Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa"

Transkript

1 Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius Anna Carlénius Handledare Inger Kyösti AUG 2008 Reviderad nov 2008

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING KAPITEL 1. 4 INLEDNING 1.1 Bakgrund Uppdraget Syfte Metod Avgränsning. 5 KAPITEL 2 6 RESURSER 2.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna. 6 KAPITEL 3 9 PLACERINGARNA 3.1 Resultat 9 KAPITEL 4 16 PLACERINGSKOSTNADER 4.1 Nationellt Kommunerna i Norrbottens län 17 KAPITEL 5 19 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER LITTERATURLISTA 21 BILAGA 1 ENKÄT TILL KOMMUNERNA BILAGA 2 RAPPORT BARNUPPDRAGET I NORRBOTTENS LÄN , Länsstyrelsen Norrbotten. 3

4 TABELLFÖRTECKNING Tabell 2.1 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och ungdomar placerad i familjehem? 7 Tabell 2.2 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år Tabell 2.3 HVB-hem och SiS-hem i Norrbottens län år Tabell 3.1 Antal barn/unga år i Norrbottens län med psykosociala problem som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga år.. 10 Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet 11 Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett? 11 Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. 12 Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar. 12 Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende 13 Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden Tabell 3.9 Anledningen till placeringen.. 14 Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten?.. 14 Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan?.. 15 Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år Tabell 4.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år Rapporten är reviderad november

5 Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har ett långtgående ansvar för att erbjuda insatser och ingripa då barn och unga far illa eller riskerar att fara illa. Denna rapport är den andra kartläggningen av vårdoch behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Den första genomfördes år 2006 och detta är en uppföljning till den tidigare. Norrbottens läns kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att stödja barn och ungdomars psykosociala hälsa. I den tidigare kartläggningen år 2006 blev det allt tydligare att det fanns ett växande behov av att ta ett samlat grepp för att utreda framtida vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med sammansatt problematik. I kartläggningen som genomfördes år 2006 kom man fram till att kommunerna i Norrbottens län och Landstinget skulle arbeta fram förslag till gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov. Efter kartläggningen år 2006 har en arbetsgrupp arbetat fram riktlinjer för målgruppen, NORRBUS. Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör 1. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka, skillnaderna mellan kommuner är stora, även med hänsyn till befolkningsstrukturen. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar i Norrbottens län mellan 46 och kronor, detta gäller för barn Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem. Kostnaderna för Norrbottens kommuners institutionsplaceringar har ökat på senare år. Efter den tidigare kartläggningen 2006 har kostnaderna ökat med kr (33 %). Mest ökade kostnaderna för HVB placeringar. 1 Rapport NORRBUS Förslag till riktlinjer. injer+f%c3%b6r+samverkan doc 5

6 1.2 Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten har genomfört en faktainsamling av vård- och behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Detta är en uppföljning av den tidigare kartläggningen som genomfördes Uppföljningen kommer att ligga till grund för en fördjupad studie av möjliga stöd, vård och behandlingsinsatser i Norrbotten, genom ett uppdrag från Kommunförbundets styrelse. 1.3 Syfte Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar under år 2007 i jämförelse med år Uppföljningen kommer att följas av en fördjupad studie i syfte att verka för att motsvarande/bättre stöd, vård och behandlingsinsatser kan erbjudas i länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. 1.4 Metod Undersökningen bygger på ifyllda enkäter 2, enkäterna har fyllts i med hjälp av socialförvaltningarna i Norrbottens alla 14 kommuner. Under arbetets gång har vi haft hjälp av verksamhetschefer/enhetschefer på socialförvaltningarna. Därutöver har data och faktauppgifter inhämtats från kommunerna i Norrbotten. Data och faktainsamling har även skett genom internet och facklitteratur. 1.5 Avgränsning Målgruppen för uppföljningen är placerade barn och ungdomar födda mellan åren (10-18 år) i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa som bedöms vara i behov av insatser från kommunernas socialtjänst året Kommunerna i Norrbottens län har rapporterat in barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet året Kartläggningen innehåller dessutom socialtjänstens kostnader för barn och unga som varit föremål för placering utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under året Se bilaga 1 (enkät till kommunerna). 6

7 Kapitel 2 RESURSER Kartläggning av befintliga vård och behandlingsresurser inom kommunerna i Norrbottens län år 2008, i avsnittet förekommer även jämförelser med tidigare undersökning år Vård och behandlingsresurser i kommunerna Länets 14 kommuner har olika förutsättningar för att ge vård och behandling till barn/unga och deras familjer. Nedan följer en schematisk beskrivning av de vård och behandlingsresurser som finns i länet. Sammanfattningsvis kan insatserna beskrivas som: Öppenvårdsinsatser Kommunens egna verksamheter ex Hemterapeut Köpta tjänster ex Kontaktfamilj Heldygnsinsatser Köpta tjänster ex Familjehem, HVB-hem, SiS- institution De flesta insatserna bygger på frivillighet, socialtjänstlagen (SoL). I annat fall är tvångslagstiftning aktuell, i denna kartläggning var 31 % av placeringarna genomförda med hjälp av tvångslagstiftning (LVU). Motsvarande siffra var 26 % i kartläggningen år I rapporten Barn och unga insatser år 2007 gjord av Socialstyrelsen, visar den också på att av de barn och unga i Sverige som berördes av någon insats den 1 november 2007 hade knappt 70 % SoL-vård och 30 % LVU-vård. Öppenvårdsinsatser i Norrbottens län år Öppenvårdsinsatser är viktiga för att barn och unga i ett tidigt stadium ska motverka att problemen utvecklas till en allvarlig situation där massiva insatser blir nödvändiga. Kartläggningen av öppenvården är en del av ett omfattande barnuppdrag som rör socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Barnuppdraget är ett nationellt regeringsuppdrag som gått till samtliga Länsstyrelser och har pågått under 2006 och En sammanställning över öppenvården i Norrbottens län har kommit ut under våren 2008 från Länsstyrelsen. Rapporten heter Barnuppdraget i Norrbottens län och redovisar bland annat den tillsyn som är genomförd över samtliga enskilda och offentliga verksamheter som tillhandahåller vård- och 3 På sidan 18 i kartläggningen visas vilka biståndsinsatser som familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen. 7

8 behandlingsinsatser för barn och unga. Uppdraget har även redovisats i en gemensam rapport till regeringen i slutet på mars Tabell 2.2 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och unga placerade i familjehem? (Placeringsbeslut av egna kommunen eller av annan kommun i Norrbottens län 5 ). Alltså i exempelvis Haparanda var 3 barn placerade, 1 barn var placerat via Haparanda kommun och 2 barn var placerade av annan kommun i länet. (Uppföljningen innehåller inte uppgifter för 2005). (Antal placerade barn i familjehem se tabell 3.2). Kommun Placeringar i familjehem, 2007 Arjeplog 1 Arvidsjaur 0 Boden 43 Gällivare 10 Haparanda 3 Jokkmokk 7 Kalix 13 Kiruna 3 Luleå 38 Pajala 4 Piteå 25 Älvsbyn 9 Överkalix 0 Övertorneå 2 Norrbottens län 158 Tabell 2.3 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2008 och år Organisation Antal (stycken) år 2008 Antal (stycken) år 2006 Familjehemsprojektet, FoU Norrbotten 11 8 Familjevårdskonsulenterna (FVK) 0 0 AC omsorg 1 - HS AB 2 - Nåjden 10 Lämnade ej ut uppgifter Totalt antal förstärkta familjehem i BD län 24 8+? I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 8 stycken förstärkta familjehem, till år 2008 hade totala antalet förstärkta familjehem ökat till 24 stycken. 4 Se bilaga 2. 5 I tabellen visas inte placeringsbeslut från kommuner utanför länet, dvs. en kommun i Stockholm kan ha placerade barn i exempelvis ett familjehem i Boden. 8

9 Tabell 2.4 HVB-hem och SiS-hem för barn och ungdomar i Norrbottens län år 2008 HVB-hem/SiShem Aspungdomscenter Ort Målgrupp Platsantal Boden Ungdomar i åldern år med diagnosen Aspergerssyndrom, autism, ADHD/Damp, relations- och social problematik 8 platser Hemmabergets HVB-hem Lappträsk (Haparanda) Flickor och pojkar år med sociala problem. Ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem. 6 platser Selberg s behandlingshem Kalix Flickor och pojkar år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Ej ungdom med missbruk och kriminalitet. 6 platser Den blå hästens HVB AB Altersbruk (Piteå) Pojkar år med social problematik, kriminalitet och missbruk- främst alkoholmissbruk. 4 platser Vårudden AB Karungi (Haparanda) Pojkar år med social problem, missbruk och kriminalitet. 7 platser HVB-hemmet Villa Rosa Växthuset Slagnäs (Arjeplog) Kalix Kommun Pojkar år med social, psykosocial problematik. Ej pojkar med grava psykoemotionella störningar. Flickor och pojkar år med beteendeproblematik. Växthuset skall även akut kunna ta emot yngre barn (under 13 år) under en utredningsperiod av 4 månader. Växthuset har dygnet runt bemanning. 4 platser 7 platser Johannisbergs ungdomshem (SiS-hem) Sävastgården (SiS-hem) Norrbottens län Kalix Boden Pojkar mellan år med tung psykosocial problematik samt pågående kriminalitet och missbruk. Hemmet vårdar enligt LVU och LSU. Upptagningsområdet är Norrland och i mån av plats övriga landet. Akut- och utredningsavd. Pojkar och flickor mellan år med psykosocial problematik samt inslag av kriminalitet och missbruk. Behandlingsavd. Flickor med psykosocial problematik med inslag av kriminalitet och missbruk, samt flickor med psykiska störningar. 15 platser varav 6 platser är avsedda för LSU 12 platser (låsbara) 69 platser I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 88 platser på HVB hem och SiS hem, till år 2008 hade totala antalet platser minskat till 69 vilket är en minskning med 21,5 %. 9

10 Kapitel 3 PLACERINGAR I detta kapitel redogörs kartläggningen av barn och unga som är placerade för vård utanför det egna hemmet (antal/kön/ålder/problembild). Avsnittet visar även placeringsform, var geografiskt placeringen har skett, den sociala problematiken, lagstödet under placeringstiden etc. Parallellt visas också jämförelser med tidigare undersökning år Resultat Under våren 2008 gjordes enkätundersökningen. Enkäten har besvarats av arbetsledare eller socialsekreterare inom socialtjänsten i Norrbottens samtliga kommuner. I Arjeplogs kommun fanns vid kartläggningstillfället inte några placerade barn/ungdomar som tillhörde målgruppen. 3.2 Kommunerna i Norrbottens län Tabell 3.1 Antal barn/unga år i Norrbottens län som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År Kommun Antal barn/unga samt andel (%) år År 2007 Antal barn/unga År 2005 Medelålder (födelseår) År 2007 Folkmängd (totalt) År 2007 Arjeplog 0 0% ,0 Arvidsjaur 4 2 % , ,7 Boden % , ,4 Gällivare 14 6 % , ,6 Haparanda 8 3 % , ,3 Jokkmokk 2 1 % , ,0 Kalix 18 7 % , ,4 Kiruna 5 2 % , ,9 Luleå % , ,0 Pajala 5 2 % , ,2 Piteå % , ,8 Älvsbyn 16 6 % , ,0 Överkalix 1 0,5 % , ,6 Övertorneå 1 0,5 % , ,0 Norrbottens % , ,9 län Procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. (%) Vid undersökningstillfället rapporterades sammanlagt 252 barn och unga som tillhörde målgruppen; barn och unga födda mellan åren (10-18 år) som var placerade för 10

11 vård utanför det egna hemmet år År 2005 var det 261 placerade barn. Som framgår rapporterades 34 % från Luleå kommun, 21 % från Piteå, 15 % från Boden och 7 % från Kalix och betydligt lägre andelar från länets övriga kommuner. Av de lämnade uppgifterna framgick även kön och ålder på de placerade barnen. Totalt i länet år 2007 var det 52 % flickor och 48 % pojkar. I den tidigare kartläggningen var det 48 % flickor och 52 % pojkar. Andelen flickor har alltså ökat. Medelåldern för studien var personer födda 1992, således 15 år under undersökningsåret, detta var samma som i den tidigare kartläggningen. Totalt var det år flickor och 122 pojkar, medelåldern för flickorna var 14 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. År 2005 var det 126 flickor och 135 pojkar, medelåldern för flickorna var 16 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. Flickorna har blivit yngre. Andelen barn 0-15 år i Norrbottens län är 16,9 procent av befolkningen. Högsta andelen barn i befolkningen återfinns i Kiruna kommun 17,9 procent. Lägsta andelen, 13,6 procent finns i Överkalix kommun. Genomsnittet för riket är 18,2 procent. Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga år. Placeringsform Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Familjehem % % Förstärkta familjehem % 34 10% HVB-hem, SiS-hem % 90 27% Totalt % % Enligt tabell 3.2 ovan var majoriteten av barnen/ungdomarna placerade vid ett familjehem (60 %). 32 % var placerade vid ett HVB/SiS-hem och 8 % var placerade på ett förstärkt familjehem. Vid en jämförelse med tidigare studie så har totala antalet placeringar minskat med 19 placeringar, däremot har Hvb/SiS hems placeringarna ökat med 10 placeringar, motsvarande 5 %. Sammanfattningsvis kan man säga att familjehemsplaceringarna har minskat, de förstärkta familjehemsplaceringarna har minskat och Hvb/SiS placeringarna har ökat. 6 Skillnaden mellan familjehem och ett förstärkt familjehem är att i de förstärka familjehemmen finns ett extra stöd av tillgängliga familjekonsulenter. Vissa förstärkta familjehem har också andra resurser för utredning och behandling av 26 förstärkta familjehem var i Norrbottens län, resterande 11 är utspridda i hela landet, placeringarna av barnen/ungdomarna har gått via FVK, HS AB, Nåjden, AC omsorg och Familjehemsprojektet FoU Norrbotten. 11

12 Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet. Kommun Familjehem Förstärkt familjehem HVB-hem Placeringar utanför länet Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens län 185 placeringar i 26 placeringar i 100 placeringar i 99 Placeringar utanför länet familjehem 24 familjehem 11 förstärkta familjehem förstärkt familjehem HVB-hem 64 HVB-hem Totalt 99 placeringar utanför länet I tabellen 3.3 ovan visas antal placerade barn och unga fördelat efter kommun och placeringsform. Tabellen visar även placeringar utanför länet fördelat efter kommun, totalt var det 99 placeringar utanför länet år 2007 (av totalen 311). De kommuner som hade flest placeringar utanför länet är de tre största, följt av Kalix och Arvidsjaur. Tabellen visar också placeringar utanför länet fördelat efter placeringsform, och där kan man tydligt se att HVBhem är den placeringsform som till största del sker utanför länet. Av totalt 100 placeringar i HVB-hem var 64 av dem utanför länet, vilket motsvarar 64 %. Av de förstärkta familjehemmen så skedde 11 placeringar utanför länet, vilket motsvarar 42 %. Av familjehemmen skedde mer parten av placeringarna inom länet. Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett? Placeringar Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Inom kommunen % % Inom länet % % Utanför länet 99 32% 83 25% Totalt % % Det inlämnade materialet visar att av de 99 placeringarna som var gjorda utanför länet var ca 25 placeringar i Västerbottens län, de resterande 74 placeringarna var spridda över hela Sverige. Av totalt 311 placeringar är 99 utanför länet, så i själva verket är det en tredjedel av 12

13 placeringar som görs utanför länet. I den tidigare undersökningen 2005 var 83 placeringar utanför länet och 16 placeringar gjorda i Västerbotten, detta innebär en ökning med 9 placeringar i grannlänet. Vidare kan tänkas att Piteå kommun har fler placeringar i Västerbotten på grund av närheten till grannlänet, och så var även fallet. Piteå kommun hade 15 placeringar i Västerbotten vilket är något mer än övriga kommuner i Norrbottens län. Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen. Social problematik Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 Brist hos föräldrar % % Eget beteende 51 20% 35 13% Brist hos föräldrar & eget beteende 65 26% 86 33% Totalt % % I undersökningen tillfrågades också om barnen och ungdomarnas sociala problematik vid tidpunkten för placering. Här framgick det att för det stora flertalet av ungdomarna handlade det om brist hos föräldrarna (54 %). Även en kombination av brist hos föräldrar och eget beteende registrerades för 26 % av barnen. 20 % av barnen uppvisade social problematik pga. eget beteende. Vid en jämförelse med tidigare kartläggningen så har eget beteende ökat mest, från 35 till 51 motsvarande 7 %. Brist hos föräldrar och eget beteende har också ökat med 6 %. För mer detaljerad information kring vilken typ av social problematik pga. brist hos föräldrar och eget beteende se tabell 3.6 och tabell 3.7 nedan. Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. brist hos föräldrar År 2007 År 2007 År 2005 År 2005 Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%) Missbruk 70 28% 81 28% Kriminalitet 6 3% 22 7% Övergrepp 10 4% 14 5% Misshandel 15 6% 25 8% Annan problembild % % Totalt % % 8 Av de som uppgav annan problembild svarade bland annat att det berodde på: bristande omsorgs/ föräldraförmåga, psykisk sjukdom/ohälsa, relationssvårigheter/problem/konflikter, avlidna föräldrar, misär och andra uppgav inget svar. 13

14 Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. eget beteende År 2007 År 2007 År 2005 År 2005 Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%) Bokstavsdiagnoser 29 17% 30 16% Psykiska sjukdomar 35 20% 31 16% Missbruk 36 21% 39 20% Kriminalitet 33 19% 35 18% Annan problembild % 58 30% Totalt % % Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden Lagstöd under placeringstiden Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005 LVU 78 31% 67 26% SoL % % Inget svar 15 6% 10 4% Både LVU & SoL 10 4% 16 6% Totalt 252 barn 100% 261barn 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i HVB/SiS-hem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 54 54% 29 32% SoL 35 35% 31 34% Inget svar 0 0% 1 1% LVU & SoL under placeringstiden 11 11% 29 32% Totalt 100 placeringar 100% 90 placeringar 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 44 24% 51 25% SoL % % Inget svar 13 7% 10 4% LVU & SoL under placeringstiden 6 3% 10 4% Totalt 185 placeringar 100% 206 placeringar 100% /////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// ///////////////// Placering i förstärkt familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%) LVU 8 31% 11 32% SoL 14 54% 17 50% Inget svar 3 12% 1 3% LVU & SoL under placeirngstiden 1 3% 5 15% Totalt 26 placeringar 100% 34 placeringar 100% Placeringar med stöd av LVU har ökat sen föregående undersökning och uppgår nu till en tredjedel av alla placeringar. SoL placeringar har minskat totalt sett. När det gäller LVU 9 Av dem som uppgav annan problembild svarade att det berodde på: relations/sociala problem, skolproblem/avvikande beteende, utagerande aggressivitet, rymning, begåvnings/förstånds handikapp, gränsdragningsproblem, sedan fanns det några barn/unga med destruktivt beteende, överaktiv och koncentrationssvårigheter samt några som inte uppgav något svar. 14

15 placeringar vid Hvb/SiS hem så har de ökat med 22 %, för familjehemmen och förstärkta familjehemmen har ingen större förändring skett från föregående undersökning. Undersökningen visar att 14 ungdomar befann sig någon gång under 2007 på behandlingshem med Statens Institutionsstyrelse (SiS) som huvudman och därav var 13 av 14 placerade med stöd av LVU. Tabell 3.9 Anledningen till placeringen Anledningen till placeringen Antal Andel (%) HVB/SiS Familjehem Förstärkt familjehem Utredning 64 17% Vård & Behandling % Annat 40 11% Totalt % I tabell 3.9 visas anledningen till placeringen, i många ärenden finns en komplex problembild vilket innebär att flera orsaker kan finnas till en placering. Exempelvis kan ett familjehemsplacerat barn ha ett behov av kompletterande behandlings- och stöd insatser. Av undersökningen visade det sig att anledningen till de flesta placeringarna var vård och behandling 72 % därefter var det utredning 17 %. 11 % hade annan anledning till placeringen, annan anledning kunde vara exempelvis boende, frånvaro av förälder och bristande omsorgsförmåga. Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten? Har familjen eller barnet varit aktuell Antal Andel (%) Antal Andel (%) hos socialtjänsten innan placeringen? JA % % NEJ 44 17% 42 16% Ja, men i annan kommun 12 5% 7 2,7% Ej svar 1 1% 4 1,5% Totalt % % I undersökningen ville vi veta om de barn/unga som var aktuella vid undersökningstillfället hade varit aktuella hos socialtjänsten före placeringen i vård utanför det egna hemmet. I flertalet fall, 195 fall, motsvarade 77 % uppgav uppgiftslämnarna att barnet/ungdomen hade varit aktuell tidigare. Detta kan jämföras med den tidigare kartläggningen där 80 % hade varit aktuella hos socialtjänsten innan placeringen, en minskning med 3 %. Knappt 5 procent uppgav att de varit aktuella i annan kommun innan placeringen. 15

16 Om JA: vilka biståndsinsatser har familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen Stöd till föräldrar Stödkontakt Kontaktfamilj Kontaktperson Hemma-hos/hemterapeut insats Råd och stöd Familjepedagog Samtalsstöd/kontakt Familjebehandling Öppenvård Synq Avlastningsfamilj Ungdomsbehandlare Våga vilja Hemtjänst insats Intensiv stöd Konsekvens program Behandlingspedagog Insatser för syskon Familjehem Förstärkt familjehem HVB-hem (inkl SiS) Jourplacering Ungdomsstödjare Behandlingshem Missbruksbehandling Missbruksvård Utredningar Utredningsplaceringar Yttrande ungdom Övergångslägenhet Råd och stöd familjerätt Samarbetssamtal Daghemsplacering Ekonomiskt bistånd Sanering av lägenhet Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan? Har kommunen vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen? Antal 2007 Andel (%) 2007 Antal 2005 Andel (%) 2005 JA 67 27% 79 30% NEJ % % Totalt % % Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan? JA 60 90% 68 86% NEJ 7 10% 11 14% Totalt % % I undersökningen var vi också intresserade av att få reda på i vilken utsträckning kommunerna har vänt sig till landstinget för utredning eller samverkan i samband med placeringen. Enligt tabell 3.11 framgick det att i 27 % (67 personer) av fallen hade socialtjänsten vänt sig till landstinget för samverkan. Av dessa 67 personer tillhandahöll landstinget utredning eller samverkan till 90 % (60 personer). Vid jämförelse mot 2005 års siffror har 3 % färre vänt sig till landstinget i samband med placeringen, vid 2005 års kartläggning tillhandahöll landstinget samverkan eller utredning till 86 %, vilket var 4 % lägre än för år Sammanfattningsvis kan man säga kommunerna vänt sig till landstinget i färre ärenden men att landstinget och kommunerna då samverkat i högre grad. 16

17 Kapitel 4 PLACERINGSKOSTNADER I denna del beskrivs socialtjänstens kostnader för barn och unga, placerade för vård utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under år Nationellt Enligt socialstyrelsen är bilden av individ- och familjeomsorgen (IFO) nationellt mångfasetterad. Resurserna, kompetensen, lösningarna och kostnaderna varierar mycket. Kostnaderna per invånare är tio gånger större i kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Kostnadsskillnaderna har i huvudsak strukturella orsaker, men kan också bero på skillnader i ambitioner och effektivitet. Kommunernas totala kostnader för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården har ökat med ca 18 % under 2000-talet. Mest ökade kostnaderna för öppna insatser, både individuellt behovsprövade och övriga öppna insatser, som sammantaget ökade med 40 procent under 2000-talet. Kostnaderna för IFO: s insatser till barn och unga år 2006 var cirka 11,2 miljarder kronor. Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem. Kostnaden var i genomsnitt (vägt medlevärde) kronor per invånare 0-20 år. Storstäderna har den högsta kostnaden, med i genomsnitt kronor per barn i befolkningen, medan glesbygdskommuner har den lägsta, kronor. Kostnaderna per vårddygn var i genomsnitt kronor på HVB (en ökning med 2 % under perioden ) och 840 kronor i familjehem (en ökning med nästan 10 %) (Socialstyrelsen, 2008). Varje enskild kostnad får större utslag i en liten totalbudget och de slumpvisa variationerna är större från ett år till ett annat. Kostnaden för två placeringar av barn i familjehem kan till exempel motsvara halva IFO-budgeten. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar mellan 46 och kronor (ibid.). Rikssnittet för kostnad per invånare är kr (vägt medelvärde), snittet för Norrbottens län är 999 kr per invånare (vägt medelvärde). Nedan några kommuner i Norrbottens län med högst respektive lägst vägt medelvärde. Boden kr/inv Pajala 421 kr/inv Luleå kr/inv Arvidsjaur 367 kr/inv Kalix kr/inv Övertorneå 140 kr/inv Piteå kr/inv Arjeplog 46 kr/inv Överkalix kr/inv 17

18 4.2 Kommunerna i Norrbottens län Kostnaderna i Norrbottens län för placerade barn och unga i åldern år varierar mycket, de kommuner med högsta kostnaden år 2007 är Luleå ca 27 miljoner, Piteå ca 19 miljoner, Boden ca 11 miljoner, följt av Kalix ca 8 miljoner, Älvsbyn ca 6 miljoner och Överkalix ca 4 miljoner. År 2005 var det också Luleå ca 29 milj, Boden ca 12 milj och Piteå ca 11 milj som hade högsta kostnaden, följt av Kalix ca 4 milj, Gällivare ca 3 milj och Överkalix ca 3 milj. När det gäller typ av placering är det Hvb/SiS-hemmen som har ökat mest, totalt 45 % från år 2005 till år 2007, följt av familjehemmen som har ökat med 13 %. De förstärkta familjehemmen har minskat i antal fram till år 2007, därav lägre kostnad år Den genomsnittliga dygnskostnaden för Hvb/SiS hemmen har ökat med ca 200 kr. Placeringskostnaden utanför länet har också ökat fram till år 2007, från ca 32 miljoner till ca 43 miljoner, detta motsvarar en 32 procentig ökning. Sammanfattningsvis har antalet barn och unga som har en placering minskat från 261 till 252, trots detta har kostnaderna ökat från ca 69 miljoner till ca 85 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 24 %. År 2007 var det färre placeringar än år 2005 trots detta har ändå antalet vårddygn ökat från till För mer information se tabellerna 4.1 till

19 Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007 ÅR 2007 Kronor Andel av totala Antal Andel av de totala Genomsnittliga Typ av placering kostnaden (%) dygn antal dygnen (%) dygns kostnaden (kr) Familjehem % % 446 kr Förstärkt familjehem % % kr Familjehemsprojektet % % 755 kr FoU Norrbotten HVB/SiS-hem % % kr Särskilt boende ,4% 159 0,2% kr Totalt ca 100% ca 100% kr ÅR 2005 Typ av placering Kronor Andel av totala kostnaden (%) Antal dygn Andel av de totala antal dygnen (%) Familjehem % % 394 kr Förstärkt familjehem % % kr Familjehemsprojektet kr FoU Norrbotten HVB/SiS-hem % % kr Totalt % % kr Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007 Kommun Totalt antal kronor år 2007 Familjehe m (kr) år 2007 Förstärkt familjehem (kr) år 2007 HVB-hem (kr) år 2007 Antal barn/ unga år 2007 Genomsnittliga dygns kostnaden (kr) Totalt antal kronor år 2005 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens län Antal barn/ unga år 2005 Tabell 4.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007 Placeringar 2007 Kostnad (kronor) År 2007 Dygn (antal) År 2007 Kostnad (kronor) År 2005 Utanför länet HVB-hem Familjehem Förstärkt familjehem Inom länet Placeringar inom kommunen och landet Placeringar inom länet och landet Totalt antal kronor Annat boende: SoL, särskilt boende 7 kap 1 p2 SoL. 11 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen och i en annan kommun inomlandet. 12 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna länet och i en annan kommun inom landet. 19

20 Kapitel 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar för åldersgruppen år, under år 2007 i jämförelse med år Dessutom har en resursinventering genomförts under åren undersökningarna pågått, det vill säga under 2006 och RESURSER Vård och behandlingsresurserna i Norrbottens län har både minskat och ökat från tidigare undersökning. Utbudet av HVB/SiS -hems platser inom länet har minskat från 88 platser år 2006 till 69 platser år 2008, minskningen motsvarar 21 procent. Antalet platser på förstärkta familjehem har däremot ökat, antal förstärkta familjehem år 2008 är 24 stycken. PLACERINGAR År 2005 var 261 barn och unga placerade utanför det egna hemmet, under 2007 minskade siffran till 252 barn och unga, en minskning med 9 personer. När det gäller placeringsform har HVB/SiS placeringar ökat, medan antal placeringar i familjehem och förstärkta familjehem minskat. 100 placeringar gjordes på HVB/SiS hem mot 90 i föregående undersökning. När man tittar på den sociala problematiken bakom placeringarna så har eget beteende ökat från år Materialet visade även på att en tredjedel av placeringarna sker utanför länet, av HVB/SiS hems placeringar sker 64 procent utanför länet, denna siffra har ökat. Placeringar med stöd av LVU har också ökat totalt sett sen föregående undersökning, dessa uppgår nu till en tredjedel (31%) av alla placeringar. PLACERINGSKOSTNADER Trots att antalet barn och unga samt antalet placeringar har minskat, har kostnaderna i jämförelse med den tidigare undersökningen ökat från ca 69 miljoner kronor till närmare 85 miljoner kronor, detta är en ökning med 24 procent. Kostnaden för HVB/SiS hemmen är den största kostnadsandelen, drygt 54 miljoner kronor, 64 procent av kostnaderna. Antalet vårddygn för placeringar har ökat från drygt till över

21 Sen den första studien har placeringskostnaderna utanför länet ökat från drygt 32 miljoner till närmare 42.6 miljoner, dvs. drygt 31 procent. Antalet placeringar utanför länet har också ökat, dock endast med ca 7 procent. Utanför länet används främst HVB/SiS hem för placeringar. SLUTSATSER I KORTHET Procentuell förändring Antal placerade barn LVU - placeringar 67 (26% av totala antalet placeringar) 78 (31% av totala antalet placeringar) Totala kostnader för placeringar Kostnader HVB/SiS Kostnader Familjehem Kostnader placeringar utanför länet

22 LITTERATURFÖRTECKNING Socialstyrelsen (2008). Barn och unga insatser år Socialtjänst 2008:9. Socialstyrelsen (2008). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapporter Internet Socialstyrelsen (www dokument) ULR (080715) Statistiska centralbyrån, (www dokument) URL (080802) 22

23 Bilaga 1 Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa År 2006 genomfördes en kartläggning av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa i Norrbottens län på uppdrag av länets socialnämnds ordföranden. Kommunförbundet Norrbottens styrelse har gett i uppdrag att utreda behovet av vård och behandlingshem i länet. Syftet med denna kartläggning är dels att följa upp föregående års undersökning och dels som underlag till den kommande utredningen kring behovet av vård och behandlingshem i länet för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Bifogad enkät avser översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa året Svar på enkäten skickas in senast 15 mars 2008 till Kommunförbundet Norrbotten Box LULEÅ Vid frågor kontakta; Agneta Bygdell Ingrid Carlénius eller eller KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN

24 Frågeformulär (ett per barn/ungdom) Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Målet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem. Målgruppen är barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet år 2007, samt är födda mellan åren (10-18 år). Pojke Flicka Födelseår:. Hemkommun:.. Problembild Barn i fara 1 (föräldrars bristande omsorgsförmåga) Missbruk Kriminalitet Övergrepp Misshandel Annan problembild Farliga barn 2 (eget beteende) Bokstavsdiagnoser exempelvis ADHD, neuropsykiska funktionshinder Psykiska sjukdomar exempelvis depression, personlighetsstörningar, antisocialt beteende, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök. Missbruk Kriminalitet Annan problembild Vilka placeringar har beviljats 1 Barn i fara: är de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen. 2 Farliga barn: är de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution).

25 Familjehem Förstärkta familjehem, vilket.. HVB hem, vilket. Antal placeringar (st) under 2005 (en person kan ha haft flera olika placeringar under ett år tillexempel 2 st olika familjehem)..familjehem..förstärkta familjehem..hvb hem Orsaken till placeringen Utredning Vård Annat:. Placeringar Inom kommunen Inom länet, var: Utanför länet, var:. Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten sen tidigare JA NEJ Ja, men i annan kommun Har familjen tidigare, innan placering haft biståndsinsatser Om JA vilka:. Har man vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen JA NEJ Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan Placeringskostnader för kommunen (Ringa in den gällande lagstiftningen) JA NEJ Lag Typ av placering Totalt antal kronor Antal Dygn LVU SoL HVB hem LVU SoL Familjehem

26 LVU SoL Förstärkta familjehem Tack på förhand!

27 Barnuppdraget i Norrbottens län

28 Titel Barnuppdraget i Norrbottens län Författare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sociala enheten Kontaktperson: Berit Sunnerö, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: lansstyrelsen@bd.lst.se Internet:

29 Förord Regeringen har gett landets samtliga länsstyrelser i uppdrag att under år 2006 och 2007 granska den sociala barn- och ungdomsvården, det s.k. barnuppdraget. Bakgrunden till uppdraget är att insatser från socialtjänsten kan innebära stora ingrepp i barns och deras familjers liv. Det måste därför ställas höga krav på rättssäkerhet i handläggningen samt insatsernas säkerhet och kvalitet. Regeringsuppdraget har omfattat följande; granskning av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga i alla kommuner och se till att handläggningen är rättssäker samt att barn kommer till tals granskning av kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar av barn och unga se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun, kommuner, eller olika huvudmän tvistar granskning av hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda eventuella brister påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver strukturerad och operativ tillsyn över samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten (HVB-hem och öppenvård) Uppdraget redovisas i en gemensam rapport till regeringen i slutet av mars Den del av uppdraget som är tillsyn av HVB-hem kommer att redovisas till regeringen i en separat rapport i slutet av En arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna har tolkat uppdraget och formulerat ett antal nyckelfrågor för varje granskningsområde, som utgår från gällande lagstiftning på området, samt gemensamma mallar för uppdragets genomförande. I uppdragets alla områden ingår också ett barnperspektiv samt ett jämställdhetsperspektiv. Svaren på nyckelfrågorna utgör grund för den gemensamma rapporten till regeringen. Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomfört uppdraget under år 2006 och All tillsyn har avslutats med ett beslut till berörd kommun och HVB-hem. Besluten finns publicerade på Länsstyrelsens hemsida, I den här rapporten redovisas en sammanfattning av barnuppdragets genomförande och resultat i Norrbottens län. Rapporten har sammanställts av socialkonsulenterna Kristina Lundberg och Sven Mikko Berit Sunnerö Socialdirektör

30 Barnuppdraget i Norrbottens län vad och hur har vi gjort? Länsstyrelsen har besökt alla 14 kommuner i länet med anledning av barnuppdraget, under åren 2006 och Uppdraget har genomförts med hjälp av de centralt framtagna nyckelfrågorna och mallarna för tillsynen. Länsstyrelsen har redovisat resultatet vid möten med socialnämnd och förvaltningsledning eller skriftligt kommunicerat det preliminära resultatet för synpunkter innan tillsynen avslutats med ett beslut. Alla länets HVB-hem för barn och ungdomar ska besökas. En kartläggning har gjorts av samtliga kommuners öppenvårdsverksamheter för barn och ungdomar. Tillsyn av samtliga öppenvårdsverksamheter i en kommun har genomförts. Vid tillsynen av HVB-hem och öppenvårdsverksamheter har ungdomar och vårdnadshavare intervjuats. Genom en enkät till samtliga kommuner har uppgifter om socialtjänstens handläggning av anmälningar om barn som misstänks fara illa sammanställts. Socialtjänstens hantering av anmälningar har diskuterats med kommunernas företrädare vid en temadag om barnuppdraget. Uppdraget att påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver har genomförts och funnits med i samtliga övriga granskningar enligt barnuppdraget. För att komma tillrätta med de brister som har uppmärksammats har Länsstyrelsen beslutat om återrapporteringskrav i berörda beslut. Förnyad tillsyn kommer att genomföras i några kommuner. Samtliga kommuner har besökts för tillsyn av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga. Sammantaget har 300 personakter, jämt fördelade mellan pojkar och flickor, granskats. Socialnämndernas måldokument, riktlinjer och informationsmaterial har också granskats och behandlats vid tillsynen under intervjuer med handläggare, chefer och politiker. Familjehemsärenden och familjehemsplaceringar har granskats i sju av länets kommuner. Sammanlagt har 160 akter, hälften barnakter och hälften familjehemsakter, har granskats. Samtal har genomförts med ett urval familjehemsplacerade barn. Tillsyn med syfte att se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna har genomförts i en av länets kommuner, avseende samverkan mellan barn- och familjeenheten och handikappenheten. Ett urval av akter i de barnärenden som varit eller borde ha varit aktuella för samverkan mellan de båda enheterna har granskats. En gruppintervju har genomförts med chefer och handläggare inom båda enheterna där ett syfte har varit att samverkan ska initieras vid intervjutillfället samt att den preliminära återföringen av resultatet ska starta processen för att åtgärda eventuella brister omgående.

31 Handläggning och dokumentation av utredningar Utgångspunkterna för tillsynen av handläggning och dokumentation av utredningar är att barn i behov av insatser från samhället ska få det skydd och stöd de behöver. Handläggningen ska vara lagenlig och rättssäker och ha ett tydligt barnperspektiv. Följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen: är barnets förhållanden väl utredda dvs. håller utredningen god kvalitet? har barnet kommit till tals och har dess åsikter beaktats? har socialnämnden gjort en egen bedömning av barnets behov och hur detta kan tillgodoses? står det klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insats? Resultatet av tillsynen visar att i sex av länets kommuner är barnets förhållanden väl utredda. Utredningarna har i dessa kommuner överlag god kvalitet och det står också klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insatser. Barnen har i stor utsträckning fått komma till tals och deras åsikter samt hur åsikterna beaktats framgår av utredningen. Det framgår också att handläggningen är rättssäker och har barnens bästa i fokus i dessa kommuner. I tre kommuner har det i alltför hög grad saknats ett barnperspektiv i utredningarna och kvaliteten i utredningsarbetet måste förbättras. I dessa kommuner finns också vissa brister i dokumentationen avseende omfång och innehåll på journalanteckningar. Uppgift om kommunicering, samtycke till utredning och kontakter med utomstående samt meddelande av beslut saknas i många ärenden. I övriga fem kommuner är bristerna i flertalet utredningar så stora att det inte alltid står klart på vilka grunder nämnden fattat beslut samt om insatsen svarar mot barnets behov. De brister som iakttagits i dessa kommuner är också handläggningstider på upp till 1 år utan beslut om förlängning eller skäl därtill, avsaknad av förhandsbedömningar, svårigheter att följa ärendets gång, avsaknad av barnsamtal och att barnet är osynligt i utredningen. En redovisning av vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets behov saknas i dessa ärenden. Stora brister finns också i dessa kommuner i dokumentationen avseende kommunicering, samtycke till kontakter, beslutsdatum, meddelande av beslut mm. I de kommuner där allvarliga brister har iakttagits har länsstyrelsen begärt en återrapportering av hur bristerna åtgärdats. Resultatet av tillsynen är ännu inte fullt synligt då inte alla berörda kommuner har lämnat sina redovisningar av vidtagna åtgärder. Trots ovan redovisade brister finns det överlag en ökande medvetenhet om barnperspektivet under hela 2000-talet. Barnen blir alltmer synliga och föräldrars problematik bedöms i förhållande till barnets behov. I flertalet kommuner finns rutiner för att tala med barn, men däremot redovisas inte alltid barnets synpunkter och inställning till socialtjänstens förslag. I några kommuner används särskilda metoder eller verktyg för att prata med barnen. Nästan samtliga av länets kommuner ingår i nätverk för utbildning i BBIC, ett enhetligt system för dokumentation av utredningar och uppföljningar, vilket deltagande kommuner anser kommer att leda till ytterligare kvalitetshöjning av utredningsarbetet. Några av länets kommuner anlitar kvalificerade metodhandledare för att öka kvaliteten och lagenligheten i handläggningen. Inga större skillnader har setts i beskrivningen av eller bedömningen av pojkar och flickors behov. Däremot finns en övervikt av bedömningar om mammors förmåga att tillgodose barnets behov medan bedömningen av pappornas förmåga alltför ofta saknas i utredningarna. Riskbedömningar från barnets perspektiv i de ärenden där våld förekommit görs i några kommuner men saknas i alltför stor utsträckning i flertalet kommuner. Övrigt som kommit fram i tillsynen är att föräldrar uppges själva aktivt söka hjälp och stöd av socialtjänsten i allt större utsträckning. Vissa tendenser finns till att bistånd ges som service, utan någon utredning av barnens egentliga behov.

32 Familjehemsvården Uppdraget innebär granskning av socialnämndens planering inför ett barns placering och uppföljning av familjehemsvården där följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen: står det klart att nämnden följer vården noggrant och ser till att målet med vården uppnås? gör socialtjänsten regelbundna besök i det hem där barnet vistas och har enskilda samtal med barnet? omfattar uppföljningen barnets hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar och andra närstående? Resultatet av tillsynen visar att uppföljning genom regelbundna besök och telefonkontakt överlag fungerar bra i de sju granskade kommunerna. Överväganden om fortsatt vård görs regelmässigt inom sex månader. Kontakterna med barnets vårdnadshavare är överlag goda. Enskilda samtal med barnen eller observationer sker som regel i samtalen med barnen talar man oftast om trivsel i familjehemmet, skolgång, fritid och barnens kontakter med anhöriga. Däremot talas det sällan eller aldrig om barnets fysiska hälsa, utveckling eller sociala beteende. I några kommuner får barnen och familjehemmen en telefonlista på vart de kan vända sig om de är missnöjda eller har frågor de inte får svar på av sin handläggare. Några kommuner har också rutiner för avslutning av placeringen samt uppföljande samtal några månader efter avslutad placering. De brister som framkommit är rekrytering och utbildning av familjehem. Det är endast ett fåtal kommuner som har skapat en bank av färdigutredda familjehem. Vid placering i annan kommun sker sällan samråd med placeringskommunen. Rutiner och riktlinjer för placeringar, uppföljning, vårdnadsöverflyttning saknas i flertalet kommuner. I några kommuner fanns allvarliga brister; familjehemsutredningar saknades i några ärenden och i några ärenden hade utredningen färdigställts först efter att barnet placerats i familjehemmet. Bedömning om familjehemmets förmåga att möta det enskilda barnets särskilda behov saknades. Vidare framkom brister i uppföljningsansvaret. Övervägande om fortsatt vård sker inte alltid inom föreskriven tid, sex månader, utan i vissa fall en gång per år. Alltför många placeringar saknar vårdplaner och genomförandeplaner och de planer som finns uppfyller inte lagens krav på innehåll och utformning. Uppföljning av barnets skolgång eller hälsoutveckling görs oftast inte annat än om barnet har skolproblem eller någon konstaterad sjukdom. Övervägande om släkting- eller nätverksplacering görs inte alltid. Övervägande om vårdnadsöverflyttningar har blivit allt vanligare men leder sällan till en ansökan. Länsstyrelsen har begärt en skriftlig återrapportering om hur bristerna ska åtgärdas i tre kommuner.

33 Barnens röster I samband med Länsstyrelsens granskning av familjehemsvården i länet har tolv barn intervjuats, sju flickor och fem pojkar. Urvalet har gjorts bland de granskade ärendena i respektive kommun och i samråd med handläggare. Innan intervjuerna togs kontakt med både familjehem och vårdnadshavare samt med den unge. Alla intervjuer har skett i familjehemmen. Barnen var födda mellan 1987 och Intervjun omfattade följande områden: skola, hälsa, fritid, familjehem, uppföljning/kontakt med socialtjänsten. Kontakterna med skola både inför placeringen och under placeringen tas som regel av familjehemmen. Åtta av barnen upplever sig friska. Ett barn uppger sig inte ha någon att vända sig till om hon/han mår dåligt och ett barn säger att han pratar med sin mamma när han känner sig sjuk. Alla barn uppger att de har ett eller flera fritidsintressen. Alla barn utom ett, som delar rum med jämnårigt biologiskt barn, har eget rum. De har i olika grad fått vara med och bestämma möbler och möblering. Nio av barnen säger att de brukar prata med någon i familjehemmet om de är ledsna eller funderar över något. Ett barn tycker sig inte ha någon att tala med och ett barn vänder sig i första hand till handläggaren. Ett barn vet inte vem man vänder sig till om man behöver prata med någon. Flertalet av barnen uttryckte besvikelse över att placeringarna gått alltför fort. Barnen önskar att de själva får vara mer delaktiga i val av familjehem. Av de sex barn som inte kände sina hem sedan tidigare eller placerades vid späd ålder hade två barn inte fått tillfälle att träffa familjehemmet mer än en gång och två barn inte alls innan placeringen. Tio av barnen uppger att de vet vem som är deras socialsekreterare. Fem barn har telefonnummer till handläggaren. De flesta är nöjda och tycker att den kontakt man har med handläggaren är tillräcklig. Två ungdomar efterlyser litet mer spontana kontakter från handläggarnas sida, t. ex att hon/han ringer upp någon gång mellan halvårsbesöken bara för att höra hur den unge mår, ringer på födelsedagen eller erbjuder en fikastund på stan. Mellan stolarna Följande nyckelfråga har ingått i tillsynen: Får barn och unga den hjälp som de behöver oberoende av om ansvariga har olika tolkningar av sin egen verksamhets ansvar gentemot andras ansvar? De områden som valts för tillsynen är socialtjänstens barn- och familjeenhet och enhet för handikappomsorg. Valet grundar sig på att barn med funktionshinder och neuropsykiatriska handikapp som också har eller riskerar att få en social problematik är en utsatt grupp som riskerar att hamna mellan det organisatoriska ansvaret inom både socialtjänst, skola, hälsooch sjukvård och psykiatri. Tillsynen rör insatser till barn enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), med fokus på samverkan. Tillsynen, som genomförts i en kommun, har omfattat områdena samverkan, rutiner, avvikelsehantering, dokumentation, kompetens, information, barnperspektiv, jämställdhet, utvärdering och utvecklingsarbete. Resultatet av tillsynen visade att det fanns förutsättningar för samverkan avseende gruppen barn med funktionshinder och neuropsykiatriska handikapp som också har eller riskerar att få en social problematik i hemmiljön eller genom det egna beteendet. Samverkan kan dock förbättras genom att rutiner upprättas för hur samverkan ska ske, dokumenteras och utvärderas. Rutiner för hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska beaktas bör också utvecklas. Gemensam kompetensutveckling kan bidra till en ökad samsyn i de frågor som rör dessa barn och ungdomar. Barnen vill ha ärlig information och besked och vill framförallt bli lyssnade på eftersom det är först när de vuxna tar upp samma fråga med socialtjänsten som det börjar hända nåt!

Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius MARS 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELL & DIAGRAM FÖRTECKNING KAPITEL 1. 4 INLEDNING 1.1 Bakgrund.. 4

Läs mer

Översyn av vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Översyn av vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Översyn av vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa Illustratör: Anna Carlénius Anna Carlénius Inger Kyösti Ulla Isaksson September 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Program för hela dagen

Program för hela dagen Kompletterad kallelse utsänd 2011-04-16 Ordinarie ledamöter och ersättare i Socialberedningen Kallelse till sammanträde Plats: Nordkalotten Hotell och konferens i Luleå (efter vägen mot Kallax flygplats)

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget Rapport Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland Barnuppdraget LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-7631-2008 FÖRORD Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att åren 2006 och 2007 förstärka tillsynen

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vad har vi sett 2010-2013?

Vad har vi sett 2010-2013? Vad har vi sett 2010-2013? Och vad gör vi 2014? Karin Gunnervik Sammanställda resultat från HVB-tillsynerna IVO:s rapporter Vad har vi sett? och Tillsynsrapport 2013 HVB-tillsynerna i år Två på-gång SOU

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. HVB-hem. Krokoms kommun. 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. HVB-hem. Krokoms kommun. 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport HVB-hem Krokoms kommun 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor 2010-02-01 Maj-Britt Åkerström, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 Redovisning 1997-2004 Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen,

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

LVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet

LVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet MEDDELANDE NR 2004:37 2 Titel Författare Beställningsadress Webbplats Kontaktperson

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Förklaring av föreskriften

Förklaring av föreskriften Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2010-06-10 138(144) 94 Centrum mot våld Socialcheferna har under sitt senaste nätverksmöte gett FoU Norrbotten uppdraget att till länsstyrelsen inlämna

Läs mer

Hem för vård eller boende för barn och unga

Hem för vård eller boende för barn och unga MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2.

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17 1 Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER Antagna av KF 2004-01-19 Uppdaterade 2012-12-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler

Läs mer

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9 Barn och unga insatser år 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0936/2009 SID 1 (7) 2010-01-14 Handläggare: Monica Petersson Telefon: 08-508 25 028 Till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd

Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd Riksföreningen Autism 20090930 Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd 1. Brister i bedömnings- och utredningsfasen av LVU-ärenden (i) Konsekvenserna

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:36 Rapportnr: 2008:36 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012 Vetlanda kommun Placerade barn och ungdomar Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Uppdrag och syfte... 3 2.3.

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Socialtjänstens uppdrag Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad

Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad Författare Joonas Terje, Kerstin Olsson, Nermina Hrelja Titel: Familjehemsplacerade barn 2004 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright:

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31

Kvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31 Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Institutionsplaceringar barn och ungdomar

Institutionsplaceringar barn och ungdomar Revisionsrapport Institutionsplaceringar barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Niklas Sommelius Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förkortningar/definitioner... 2 1 Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-01-13 Dnr 8.5-24146/2014-8 1(13) Avdelning sydöst Lena Uddemar, Lena.Uddemar@ivo.se Socialnämnden Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Ärendet Tillsyn av

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Tranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB 2013-06-14 Antal sidor: 11

Tranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB 2013-06-14 Antal sidor: 11 ABCD Tranås Kommun Socialnämnden Individ och familjeomsorg srapport KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ABCD Tranås Kommun Individ

Läs mer

Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00 OBS tiden! Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Socialnämnden 2016-01-15 1 (7) Socialförvaltningen 05 Socialnämnden INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Förslag till beslut Med utgångspunkt från rapporten till Inspektionen

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Statusrapport. Granskning av HVB-placeringar, Valdemarsviks kommun 2015-02-10 1 (14)

Statusrapport. Granskning av HVB-placeringar, Valdemarsviks kommun 2015-02-10 1 (14) Statusrapport Granskning av HVB-placeringar, Valdemarsviks kommun 2015-02-10 1 (14) R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Revisionsfrågor...

Läs mer

Barn och unga insatser år 2011

Barn och unga insatser år 2011 SOCIALTJÄNST Publiceringsår 2012 Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten n i Norrbotten En presentation av vår verksamhet och organisation Division Är en av Norrbottens läns landstings nio divisioner. Har cirka 600 anställda. Utreder och behandlar patienter från 18 år och uppåt.

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen 1(7) Ramona Persson 0155 26 40 27/e-post: rampe@d.lst.se Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen BESLUT Länsstyrelsen beslutar att avsluta ärendet utan vidare

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-05-26 Diarienummer SCN-2015-0180 Socialnämnden Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014 Förslag

Läs mer

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer