La rlingsutbildning i ett regionalt tillva xtperspektiv. Jönköping Kerstin Littke

Transkript

1 La rlingsutbildning i ett regionalt tillva xtperspektiv Jönköping Kerstin Littke

2 Sverige år 1900

3 Vid förra sekelskiftet... Dramatisk förändring av produktionen. Progressivism. Progress tänka framåt. Ändrade sättet att tänka om utbildning var tidigare något man fick för man var något, man danade sin karaktär. Utbildning byggde på tre grundprinciper: 1. Nytta 2. Vetenskaplig grund 3. Fokus på individen och möjlighet att utvärdera resultat John Dewey learning by doing - aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning.

4

5 Det moderna miraklet Bnp per person i Sverige

6 Sverige år 2000

7 Samhället förändras Bönder Tjänster o service Industriarbetare

8 Bo Dahlbom Bo Dahlbom är professor vid IT-universitetet i Göteborg, forskningschef vid Sustainable Innovation, styrelseordförande i Aktivering, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, och mångårig rådgivare till regeringen i IT-politiska frågor.

9 Bo Dahlbom - Digitaliseringen förändrar näringsliv och samhälle. Nu säger man att robotarna kan ta över nästan alla arbetsuppgifter. Vad händer då med oss? Vilka kompetenser ska vi människor utveckla? Och hur ska vi utveckla dem? Vilken roll kan vår gamla folkskola med läroplaner och ämnen ha i denna nya värld?

10 Vad säger forskningen om utbildning i lärlingsform? Översikt från viktiga delar av kunskapsfronten.

11 Vetenskapsrådet stödjer grundforskning Nationell forskarskola i Yrkesdidaktik Den yrkesdidaktiska forskningen i Sverige behöver stärkas. Den nationella forskarskola som föreslås ska ses som ett led i uppbyggnaden och samordningen av denna forskning som hittills bestått av i hög grad isolerade studier. Nationell forskarskola startade ho stterminen 2011 med fyra medverkande la rosa ten: universiteten i Stockholm, Umea, Linko ping och Go teborg. Lic-forskarskolan i yrkesa mnenas didaktik startade i februari Uto ver ovan na mnda universitet medverkar Karlstads universitet och So derto rns ho gskola. NORDYRK, Nordiskt nätverk för yrkespedagogik och yrkesdidaktik.

12 15 forskare svarar på frågan: Är dagens barn större än skolan? Ulf P Lundgren Bengt-Erik Andersson Ingrid Pramling Samuelsson Annick Sjögren Jonas Frykman Gunilla Dahlberg Mats Ekholm Birgitta Qvarsell Harry Cruse Britt-Marie Berge Mikael alexandersson...

13 Alla är rörande överens om en sak: Vilka svårigheter skolan än har så beror de i alla fall inte på styrdokumenten. Tvärtom Läroplanerna består av idel möjligheter.

14 Ulf P Lundgren Ingrid Pramling Samuelsson Mats Ekholm Mikael Alexandersson

15 Ulf P Lundgren Ett problem är att människor går så länge nu för tiden i en skola som tillkom för en kort skolgång i ett kunskapsfattigt samhälle. Frågan är om vi kan låta folk sitta i salar i 20 år, utan stimulans, i framtiden. Det är ett enormt resursslöseri. Det mest skadliga i alla skolsystem och det farligaste av allt i ett kunskapssamhälle, är att lära människor att de inte kan lära sig.

16 Ingrid Carlgren Ingrid Carlgren, född 1948, är professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning mot kunskapskulturer och läroplansteori.

17 Ingrid Carlgren Rörelsen för tydligt lärande, synligt lärande och evidens präglar idag allt som har med skola att göra. Från kunskaper till förmågor. Marknadsstyrningen dominerar senaste åren mer centralisering och mer kontroll. Lärare har fått ett förändrat uppdrag. Helt annan press att synliggöra det som tidigare varit underförstått. Vilken undervisningspraktik man erbjuder medför vad eleverna har möjlighet att lära sig.

18

19 Martin Lackéus Doktorand vid Chalmers Entreprenörskapsforum.

20 Martin Lackéus För ungdomar är de icke-kognitiva färdigheterna viktiga, det som inte kan mätas genom skolans standardtester. Dessa färdigheter, som innefattar bl a kreativitet, proaktivitet, att fungera i grupp, ansvar och kommunikation. Genom aktuell forskningslitteratur kan konstaterats att utbildningar med fokus på icke-kognitiva egenskaper skapar motivation. Om man inkluderar omvärlden aktiveras känslor och motivation på ett helt annat sätt. Värdeskapande pedagogik förändrar individen i grunden. Man lär sig och utvecklas djupt genom att skapa värde för andra. Traditionell pedagogik - så lätt att genomföra och mäta. Värdeskapande som pedagogik ger mer motiverade barn, studenter och elever. Använda kunskap för att skapa något nytt av värde för minst en person utanför skolan. Etablera relationer utanför skolan. Arbeta i team. Uppskattning från omgivningen är stärkande. Skolan blir mer på allvar. De känner att de bidrar.

21 Ingela Andersson, doktorand GU Styrdokument beskriver alternativa vägar till lärandemålen, men inte ansvaret för elevens lärande trots att en stor del av utbildningen är flyttad från skolan till arbetsplatser. Lärlingsutbildning har traditionellt varit en fråga för arbetsmarknadens parter att förhandla utan statlig inblandning. Utbildnings förändring är aldrig en enkel process (Engeström, 2009). Den utspelar sig i ett spänningsfält i samspel mellan olika intressenters perspektiv, t.ex. ansträngningar för att motstå eller uppfylla nya krav. Förändringsarbetet drivs av samhällsmotiv (Engeström, 1987; 2010). LO och SN ser lärlingsinitiativet som en modell för eleverna att skolsystemet misslyckades med att stödja. LOs drivs av motivet att hålla ihop ungdomsutbildningsmodellen, och att förbereda unga människor för ett aktivt medborgarskap. SN anser att gymnasieutbildning ska förbereda unga människor för inträde på arbetsmarknaden. Från båda perspektiven avgränsas gymnasium som en samhällelig institution för grundutbildning snarare än en institution för tidig yrkesspecialisation.

22 Utbildning på alla nivåer ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet

23 Axelrubrik Antal lärlingar Antal lärlingar; vt

24 Undersökning 1% Sysselsättning 94% har jobb eller studerar 4% 5% 5% Anställning Studier Studier och arbete Söker arbete Annat 85%

25 Bo Dahlbom I tjänstesamhället är skolan inte en fabrik vid sidan av samhället, inte en byggnad utan en verksamhet, väl integrerad i ett samhälle där generationer blandas igen ungefär som i det gamla bondesamhället. Skolans huvuduppgift är att göra barnen till samhällsmedborgare och den uppgiften löses bäst genom att barnen från början ges en plats i samhället. När arbetslivet tar över en del av utbildningen av barnen, engageras samtidigt lärarna i det livslånga lärandet. En sådan skolreform kräver en omfattande förändring, inte bara av skolan, utan också av arbetslivet, och i första hand handlar det om attitydförändring. Men ju mer omfattande och reguljär sådan praktikverksamhet blir, desto lättare blir det att inkludera denna extra arbetskraftsresurs planeringen av verksamheten. Till slut hamnar vi i en situation där företaget inte kan klara sig utan sina praktikanter. Så blir utbildningsprojekten meningsfulla och eleverna behöver inte känna sig som ovälkomna gäster i vuxenvärlden.

26

27