Översyn av vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Transkript

1 Översyn av vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius Anna Carlénius Inger Kyösti Ulla Isaksson September 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING KAPITEL 1. 5 INLEDNING 1.1 Bakgrund Uppdraget Syfte Metod Avgränsning. 6 KAPITEL 2 7 RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Kommuner och Landsting.. 7 KAPITEL 3 9 RESURSER 3.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna Vård och behandlingsresurser, Norrbottens läns landsting 11 KAPITEL 4 14 VÅRDBEHOV 4.1 Resultat Kommunerna i Norrbottens län Norrbottens läns landsting. 19 KAPITEL 5 22 PLACERINGSKOSTNADER 5.1 Nationellt Kommunerna i Norrbottens län Norrbottens läns landstings 24 KAPITEL 6 25 REFLEKTIONER & UTVECKLINGSOMRÅDEN 6.1 Centrala iakttagelser Reflektioner Utvecklingsområden

3 LITTERATURLISTA 28 BILAGA 1 ENKÄT TILL KOMMUNERNA BILAGA 2 ENKÄT TILL LANDSTINGET BILAGA 3 VÅRD OCH BEHANDLINGSRESURSER, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING BILAGA 4 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, CIRKULÄR 2006:58 BILAGA 5 ENKÄT - KARTLÄGGNING AV SOCIALTJÄNSTENS ÖPPENVÅRDSINSATSER FÖR BARN OCH UNGA 2006, Länsstyrelsen Norrbotten. 3

4 TABELLFÖRTECKNING Tabell 3.1 Öppenvårdsinsatser i Norrbottens län år Tabell 3.2 Totalt antal familjehem i Norrbottens län år 2005 för barn/unga 0-18 år Tabell 3.3 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år Tabell 3.4 HVB-hem i Norrbottens län år Tabell 3.5 Vård och behandlingsresurser, Norrbottens läns landsting. 13 Tabell 4.1 Antal barn/unga år i Norrbottens län med psykosociala problem som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även andelen flickor och pojkar, samt medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. 14 Tabell 4.2 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. 15 Tabell 4.3 Social problematik på grund av brist hos föräldrar. 16 Tabell 4.4 Social problematik på grund av eget beteende 16 Tabell 4.5 Placeringsform för barn/unga år med sammansatt social och psykiatrisk problematik.. 16 Tabell 4.6 Lagstödet för olika placeringar Tabell 4.7 Anledningen till placeringen.. 17 Tabell 4.8 Var geografiskt har placeringen skett? 18 Tabell 4.9 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten?.. 18 Tabell 4.10 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan?.. 19 Tabell 4.11 Antal barn/unga år i Norrbottens län med psykosociala problem. I diagrammet visas även andelen flickor och pojkar, medelålder, befolkning samt antal barn i upptagningsområdet. 20 Tabell 4.12 Diagnos. 20 Tabell 4.14 Fördelningen mellan habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin samt slutenvård.. 21 Tabell 4.15 Har landstinget vänt sig till kommunen för samverkan?.. 21 Tabell 4.16 Barn- och ungdomspsykiatrisk utredning. 21 Tabell 5.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år Tabell 5.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år Tabell 5.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år

5 Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Norrbottens läns kommuner och landsting har dock ett gemensamt ansvar för att stödja barn och ungdomars psykosociala hälsa. Det har blivit allt tydligare att det finns ett växande behov av att ta ett samlat grepp för att utreda framtida vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med sammansatt problematik. Kostnaderna för kommunernas institutionsplaceringar har ökat på senare år. Det finns brister i vårdnätverk både på lokalt plan och på länsnivå, internt och i samverkan mellan olika huvudmän. Nya grupper som har behov av stöd har tillkommit exempelvis barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. 1.2 Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns Landsting har genomfört en översyn av vård- och behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Länsstyrgruppen bestående av fyra divisionschefer och fyra socialchefer har varit styrgrupp. Arbetet genomförs i två etapper. Etapp 1 innebär en kartläggning av rättsliga förutsättningar, resurser, vårdbehov och placeringskostnader. Resultatet av kartläggningen (etapp 1) utmynnar i en skriftlig rapport som kommer att lämnas till styrgruppen senast september Genomförandefasen, etapp 2, planeras bland annat utifrån resultatet av kartläggningen och beslutas i särskild ordning av huvudmännen. 1.3 Syfte Syftet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. 5

6 1.4 Metod Undersökningen bygger på ifyllda enkäter 1, enkäterna har fyllts i med hjälp av socialförvaltningarna i Norrbottens alla 14 kommuner samt landstinget i Norrbottens län. Under arbetets gång har vi haft hjälp av verksamhetschefer/enhetschefer på socialförvaltningarna, PBU/HAB teamen, avd. 45 och NEP på Sunderby sjukhus. Därutöver har data och faktauppgifter inhämtats från kommunerna i Norrbotten samt olika divisioner på landstinget. Data och faktainsamling har även skett genom böcker och faktalitteratur. 1.5 Avgränsning Målgruppen för översynen är barn och ungdomar födda mellan åren (10-18 år) i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa som bedöms vara i behov av insatser från både kommunernas socialtjänst och/eller landstingets barn- och ungdomspsykiatri och/eller habilitering året Kommunerna i Norrbottens län har rapporterat in barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet året Norrbottens läns landsting har rapporterat in barn och unga som har en sammansatt social och psykiatrisk problematik och samtidig har haft kontakt med både landsting och kommun under året Översynen omfattar inte de barn och ungdomar som endast har insatser från barnhabilitering och via LSS. Det innebär att habiliteringen endast rapporterar de barn/ungdomar som utöver insatser från habiliteringen har kontakter med kommunernas socialtjänst och/eller barn- och ungdomspsykiatrin. Det har även skett en kartläggning av socialtjänstens kostnader för barn och unga som varit föremål för placering utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under året Norrbottens läns landsting har 1 Se bilaga 1 & 2 (enkäter till kommunerna och landstinget). 6

7 kartlagt kostnader för barn och unga som varit föremål för placering inom och utanför landstingets egna verksamheter under året Kapitel 2 RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning av respektive huvudmans ansvar utifrån nuvarande lagstiftning, annat regelverk och/eller avtal. Oklarheter vad gäller det rättsliga ansvaret bör särskilt identifieras. 2.1 Kommuner och Landsting Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem (VästKom, 2005). Över tid har frågan om samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten belysts och diskuterats i flera nationella utredningar. Barn och unga med en sammansatt problematik och med stort behov av samhällets stöd ställer höga krav på socialtjänsten samt barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller samordning av insatser och ett helhetsperspektiv på barnets/ungdomens och familjens situation. Konflikter mellan huvudmännen angående betalningsansvar är en fråga som hamnar i fokus eftersom ansvarsgränserna uppfattas som oklara och vården ofta är mycket kostsam (FoU Västmanland, 2004). Redan i förarbetena till 1982 års socialtjänstlag underströks behovet av samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin men även svårigheterna i att göra en tydlig gränsdragning mellan ansvarsområdena (ibid.). I slutet av 90-talet kom den s.k. barnpsyktiatrikommitténs slutbetänkande där det konstaterades att det i många fall uppstår oklarheter kring betalningsansvaret mellan kommuner och landsting. Kommittén ansåg att när de psykiska problemen blir så framträdande att socialtjänsten och behandlingshemmen inte klarar att hantera dem, förväntas barn- och ungdomspsykiatrin komplettera vården med en utredning av problematiken och tillhandahålla behandling (ibid.). 7

8 Det förekommer på flera håll i landet betydande svårigheter för landsting och kommuner att enas om ansvarsfördelningen för betalning av insatser för barn och ungdomar. I HVBhem eller annan heldygnsvård får den enskilde ibland såväl sociala insatser som hälsooch sjukvård. En ofta förekommande fråga hos förbunden är ansvarsfördelningen för insatser för de personer som samtidigt är i behov av sociala insatser och hälso- och sjukvårdsinsatser t ex i form av psykiatrisk behandling, terapi och dylikt. Här krävs det samverkan mellan kommunen och landstinget (Cirkulär 2006:58, Skl). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret i ovannämnda hem utan ansvarar endast för boendet, sociala insatserna och även för ev. skolinsatser. Om den enskilde efter en medicinsk bedömning (inte av kommunen) anses vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser blir detta landstingets ansvar (ibid.). I detta fall är det viktigt att en gemensam vårdplanering görs för den enskilde och att överenskommelsen mellan kommunen och landstinget om ansvarsfördelningen i det enskilda fallet dokumenteras. Det är kommunen som avgör om den enskilde skall få insatser enligt SoL och/eller LSS och det är landstinget som avgör om patienten skall erhålla hälso- och sjukvård. Om överenskommelse inte har träffats i det enskilda fallet får den som gör beställningen av en insats betala hela kostnaden (ibid.). Sedan 2003 finns en lagstadgad skyldighet för hälso- och sjukvården, skolan, skolbarnomsorgen, förskola och polis att på socialtjänstens initiativ samverka kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkansskyldighet gäller på alla nivåer, både på övergripande nivå och kring det enskilda barnet som far illa eller riskerar att fara illa (Socialtjänstlagen 5 kap). 8

9 Kapitel 3 RESURSER Kartläggning av befintlig vård och behandlingsresurser inom Norrbottens läns landsting och i kommunerna. 3.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna Länets 14 kommuner har olika förutsättningar för att ge vård och behandling till barn/unga och deras familjer. Nedan följer en schematisk beskrivning av de vård och behandlingsresurser som finns i länet. Sammanfattningsvis kan insatserna beskrivas som: Öppenvårdsinsatser Kommunens egna verksamheter ex Hemterapeut Köpta tjänster ex Kontaktfamilj Heldygnsinsatser Köpta tjänster ex Familjehem, HVB-hem De flesta insatserna bygger på frivillighet. I ett fåtal fall är tvångslagstiftning aktuell. Tabell 3.1 Öppenvårdsinsatser i Norrbottens län år Kartläggningen av öppenvården är en del av ett omfattande barnuppdrag som rör socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Barnuppdraget är ett nationellt regeringsuppdrag som gått till samtliga Länsstyrelser och kommer att pågå under 2006 och En sammanställning över öppenvården i Norrbottens län kommer att ske under hösten 2006 från Länsstyrelsens sida 3. Hela uppdraget innebär bland annat tillsyn över samtliga enskilda och offentliga verksamheter som tillhandahåller vård- och behandlingsinsatser för barn och unga. Underlaget ska överlämnas till regeringen senast den 1 april På sidan 18 i kartläggningen visas vilka biståndsinsatser som familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen. 3 För mer information av enkäten som gått ut till kommunerna se bilaga 5. 9

10 Tabell 3.2 Totalt antal utredda familjehem i Norrbottens län år 2005 för barn/unga 0-18 år Kommun Antal familjehem Arjeplog 0 Arvidsjaur 2 Boden 28 Gällivare 12 Haparanda 8 Jokkmokk 4 Kalix 8 Kiruna 10 Luleå 53 Pajala 0 Piteå 18 Älvsbyn 6 Överkalix 1 Övertorneå 1 Norrbottens län 151 Tabell 3.3 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2006 Organisation Antal (stycken) Familjehemsprojektet, FoU Norrbotten 8 Nåjden Lämnar ej ut dessa uppgifter Familjevårdskonsulenterna (FVK) 0 Totalt antal förstärkta familjehem i BD län 8+? 10

11 Tabell 3.4 HVB-hem i Norrbottens län år 2005 HVB-hem Ort Målgrupp Platsantal Asp-center Boden Ungdomar i åldern år med diagnoserna Asperssyndrom, autism, ADHD/Damp, lindrig utvecklingsstörning, relations- och social problematik. 19 platser Hemmabergets HVB-hem Lappträsk (Haparanda) Flickor och pojkar år med sociala problem. Ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem. 4 platser Selberg s behandlingshem Kalix Pojkar år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Ej ungdom med missbruk och kriminalitet. 5 platser Den blå hästens HVB AB Altersbruk (Piteå) Pojkar år med social problematik, kriminalitet och missbruk- främst alkoholmissbruk. 4 platser Bellnäsgården Boden Barn och ungdomar år, syskon 7-18 år. 3 platser Västergårds familjehem Luleå Grupp 1. Familj- förälder/föräldrar och barn- samt max 1 ungdom år. Grupp 2. Ungdomar år med sociala problem. Gr 1. 6 platser & Gr 2. 4 platser Borgforsgård Sikfors (Kalix) Kvinnor år Psykos anpssningssvårigheter relationssvårigheter kriminalitet och missbruk ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem. 8 platser Trundögården Rosvik (Piteå) Pojkar unga män år Psykos anpssningssvårigheter relationssvårigheter kriminalitet och missbruk ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem. 8 platser Johannisbergs ungdomshem (SiS-hem) Sävastgården (SiS-hem) Norrbottens län Kalix Boden Pojkar mellan år med tung psykosocial problematik samt pågående kriminalitet och missbruk. Hemmet vårdar enligt LVU och LSU. Upptagningsområdet är Norrland och i mån av plats övriga landet. Akut- och utredningsavd. Pojkar och flickor mellan år med psykosocial problematik samt inslag av kriminalitet och missbruk. Behandlingsavd. Flickor med psykosocial problematik med inslag av kriminalitet och missbruk, samt flickor med psykiska störningar. 15 platser varav 6 platser är avsedda för LSU 12 platser (låsbara) 88 platser 3.2 Vård och behandlingsresurser, Norrbottens läns landsting Barn- och ungdomspsykiatrin Enligt landstingets direktiv ska barn- och ungdomspsykiatrin känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad samt verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. Uppdraget avgränsas av att barns och ungdomars behov av hjälp och stöd i första hand skall tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Det är fastslaget att barn- och ungdomspsykiatri är dels en 11

12 basresurs dit den enskilde kan söka direkt och en specialistresurs dit barn och ungdomar remitteras. Vidare kan konstateras att landstinget betonar att samspelet mellan barnpsykiatrin och andra som arbetar med barn- och ungdomsproblem (bl. a primärvård, skola och socialtjänst) är av avgörande betydelse både för det förebyggande arbetet samt behandlingsresultat. Arbetet med att utveckla former för det lokala samarbetet är av denna anledning intensivt och högprioriterat. En översyn av omorganisationen av barn- och ungdomspsykiatrin NLL, genomfördes En rapport presenterades maj 2004 i vilken framkom att barn- och ungdomspsykiatrins resurser i Norrbottens läns landsting var jämförbara med övriga riket och verksamheten uppvisade god produktivitet. Samverkan med patienter och vårdgrannar fungerade tillfredställande. Trots starkt ökad tillströmning av patienter hade bara en av mottagningarna väntelista. Slutenvårdsresurserna var relativt välförsedda och avdelning 45 hade en kvalitativt och resursmässigt väl avvägd verksamhet, med bra förtroende från öppenvårdsenheterna. Vidare framkom att barnpsykiatrins befolkningsuppdrag och behovstäckning bör tydliggöras bättre gentemot de olika grupper som gör anspråk på vård. Översynsrapporten resulterade i ett förtydligande av den neuropsykiatriska enhetens (NEP-enheten) uppdrag genom att de fick endast ett länsövergripande ansvar, uppdrag att upprätthålla spetskompetens inom området samt en mer konsultativ roll i förhållande till barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård. De vanligaste orsakerna till att barn och ungdomar blir aktuella för vård och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin är: Neuropsykiatriska funktionshinder exempelvis ADHD, autismspektrumstörningar, utvecklingsförseningar Beteendestörningar, exempelvis depression, krisreaktioner, anorexi/bulimi, självskador och självmordsförsök Tvångssymtom Psykoser De barn och ungdomar som vårdas under längre tid på avd 45 är i första hand, de som har ätstörningar eller ungdomar med svår social situation som samtidigt har svåra psykiska störningar. 12

13 Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringen i Norrbottens län är en del av barnsjukvården och finns på alla länsdelssjukhus och vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder upp till 18 år. Uppdraget att integrera barnhabilitering och barnmedicin i Malmfälten och hab/medicin/bup i Kalix innebär också en viss integrering personalmässigt. Habiliteringen har i uppdraget att genom råd, stöd och behandling medverka till en god och allsidig utveckling hos barnet samt att stötta familjen i vardagen. Verksamheten är grundad på en helhetssyn på barnet/ungdomen och familjen. Det innebär att medicinska, sociala, pedagogiska och psykologiska kompetenser samverkar i team tillsammans med samhällets övriga resurser ex skola/förskola eller vårdcentral. Inom habiliteringen, neuropsykiatriska enheten samt barn- och ungdomspsykiatrin sker även ett kontinuerligt utvecklings- och förändringsarbete. Tabell 3.5 Vård- och behandlingsresurser, Norrbottens läns landsting 4 Avdelning Länsresurser Avd. 45 barn- och ungdomspsykiatri Neuropsykiatriska enheten (NEP) Lokala resurser SUNDERBY SJUKHUS PBU (barn- och ungdomspsykiatrin) HAB (barn- och ungdomshabiliteringen) PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS PBU HAB KALIX SJUKHUS BUM (barn och ungdomsmotagning) GÄLLIVARE SJUKHUS BUP(barn- och ungdomspsykiatrin) HAB Typ av vård Slutenvård 6 platser Verksamhet Psykiatrisk akut heldygnsvård. Öppenvård Specialiserad för utredning av barn med omfattande neuropsykiatriska funktionshinder/svårigheter Öppenvård Enhet som utgör bas- och specialistresurs inom barn- och ungdomspsykiatrin Öppenvård Ger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder Öppenvård Enhet som utgör bas- och specialistresurs inom barn- och ungdomspsykiatrin Öppenvård Ger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder Öppenvård Enhet som utgör bas- och specialistresurs inom barn- och ungdomspsykiatrin, samt ger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder. Öppenvård Enhet som utgör bas- och specialistresurs inom barn- och ungdomspsykiatrin Öppenvård Ger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder Upptagningsområde Hela länet Hela länet Luleå, Boden Länsansvar mot övriga HAB i Norrbottens län Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå Gällivare, Kiruna, Jokkmokk, Pajala 4 För mer omfattande och detaljerad information se bilaga 3. 13

14 Kapitel 4 VÅRDBEHOV Kartläggning av barn och unga som är placerade för vård utanför det egna hemmet (antal/kön/ålder/problembild). 4.1 Resultat Under våren 2006 gjordes enkätundersökningen. Enkäten har besvarats av arbetsledare eller socialsekreterare inom socialtjänsten i Norrbottens samtliga kommuner. I Arjeplogs kommun fanns vid kartläggningstillfället inte några placerade barn/ungdomar som tillhörde målgruppen. Inom Norrbottens läns landsting har enkäten besvarats av verksamheterna inom samtliga barn- och ungdomspsykiatriteam och habiliteringsteam. 4.2 Kommunerna i Norrbottens län Tabell 4.1 Antal barn/unga år i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa och som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även andelen flickor och pojkar, samt medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. Kommun Antal barn/unga samt andel (%) Flickor.. (%) Resp. pojkar (%) Medelålder (födelseår) Folkmängd (totalt) Arjeplog 0 0% 0% 0% ,3 Arvidsjaur 3 1% 67% 33% 1988, ,0 Boden 43 17% 47% 53% 1989, ,2 Gällivare 29 11% 45% 55% 1989, ,8 Haparanda 8 3% 63% 37% 1990, ,4 Jokkmokk 5 2% 80% 20% 1989, ,3 Kalix 17 7% 47% 53% 1990, ,1 Kiruna 7 3% 29% 71% 1989, ,9 Luleå 96 37% 48% 52% 1990, ,6 Pajala 2 0,8% 50% 50% 1992, ,8 Piteå 38 15% 47% 53% 1990, ,6 Älvsbyn 11 4% 55% 45% 1989, ,9 Överkalix 1 0,4% 100% 0% 1990, ,6 Övertorneå 1 0,4% 0% 100% 1987, ,3 Norrbottens % 48% 52% 1989, ,6 län Procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. (%) Vid undersökningstillfället rapporterades sammanlagt 261 barn och unga som tillhörde målgruppen; barn och unga födda mellan åren (10-18 år) som var placerade för 14

15 vård utanför det egna hemmet år Fördelningen per kommun framgår av Tabell 4.1. Som framgår rapporterades 37 % från Luleå kommun, en dryg tiondel från Boden, Piteå och Gällivare kommuner och betydligt lägre andelar från länets övriga kommuner. Av de lämnade uppgifterna framgick även kön och ålder på de placerade barnen. Totalt i länet var det 48 % flickor och 52 % pojkar, hur detta fördelade sig mellan kommunerna visas i tabellen ovan. I Jokkmokk, Haparanda och Arvidsjaur var majoriteten av barnen flickor och i Kiruna var det mestadels pojkar, i övriga kommuner var fördelningen mellan flickor och pojkar relativt jämn. Medelåldern var flickor och pojkar födda , således år under undersökningstillfället. Totalt var det 126 flickor och 135 pojkar, medelåldern för flickorna var 16 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. Tabell 4.2 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. Social problematik Antal Andel (%) Brist hos föräldrar % Eget beteende 35 13% Brist hos föräldrar & eget beteende 86 33% Totalt % I undersökningen tillfrågades också om barnen och ungdomarnas sociala problematik vid tidpunkten för placering. Här framgick det att för det stora flertalet av ungdomarna handlade det om föräldrasvikt. Även en kombination av brist hos föräldrar och eget beteende registrerades för 33 % av barnen. Endast 13 % av barnen uppvisade social problematik pga. eget beteende. För mer information se tabell 4.2 ovan. För mer detaljerad information kring vilken typ av social problematik pga. brist hos föräldrar och eget beteende se tabell 4.3 och tabell 4.4 nedan. 15

16 Tabell 4.3 Social problematik på grund av brist hos föräldrar (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. brist hos föräldrar Orsak Antal Andel (%) Missbruk 81 28% Kriminalitet 22 7% Övergrepp 14 5% Misshandel 25 8% Annan problembild % Totalt % Tabell 4.4 Social problematik på grund av eget beteende (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. eget beteende Orsak Antal Andel (%) Bokstavsdiagnoser 30 16% Psykiska sjukdomar 31 16% Missbruk 39 20% Kriminalitet 35 18% Annan problembild % Totalt % Tabell 4.5 Placeringsform för barn/unga år med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Placeringsform Antal Andel (%) Familjehem % Förstärkta familjehem % HVB-hem 90 27% Totalt % Enligt tabell 4.5 ovan var majoriteten av barnen/ungdomarna placerade vid ett familjehem (63 %). 27 % var placerade vid ett HVB-hem och 10 % var placerade på ett förstärkt familjehem. När det gäller lagstödet för placeringarna är 24 % tvångsplacerade med stöd av LVU i familjehemmen. HVB-hemmen hade en något högre andel tvångsplacerade med stöd av LVU. Högst andel tvångsplaceringar med stöd av LVU hade de förstärkta familjehemmen där 33 % var placerade enligt LVU ungdomar befann sig vid kartläggningstillfället på 5 Av de som uppgav annan problembild svarade att det berodde på: 40 % pga. bristande omsorgs/ föräldraförmåga, 26 % pga. psykisk sjukdom/ohälsa, 19 % pga. relationssvårigheter/problem/konflikter, 11 % uppgav inget svar, 4% pga. avlidna föräldrar, 1 % pga. misär. 6 Av de som uppgav annan problembild svarade att det berodde på: 29 % pga. relations/sociala problem, 21 % pga. skolproblem/avvikande beteende, 9 % pga. utagerande aggressivitet, 9 % uppgav inget svar, 9 % pga. rymning, 9 % pga. begåvnings/förstånds handikapp, 6 % pga. gränsdragningsproblem, sedan fanns det några barn/unga med destruktivt beteende, överaktiv och koncentrationssvårigheter. 7 Skillnaden mellan familjehem och ett förstärkt familjehem är att i de förstärka familjehemmen finns ett extra stöd av tillgängliga familjekonsulenter. Vissa förstärkta familjehem har också andra resurser för utredning och behandling. 8 4 av 34 förstärkta familjehem var i Norrbottens län, resterande 30 är utspridda i hela landet, placeringarna av barnen/ungdomarna har gått via FVK, Nåjden och Familjehemsprojektet FoU Norrbottens. 9 Denna siffra ingår i statistiken under placeringsform HVB-hem (90 stycken, varav 14 av dessa 90 är SiSinstitutioner). Skillnaden på HVB-hem och SiS-institutioner är att det finns möjlighet att låsa platserna på SiSinstitutionerna. 16

17 behandlingshem med Statens Institutionsstyrelse (SiS) som huvudman och därav samtliga placerade med stöd av LVU. Tabell 4.6 Lagstödet för olika placeringar Placering med stöd av lagar Antal Andel (%) LVU 67 26% SoL % Inget svar 10 4% Både LVU & SoL 16 6% Totalt % /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// Placering i HVB-hem Antal Andel (%) LVU 17 27% SoL 30 48% Inget svar 1 1% Både LVU & SoL 15 24% Totalt % /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// Placering i familjehem Antal Andel (%) LVU 45 24% SoL % Inget svar 8 4% Både LVU & SoL 7 4% Totalt % /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// Placering i förstärkt familjehem Antal Andel (%) LVU 10 33% SoL 14 47% Inget svar 1 3% Både LVU & SoL 5 17% Totalt % 64 % av de kartlagda barnen/ungdomarna var placerade med stöd av socialtjäntslagen (SoL) och 26 % med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). När det gäller barnens/ungdomarnas placering på olika behandlingshem var fördelningen den som framgår i tabell 4.5 nedan. Tabell 4.7 Anledningen till placeringen Anledningen till placeringen Antal Andel (%) Utredning 49 13% Vård & Behandling % Boende % Totalt % I många ärenden finns en komplex problembild vilket innebär att flera anledningar finns till en placering. Exempelvis kan ett familjehemsplacerat barn ha ett behov av kompletterande 17

18 behandlings- och stöd insatser. Av de 190 placeringarna som var gjorda pga. boende var 3 placeringar HVB-hem, 2 placeringar förstärkt familjehem och resterande 185 familjehem. Tabell 4.8 Var geografiskt har placeringen skett? Placeringar Antal Andel (%) Inom kommunen % Inom länet 98 33% Utanför länet 83 29% Totalt % Av de 83 placeringarna som var gjorda utanför länet var 16 placeringar i Västerbottens län, de resterande 67 placeringarna var spridda över hela Sverige. Vidare kan tänkas att Piteå kommun har fler placeringar i Västerbotten på grund av närheten till grannlänet, men så var inte fallet. Piteå kommun (4 av 16) hade inte nämnvärt fler placeringar i Västerbotten än andra kommuner i Norrbottens län. Tabell 4.9 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten? Har familjen eller barnet varit aktuell Antal Andel (%) hos socialtjänsten innan placeringen? JA % NEJ 42 16% Ja, men i annan kommun 7 2,7% Ej svar 4 1,5% Totalt % I undersökningen ville vi veta om de barn/unga som var aktuella vid undersökningstillfället hade varit aktuella hos socialtjänsten före placeringen i vård utanför det egna hemmet. I flertalet fall, 208 fall, uppgav uppgiftslämnarna att barnet/ungdomen hade varit aktuell tidigare. Knappt 3 procent uppgav att de varit aktuella i annan kommun innan placeringen. Om JA: vilka biståndsinsatser har familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen Stöd till föräldrar Stödkontakt Kontaktfamilj Kontaktperson Hemma-hos/hemterapeut insats Råd och stöd Familjepedagog Samtalsstöd/kontakt Familjebehandling Öppenvård Synq Avlastningsfamilj Ungdomsbehandlare Våga vilja projekt Hemtjänst insats Intensiv stöd Konsekvens program Behandlingspedagog Insatser för syskon Familjehem HVB-hem (inkl SiS) Jourplacering Behandlingshem Missbruksbehandling Utredningar Yttrande ungdom Övergångslägenhet Råd och stöd familjerätt Samarbetssamtal Daghemsplacering Ekonomiskt bistånd Förmedlingsmedel Privat öppenvårdsbehandling Öppenvård Målet i Norr PBU HAB 18

19 Tabell 4.10 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan? Har kommunen vänt sig till landstinget för Antal Andel (%) utredning/samverkan i samband med placeringen? JA 79 30% NEJ % Totalt % Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan? JA 68 86% NEJ 11 14% Totalt % I undersökningen var vi också intresserade av att få reda på i vilken utsträckning kommunerna har vänt sig till landstinget för utredning eller samverkan i samband med placeringen. Enligt tabell 4.10 framgick det att i 30 % (79 personer) av fallen hade socialtjänsten vänt sig till landstinget för samverkan. Av dessa 79 personer tillhandahöll landstinget utredning eller samverkan till 86 % (68 personer). 4.3 Norrbottens läns landsting Tabell 4.11 Antal barn/unga år i Norrbottens län med psykosociala problem. I diagrammet visas även andelen flickor och pojkar, medelålder, befolkning samt antal barn i upptagningsområdet. Sjukhus Antal barn/ unga Flickor (%) Resp. pojkar (%) Medelålder (födelseår) Befolkning (BD län) Antal barn (0-17år) Sunderby sjukhus Luleå % 43% 1990,8 - Boden 61 46% 54% 1990,3 Piteå älvdals sjukhus Piteå 74 57% 43% 1990,9 - Arvidsjaur 22 64% 36% 1990,0 - Älvsbyn 21 57% 43% 1991,2 - Arjeplog 2 100% 0% 1991,0 Kalix sjukhus Kalix 15 93% 7% 1989,2 - Haparanda 8 75% 25% 1989,0 - Överkalix 2 100% 0% 1990,0 - Övertorneå Gällivare sjukhus Kiruna 38 55% 45% 1990,5 - Gällivare 26 62% 38% 1990,3 - Jokkmokk 8 63% 37% 1989,1 - Pajala 4 50% 50% 1990,0 Övriga kommuner 4 25% 75% 1991,0 Totalt % 42% 1990,

20 Tabell 4.12 Diagnos Diagnos Antal barn Andel (%) Ingen diagnos % Diagnos % Inget svar 5 1% Totalt % Enligt tabell 4.12 ovan har 40 % klassificerats i någon vedertagen diagnos av barn- och ungdomspsykiatrin. Vanligast förekommande diagnoser var Asperger syndrom, ADHD, Depression, Autism och Damp. Andra diagnoser så som uppmärksamhetsstörning/ koncentrationssvårigheter och utvecklingsstörning var också ganska vanliga. Det fanns även andra diagnoser som förekom exempel Tourettes syndrom, psykos och anorexi m.m dock i mycket mindre utsträckning. I slutenvården hade 62 barn och unga av totalt 83 personer en diagnos. Av barnen som var aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin hade 112 av 391 barn en diagnos. På habiliteringen hade 22 barn av 36 en diagnos. Av de barnen/ungdomarna som var på både inom barn- och ungdomspsykiatrin och habilitering så hade alla barnen/ungdomarna en diagnos, totalt 22 barn/unga. Tabell 4.14 Fördelningen mellan habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin, samt slutenvård (möjligt att ha kontakt med både habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin). Sjukhus Antal barn/unga på BUP Antal barn/unga på HAB Antal barn/unga i slutenvård 10 Sunderby sjukhus - Luleå Boden Piteå älvdals sjukhus - Piteå Älvsbyn Arvidsjaur Arjeplog Kalix sjukhus - Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Gällivare sjukhus - Gällivare Kiruna Jokkmokk Pajala Övriga kommuner Totalt av 405 barn/unga var inlagda i slutenvård någon gång under år Medel antal tillfällen ett barn eller ungdom var inlagd var 1,5 gång. Vid varje inläggingstillfälle var personen inlagd i snitt 19,5 dygn. 20

21 Tabell 4.15 Har landstinget vänt sig till kommunen för samverkan? Har landstinget vänt sig till kommunen för Antal Andel (%) utredning/samverkan i samband med vårdtillfället? JA % NEJ % Inget svar 9 2% Totalt % Om JA: påbörjade kommunen insatser med anledning av den aktuella kontakten? JA % NEJ 25 11% Inget svar 8 4% Totalt % Tabell 4.16 Barn- och ungdomspsykiatrisk utredning Har det skett en barn- och Antal barn Andel (%) ungdomspsykiatrisk utredning JA % NEJ % Inget svar 8 2% Har familjen eller barnet varit aktuell hos BUP/HAB före 2005 JA % NEJ % JA, men i annan kommun 7 2% Inget svar 3 >1% 21

22 Kapitel 5 PLACERINGSKOSTNADER Socialtjänstens kostnader för barn och unga, placerade för vård utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under år Norrbottens läns landstings kostnader för barn och unga vårdade inom och utanför landstingets egna verksamheter under år Nationellt Enligt socialstyrelsen är bilden av individ- och familjeomsorgen (IFO) nationellt mångfasetterad. Resurserna, kompetensen, lösningarna och kostnaderna varierar mycket. Kostnaderna per invånare är tio gånger större i kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Kostnadsskillnaderna har i huvudsak strukturella orsaker, men kan också bero på skillnader i ambitioner och effektivitet. Kommunernas totala kostnader för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka. Ökningen var 18 procent år Mest ökade kostnaderna för öppna insatser, både individuellt behovsprövade och övriga öppna insatser, som sammantaget ökade med 29,5 procent. Kostnaderna för IFO: s insatser till barn och unga år 2004 var cirka 10,9 miljarder kronor. Merparten avsåg vård på institution eller i familjehem. Kostnaden per vårddygn har ökat mest i familjehemmen under perioden med 10,3 procent, och i institutionsvården med 5,7 procent (Socialstyrelsen, 2005). Varje enskild kostnad får större utslag i en liten totalbudget och de slumpvisa variationerna är större från ett år till ett annat. Kostnaden för två placeringar av barn i familjehem kan till exempel motsvara halva IFO-budgeten. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar mellan 63 och kronor (ibid.). 22

23 5.2 Kommunerna i Norrbottens län Tabell 5.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2005 Typ av placering Kronor Andel av totala Antal Andel av de totala Genomsnittliga kostnaden (%) dygn antal dygnen (%) dygns kostnaden (kr) Familjehem % % 394 kr Förstärkt familjehem % % kr Familjehemsprojektet kr FoU Norrbotten HVB-hem % % kr Totalt % % --- Tabell 5.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2005 Kommun Totalt antal kronor Familjehem (kr) Förstärkt familjehem (kr) HVB-hem (kr) Antal barn/unga Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare (ca 2 milj.) Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens län Tabell 5.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2005 Placeringar Kostnad (kronor) Dygn (antal) Utanför länet HVB-hem Familjehem Förstärkt familjehem Inom länet Inom kommunen Placeringar inom kommunen och länet Placeringar inom kommunen, länet och landet Totalt antal kronor I familjehemmen ingår alla kommuner i Norrbottens län utom Gällivare kommun. Totalt handlar det om 22 barn/unga. Uppskattningsvis handlar det om cirka 2 miljoner kronor ( ) 22 = ) 12 Ej inräknad i totalsumman. 13 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen och i en annan kommun inom länet. 14 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen, annan kommun i länet samt utanför länet. 23

24 5.3 Norrbottens läns landstings Slutenvård avd. 45 på Sunderby sjukhus Slutenvård på avd. 45 var kr (kostnaden för åringar kan ej särredovisas). Kostnaden för vård utanför länet var kr. Denna kostnad avser exempelvis vård/behandling på Morakliniken som är en specialistklinik för ätstörningar och öppenvårdskontakter i samband med vård/behandling på behandlingshem. Den totala kostnaden för år 2005 var kr. 24

25 Kapitel 6 REFLEKTIONER & UTVECKLINGSOMRÅDEN 6.1 Centrala iakttagelser Den rättsliga delen i översynen visar att: - Kommunen har ansvar för boende och sociala insatser. Kommunen avgör om den enskilde skall åtnjuta insatser enligt SoL och/eller LSS. - Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Landstinget avgör om den enskilde skall erhålla hälso- och sjukvård. För den gemensamma arenan för landsting och kommun gällande vår målgrupp finns inget avgörande dokument som löser samverkanstvister. Detta innebär att avtal, riktlinjer och samverkansdokument på lokal nivå blir styrande. Den genomförda kartläggningen har redovisat antalet barn och ungdomar år som av socialtjänsten bedömdes ha en sammansatt social och psykiatrisk problematik och som placerats i vård utanför det egna hemmet under året Landstinget har redovisat antalet barn och ungdomar som av verksamheterna bedömdes ha en sammansatt social och psykiatrisk problematik och samtidig kontakt med landstinget och kommunen. Problematiken omfattade i kommunerna 261 barn och unga och från landstinget 405 barn och unga, varav 83 i slutenvård i åldersgruppen år. Kartläggningen har också visat kommunernas kostnader som placeringarna medförde för de 261 barnen och ungdomarna, totalt uppgick kostnaderna till cirka 70 miljoner kronor. Norrbottens läns landstings kostnader för slutenvård och vård utanför länet uppgick till cirka 11,5 miljoner kronor. Kartläggningen visade att 29 procent av barnen/ungdomarna var placerade av kommunerna utanför länet till en kostnad av cirka 32,5 miljoner kronor. Totalt handlar det om 83 barn och unga. Här kan man tänka sig att majoriteten var placerad i grannlänet Västerbotten men så var inte fallet, när man tittar på spridningen så var placeringarna ganska jämnt fördelade över hela landet. 25

26 Kartläggningen av befintliga vård och behandlingsresurser i Norrbottens kommuner visar att det finns ett stort underskott på både familjehem och förstärkta familjehem i länet. Totalt var 206 barn och unga placerade i familjehem, i länet finns det 151 platser i familjehem. När det gäller förstärkta familjehem så är situationen densamma, 34 barn/unga var placerade i förstärkta familjehem varav tillgången i Norrbotten var 8 stycken. Totalt var 90 barn och unga placerade i HVB-hem, i Norrbottens län finns totalt 88 platser att tillgå. Trots antalet platser på HVB-hem i länet är många av de 90 barnen/ungdomarna placerade utanför länet på SiSinstitution eller HVB-hem. Vidare framkommer att medelåldern var år, samt att 48 % (kommunerna) respektive 58 % (landstinget) av de barn/unga som kartläggningen omfattar var flickor. Av undersökningen framgår också att kommunerna och landstinget samverkar. Landstinget samverkar med kommunerna om cirka 50 procent av de barn och unga som ingick i undersökningen och kommunerna med motsvarande 30 procent. Av dessa kontakter påbörjas insatser eller behandling till 85 procent. Det går dock inte att enbart med kartläggningen som underlag värdera kvaliteten i samverkan eller dra slutsatser om samverkan förekommer i tillräcklig utsträckning. I en utredning från FoU Västmanland Det krävs två för en tango! Framkom att närmare en tredjedel haft sådan behandlingskontakt mellan kommun och landsting. 6.2 Reflektioner Med den komplexa problembilden och höga medelåldern som bakgrund kan ytterligare satsningar göras på kvalificerad öppenvård i ett tidigare skede innan barnet eller ungdomen hamnar på institution. Dagens mellanled/mellansteg mellan öppenvården och institutionsvården kan ytterligare utvecklas i samverkan mellan kommun och landsting. Eftersom majoriteten av alla barn och ungdomar uppgavs ha föräldrar med bristande föräldraförmåga kan en möjlig väg vara att utöka utbudet av stöd till föräldrar i öppenvård. I enkäten fanns även en fråga angående orsaken till placeringen. Många kommuner uppgav att orsaken var boende. Detta kan ha sin förklaring i att många barn hade föräldrar med bristande föräldraförmåga och därmed har barnet behov av ett annat boende. I detta avseende är det kanske inte bara barnet utan föräldrarna som också behöver vård och behandling. 26

27 Ytterligare en intressant fråga i kartläggningen är i vad mån placeringen i vård utanför det egna hemmet föregicks av en samverkan mellan kommunen, socialtjänsten och landstinget. En vårdplanering bör äga rum om ungdomens problematik är en angelägenhet för såväl kommun (social problematik) och landsting (psykiatrisk problematik). Skall samverkan utvecklas kan riktlinjer för gemensam vårdplanering utarbetas. Dimensioneringen av antalet slutenvårdsplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin är en fråga som påverkar socialtjänsten. Barn och ungdomspsykiatrins slutenvård består av akutplatser, vilka inte är avsedda för mer långvarig behandling. Socialtjänsten har enligt lagstiftningen ansvar för de sociala insatserna och för den kartlagda målgruppen fanns enligt uppgiftslämnarna en social problematik, flertalet hade föräldrar med bristande omsorgsförmåga. Det grundläggande betalningsansvaret blir då kommunens förutom för de barn/unga vars tillstånd bedöms kräva barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvårdsbehandling. Barn- och ungdomspsykiatrin ska komplettera med psykiatrisk behandling när det krävs på samma sätt som när barn och ungdomar finns kvar i sin hemmiljö och har då kostnadsansvar för dessa insatser. En intressant fråga är om problematiken för vissa barn- och ungdomar ofta är så sammanvävd att det finns ett större behov av att tidigt möta deras problematik med integrerade insatser mellan barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Slutligen kan riktlinjer för kostnadsfördelning mellan kommun och landstinget kan vara nödvändiga i en utvecklad god samverkan. 6.3 Utvecklingsområden Målet är att samverkan mellan länets kommuner och landsting är så utvecklad att barn och ungdomar i behov av stöd, vård och behandling i möjligaste mån får den hjälp de behöver i länet. Denna översyn har tagit fram ett underlag för fortsatt arbete i etapp två. Under arbetet med att fullfölja detta uppdrag har framkommit ett antal områden som kan vara angelägna vid ett fortsatt och fördjupat samarbete under etapp två bland annat: - utarbeta riktlinjer för gemensam vårdplanering - se över vilka kunskaps- och kompetenshöjande insatser som kan genomföras för personalen - hur organisatoriska eller andra förändringar kan implementeras och finansieras - utarbeta riktlinjer för kostnadsfördelning 27

28 LITTERATURFÖRTECKNING Tjernberg, Ann och Engström, Bo. Det krävs två för en tango! FoU Västmanland Socialstyrelsen (2006). Barn och unga insatser år Statistik 2006:9. Socialstyrelsen (2006). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapporter Sveriges Kommuner och Landsting (2006). Vuxna och barn och ungdom med psykiska funktionshinder- ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Cirkulär 2006:58. Västra Götalandsregionen (2005). Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. VästKom Internet Socialstyrelsen (www dokument) ULR (060810) Statistiska centralbyrån, (www dokument) URL (060815) 28

29 Frågeformulär Bilaga 1 (ett per barn/ungdom) Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Målet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. Målgruppen är barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet år 2005, samt är födda mellan åren (10-18 år). Pojke Flicka Födelseår:. Hemkommun:.. Problembild Barn i fara 1 (föräldrars bristande omsorgsförmåga) Missbruk Kriminalitet Övergrepp Misshandel Annan problembild Farliga barn 2 (eget beteende) Bokstavsdiagnoser exempelvis ADHD, neuropsykiska funktionshinder Psykiska sjukdomar exempelvis depression, personlighetsstörningar, antisocialt beteende, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök. Missbruk Kriminalitet Annan problembild Vilka placeringar har beviljats Familjehem Förstärkta familjehem, vilket.. 1 Barn i fara: är de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen. 2 Farliga barn: är de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution).

30 HVB hem, vilket. Antal placeringar (st) under 2005 (en person kan ha haft flera olika placeringar under ett år tillexempel 2 st olika familjehem)..familjehem..förstärkta familjehem..hvb hem Orsaken till placeringen Utredning Vård Boende Placeringar Inom kommunen Inom länet, var: Utanför länet, var:. Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten sen tidigare JA NEJ Ja, men i annan kommun Har familjen tidigare, innan placering haft biståndsinsatser Om JA vilka:. Har man vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen JA NEJ Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan Placeringskostnader för kommunen JA NEJ (Ringa in den gällande lagstiftningen) Lag Typ av placering Totalt antal kronor Antal Dygn LVU SoL HVB hem LVU SoL Familjehem LVU SoL Förstärkta familjehem Tack på förhand!

31 Frågeformulär Bilaga 2 (ett per barn/ungdom) Översyn av vård- och behandlingsinsatser for barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Målgruppen är barn och unga i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa som bedöms vara i behov av insatser från både kommunernas socialtjänst och/eller landstingets barn- och ungdomspsykiatri och/eller habilitering år 2005, samt är födda mellan åren (10-18 år). Översynen omfattar inte de barn och ungdomar som endast har insatser från barnhabilitering och via LSS. Det innebär att habiliteringen endast rapporterar de barn/ungdomar som utöver insatser från habiliteringen har kontakter med kommunernas socialtjänst och /eller barn- och ungdomspsykiatrin. Pojke Flicka Födelseår:. Hemkommun:.. Var är barnet/ungdomen inskrivet Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomshabiliteringen Finns det någon diagnos JA NEJ Om JA ange diagnos: Problembild Eget beteende Behandlingsformer Slutenvård Öppenvård Neuropsykiska funktionshinder exempelvis ADHD, autistismspektrum störningar, utvecklingsförseningar Beteendestörningar exempelvis depression, krisreaktioner, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök Annan problembild

32 Antal inskrivningstillfällen under år 2005 Antal vårddygn i slutenvård under år <10 Har det skett en barn- och ungdomspsykiatrisk utredning (kryssas i för de barn/ungdomar som är inskrivna inom barn- och ungdomspsykiatrin) JA NEJ Har familjen eller barnet varit aktuell hos barn- och ungdomspsykiatrin/habiliteringen före 2005 JA NEJ Ja, men i annan kommun Med vilka har det inskrivna barnet/ungdomen haft kontakt med under år 2005 (flera kryss är möjliga) Kommunens socialförvaltning Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomshabiliteringen Har vårdgivaren vänt sig till kommunen för utredning/samverkan i samband med vårdtillfället JA NEJ Om JA: har kommunen påbörjat insatser med anledning av den aktuella kontakten JA NEJ Har barn- och ungdomspsykiatrin alternativt habiliteringen kontaktats i samband med vårdtillfället JA NEJ Om JA: har insats påbörjats med anledning av den aktuella kontakten JA NEJ Tack på förhand!

33 Vård- och behandlingsresurser, NLL Bilaga 3 Länsresurser Neuropsykiatriska enheten (NEP-enheten) Organisation Neuropsykiatriska enheten (NEP-enheten) är en specialistresurs inom barnpsykiatrin och har hela länet som upptagningsområde. Verksamheten finns lokaliserad på Sunderby sjukhus. Verksamhet NEP-enheten är en öppenvårdsenhet med länsfunktion, specialiserad för utredning av barn och ungdomar (tom 18 år) med omfattande neuropsykiatriska funktionshinder/svårigheter ex. Asperger, Tourette och svår ADHD. Enheten tar emot remisser från PBU/BUP mottagning, barnmedicinmottagning, och barnhabilitering. NEP-enheten, framför allt pedagogerna, deltar tillsammans med barnhabiliteringen i arbetet med autistiska barn. Arbetet består i huvudsak av konsultativt arbete mot länets barnsjukvård men även av hela och/eller kompletterande utredningar samt utbildningsinsatser. I NEP-teamets utredningar ingår psykologisk, medicinsk, pedagogisk bedömning samt att kartlägga på vilket sätt familjen och andra omgivningsfaktorer påverkar barnets förmågor och svårigheter. Utredningen planeras och genomförs alltid utifrån individens behov och i samråd med familjen. Alla externa kontakter sker med godkännande från familjen. Personalen arbetar i team kring varje barn/ungdom och familj. NEP-enhetens utbildningsuppdrag innebär att följa forskning inom området samt sprida kunskapen vidare. Efterfrågan på utbildningsinsatser ökade 2005 och utbildningar har genomförts till föräldrar, nätverk, kollegor på lokal- och länsnivå, länets försäkringskassor och universitet. Samverkan med externa samarbetsparter NEP-enheten samverkar regelmässigt med skola/förskola och vid behov med barn- och ungdomshabiliteringar, barnmedicinmottagningar, övrig barnpsykiatri samt med socialtjänsten m fl. Enheten erbjuder dessutom konsultationer och deltar i utbildningar. Väntetider 33 remisser inkom under Vid årsskiftet 05/06 klarade NEP-enheten av att handlägga inkomna remisser inom vårdgarantins ram. Personal Inom verksamheten finns samlad kompetens i neuropsykologi och neuropsykiatri förutom den speciella kompetens som finns hos varje yrkesgrupp. I NEP-teamet arbetar socionom, förskolepedagog, specialpedagog, psykologer och barnpsykiater. NEP-enheten har haft en formell samverkan med länets kommuner genom att specialpedagogen har varit anställd av kommunerna men arbetat 50 % på NEP-enheten. Avtalet upphörde att gälla Möjlighet att remittera till sjukgymnast och arbetsterapeut inom barnhabiliteringen finns. Barnneurolog kan konsulteras vid behov. Logopedprofession ingår inte i teamet. Bemanningen på NEP- enheten är 3 psykologtjänster (à 100 %), 1 kuratorstjänst (100 %) och 1 förskolepedagogtjänst (100 %). Avd. 45 barn- och ungdomspsykiatri Organisation Avdelning 45 är en psykiatrisk vårdavdelning för akutvård med Norrbottens län som upptagningsområde. Avdelningen har 6 platser för barn och ungdomar som av olika skäl kan