ÅRSRAPPORT. Svenska riskkapitalfonder. avkastning än börsen sid 22

Transkript

1 2011 ÅRSRAPPORT Svenska riskkapitalfonder skapar högre avkastning än börsen sid 22 SVCA verkar för bättre förutsättningar för privata investerare och entreprenörer sid 3

2 Innehållsförteckning 3 SVCA verkar för bättre förutsättningar för privata investerare och entreprenörer 3 Highlights under VD-har ordet 6 Intervju Marknadsutblick från Roger Johansson 8 17 Riskkapitalåret i siffror 12 Intervju Christian Sievert om buyout 14 Intervju Hans Otterling om venture 18 Intervju Pär Hedberg om investeringar i tidiga skeden, affärsänglar 20 Årets Temaundersökning 22 Svenska riskkapitalfonder skapar högre avkastning än börsen 24 Sju missuppfattningar om riskkapital 26 Årets topplistor 27 Året prisbelönta riskkapitalaktörer 28 Att tänka på för dig som entreprenör när du söker finansiering 30 Riskkapitalåret 2011 med SVCA 32 Verksamhetsåret 2011 inklusive bokslut 34 Styrelsen 2011 och 2012, orförandeord 36 SVCAs medlemmar matrikel 42 Om SVCA 43 Medlemsskap i SVCA 43 SVCAs nyhetsbrev Kort om SVCA SVCA är sedan 1985 riskkapitalbranschens viktigaste talesman genom att informera och sprida kunskap om hur branschen fungerar och höja kunskapsnivån om oss. Vi informerar också om den goda avkastning och riskspridning som riskkapitalfonder genom åren har genererat till pensionsfonder och andra investerare. Vi arbetar aktivt med att påverka de legala och skattemässiga spelregler som krävs för att entreprenörer, företagsledningar och investerare ska kunna fortsätta att skapa en positiv utveckling av vårt näringsliv. Slutligen verkar vi för en professionell utveckling av branschens aktörer genom utbildningar, seminarier och möten mellan olika aktörer inom riskkapitalmarknaden. Vi tror att nätverkande och erfarenhetsutbyte är en viktig del för att utveckla riskkapitalbranschen. SVCA har cirka 240 medlemmar. Information Kunskaps spridning Professionell utveckling Konferenser och nätverk Opionionsbildning och kontakter med politiker/ departement etc Undersökningar och statistik Etiska riktlinjer och värderingsprinciper 2

3 SVCA verkar för bättre förutsättningar för privata investerare och entreprenörer Svenska Riskkapitalföreningen har en viktig roll i att informera om hur riskkapitalbranschen fungerar och vilka åtgärder som kan underlätta för riskkapitalmarknadens aktörer. En av föreningens uppgifter är att aktivt verka för bättre förutsättningar för privata investerare och entreprenörer. Det gör vi genom att vara aktiva i utredningar som rör riskkapitalbranschen, att bidra med remissyttranden vid nya lagförslag och regler samt genom att bedriva opinion gentemot makthavare för att förbättra villkoren under vilka våra medlemmar verkar. Våra budskap till makthavarna SVCA anser att staten bör skapa förutsättningar för att det tillförs mera riskvilligt kapital på marknaden; offentligt kapital bör tillföras marknaden och incitament bör ges för såväl privatpersoner som bolag att investera i dessa tillväxtbolag, direkt eller indirekt. Det som krävs är: Bättre villkor för företagen Rabatt på sociala avgifter för nystartade bolag underskottsavdrag löpande. Förändrad optionsbeskattning i nystartade företag. Se över beskattning av entreprenörer 3:12-regler med fokus på tjänstebeskattning av vinst. Vidmakthålla en skattestruktur för privatpersoner som gynnar en privat kapitalbildning. ÅTGÄRDER för ATT öka det riskvilliga kapitalet Ge AP-fonderna ett renodlat mandat att investera i riskkapital. Riskkapitalavdrag för både privatpersoner och företag. En injektion av kapital på kort sikt, genom exempelvis en statlig fond-i-fonder. Skogskonto alternativt investeringskonto. Stimulanser för internationella investerare att etablera sig i Sverige. Highlights under 2011 Konferensen Riskkapital 2011 hölls den 14 april där temat var Nytt läge nya utmaningar. Under Almedalsveckan arrangerades tre seminarier: Riskkapital och tillväxtföretagande, Ska vem som helst få äga välfärdsföretag? och Är riskkapitalet bra ägare i välfärdssektorn?. Den 26 oktober hölls konferensen NPEC där temat var vilka möjligheter de asiatiska marknaderna erbjuder för den nordiska riskkapitalmarknaden. Den 20 november lämnade föreningen in ett förslag till Finansdepartementet om hur så kallade carry-inkomster kan beskattas in framtiden. 5 medlemsluncher arrangerades. 3 utbildningar genomfördes med olika inriktning. 3

4 VD har ordet Branschen står stark trots turbulent marknad Riskkapitalbranschen har utvecklats mycket framgångsrikt i Sverige under en längre tid och idag spelar riskkapitalföretagen en viktig roll för svenskt näringsliv. De svenska riskkapitalbolagen äger sammanlagt cirka 700 svenska bolag som tillsammans sysselsätter cirka personer i Sverige, det motsvarar sju procent av de anställda i den privata sektorn. Men branschen framgångar inskränker sig dock inte bara till att vara ett viktigt tillskott till tillväxt och sysselsättning. De svenska riskkapitalfonderna har också levererat god avkastning. I en studie som SVCA låtit göra visar resultaten att de svenska buyout-aktörerna sammantaget har åstadkommit en bruttoavkastning på mellan 20 och 40 procent över de senaste 15 åren. Det motsvarar procentenheter högre bruttoavkastning jämfört med relevanta börsindex. Nettoavkastningen uppvisar ett genomsnitt på 18 procent, vilket motsvarar över 10 procentenheters överavkastning jämfört med börsen. Den här avkastningen har tillfallit långsiktiga sparare världen över i form av exempelvis pensioner till brandmän eller sjuksköterskor. Tuffa marknadsförutsättningar I samband med finanskrisen var det många som utropade branschens nedgång och fall och visst är förutsättningarna idag tuffare än för några år sedan. Många investerare har nått taket i sina mandat för alternativa investeringar och nya regleringar minskar möjligheten att allokera mer kapital. Det har varit svårt att börsintroducera bolag och konkurrensen om de bolag som varit till försäljning har ökat. Dessutom har debatten kring ägarformens legitimitet i branscher som skola, vård och omsorg varit intensiv. Riskkapitalägda bolag ökar sysselsättningen Men som så många gånger tidigare har branschen kunnat rida ut stormen. De bolag som levt under riskkapital-ägande har under perioden ökat sin sysselsättning med 4 5 procent. Jämför man detta med börsnoterade bolag på Small Cap-listan växte dessa endast med 0,4 procent under motsvarande period. Idag har eller håller nya fonder på att resas, många bolag som utvecklats under riskkapital ägandet till starkare bolag har avyttrats med goda resultat och investeringstakten i bolag som behöver en aktiv ägare för att kunna utvecklas har legat på en hög nivå. Dock ser utvecklingen lite olika ut när man dyker ner på de olika subsegmenten inom riskkapitalbranschen. Medan buyout-segmentet slår rekord på rekord i investeringstakt så har aktivitetsnivån inom venture-segmentet trendmässigt minskat under en lång rad år. Idag finns endast en handfull svenskbaserade privata venture-bolag aktiva. Under de sista åren har det skett en tillströmning av utländsk riskkapital som har mildrat nedgången som annars skulle vara än mer akut. Branschen ifrågasatt Blickar vi framåt finns det både många möjligheter och utmaningar att hantera och dra nytta av. Då handlar det inte bara 4

5 VD HAR ORDET om sådant som påverkar branschen isolerat utan mer allmänna frågeställningar. De mer branschspecifika frågorna handlar givetvis främst om de frågor som rört riskkapitalbranschens allmänna rykte. Hård kritik har riktats mot portföljbolag i välfärdssektorn, kritik har riktats mot riskkapitalbolagens affärsmodell och riskkapitalet har hamnat i centrum på det politiska slagfältet. Från föreningens sida driver vi aktivt ett antal frågor för att förbättra förutsättningarna för branschen och skapa större förståelse för ägarmodellen. De handlar framför allt om att skapa förbättrade spelregler för riskkapitaltillförseln till tillväxtbolag, arbeta för en tydligare skattelagstiftning till exempel kring hur vinstdelning ska beskattas, verka för en acceptans för en ägarmångfald inom välfärdssektorerna och för att de europeiska regelverk som är på väg att införas och som kommer att påverka branschen både direkt och indirekt implementeras på bästa möjliga sätt i svensk lag. Statliga stimulanser krävs för tillväxt Vår bestämda uppfattning är att ekosystemet kring tillväxtbolagen måste stärkas genom statliga stimulanser för att kunna vända den negativa utvecklingen och för att få de privata institutionella investerarna att återvända till venture-segmentet. I de diskussioner vi har med politiker finns en stor förståelse för behovet av åtgärder på området och vissa initiativ har redan tagits även om de är små i sammanhanget. En viktig åtgärd på detta område är att initiera en fond-i-fonder-lösning där staten skjuter till kapital till privata venture-fonder för att på det sättet locka med sig nytt privat kapital. En annan åtgärd är att införa ett riskkapitalavdrag som får tillräcklig och långvarig effekt. På båda dessa områden finns initiativ i vår omvärld att dra lärdom från. Minskad osäkerhet med nytt skatteförslag I Sverige har det förekommit diskussioner om hur branschen ska beskattas. Diskussionen leder dock till en stor osäkerhet på marknaden en osäkerhet som påverkar potentiella investerare och deras vilja att i framtiden investera i fonder som rådges av svenska riskkapitalbolag. Detta är olyckligt då riskkapitalfonderna utgör en viktig del av svenskt näringsliv. För att ge bästa möjliga förutsättningar för den fortsatta utvecklingen tog vi därför initiativ till en lagändring på området under hösten Vår utgångspunkt var att en svensk skattemodell inom området både skall ligga i nivå med övriga riskkapitalmarknader i Europa och samtidigt vara anpassad till den svenska modellen. Vårt förslag skulle, enligt vår mening, leda till att Sverige utvecklar sin skattelagstiftning inom området i linje med de förändringar inom skatteområdet som gjorts på ett flertal jämförbara marknader. Därmed skulle Sverige även fortsättningsvis utgöra en attraktiv marknad för svenska riskkapitalbolag och internationellt riskkapital. Samtidigt skulle skatteuttaget för staten öka. Diskussioner om välfärdssektorn När det gäller den pågående diskussionen om riskkapitalbolagens närvaro inom välfärdssektorn är vår grundläggande uppfattning att vår närvaro inom välfärdssektorn är positiv. Det kommer att krävas en mångfald av aktörer för att klara de framtida utmaningarna inom exempelvis äldreomsorgen. När fyrtiotalisterna börjar pensionera sig kommer äldreomsorgen ställas inför betydligt större utmaningar, jämfört med idag. Jag är övertygad om att den förmåga att tillföra kapital och förbättra som riskkapitalbranschen visat prov på inom en rad branscher också kommer att behövas inom välfärdssektorn. Vårt arbete inom detta område handlar om att skapa ett stöd bland både opinionsbildare och ledande politiker för detta synsätt. Inom regleringsområdet på EU-nivå är det främst kring AIFM-direktivet som vi bedrivit och bedriver ett intensivt arbete. I skrivande stund handlar det främst om att medverka till implementeringen av direktivet i svensk lag. Andra viktiga regleringsområden som vi arbetar med är förslaget att reglera venture-fonder och det som avser så kallade sociala investeringsfonder. Bland de regleringar som träffar branschen mer indirekt återfinns IROP, Solvens II och Basel III. Samtidigt som vi arbetar med att övertyga omvärlden om behoven att förändringar på ovanstående områden pågår ett aktivt arbete att utveckla hur branschens agerar på ett antal avgörande områden. Som ägarform har riskkapital ökat radikalt i betydelse under en kort period det gäller både i Sverige och utomlands. Och det gäller såväl buyout som venture. Detta har i sin tur ökar omvärldens förväntningar på öppenhet och delaktighet i samhällsutvecklingen. En viktig förklaring till den ökade kritiken på senare tid är att inte branschen i tillräcklig utsträckning svarat upp mot de ökade förväntningarna. I ärligheten namn måste jag tillstå att kritiken i många stycken är berättigad och branschen måste bli bättre inom detta område. Vi ska fortsätta att bidra till tillväxt Även om 2011 var ett dystert år i många avseenden för svenskt riskkapital fanns många ljuspunkter och framgångshistorier som vi ska vara stolta och glada över. De svenska buyout-marknaden lyfts fram som ljuset i mörkret på en i övrigt glåmig europeisk riskkapitalmarknad. Den största fonden någonsin i ett svenskt perspektiv restes under året. Det finns många lovande bolag i venture-portföljerna och det har under de sista åren gjorts en handfull mycket lyckade venture-avyttringar. Sverige kokar av entreprenörsdrivna bolag som växer med hjälp av riskkapital. Detta kan förhoppningsvis återskapa ett bra intresse för segmentet bland institutionella investerare. Branschens aktörer har blivit allt öppnare och skyggar inte längre på samma sätt för att förklara hur man skapar värde i de bolag man investerat i. Med tanke på detta ser jag riktigt ljust på framtiden och är övertygad om att vi kommer att fortsätta att skapa avkastning och bidra till tillväxt och arbetstillfällen. Stockholm i maj 2012 Marie Reinius, VD för Svenska Riskkapitalföreningen 5

6 Marknadsutblick Venture blev årets bästa placering Det ser ljust ut för såväl buyout som venture framöver. Under 2011 var venture det segment inom riskkapital som bidrog mest positivt till Skandia Livs avkastning. Det berättar Roger Johanson, chef för Venture Capital på Skandia Liv Kapitalförvaltning. Trots ekonomisk turbulens som präglade i synnerhet Europa så klarade sig riskkapitalbranschen väl. Den nordiska buyoutindustrin fungerar väl och har många duktiga förvaltare sett i ett internationellt perspektiv. Det borgar för ett fortsatt starkt inflöde till svenska fonder, säger Roger Johanson. Roger Johanson har varit med och byggt portföljen sedan 2005 och leder, tillsammans med Jonas Nyquist (chef Buyout), den grupp på Skandia Liv som arbetar med placeringar inom riskkapital. Mandatet att placera i riskkapital har ökat över tiden. År 2007 fick de mandatet att 10 procent av Skandia Livs totala tillgångar får placeras inom riskkapital. Idag har bolaget cirka 6,5 procent investerat. Vi kan bara allokera kapital när bolagen reser nya fonder, vilket medför att det tar tid att komma upp till 10 procent. Målet är att vi vid slutet av 2013 ska ha en fördelning om 8 procent i buyout och 2 procent i venture. Inom venture är fördelningen mellan Europa och USA 35/65, medan siffran för buyout är mer 50/50. Detta är en spegling av marknadskvalitet och antal förvaltare, säger han. Den ökade allokeringen till alternativa tillgångsslag har skett samtidigt som avkastningen i andra tillgångsslag har varit skakig under de senaste åren. Att automatiskt då öka allokeringen till riskkapital tror inte Roger Johanson inte är en quick-fix. 6

7 MARKNADSUTBLICK Man ska också komma ihåg att det tar tid att bygga upp en portfölj av riskkapitalinvesteringar och därmed så ser man sannolikt inte resultatet i form av ökad avkastning de första åren. Internt hos oss finns kravet att riskkapitalinvesteringarna ska generera högre avkastningen än ett globalt aktieindex och vi ser i nuläget ingen anledning att ändra det kravet då vi anser att vår riskkapitalportfölj är av god kvalitet med klara förutsättningar till fortsatt bra avkastning, förklarar Roger. Frågan om tillgångsallokering är en komplex fråga och olika institutioner har många hänsyn att ta ställning till för att hitta den balans man önskar i sin totalportfölj. Avkastning är naturligtvis fundamentalt viktig men den ökade fokuseringen på nya regulatoriska regelverk påverkar också mycket hur en institution kan, och vill, agera. Personligen tror jag att dessa förändringar kommer att påverka mycket de kommande åren, säger Roger. Största fonderna inte lika attraktiva för investerare Tidigare var det nästan en naturlag att riskkapitalbolagen dubblade storleken varje gång de lanserade en ny fond. Men den tiden är passé. De största fonderna kommer sannolikt att gå ned i storlekt eftersom möjligheterna att göra riktigt stora affärer minskar. Nya regelverk för bankerna, i kombination med att de är mer försiktiga, medför att bankerna inte har samma aptit på lika stora affärer som tidigare. Investerare kommer troligen därför att fokusera på fonder i mid- och largecap-segmenten, säger han Roger Johanson och fortsätter. En liknande utveckling har skett det senaste året inom venture där många erfarna förvaltare föredragit att investera i mindre fonder. Venture är generellt inte en skalbar industri och därför är storlek på fond en viktig faktor för framgång. Under 2011 ökade förvaltarnas aktivitet att resa nya buyout- och venture-fonder. Att aktiviteten är fortsatt hög beror på att många förvaltare har väntat med att resa nya fonder, vilket är en följd av den ekonomiska krisen. Även om kristänkandet från finanskrisen är avsevärt lägre nu tror jag att de fonder som inte lyckats generera bättre avkastning än snittet kommer att få mycket svårt att resa pengar i och med att konkurrensen är så hård, säger han. Venture årets bästa placering Om det ser stabilt ut för buyout-branschen är framtiden desto mer osäker för venture. I alla fall när det gäller att locka investerare till venture-fonder och därmed kanalisera kapital till tillväxtbolag. Under 2011 minskade såväl antalet ventureinvesteringar i svenska portföljbolag som det samlade värdet på dessa. Nedgången var 20 respektive 25 procent, enligt SVCA. Men på Skandia Liv var det just venture som bidrog mest positivt till avkastningen inom riskkapitalsegmentet. Här finns en paradox. I Sverige finns många duktiga entreprenörer och lovande företag inom framför allt teknik och life science som behöver finansiering. Dessutom kan avkastningen för aktiva investerare bli god. Men trots det är det få svenska institutioner som är beredda att investera, säger han. Anledningen stavas IT-kraschen år Innan den slog till fanns en uppsjö av ventureförvaltare av varierande kvalitet, enligt Roger Johanson. Branschen växte för snabbt och kraschen medförde att många investerare brände sig rejält. Det är dessa sviter som fortfarande, drygt 10 år senare, präglar marknaden. Venture-industrin gick igenom sitt stålbad kring millennieskiftet. Från mitt håll som investerare ser vi goda möjligheter. Det stora hotet mot venture-marknaden i Sverige är att få institutioner investerar i segmentet. Därmed får färre teknologiska utvecklingsbolag den finansiering som de behöver för att växa och bidra till att det svenska näringslivet utvecklas, säger han. Debatten kring branschen utvecklar den Under 2011 har diskussionerna kring riskkapitalbranschen varit livliga och en given frågeställning är i vilken utsträckning detta påverkar investerarnas syn på branschen. Riskkapital är en tillgångsklass i ständig utveckling. Debatten påverkar hur utvecklingen sker och vad som måste hanteras bättre. Klart är att exempelvis etiska frågeställningar blivit mycket viktigare det senaste året. Vi på Skandia Liv anser att investeringar ska vara ett aktivt arbete. Det innebär att det krävs resurser och specialistkompetens för att hantera investeringarna. Det kan innebära att tröskeln för nya investerare kan bli högre men att de som är aktiva nu fortsatt kommer att vara så, avslutar Roger. Sedan 2004 har Roger Johanson arbetat med riskkapitalinvesteringar hos Skandia Liv med fokus på venture och growth capital. Skandia är en av de största riskkapitalinvesterarna i Norden. Roger har dessutom mer än 15 års operativ erfarenhet inom medicin- och bioteknik från olika ledningsbefattningar hos företag som DAKO AS och Becton Dickinson. Roger har även erfarenhet från att vara VD på ett venture-ägt bolag från 1999 till Fakta Buyout: Ett utköp av en verksamhet från ett företag eller en ägargruppering. Det finansiella upplägget av affären är ofta av avgörande betydelse. Buyout-aktören är ofta aktiv i sitt ägande. Venture: En klassisk venture capital-investering är en tidsbegränsad minoritetsinvestering i ett onoterat företag. Ofta är företaget ett ungt bolag som befinner sig i en tidig fas (early stage) i sin livscykel. Venture-aktören är ofta aktiv i sitt ägande. 7

8 Riskkapitalåret i siffror Highlights från följdes av ett nytt rekordår för investeringar inom buyout. Drygt 30 miljarder kronor investerades. Det är återigen ett fåtal stora affärer som ligger bakom den höga investeringsnivån. Venture-segmentet har fortsatt haft en tuff utveckling. Det investerade beloppet minskade för fjärde året i rad. Man får gå tillbaka ända till 1998 för att finna lika låga nivåer. Antalet avyttringar ökade något under 2011 men värdet av avyttringar till anskaffningsvärde ökade med mer än fyra gånger jämfört med bland avyttringarna förra året märkets framför allt försäljningar till industriella köpare. Exempelvis såldes Nycomed och Kabel Baden- Wuerttemberg. Även 2011 genomfördes ett antal börsintroduktioner trots att noteringsläget fortsatt varit osäkert. Transmode och Finnveden Bulten är två exempel. Mer än 48 miljarder kronor i kapital anskaffades i nya fonder, av dessa stod EQTs nya fond EQT VI för cirka 42 miljarder. Utöver det reste bland annat Priveq sin första internationella fond och Valedo reste sin andra fond. tillströmningen av kapital i nya venture-fonder är fortsatt låg. Cirka 200 miljoner restes under året i nya venture-fonder. Kort om riskkapital Affärsänglar dvs privatpersoner som investerar onoterade tillväxtföretag Venture Capital dvs investeringar i sådd-, start-up- eller expansionsfaser Buyout dvs investering i mer mogna företag som står inför en ny utvecklingsfas, lånefinansierat Riskkapital i onoterade bolag, private equity är ett aktivt ägande för att skapa långsiktigt hållbara bolag med tillväxt. Investeringarna kan ske i olika faser av ett företags utveckling, från det tidiga såddskedet med kapital från affärsänglar, via venture capital till buyout med mogna företag. I Sverige arbetar ca personer i onoterade företag som är riskkapitalägda. Tillsammans omsätter de motsvarande 8 procent av Sveriges BNP. 8

9 Riskkapitalåret i siffror Både topp- och bottenrekord för riskkapitalbranschen under 2011 Första halvan av riskkapitalåret 2011 inleddes med många positiva signaler; stort flöde av nya bolag att investera i, synen på hur konjunkturen skulle utvecklas var positiv och en rad affärer genomfördes. Mot sommaren vändes dock utvecklingen, osäkerheten i kölvattnet av skuldkrisen ökade och den turbulens som rådde på de finansiella marknaderna gjorde att värderingsgapet mellan köpare och säljare ökade. Venture Inom venture-segmentet fortsatte kräftgången under Idag finns bara en handfull svenskbaserade venture-fonder som investerar i tillväxtbolag. Hade inte inflödet av utländskt kapital motverkat denna trend hade nedgången blivit ännu mer akut. Det utländska intresset drivs till stor del av Sveriges goda internationella rykte för vår förmåga att fram innovativa IT-bolag. Läs mer på sid 10 Buyout Trots ett det försämrade läget under hösten 2011 sattes rekord i investerat belopp inom buyout. Att dessa rekordnivåer nåddes berodde till stor del på att svenska banker fortsatte att låna ut kapital till förvärv. På europeisk basis stängdes dock dessa möjligheter under hösten, vilket ledde till stor nedgång på investeringssidan ute i Europa under andra halvan av Läs mer på sid 11 Kapitalanskaffning I den kapitaltorka som råder på venture-marknaden finns ett begränsat antal bolag som har möjlighet att attrahera kapital och dessa bolag kan attrahera mycket kapital. Under ytan händer också mycket annat intres sant; allt fler affärsänglar går ihop i nätverk för att kunna göra bättre investeringar och mer tyngd i dem, dessa nätverk syndikerar investeringar i allt högre utsträckning tillsammans med venture-aktörerna och vi ser också att mindre lokalt förankrade fonder till inkubatorer växer upp. Läs mer på sid 16 kan fortsätta leverera tillbaka god avkastning till investerarna i riskkapitalfonderna. Många fonder närmar sig nu slutet på sina livslängder och kombinerat med att den genomsnittliga innehavstiden av portföljbolagen ökat under finanskrisen skapar detta ett stort säljtryck. Läs mer på sid Aktivitetsnivån upprätthölls i Sverige under 2011 trots den osäkerhet som rådde under året. Mot slutet av året vittnade många om att gapet i värderingsförväntningarna växte mellan köpare och säljare, vilket gjorde det svårare för dem att mötas och avsluta affärer. Bedömningen i branschen är att det fortsättningsvis kommer att finnas många intressanta investeringsobjekt på marknaden men hur hög aktivitetsnivån blir 2012 kommer att bli beror i stor utsträckning på finansieringsmöjligheterna och hur stabila marknaderna kommer att bli. Investeringsförmåga kommer inte att saknas eftersom det finns mycket kapital kvar att investera från befintliga fonder. Det investeringsbara kapitalet kommer dessutom att öka under året eftersom flera aktörer kommer att ha rest nya fonder under Investerat belopp i Sverige fördelat på venture och buyout Mkr Avyttringar Även om den vägg av kapital som många bedömare menat skulle komma efter finanskrisen som ett resultat av att det var svårt att avyttra bolag under krisåren inte har uppenbarat sig ännu så har allt fler riskkapitalägda bolag avyttrats år från år. I en ny undersökning, Private Equity Performance Study 2011, om de riskkapitalägda bolagens utveckling under perioden framgår att svenska riskkapitalägda bolag klarat sig bättre än jämfört med andra jämförbara bolag både sett till tillväxt i sysselsättning och förädlingsvärde. Det talar för att det finns goda förutsättningar att avyttringar av dessa bolag Venture Buyout Totalt

10 Riskkapitalåret i siffror Fyra år med nedgång inom venture-segmentet Venture-fondernas investeringar i tillväxtbolag uppvisade för helåret 2011 en rekordlåg aktivitet. Beloppsmässigt har investeringarna minskat med 25 procent jämfört med 2010 och sett till antalet investeringar minskade dessa med knappt 20 procent. En del av detta kan förklaras av en trend mot att startup-bolag blir allt mindre kapitalintensiva, men det är också en fortsättning på en ihållande trend av minskad aktivitet överlag inom venture. Det är dock inte ett enskilt svenskt problem att venture-investeringarna minskar. Enligt Dow Jones VentureSource minskade dessa på europeisk basis för femte året i rad och låg 2011 på den lägsta nivån sedan de började följa segmentet år Investerat belopp på venture Mkr Investerat belopp i tillväxtfaserna , Mkr Sådd Start-up Expansion Totalt Sett till de olika faserna inom venture-segmentet ökade antal investeringar i expansionsfasen och i såddfasen sågs en liten ökning, all minskning är hänförlig till start-upp-fasen. Beloppsmässig uppvisade siffrorna för 2011 en nedgång i alla tre faser. I såddfaserna minskade beloppen med cirka 60 procent och i start-up-fasen med 35 procent beloppsmässigt medan expansionsfasen bara minskade med cirka 15 procent. Genomsnittsstorleken på investeringar inom venture-segmentet har trendmässigt minskat under de senaste åren, från 24 miljoner kronor 2008 till 12 miljoner kronor i genomsnitt Investerat belopp fördelat på ventures tre faser samt på offentligt/privat Mkr I de tidiga tillväxtfaserna finns det kapital att finna för entreprenörsdrivna bolag till stor del från statliga aktörer men sedan torkar kapitaltillgången ut i den så kallade dödens dal och drabbar företag som söker kapital i storleksordningen 5 20 miljoner kronor. Om bolagen lyckas överleva detta stadium och de kan bevisa att de har en plats på marknaden går det återigen att attrahera kapital. Sett till belopp stod statliga riskkapital för mer än 40 procent av investeringarna inom tillväxtsegmentet 2011, att jämföra med cirka 30 procent De statliga investeringarna sker i tidigare stadier jämfört med de privata investeringarna och är i högre utsträckning inriktade på nyinvesteringar medan de privata investeringarna i högre utsträckning handlar om uppföljningsinvesteringar. 0 Offentlig Privat Offentlig Sådd Start-up Expansion Privat 10

11 Riskkapitalåret i siffror Svenska buyout-investeringar på ny rekordnivå En handfull mycket stora affärer bidrog till att värdet av investeringar inom buyout uppgick till 30,6 miljarder kronor på årsbasis. Investeringsaktiviteten nådde därmed en rekordnivå för helåret trots en svag inledning. Det tidigare rekordåret 2010 överträffades med nästan 7 miljarder kronor. Bakom rekordsiffrorna ligger bland annat ett stort intresse från utländska aktörer. Under 2011 stod de för drygt hälften av alla buyoutinvesteringar i svenska portföljbolag. Sett till antal buyout-investeringar minskade de till 92 stycken från 163 under förra året. Minskningen fördelade sig relativt jämnt mellan initiala och uppföljningsinvesteringar. Under andra halvan av året investerades 70 procent av årsbeloppet medan 55 procent av antalet investeringar på årsbasis genomfördes under andra halvåret. Det var det tredje kvartalet som var speciellt starkt med mer än tio gånger så stora belopp investerade jämfört med sista kvartalet. Om rekordnivåer sattes i investeringar i svenska bolag minskade svenska buyout-investeringar i utländska bolag med drygt 40 procent jämfört med En viktig förklaring till att aktivitetsnivån i Sverige var så hög under hösten 2011 är att det då fortfarande gick att lånefinansiera förvärven medan situationen ute i Europa såg helt annorlunda ut och bankerna i princip slutade att finansiera investeringar. Investerat belopp på buyout Mkr Investeringar per bransch Antal investeringar Venture Buyout Affärsrelaterade och ind. produkter Affärsrelaterade och ind. tjänster 24 7 Byggsektorn 2 1 Data och konsumentelektronik Energi och miljöteknik Finansiella tjänster 1 1 Jordbruk 2 Kemi och material 18 1 Kommunikation Konsumenttjänster 12 7 Konsumentvaror och detaljhandel 19 5 Life Sciences Transport 4 Venture Sedan några är har svenska bolag som överlevt dödens dal ådragit sig stort intresse från utländska investerare. Främst handlar det om internetrelaterade bolag. Detta har gjort att flera amerikanska och brittiska venture-fonder är aktiva på den svenska marknaden men vi kan också se ett ökat intresse rån danska och norska ventureinvesterare. De branscher som lockar mest investeringar är data- och konsumentelektronik och life sciences, både antals- och beloppsmässigt. Dessa branscher står för hälften av investeringarna beloppsmässigt. Andra branscher som också attraherar kapital är energi och miljöteknik, kommunikation samt affärsrelaterade och industriella produkter som sammanlagt stod för ytterligare en dryg tredjedel. Buyout Branschmässigt är fördelningen av antal investeringar ganska jämnt fördelat mellan data- och konsumentelektronik, life sciences, energi och miljöteknik, kommunikation samt affärsrelaterade och industriella produkter. Beloppsmässigt står affärsrelaterade och industriella produkter för cirka 37 procent av totalsumman medan data- och konsumentelektronik och kommunikation sammanslaget stod för cirka 46 procent. Resterande branscher stod tillsammans för resterande 16 procent. 11

12 Christian Sievert, VD på buyout-bolaget Segulah: År 2011 var ett år med två ansikten för buyout-industrin Affärsverksamheten gick bra, där såväl antalet affärer som värdet på dessa ökade. Men det gångna året var också ett år då riskkapitalbranschen fick mycket kritik. Finanskrisen 2008 innebar att private equity-marknaden frös till is. Det berodde dels på att banker inte längre lånade ut pengar för att finansiera affärer, dels på att investerarnas riskvilja minskade drastiskt. Men sedan dess har buyoutsegmentet inom private equity återhämtat sig. Som tabellen på sidan 11 visar uppgick värdet av buyout-investeringarna i svenska portföljbolag till drygt 30,5 miljarder kronor under 2011, vilket motsvarar en ökning med 243 procent sedan Under samma period ökade antalet investeringar från 49 till 76. Drygt hälften av alla affärer som skedde i Norden genomfördes i Sverige. Ser man på 2011 i sin helhet var det ett relativt starkt år för den svenska buyout-marknaden, de statsfinansiella kriserna ute i Europa till trots. Intresset bland utländska investerare för fonder som investerar i Sverige var fortsatt stort, säger Christian Sievert, VD på buyout-bolaget Segulah, och fortsätter: Ute i Europa hade buyout-industrin däremot ett ganska tufft år. Möjligheterna att finansiera förvärv försämrades ordentligt under hösten när oron för de statsfinansiella kriserna ökade. Även den svenska marknaden påverkades ordentligt under andra halvan av året. Enligt Christian Sievert präglades första halvåret i Sverige av hög aktivitet, både avseende nya affärer och avyttringar. Under andra halvåret, från det att världens börser inledde sin kräftgång i juli, minskade dock aktiviteten även i Sverige. Börs 12

13 Venture 2011 nedgången medförde att marknaden för att göra exits genom att notera bolag på börsen i princip stängdes. Även marknaden för stora affärer, över 5 miljarder kronor, påverkades negativt under andra halvåret eftersom dessa är mer känsliga för finansiering än de mindre affärerna där marknaden är mer stabil. Stabilare finansieringsmarknad I spåren av finanskrisen blev det svårare för riskkapitalbolagen att få lånefinansiering av banker. Innan krisen kunde bolagen låna upp till 70 procent av affärens värde. Idag ligger snittet på omkring 50 procent. Marknaden har stabiliserats på en sund nivå. Dessutom ökar möjligheterna för nya former av finansiering genom att till exempel marknaden för företagsobligationer håller på att utvecklas och växa sig starkare. Omfattande kritik Under 2011 riktades hård kritik i media mot ett flertal portföljbolag verksamma i välfärdssektorn och hela branschens affärsmodell kom att ifrågasättas. Inom skatter låg fokus på avdragsrätt på aktieägarlån och beskattning på av carried interest. Kortfattat handlar carried interest om huruvida utbetalningar till riskkapitalbolagens delägare i samband med vinstutdelningar efter affärer ska beskattas som lön eller inkomst av kapital. Även om mediadrev ofta blir hårt vinklade och påverkade av enskilda fall som inte är representativa, har vi inom branschen anledning att vara självkritiska. Om vi hade varit mer öppna och proaktiva med att informera om hur vi arbetar och den nytta som vi bidrar med så hade den negativa effekten kunnat begränsas. Hur kan denna kritik påverka branschen framöver? Svårt att säga. Om bilden av private equity skulle bli för negativ tror jag att det finns en risk att de som överväger att sälja hela eller delar av sitt bolag till ett riskkapitalbolag drar sig för att göra det och det vore mycket olyckligt. Om man skulle försvåra för riskkapitalbolag att investera i välfärdssektorn är jag övertygad om att det skulle vara olyckligt för Sverige. Det är bra med olika sorts ägare. Det viktigaste är att kvaliteten upprätthålls. Här bör en del av lösningen vara att tydligare definiera och följa upp kvalitetskrav. För investerarna tror jag att skattefrågan är viktigast. Utländska investerare i fonder blir osäkra när skattesystemet inte upplevs som förutsägbart och stabilt. Ökade regleringar Nya regelverk som AIFMD, Alternative Investment Fund Managers Directive, innebär att riskkapitalbolagen måste avsätta mer resurser för bland annat uppföljning och kontroll. Kostnaden som AIFMD medför är inte ett hot mot de medelstora och stora bolagen, men väl för de små aktörerna. Regleringarna till trots anser Christian Sievert att det ser ljust ut för den svenska buyout-industrin. Flera förvaltare av fonder som investerar i Sverige har bra track record och det pågår ständiga omstruktureringar i svenskt näringsliv. Många medelstora och stora koncerner behöver omstrukturera sig och då kommer riskkapitalbolag att vara med och köpa ut verksamheter som inte hör till koncernernas kärnverksamhet och vidareutveckla dessa. Den avkastning som private equity-bolagen genererar drivs främst av tre faktorer: finansiell struktur och lånefinansiering, att köpa och sälja väl samt operationellt och strategiskt kunnande. Fram till finanskrisen stod den finansiella hävstången och ökande bolagsvärderingar för en inte obetydlig del av värdeskapandet inom buyouts. Finansiering är fortfarande en viktig fråga. Men framöver kommer framgångsrika private equity-bolag framför allt att utmärkas av att de kan utveckla sina portföljbolag industriellt genom operationell och strategisk kunskap. En trend som växt sig allt starkare på senare tid är att riskkapitalbolag säljer ett bolag till ett annat riskkapitalbolags fond, vilket benämns med termen secondary. Det är generellt sett en naturlig utveckling eftersom allt fler bolag ägs av riskkapitalbolag. Bolag i en tidig fas kan till exempel ägas av ett venture-bolag. När bolaget växer lämpar sig ett medelstort riskkapitalbolag bättre som ägare. Sedan kanske det säljs en gång till ett annat bolag som har det kapital som krävs för att ta bolaget till en global expansion. Christian Sievert har varit på Segulah Advisor AB sedan 1997 och är VD/Managing Partner sedan Tidigare har han bland annat varit konsult för Bain & Company. Han har en civilekonomexamen MSc, från Handelshögskolan i Stockholm. Fakta om Buyout Buyout är ett utköp av en verksamhet från ett företag eller en ägargruppering. Det finansiella upplägget av affären är av betydelse. Buyout-företagen agerar ofta som katalysatorer för företag som behöver ta sig in i en ny fas av sin utveckling. Det kan till exempel röra sig om divisioner som inte längre tillhör kärnverksamheten i en koncern, familjeföretag som står inför ett generationsskifte eller publika bolag vars utveckling har gått i stå. Gemensamt för utpräglade målbolag är att dessa ofta är väl positionerade inom sina respektive branscher, har starka kassaflöden och en tydlig utvecklingspotential. 13

14 14

15 Hans Otterling, general partner på Northzone: Mer kapital behövs till bolag i tidiga faser buyout 2011 Spotify, Klarna och Skype. Det är bara tre i raden av framgångsrika svenska bolag som växt med hjälp av externt kapital från exempelvis ventureindustrin. Fler bolag skulle kunna växa sig stora om det fanns mer riskvilligt kapital. När Hans Otterling och hans kollegor på riskkapitalbolaget Northzone analyserar ett bolag granskar de framför allt tre faktorer: entreprenören, affärsidén och marknaden. Här i Sverige finns otroligt många duktiga entreprenörer med bra affärsidéer. Redan från dag ett planerar de flesta företag för en internationell expansion. Men det saknas i många fall riskvilligt kapital, säger Hans Otterling som tillsammans med sina kollegor analyserar affärsidéer varje år och investerar i snitt i fem av dessa. Northzone har sedan starten 1996 fokuserat på teknikföretag. Ett av bolagets mer kända investeringar är i Spotify. Sedan starten har bolaget lanserat sex fonder, den senaste stängde i april Nortzone förvaltar 4,5 miljarder kronor och några problem att få investerare till sina fonder har de aldrig haft, enligt Hans Otterling. Däremot har många bolag problem med att få extern finansiering för sin expansion, vilket beror på att till exempel institutioner är mycket försiktiga med placeringar inom venture. Det finns stora möjligheter att leverera bra avkastning till investerarna inom venture. Men fortfarande lider branschen av sviterna från IT-kraschen runt millennieskiftet. Många venturefonder har levererat negativa resultat, säger Hans Otterling. Att sviterna fortfarande märks beror på att en venturefond i genomsnitt har en löptid på 10 år. Det innebär att det relativt nyligen var dags att göra bokslut för de fonder som startades kring millennieskiftet, bokslut som ofta hamnar på minus. Parallellt har buyout-fonder under 2000-talet uppvisat en mycket stark utveckling, vilket medfört att kapital allokerats till dessa fonder. På sätt och vis konkurrerar venture med buyout eftersom båda ingår i investerarnas private equity-portföljer. Kring 1999 var ungefär lika mycket placerat i venture som i buyout, men idag är det buyout som tar större delen av tillgängligt kapital, säger han. Färre investeringar Fjolårets statistik visar att venture-fondernas investeringar i svenska tillväxtbolag uppgick till knappt 2 miljarder, vilket motsvarar en minskning med 25 procent jämfört med Antalet investeringar minskade från 510 stycken år 2010 till 406 år Den låga investeringsnivån är ett problem för samhällsekonomin eftersom färre bolag får möjlighet att växa och därmed bidra till att fler arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd skapas. Venturefinansierade bolag kan även fylla rollen som forskning och utvecklingavdelning till större företag, enligt Hans Otterling. I USA finns ett fungerade ekosystem kring de venturefinansierade bolagen. Ibland tar dessa bolag fram nya produkter och tjänster som köps upp av de större bolagen. På så sätt vitaliserar de mindre bolagen ekonomin parallellt med att de större bolagens konkurrenskraft stärks. Hur ska Sverige väcka liv i venture-marknaden? Flera åtgärder krävs. Först måste det finnas ett bra stödjande system på plats kring företagen. Här kan stat, kommun och universitet samordna sina resurser. Dessutom behövs kapital, både privat och statligt. Privat kapital går att attrahera med hjälp av effektiva skatteincitament, säger han. Gott om bolag att investera i Det råder definitivt ingen brist på svenska företag att investera i. Hans Otterling anser att det ser ljust ut för teknikbolag i allmänhet och för företag som har affärsmodeller knutna till internet i synnerhet. Det är fantastiskt roligt att Sverige ligger långt så fram inom internet. Spotify, Skype, Klarna och CDON ärt framgångssagor. Inom e-handel har vi bara sett början på en utveckling som kommer att växa kraftigt. I Europa ligger Frankrike långt fram inom mode, Storbritannien har blivit centrum för finansiella produkter och tjänster. Tyskland har blivit ett nav för att utveckla tekniskt avancerade produkter. Sverige hör till de länder i världen som investerar mest i R&D. Vi har otroligt många duktiga och innovativa ingenjörer här, vilket vi självklart ska ta tillvara på. Jag anser att vi ska nischa in oss på att vara Europas innovationcenter som startar en mängd företag, avslutar Hans Otterling. Hans Otterling är general partner på Northzone Ventures. Hans har en bakgrund som framgångsrik serieentreprenör. I slutet av åttiotalet revolutionerade han Investor Relationsområdet, genom grundandet av Waymaker, en IT-baserad distributionsplattform för företagsinformation gick Hans Otterling vidare och medgrundade RIM en branschtidning för läkemedels- och sjukvården var Hans med och startade StreamServe i en lägenhet på Sveavägen i centrala Stockholm som bara på några år växte till ett företag med en omsättning på 300 Mkr. 15

16 Riskkapitalåret i siffror Mycket kapital anskaffat i några få fonder Om 2009 och 2010 var magra år ur kapitalanskaffningssynpunkt var 2011 ett betydligt bättre år sett till mängden kapital som anskaffats. Dock dominerades det helt av den fondanskaffning som EQT genomförde under året. Vid sidan av denna har det också rests ett fåtal andra fonder, bland annat reste Priveq sin första internationella fond och Valedo sin andra fond. Totalt anskaffades drygt 48 miljarder kronor jämfört med 7,5 miljarder under Av årets fondanskaffning stod venture-fonderna bara för cirka 200 miljoner kronor, vilket är en bråkdel jämfört med tidigare år. På global basis visar siffror från Preqin att kapitalanskaffningen under 2011 låg på i princip samma nivå som startade starkt men under hösten minskade nivåerna i takt med att osäkerheten på de finansiella marknaderna ökade. Även nivåerna på europeisk basis låg kvar på samma nivå under 2011 jämfört med Anskaffat kapital per typ av investerare 2011 (Mkr) 2011 Företagsinvesterare 10 Privatpersoner Pensionsfond Offentlig sektor Kapitalmarknad Försäkringsbolag Fond i fond Bank Familjekontor Förvaltningsbolaget själv (GP) 925 Stiftelser Okänt Totalt Sett till investerartyper skedde det största inflödet från investerare inom offentlig sektorer och därefter från pensionsfonder. Under 2011 stod fond-i-fonder och banksektorn för cirka 10 procent vardera. Försäkringsföretag och akademiska institutioner har minskat sina andelar, sett till hur det såg ut innan finanskrisen. Anskaffat kapital per geografisk region 2011 (Mkr) 2011 Sverige Övriga norden Övriga Europa Nordamerika Övriga världen Okänt 32 Totalt Under 2011 kom cirka 16 procent av kapitalet från svenska källor, vilket är en återgång till de andelar som rådde innan finanskrisen. Övriga Europa och Norden minskar i betydelse, Nordamerika ökade något och är på väg tillbaka mot de andelar som gällde 2008 och tidigare medan kapital från övriga världen ökade starkt. 16

17 Riskkapitalåret i siffror Ökning i antalet avyttringar Under helåret genomfördes 135 avyttringar totalt, vilket är en ökning från 121 stycken föregående år. Under året ökade antalet avyttringar genom avskrivning något från 10 till 15. Sett till värdet av avyttringarna till anskaffningsvärde ökade dessa med mer än fyra gånger jämfört med Bland avyttringarna förra året märktes framför allt försäljningar till industriella köpare som utgjorde 40 procent av totalen medan försäljning till annat riskkapitalbolag och annan avveckling stod vardera för 16 procent. Även om förutsättningarna att notera bolag på börsen fortsatte vara svåra under 2011 genomfördes tre stycken börsintroduktioner. Antal avyttringar fördelat på typ av avyttring Typ av avyttring Annan avveckling Annat riskkapitalbolag Börsnotering Entreprenör/grundare Finansiell köpare Förs. av noterade aktier Industriell köpare Konkurs/avskrivn./förs. t. nom. belopp Återbetalning av pref. aktier Totalt BUYOUT Antal avyttringar VENTURE Antal avyttringar BUYOUT Totalt belopp Mkr VENTURE Totalt belopp Mkr Beloppsmässigt dominerades avyttringarna inom buyout-segmentet av ett få antal avyttringar som stod för riktigt stora belopp. Inom detta segment gjordes 76 avyttringar mot 59 inom venture. Normalt sett brukar antalet avyttringar inom venture-segmentet överstiga de inom buyout men så såg situationen alltså inte ut under

18 Pär Hedberg, vd på affärsinkubatorn STING: Brist på finansiering i tidiga skeden hindrar svensk tillväxt Nystartade bolag har ofta svårt att få finansiering. Och utan finansiering får inte Sverige den tillväxt av nya bolag som krävs. Men med fyra åtgärder går det att finna en lösning på dilemmat, enligt Pär Hedberg, VD för STING och styrelseledamot i SVCA. Affärsänglar fungerar som ett komplement till formellt riskkapital. Anledningen är att de ofta går in i tidigare skeden i företags tillväxtfaser än vad riskkapitalbolag gör. Men tillgången på riskvillig finansiering i tidiga skeden har krympt år efter år. Det är speciellt i den så kallade dödens dal, investeringar i intervallet 4 15 miljoner kronor, som läget har blivit allt mer akut. Om inget görs kommer det att hämma Sveriges tillväxt framöver, säger Pär Hedberg, VD för STING och styrelse ledamot i SVCA. Affärsinkubatorn STING, Stockholm Innovation & Growth, är resultatet av samverkan mellan näringsliv, forskning och Stockholms stad. Bolaget, som bland annat har lokaler mitt i KTH, hjälper entreprenörer att bygga internationella tillväxtföretag. Dessutom har STING en fond STING Capital som investerar i bolag. Att det råder brist på investerare beror på minst två faktorer, enligt Pär Hedberg. För det första är det hög risk att investera i företag som befinner sig i tidigare skeden. För det andra har många investerare förlorat pengar på investeringar i fonder. Det beror i sin tur på att det startades mängder av fonder under IT-yran, fonder som relativt nyligen har stängts och som allt som oftast visar röda siffror. Upp från dödens dal Enligt Pär Hedberg finns det goda förutsättningar att lösa problemet med dödens dal. Det krävs inte en åtgärd utan ett batteri av åtgärder för att lösa problemet. Framför allt borde Sverige lyfta blicken och titta på hur andra länder som har lyckats har gjort. Pär Hedberg anser att Sverige skulle komma långt med fyra åtgärder: 1. Förmånligare skattevillkor I dag är det främst industrifamiljer och affärsänglar som investerar i sektorn. Genom att införa skatteavdrag för investeringar och förluster går det att göra det mer attraktivt att investera. England och Frankrike har lyckats med detta genom tydliga och kraftfulla åtgärder. Tyvärr är svenska skatteincitamentutredningens förslag bara en fingertutt som inte kommer att få någon effekt. Pär Hedberg anser att förslaget inte kommer att fungera eftersom det dels inte är ett skatteincitament utan en kredit som ska betalas tillbaka under vissa villkor. Dels ligger inte incitamentet hos affärsängeln, utan hos själva bolaget. Därmed blir det inte mer attraktivt för affärsänglarna att investera. 2. locka fler privata investerare att investera i fonder Nederländerna, Finland och Frankrike har fått fler privatpersoner att investera i sektorn. Här är lösningen att staten går in med kapital i en fond, förutsatt att privata investerare också gör det. Sverige har istället valt vägen med statliga investeringsbolag. Dessa gör ett mycket bra arbete. Men det är märkligt att staten ska vara direktinvesterare i små bolag när staten samtidigt säljer ut stora bolag eftersom man inte anser sig ha rätt kompetens att sköta dessa. Men den främsta nackdelen med den svenska situationen är att vi inte får fler privata investerare. Statliga pengar bör inte ersätta privata. Om staten gick in med hälften och privatpersoner med hälften skulle kapitalet dessutom dubbleras. Undersökningar från andra länder visar att förvaltningskostnaderna också blir lägre om privata aktörer sköter förvaltningen. 3. Kroka arm med internationella investerare För flera år sedan lanserade Israel, som liksom Sverige har en liten hemmamarknad, en intressant modell där staten bjöd in internationella privata investerare. Staten stod för hälften av investeringarna i en fond givet att internationella investerarna stod för den andra halvan. Tio fonder startades. Dessa fonder är en viktig orsak till att israeliska teknikbolag har fått en sådan skjuts ut i världen. Svenska bolag behöver internationella investerare att kroka arm med för att få tillgång till globala nätverk. 18

19 4. Försök få med bankerna Idag finansierar inte banker nystartade innovationsbolag, vilket är logiskt eftersom risken är hög. Men det finns fördelar att ha med banker i ett tidigt skede. Förutom finansiering kan banker bidra med nätverk och enskilda kontakter. Nederländerna har lyckats få in bankerna genom att staten garanterar hälften av det belopp som banken lånar ut, vilket innebär att risken halveras för banken. Dessutom avlastar det statens finanser eftersom privat kapital står för hälften. Ökad konkurrens länder emellan Enligt Pär Hedberg satsar många länder, till exempel Kina, intensivt på att få fram nya innovationsbolag som på sikt ska ge exportintäkter. Pär Hedberg känner till en uppsjö av lovande svenska innovationsbolag inom områden som exempelvis energiteknik (cleantech) och internet/ media. Sveriges fördel är att här finns kreativa och innovativa ingenjörer som kan ta fram komplicerade produkter och system på kort tid. Nackdelen är vår lilla hemmamarknad, säger han. För att kunna kompensera för den måttliga hemmamarknaden måste svenska företag växa internationellt i ett tidigt skede, vilket kostar pengar. Slutsatsen är att svenska innovationsföretag har ett större kapitalbehov än sina utländska konkurrenter. Och den effektivaste vägen för att öka mängden riskvilligt kapital är att statligt och privat kapital går samman i till exempel gemensamma fonder. Pär Hedberg grundade affärsinkubatorn STING Från 1998 arbetade han med att utveckla helt nya teknikbaserade exportföretag med allt från finansiering, produktion och försäljning. Har arbetat med företagsräddningar och rekonstruktioner samt att bygga upp affärsverksamheter i andra länder, främst Ryssland. Han har dessutom arbetat som VD i flera små och medelstora teknikföretag under 15 år, oftast med fokus på affärsutveckling och försäljning. Fakta om Affärsänglar En affärsängel är en privatperson som investerar sitt egna kapital i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade företag med tillväxtpotential. Affärsänglar kan vanligtvis ta snabbare investeringsbeslut eftersom de enbart ansvarar för sina egna pengar och investerar betydligt lägre belopp än riskkapitalbolagen samtidigt som de engagerar sig personligen i företagen. Om affärsängeln: Ofta tidigare framgångsrik entreprenör Investerar oftast egna pengar och ägarandelen varierar stort alltifrån någon procent till majoritet Fokus är tillväxtbolag i tidiga skeden, sådd och startup-faserna Enklare kontrakt, mindre formaliserad investeringsprocess, ofta involverad både operativt och strategiskt Avkastning viktigt men även andra faktorer kan spela in 19

20 årets temaundersökning En blick framåt Riskkapitalbolagens konjunkturbedömning (i procent) 100 FÖRBÄTTRAS H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H FÖRSÄMRAS H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H När vi ställde frågan om synen på konjunkturen till företrädare i branschen strax efter sommaren 2011 var synen på framtiden ganska blek, för att inte säga nattsvart. Tongångarna var lika dystra som efter sommaren När frågan ställdes igen, nu sex månader senare, har bilden förbättrats och en viss optimism om konjunkturläget har börjat gry igen. Hur bedömer ni att antalet bra företag att investera i kommer att se ut under nästa år? VENTURE BUYOUT Fler än under 2011, 14 % Färre än under 2011, 13 % Fler än under 2011, 7 % Ungefär lika många, 86 % Ungefär lika många, 80 % Färre än under 2011, 0 % Även om situationen ser betydligt bättre ut växte gapet i värderingsförväntningarna mellan köpare och säljare mot slutet av 2011, vilket gjorde det svårare för dem att mötas och avsluta affärer. Bedömningen i branschen är att det fortsättningsvis kommer att finnas många intressanta investeringsobjekt på marknaden under Vår temaenkät indikerar att flödet av intressanta bolag att investera i kommer att vara oförändrat under 2012 jämfört med situationen under Å andra sidan tror man att finansieringsmöjligheterna kommer att försämras något under Den bild som växte fram under förra året om belåningsnivåer kring procent verkar förstärkas enligt årets enkät. 20