cirkeln. Intresset för hantverk var inte heller något som Susanne hade med sig från barndomen. När hon var runt 20 år började hon i en studiecirkel i akrylmålning. Sedan dess hade hon gått många studiecirklar i teckning och målning inom olika studieförbund. Men när hon bytte jobb innebar det att hon lade all tid på jobbet och slutade måla. När hon för ett år sedan bestämde sig för att börja med silversmide så var det för att hon ville testa något nytt och se om hon klarade av att skapa i silver. Hon hittade studiecirkeln i en kurskatalog och tänkte att nu ska jag anmäla mig. Hon hade egentligen inte mer tid för fritidsintressen. Men jag ger mig tid nu. Bland deltagarna i silversmide framträder en fascination för materialet, en längtan att skapa i silver. Vägen att förverkliga intresset gick för alla tre via studiecirklar. Stina hade börjat i en studiecirkel redan i tonåren, intresset för silversmide hade följt henne genom åren och hon hade återkommande sökt sig till studiecirklar och kurser för att lära mer. Önskan att prova något nytt och spännande framhölls av både Susanne och Sofia som skäl till att de anmälde sig till studiecirkeln i silversmide ett erbjudande som kom via studieförbundets kurskatalog. Nålbindning Studiecirkeln i nålbindning var ett erbjudande att prova på och lära sig ett nytt hantverk under fyra sammankomster. Två av cirkelns sex deltagare intervjuades. Nelly var i 50-års- 26

29 27

30 åldern och Nina i 30-årsåldern. En av dem var yrkesverksam medan den andra sedan en tid var förtidspensionerad. Nelly berättade att hon alltid tyckt om att jobba med händerna eller pyssla och plocka. Sömnad och stickning lärde hon sig i skolslöjden. Hon hade stickat och sytt mycket barnkläder. Hon letade aktivt i kurskatalogerna efter en kurs i tvåändsstickning och upptäckte då cirkeln i nålbindning. Och då såg jag nålbindningen och tänkte, vad är det här? Hon anmälde sig till båda kurserna, men det var bara cirkeln i nålbindning som kom till stånd. Motivet var att hon ville prova på något nytt som jag inte hört talas om tidigare. Föräldrarnas skicklighet i olika hantverk hade, enligt Nina, snarast motverkat intresset när hon växte upp. Hon jämförde sig och såg att hennes försök att slöjda inte gav lika fint resultat. Men i 25-årsåldern så såg jag ju att det gav mina föräldrar väldigt mycket och så kände jag själv att jag ville ha en hobby. Hon hade då börjat sy. Intresset för nålbildning väcktes när hon på en semester i Vilhelmina besökte en hantverksbod och började prata med en tjej som arbetade där. Och jag lyssnade på henne och blev fascinerad av hur man kan sy med nål och garn men inget tyg och jag tyckte det var vackert det hon gjorde. Hon blev intresserad och nyfiken och hade därför aktivt letat efter en kurs. Både Nelly och Nina framhåller att nålbindning var något nytt och främmande som de blev lockade av. För Nelly framstår nålbindningen som en vidareutveckling av hennes intresse för och erfarenhet av stickning. Hon fick syn på studiecirkeln mer av en slump när hon sökte efter en cirkel i tvåändsstickning. Nina däremot hade letat aktivt efter en kurs sedan hon kommit i kontakt med nålbundet hantverk. Båda två antog utmaningen att lära sig ett hantverk som de aldrig provat på tidigare. De anmälde sig till en studiecirkel som omfattade fyra sammankomster. De elva deltagarna illustrerar hur det individuella intresset vuxit fram på skilda sätt. Den intressanta frågan i fortsättningen handlar om hur de upplever det lärande som tar form 28

31 i studiecirkeln. Innan vi följer med deltagarna in i respektive studiecirkel behöver vi reflektera över de förhållningssätt till lärande som är utgångspunkt för tolkningen av deltagarnas berättelser. 29

32

33 K apitel 4 Perspektiv på lärande

34 Perspektiv på lärande Människor lär sig genom att göra något tillsammans med andra. När människor lär sig ett konsthantverk blir det uppenbart att lärande också sker i sampel med redskap och material. Hodkinson m fl (2008) tillhör de forskare som förespråkar en syn på kunskap som bygger på antagandet att människan och hennes omgivning inte kan separeras. Lärande kan inte studeras enbart som ett individuellt fenomen, inte heller enbart med utgångspunkt från ett visst utbildningssammanhang. Istället behöver människors lärande förstås som en kontinuerlig process som ständigt pågår i olika livssammanhang. Därmed får individers livshistoria betydelse för det lärande som föregår i en viss situation. Även studiesammanhangets historia påverkar det lärande som sker i nuet (Hodkinson m fl, 2008, Laginder & Stenøien, 2011). Bengt Molander (1996) talar om kunskap och lärande i handling. Han lägger tonvikt vid uppmärksamhetens betydelse. I en studiecirkel i konsthantverk är deltagarna uppmärksamma på vad cirkelledaren gör och säger, de försöker själva och de tittar på hur de andra gör. I ett vidare perspektiv kan uppmärksamhet betyda att man ser på ett nytt sätt, till exempel hur färg och form samspelar. När man börjar lära sig ett hantverk övar man också upp sin förmåga att se hantverkets olika kvaliteter, till exempel att bedöma när ett arbete är väl utfört. Olika konsthantverk är dessutom insatta i ett kulturbundet sammanhang. Molander menar att uppmärksamhet i handling kräver rutin och övning men också en vidare förståelse av verksamheten och det sammanhang den ingår i. Det betyder att olika hantverk kräver sina olika uppmärksamheter. Molander (2003) exemplifierar med att snickaren har sin uppmärksamhet, urmakaren har sin och så vidare. Han menar också att rutiner ger trygghet och att det krävs respekt för den tid det tar att lära. 32

35 Det är genom uppmärksamhet förankrad i nyfikenhet, trygghet och (i bästa fall) glädje man lär sig finesser, små knep och konster (Molander, 2003 s 13). Begreppet cirkelmiljö Mot bakgrund av det förda resonemanget betraktar jag lärande i cirkeln som en pågående process där deltagarna förändrar sitt sätt att samspela med cirkelledaren, redskap, material och övriga deltagare. Processen påverkas av deltagarnas och cirkelledarens förhistoria och av cirkelns (mångåriga) historia. Olika cirkelmiljöer formas och förändras med andra ord genom samspelet mellan deltagare, cirkelledare och materiella resurser. Återigen är det viktigt att understryka att analysen bygger på deltagarnas upplevelser av cirkelmiljön. I det kommande kapitlet står cirklarna i vävning, träslöjd och silversmide i centrum. I dessa åskådliggörs lärprocesser som pågått i många år. Olika mönster framträder i cirkelmiljöerna och jag har valt att renodla särskiljande drag. På så vis kan jag tolka cirkelmiljöerna ur olika perspektiv. I tolkningen av lärprocesserna i cirkeln i vävning kommer tonvikten att ligga på den arbetsgemenskap som byggs upp för att lära sig att använda redskap och att sätta upp en väv. I cirkeln i träslöjd analyseras cirkelledarens roll och deltagarnas utveckling av expertkunskap. I den cirkelmiljö som formas i silversmide sätts sökljuset på hur deltagarna introduceras i ett nytt konsthantverk. Kapitlet avslutas med en diskussion om hur man kan tolka de skillnader och likheter som uppstår i olika cirkelmiljöer. I ett påföljande kapitel belyses cirkeln i nålbindning som en kontrast till mångårigt engagemang. I denna cirkel handlar det om lärande under en begränsad tid. 33

36

37 K apitel 5 Lärande under lång tid

38 Lärande under lång tid Det karaktäristiska för deltagarna i träslöjd och vävning var att de deltagit i studiecirkeln år efter år med i stort sett samma deltagare. Även i cirkeln i silversmide hade deltagarna deltagit i flera år, men här fanns också nybörjare. Hur påverkar detta långvariga engagemang från både deltagare och cirkelledare det lärande och den mening som skapas i cirklarna? Skiljer sig cirkelmiljöer och lärprocesser åt mellan de olika konsthantverken? Ett genomgående mönster som framträder i intervjuerna är att cirkelledaren uppfattades som handledare, en person som fanns tillgänglig och gav goda råd. Deltagarna arbetade i egen takt och bestämde själva vad de ville arbeta med. På vilket sätt tog de tillvara olika möjligheter i det öppna erbjudande som cirkelmiljön erbjuder? Hur kommer samspelet mellan deltagarna till uttryck i olika cirklar? Vi kommer att följa med våra deltagare in i respektive cirkel för att få en bild av cirkelmiljöer, lärprocesser och samspel. Ömsesidigt engagemang i lärprocesser Det tar tid att lära sig ett konsthantverk. Det blir tydligast ifråga om vävning, där själva uppsättningen av väven bygger på en hel del räknande och tekniska färdigheter. Det är inte så svårt att väva. Det är ju själva uträkningen hur du varpar, hur du solvar, hur många trampor du ska ha. Det är ju det och vad som passar, vilken sked du ska ha. Så det är ju sånt där som man måste kunna räkna ut. Det är ju där svårigheten ligger kanske. Sen att trampa då, fram och tillbaka, det är inte så svårt att stoppa in skytteln liksom. Utan det är just förarbetet som kräver mest kunnande. (Vera) 36

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Slöjd Ämnets syfte och roll i utbildningen Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, manuella och kommunikativa förmåga. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Intervju: Karin Holmberg

Intervju: Karin Holmberg Intervju: Karin Holmberg Hej, och varmt välkommen till ännu en intervju här på vår blogg! Idag möter vi en trefaldig bokförfattare som bland annat broderat omslagen till pocketutgåvan av Vilhelm Mobergs

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att:

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att: Tema Drömmar Innehåll - Introduktion till tolkningsuppgift: Genomgång av hur en kan tolka en textil bild med hjälp av begrepp som till exempel komposition, färg, teknikval och narrativitet. - Grupparbete:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄN. Studieprogram. Information och anmälan: tfn: 0000-00 00 00. Anmälan: avd.info@abf.se

JÖNKÖPINGS LÄN. Studieprogram. Information och anmälan: tfn: 0000-00 00 00. Anmälan: avd.info@abf.se JÖNKÖPINGS LÄN Studieprogram Information och anmälan: tfn: 0000-00 00 00. Anmälan: avd.info@abf.se GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG JÖNKÖPING 2015 1 WWW.ABF.SE/JONKOPINGSLAN Bra att veta! Anmäl dig per telefon,

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer