Alingsås kommun. Årsredovisning 2011

Transkript

1 Alingsås kommun Årsredovisning

2 Innehåll Alingsås kommun Årsredovisning 2011 Kommunstyrelsens ordförande...2 Ekonomisk sammanfattning...3 Samhället Alingsås...8 Samhällsekonomin...10 Ekonomiska rapporter...12 Resultaträkning...12 Kassaflödesanalys...12 Balansräkning...13 Noter...14 Koncernen Alingsås kommun...21 Koncernredovisning...21 Kommunala företag...25 Kommunen Alingsås...28 Finansiell analys...28 Redovisningsprinciper...38 Kommunens verksamheter...42 Vård- och äldreomsorgsnämnd...42 Socialnämnd...45 Utbildningsnämnd...48 Barn- och ungdomsnämnd...51 Kultur- & fritidsnämnd...54 Miljöskyddsnämnd...57 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor...59 Exploatering...61 Kommunstyrelse...63 Överförmyndarnämnd...66 Teknisk nämnd Teknisk förvaltning...67 Avfall...68 Vatten- och avloppsverk...69 Övrig redovisning...71 Personalredovisning inkl. hälsobokslut...72 Barnkonventionen...76 Integrationsplan...77 Bilaga - Stadsskogen

3 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2

4 Ekonomisk sammanfattning Ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För tolfte året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. För 2011 uppgick resultatet till 37,6 mnkr. Samtliga mål för god ekonomisk hushållning klaras och då klaras även balanskravsresultatet. I resultaten för åren ingick en pensionsavsättning med 10 mnkr det första året och 20 mnkr per år för de följande åren. Från och med 2010 görs inte motsvarande avsättning. Detta beror på att, utifrån den plan och mål som fullmäktige fastställde för pensionsavsättningar, fonden nu är full och kommer om ett par år att börja utnyttjas. Kommunens betalningsförmåga mätt i tre perspektiv, lång- medellång- och kortsiktig betalningsförmåga är stark. När det gäller likviditeten har denna varit mycket hög under året och överskott har varit placerad dels externt på bankkonto och dels hos kommunens helägda bolag i syfte att nå en högre ränta. Lågkonjunkturåret 2009 ersattes av ett 2010 med kraftigt stigande BNP och helt andra förutsättningar. Under 2011 bromsades tillväxten upp i slutet av året och ett antal problem, både ekonomiska och politiska, i världen gjorde att varningsflaggorna åter höjdes för recession. Kommunens goda resultat 2011 kan till stora delar förklaras enligt ovan samt av ett budgetöverskott hos verksamheterna med dryga nio miljoner kronor. Ur verksamhetsperspektivet redovisar nämnderna en god måluppfyllelse. Av de 48 inriktningsmålen med en treåring horisont beräknas 60 procent av målen vara uppfyllda Budgetutfall När kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2011 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Efter ett antal tilläggsanslag och justeringar under året stannade det budgeterade resultatet på +28 mnkr. Detta är under gränsen för vad kommunen bör ha i resultat på lång sikt för att kunna upprätthålla god ekonomisk hushållning. Totalt uppgår den positiva budgetavvikelsen till 9 mnkr varav 5 mnkr går att finna hos verksamheterna och 4 mnkr hos finansieringen. På investeringssidan kan noteras en avvikelse på drygt 108 mnkr. Budgeten uppgick till hela 164 mnkr och utfallet stannade på mer blygsamma 56 mnkr. Orsakerna går främst att finna i förseningar och tidsförskjutningar av bland annat exploateringsområden. Hur står vi rustade inför framtiden? De senaste sju åren har totalt sett varit en period med stärkta finanser för Alingsås kommun. Nettokostnadernas ökningstakt har varit ett ständigt orosmoln att bevaka. För samtliga år utom 2009 har ökningstakten varit lite för hög i förhållande till skatteintäkternas och statsbidrages utveckling. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt har kommunerna klarat balanskravet och god ekonomisk hushållning åren 2010 och Det första året till följd av extra statsbidrag i form av konjunkturstöd. Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt och från och med 2011 blir effekterna stora. Visserligen bör kommunsektorn sammantaget klara positiva resultat 3

5 Ekonomisk sammanfattning fram till 2015 men det understiger markant god ekonomisk hushållning. Därtill kommer det förändringsbehov som demografin medför. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssy-stemet som kan bli besvärande. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg som kan skapa resursbehov inom den närm-sta tiden. Tack vare det goda resultatet och de under senare år genomförda verksamhetsförändringarna, besparingarna och effektiviseringarna har Alingsås kommun ett gott finansiellt utgångsläge. Detta är nödvändigt då effekterna av lågkonjunkturen troligen blir långvariga. Verksamhetsförändringar måste genomföras både till följd av kommunens ekonomiska förutsättningar men också tillföljd av förändrad efterfrågan på kommunala tjänster. NYCKELTAL DE SENASTE TIO ÅREN Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr Bruttoomsättning, mnkr (samtliga kostnader) Nettokostnadsandel (exkl. avskrivningar) 95% 95% 95% 94% 94% 96% 98% 94% 94% 97% Nettokostnad, kr/invånare Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr Balansomslutning, mnkr Likviditetsdagar Soliditet 53% 50% 59% 67% 68% 68% 67% 64% 66% 66% Soliditet (inkl pensionsskuld och löneskatt) -6% -6% 14% 20% 18% 12% 13% 15% 21% 18% Borgensåtagande, mnkr Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr Kommunal skattesats 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% Antal invånare 31 december ) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr. 4

6 Ekonomisk sammanfattning BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING Budget Bokslut Avvikelse Ingående eget kapital Utgående eget kapital Belopp i mnkr Vård och äldreomsorgsnämnd 0,0 0,8 0,8 19,1 19,9 Socialnämnd -1,4-4,7-3,3 13,6 8,9 Utbildningsnämnd 0,5-3,2-3,7 3,5 0,4 Barn- och ungdomsnämnd -9,7-1,4 8,3 33,2 32,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,9-0,1 0,8 2,4 2,6 Miljöskyddsnämnd -1,0-0,7 0,3 1,2 0,4 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor -0,9 1,7 2,6 6,2 2,9 Exploatering 10,1 6,6-3,5 27,2 31,8 Kommunstyrelse -1,3 0,3 1,5 9,6 10,1 Överförmyndarnämnd 0,0-0,4-0,4 0,5 0,2 Teknisk nämnd Teknisk förvaltning -3,8-2,7 1,1 2,5-1,3 Avfall 3,2 4,2 1,0 7,5 11,7 VA 0,7 0,6-0,1 4,7 5,3 Summa verksamhet -4,6 1,0 5,6 131,3 124,9 Finansiering 32,9 36,6 3, , ,4 Summa kommunen 28,3 37,6 9, , ,4 Budgeterat resultat +28 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2010 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Under året har sedan det budgeterade re-sultatet justerats. Kommunstyrelsen be-viljades i november 2010 ett tilläggsan-slag på 0,6 mnkr för att finansiera ut-ökningen av antalet ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott med 2 led-amöter. I december samma år beslutade kommunfullmäktige att kommunstyrelsen fick nyttja 0,6 mnkr av eget kapital för RAKEL. Kommunstyrelsen beslutade , 57, om beviljande av nyttjande av ansvarsenheternas egna kapital med sammanlagt 5,8 mnkr. I maj beviljades kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag på 0,5 mnkr för att genomföra ungdomsfullmäktige och samma månad beviljades valnämnden 1 mnkr för att planera, genomföra och administrera omvalet till regionfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden beviljades under juni månad, dels 1,75 mnkr i tilläggsanslag för arbetet med ny översiktsplan och dels 0,125 mnkr för tjänst som byggnadsinspektör. Socialnämnden beviljades under augusti månad ett tilläggsanslag på 0,66 mnkr för riktat fältarbete. I oktober erhöll teknisk förvaltning 2,2 mnkr i tilläggsanslag för att täcka ökade kostnader för vinterväghållning. I december beviljades tilläggs-anslag till teknisk förvaltning på 1,3 mnkr för engångsbidrag till vägföreningar och vård- och äldreomsorgsnämnden samt socialnämnden erhöll tilläggsanslag för anhörigstöd på 0,7 mnkr respektive 0,5 mnkr. Det budgeterade resultatet enligt reviderad budget uppgår till +28 mnkr. Kommunens budgetavvikelse, +9,3 mnkr Totalt visar kommunen en positiv budgetavvikelse på 9,3 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse 5

7 Ekonomisk sammanfattning uppgår till 5,6 mnkr och finansieringens till 3,7 mnkr. 5

8 Ekonomisk sammanfattning Fem av kommunens tretton ansvarsenheter redovisar negativa avvikelser. Skattefinansierad verksamhet positiv budgetavvikelse 8,2 mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 3,3 mnkr där den största delen förklaras genom de höga kostnaderna inom försörjningsstödet. Utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 3,7 mnkr. Avvikelsen beror bl. a på interkommunala kost-nader, samt omställningskostnader för personal vid Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på 8,3 mnkr. De största avvikelserna ligger inom förskola och fritidshem. Samhällsbyggnadskontoret redovisar en avvikelse på 2,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på höga intäkter för planverksamhet. Kommunstyrelsen redovisar en budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Positiva avvikelser finns bland annat inom verksamheterna kommunledning, ekonomiadmini-stration och kost. Teknisk förvaltning redovisar en positiv avvikelse på 1,1 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att kapitalkostnaderna blivit lägre än budgeterat på grund av försenade eller uteblivna investeringar. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,9 mnkr. Avvikelsen ligger huvudsakligen på avfall och beror på högre intäkter än budgeterat Exploateringen som ligger under samhällsbyggnadsnämndens ansvar redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,5 mnkr. Anledningen beror främst på att intäkter från försäljning av bostadsmark blir lägre än budgeterat bl a beroende på att försäljning av tomter gått långsammare än beräknat. Finansiering positiv avvikelse 3,7 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av statsbidrag, skatteintäkter och inkomsträntor. 6

9 Ekonomisk sammanfattning UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse Vård och äldreomsorgsnämnd 5,1 3,6 1,5 Socialnämnd 3,6 1,4 2,2 Utbildningsnämnd 5,0 1,6 3,4 Barn- och ungdomsnämnd 8,3 7,4 0,9 Kultur- och fritidsnämnd 2,3 1,8 0,4 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,2 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 5,9 1,2 4,7 Kommunstyrelse 10,2 6,6 3,6 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 48,4 11,6 36,8 Summa skattefinansierad 88,8 35,3 53,5 Avfall 15,5 6,8 8,7 Exploatering 3,0 0,2 2,9 Va-verk 56,9 13,4 43,5 Summa avgiftsfinansierad 75,4 20,3 55,0 Summa investeringar 164,2 55,6 108,5 1 ) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 164,2 mnkr Investeringsbudgeten uppgår till 164,2 mnkr inkl. ombudgeteringar från Exploateringsenheten beviljades i december 2010 ett tilläggsanslag på 0,15 mnkr för förvärv av fastigheten Stadsskogen 2:73. Teknisk förvaltning erhöll under februari månad 11 mnkr i tilläggs-anslag för uppförandet av parkeringsanläggning och kommunstyrelsen erhöll i augusti 1 mnkr för Brobacka trafikplats. Investeringar stor positiv avvikelse, 108,5 mnkr Orsakerna till avvikelserna går till största del att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 36,8 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (8,7 mnkr) och va-verkets (43,5 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 7

10 Samhället Alingsås Alingsås - Tillväxt och utveckling Arbetet med Alingsås långsiktiga framtid pågår ständigt. Vision 2019 säger att Alingsås skall vara den moderna mötesplatsen, med livskvalitet och hållbarhet som främsta kännemärken. Planeringsmålet är att gå mot invånare år Se beskrivningar under de fyra punkterna nedan. Folkmängden ökar Folkmängden i Alingsås kommun ökar ständigt. I en sammanställning över Sveriges kommuners utveckling under de senaste 30 åren, ligger Alingsås i den översta gruppen med en långsiktig kontinuerlig tillväxt. Under 2011 har Alingsås folkmängd ökat med 257 personer, vilket motsvarar 0,7% ökning. För att ha en stabil långsiktig ökningstakt bör denna för Alingsås del ligga på ca 1,0%. Den stora faktorn i befolkningsökningen är inflyttningen. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Självfallet flyttar personer även från kommunen, men det positiva flyttningsnettot är stort. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv, om än inte alls så stort som flyttningsnettot Inflyttning Utflyttning Födda Döda Folkmängd Ålder Totalt Bostadsbyggandet var lågt Under 2011 igångsattes många nya bostadsprojekt, men det var ett fåtal som blev inflyttningsfärdiga. Endast ca 50 bostäder färdigställdes, de flesta i småhus. Skälet är den nu avslutade lågkonjunkturen, som inneburit att mycket få investeringar i bostäder gjorts. Sedan år 2000 har dock närmare nya bostäder producerats i Alingsås. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel jämfört med andra kommuner. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen Färdigställda Näringslivet utvecklas Näringslivet i Alingsås består till största delen av småföretag. Totalt arbetar ca personer i Alingsås. Dessutom pendlar ca personer ut från kommunen för jobb i främst Göteborgsregionen. Största branscher i Alingsås, vid sidan av den offentliga verksamheten, är handel och tjänster. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete som skapat en positiv utveckling av näringslivet. Dessutom har kommunens arbete med sk 100 företagsbesök och den företagarsluss som kommunen inrättat, gett resultat. Vägar och järnvägen Under 2011 färdigställdes arbetet med att bygga om E 20 till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås. Här har kommunen tecknat ett avtal med vägverket om delfinansiering av en gång- och cykelväg mellan Västra Bodarna och Alingsås. Kommunen har tillsammans med Trafikverket inlett en förstudie för den sk Norra Länken. Det är den planerade 8

11 Samhället Alingsås tvärförbindelsen mellan E20 och väg Trafikverket avser att genomföra arbetsplaner på E 20 för sträckan Kristineholm-Bälinge med start under

12 Samhället Alingsås och för genomfart Alingsås åren därefter. En utbyggnad av kapaciteten på järnvägen är avhängigt möjligheten att bygga nya dubbelspår på delar av sträckan. Här har Trafikverket ännu inte fattat några beslut. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, invigdes 2004 och har närmare 700 studerande, vilket var målbilden när verksamheten startade. På Campus hålls kortkurser i olika ämnen, som juridik och IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med mer än 25 olika högskolor/universitet. I nära anslutning till Campus finns Passivhuscentrum som är ett sverigeledande projekt inom byggteknik. 9

13 Samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN Världsekonomin i grumliga färger (källa: SCB) Bilden av världsekonomin grumlades rejält av motstridiga signaler av både statistisk och politisk karaktär. Med olika typer av påtryckningar mot de värst drabbade länderna försöker Eu-kommisionen, ECB och IMF återskapa stabiliteten och förtroendet. I första skedet för de enskilda länderna och i förlängningen för hela eurosamarbetet. Den samlade eurokrisen väntas hålla tillbaka tillväxten i världsekonomin även Euroområdet riskerar att hamna i en mild recession under De försämrade utsikterna gäller även de starka ekonomierna. På det politiska planet har det oftast varit Grekland som hamnat i händelsernas centrum. De två största ekonomierna i världen gick åt motsatt håll i slutet av året. Den Amerikanska visade stigande ökningstakt medan den Kinesiska visade dämpning. Sverige har länge stått emot den europeiska oron och har utmärkt sig genom stark tillväxt. Flera prognosmakare har inför 2012 ställt in sig på en snabb inbromsning. Exporten utvecklades svagt under fjärde kvartalet och industriproduktionen ökar inte längre. Till detta kommer den tröga utvecklingen inom detaljhandeln. Endast byggbranschen gör vid årsskiftet bedömningar som är bättre än normalt. Oförändrad inflationstakt (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 2,3 % (2,3 %). Till den totala uppgången kan vi se att högre boendekostnader bidragit. Åt andra hållet har bland annat en prissänkning på datautrustning bidragit. Svag utveckling av arbetsmarknaden (källa: SCB) I december pekade många indikatorer på att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden tycks sakta in. Andelen sysselsatta ökar främst bland kvinnorna. Den relativa arbetslösheten var 7,1 % av arbetskraften i december. Detta är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med december föregående år. Andelen sysselsatta ökade från en sysselsättningsgrad föregående år på 65,2 % till 65,7 % säsongsrensat. Västsveriges konjunktur (källa: Västsvenska industri- och handelskammaren) För andra månaden i rad återhämtade sig den västsvenska konjunkturen. Efter en tillfällig nedgång i oktober är Västsverige tillbaka på samma nivåer som präglat ekonomin sedan början av Antalet varsel fortsätter att minska så även antalet konkurser. De västsvenska företagsledarna bedömer att det inte kommer att ske några drastiska förändringar av konjunkturen under det närmsta året. Dock finns en oro för att den europeiska politiken inte ska lyckas presentera trovärdiga lösningar på de stora problem Europa har att hantera. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Sverige hade invånare vid årsskiftet. Det är en ökning med personer sedan förra årsskiftet. Ökningen är något lägre än förra året. Invandringen fortsätter att minska medan utvandringen ökar. Den 10

14 Samhällsekonomin kraftigaste ökningen av utvandrarna finner vi hos utomeuropeiska medborgare. Antalet födda barn som har ökat under hela 2000-talet vände svagt nedåt Av Sveriges befolkning beräknas 15 % vara födda utomlands. Största gruppen är födda i Finland och därefter Irak. De utrikes födda tillsammans med de som har två utrikesfödda föräldrar utgör gruppen som har utländsk bakgrund. Vid årsskiftet uppgick denna gruppen till 19 % av befolkningen. Kommunsektorns ekonomi (källa: SKL, SCB) När återhämtningen nu bryts växer skatteintäkterna långsammare än vad som bedömts tidigare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat i ryggen kan klara denna sämre intäktsutveckling men för de som går in i 2012 med ekonomiska problem är läget mycket bekymmersamt. Överskottet för hela kommunsektorn beräknas 2011 bli måttliga 2 mdkr, vilket kan jämföras med förra årets överskott på 18 miljarder. Kommunerna får i år ett överskott på 5 miljarder medan landstingen visar ett underskott på 3 mdkr. Att resultaten minskar beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut. Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och risk finns också för skattehöjningar för att nå plusresultat. kommunerna inför mycket stora utmaningar. Förutom dessa generella utmaningar står kommunerna inför flera speciella utmaningar, som till exempel, fler barn och färre ungdomar i gymnasieåldern, den nya gymnasieskolan och finansieringsprincipen, och kostnader för omsorg om funktionshindrade ökar samt kostnaderna för försörjningsstödet ökar. Av landets 290 kommuner höjer 64 skatten och 6 kommuner sänker skatten till Sammantaget innebär detta en genomsnittlig ökning av kommunalskatten i landet från 31,55 till 31,60 %. Hofors har den högsta skattesatsen med 34,32 och Vellinge lägst med 28,89. Alingsås har 32,24 (21,36). Inom GR-området (Göteborgsregionens kommunalförbund) är den genomsnittliga kommunala skattesatsen exklusive Göteborg ovägt 31,96 (21,12). Inom Västra Götalands läns landsting gjordes en skattväxling med 43 öre vid årsskiftet eftersom landstinget övertar ansvaret för kollektivtrafiken. Det totala kommunala skatteunderlaget i landet ökade endast med 1,3 % mellan taxeringsåren 2009 och Mellan åren 2008 och 2009 var ökningen 5,4%. Mellan 2010 och 2011 uppgick densamma till 2,2 %. På längre sikt med volymökningar och förändringar i demografin står 11

15 Ekonomiska rapporter RESULTATRÄKNING Sammanställd Kommunen redovisning mnkr Verksamhetens intäkter Not 1 457,0 445,7 816,5 836,6 Verksamhetens kostnader Not , , , ,0 Avskrivningar Not 3-42,1-39,4-128,9-120,9 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter Not ,5 1400, , ,9 Generella statsbidrag Not 5 351,5 360,3 351,5 360,3 Finansiella intäkter Not 6 34,5 35,0 12,3 17,9 Finansiella kostnader Not 7-8,2-1,3-55,1-45,1 Resultat före skatt 37,6 91,9 58,8 114,7 Skatt -6,4-5,8 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 KASSAFLÖDESANALYS mnkr Sammanställd Kommunen redovisning Den löpande verksamheten Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering för av- och nedskrivningar 40,2 37,7 128,9 120,9 Justering för gjorda avsättningar Not 8 3,6 3,5 5,5 4,7 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 9 16,6 14,1 17,8 13,5 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekapital 98,1 147,2 204,6 248,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 58,6-128,1 52,3-99,1 Ökning/minskning förråd och varulager -11,0-25,6-11,8-22,4 Ökning/minskning kortfristiga skulder -17,2-16,1 231,5 69,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 128,4-22,7 476,6 196,1 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -55,6-82,3-376,5-277,2 Försäljning av anläggningstillgångar 0,6 0,8 2,1 5,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -55,0-81,5-374,4-271,3 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 6,8 0,0 6,9 6,2 Amortering av skuld -0,1-0,2-316,2-35,7 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,1-2,9-3,1-2,9 Minskning av långfristiga fordringar 2,7 2,2 275,4 0,0 Ökning långfristiga fordringar -27,8-25,6 0,0-13,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21,5-26,5-37,0-45,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0-3,0 0,0-3,0 Årets kassaflöde 51,9-133,6 65,2-123,8 Likvida medel vid årets början 121,6 255,2 133,7 257,5 Likvida medel vid årets slut 173,5 121,6 198,9 133,7 12

16 Ekonomiska rapporter BALANSRÄKNING Sammanställd Kommunen redovisning mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not ,1 378, , ,8 - Maskiner och inventarier Not 11 78,2 76,6 99,3 97,9 Finansiella anläggningstillgångar Not ,6 724,5 109,5 384,9 Summa anläggningstillgångar 1 217, , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd mm Not 13 79,3 68,2 91,9 80,1 Fordringar Not ,8 225,4 225,2 187,5 Kortfristiga placeringar 120,0 210,0 120,0 210,0 Kassa och bank Not ,4 121,5 198,9 133,7 Summa omsättningstillgångar 629,5 625,1 636,0 611,3 Summa tillgångar 1 847, , , ,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not , , , ,7 - därav årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Avsättningar Avsättningar Not ,6 172,4 257,9 236,8 Skulder Långfristiga skulder Not 18 6,8 0, , ,7 Kortfristiga skulder Not ,7 448,9 936,2 704,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 847, , , ,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,6 810,5 893,6 810,5 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Not , ,9 60,2 51,5 13

17 NOTER NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Driftredovisningens intäkter 580,1 563,5 1083,9 1095,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -123,1-117,8-267,4-259,1 Summa 457,0 445,7 816,5 836,6 Not 2 Verksamhetens kostnader, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Driftredovisningens kostnader , , , ,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen 123,1 117,8 267,4 259,1 Summa , , , ,0 Not 3 Avskrivningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Byggnader, tekniska anläggningar -16,6-14,8-98,8-92,4 Maskiner och inventarier -25,5-24,6-30,1-28,5 Summa -42,1-39,4-128,9-120,9 Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Not 4 Skatteintäkter Sammanställd Kommun redovisning Skatteintäkter 1 426, , , ,8 Slutavräkningar 32,9 18,1 32,9 18,1 Summa 1 459, , , ,9 Av slutavräkningar som bokförs 2011 avser 27,5 mnkr innevarande år medan 5,4 mnkr avser 2010 års slutavräkning. Not 5 Statsbidrag, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Inkomstutjämning 235,6 233,1 235,6 233,1 Kostnadsutjämning -25,5-21,8-25,5-21,8 Regleringsbidrag/-avgift 38,7 9,6 38,7 9,6 LSS-utjämning 46,1 49,0 46,1 49,0 Kommunal fastighetsavgift 56,6 53,9 56,6 53,9 Konjunkturstöd 0,0 36,5 0,0 36,5 Summa 351,5 360,3 351,5 360,3 14

18 NOTER Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Ränteintäkter 30,5 31,0 33,0 32,1 Borgensavgifter 4,0 4,0 4,0 4,0 Räntebidrag 0,3 0,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -25,0-18,9 Summa 34,5 35,0 12,3 17,9 Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Räntekostnader -0,1-0,1-71,5-62,8 Ränta på pensionslöften -2,3-1,2-2,8-1,2 Jämförelsestörande post* -5,8-5,8 Interna poster/elimineringar inom koncernen 25,0 18,9 Summa -8,2-1,3-55,1-45,1 * Den jämförelsestörande posten består av effekterna av sänkt diskonteringsränta. Not 8 Justering för gjorda avsättningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Avsättning till pensioner 0,0 0,0 1,9 1,2 Avkastning pensionsfond 2,7 2,8 2,7 2,8 Minskning pensionsavsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättning till återställningsfond 0,9 0,7 0,9 0,7 Summa 3,6 3,5 5,5 4,7 Not 9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Pensioner som ej är likvidpåverkande 14,2 11,9 14,2 11,9 Löneskatt skuldförändring 2,4 2,2 2,4 2,2 Realisationsresultat på materiella anl.tillg. 0,0 0,0 Nedskrivningar/utrangeringar 0,0 0,0 Restpost från bolagskoncernen 1,2-0,6 Summa 16,6 14,1 17,8 13,5 15

19 NOTER Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Sammanställd Kommun redovisning Ingående balans 378,8 333,3 378,8 333,3 Årest investeringar 28,9 60,3 28,9 60,3 Årets avskrivningar -16,6-14,8-16,6-14,8 Ingående anskaffningsvärde 3 071, ,6 Årets investeringar 313,2 201,3 Ingående avskrivningar -756,9-680,4 Årets avskrivningar -80,8-76,5 Summa 391,1 378, , ,8 Not 11 Maskiner och inventarier mnkr Sammanställd Kommun redovisning Ingående balans 76,6 80,0 76,6 80,0 Årets investeringar 26,1 21,2 26,1 21,2 Årets avskrivningar -24,5-24,6-24,5-24,6 Ingående anskaffningsvärde 51,9 50,0 Årets investeringar 4,4 1,9 Ingående avskrivningar -30,6-26,7 Årets avskrivningar -4,6-3,9 Summa 78,2 76,6 99,3 97,9 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Värdepappersinnehav 121,5 390,6 109,5 384,9 Andra långsiktiga fordringar 627,1 333,9 0,0 0,0 Summa 748,6 724,5 109,5 384,9 Not 13 Förråd mm, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Förråd 1,4 2,3 8,9 8,2 Exploateringsverksamhet Industrimark 12,0 6,3 17,1 12,3 Bostadsmark 65,2 58,9 65,2 58,9 Osålda marker 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 79,3 68,2 91,9 80,1 16

20 NOTER Not 14 Fordringar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Statsbidrag/skattefordran 11,0 11,9 12,5 19,5 Kundfordringar 13,9 11,5 47,1 45,0 Interimsfordringar 154,4 124,2 182,9 162,7 Övriga fordringar 77,5 77,8 137,4 153,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -154,7-192,7 Summa 256,8 225,4 225,2 187,5 Not 15 Kassa och bank, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Koncernkonto 172,1 120,1 172,1 120,1 Kassa, bank övrigt 1,3 1,4 26,8 13,6 Summa 173,4 121,5 198,9 133,7 Not 16 Eget kapital, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Ingående eget kapital 1 183, , , ,1 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering 0,0 0,0-0,3-0,3 Summa 1 221, , , ,7 Not 17 Avsättningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Avsättningar till pensioner IB garanti och visstidspens. 68,3 57,1 68,3 59,6 Räntor 8,0 1,2 8,0 1,2 Utbetalningar -3,1-2,9-3,1-2,9 Intjänade 6,2 10,7 11,1 11,3 Löneskatt på skuldförändr. 2,4 2,2 2,4 2,2 Andra pensionsavsättningar 0,9 0,8 Summa 81,8 68,3 87,6 72,2 Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnanden och liknande till en chefstjänsteman. Det innebär att han, under vissa förutsättningar, har rätt till visstidspension om han avgår före ordinarie pensionsålder. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre. En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler. Sammanställd Kommun redovisning Övriga avsättningar Återställningsfond Bälinge 10,2 9,3 10,2 9,3 Pensionsfond* 92,6 91,8 92,6 91,8 GC-väg västra bodarne 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 64,5 60,5 Summa 105,8 104,1 170,3 164,6 * Se not 22 17

21 NOTER Not 18 Långfristiga skulder, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Ackumulerade låneskulder Vid årets början 0,0 0,9 0,0 0,9 Ökade skulder under året 6,9-0,9 6,9-0,9 Ackumulerade amorteringar Vid årets början 0,0-0,7 0,0-0,7 Årets amorteringar -0,1 0,7-0,1 0,7 IB skulder till kreditinsitut 0,0 0,0 1509,7 1589,1 Ökade skulder under året 0,0 0,0 0,0 6,3 Årets amorteringar 0,0 0,0-316,1-85,7 Redovisat värde vid årets slut 6,8 0, , ,7 Kommunens långfristiga skulder består av periodiserade anslutnings- och anläggningsavgifter inom VA. Not 19 Kortfristiga skulder, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Skulder till kom. bolag 104,3 64,7 0,0 0,0 Källskatt + soc. avg. dec 10 40,4 45,6 41,6 45,6 Interimsskulder 100,1 133,8 154,5 208,9 Leverantörsskulder 91,4 106,4 447,4 384,6 Semester- och övertidsskuld 54,7 58,3 57,4 61,0 Skulder till staten 5,3 9,2 4,9 9,9 Övriga skulder 35,5 30,9 54,9 72,7 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 225,9 50,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -50,4-128,0 Summa 431,7 448,9 936,2 704,7 Not 20 Pensionsförpliktelser, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Ansvarsförbindelse 719,1 652,2 719,1 652,2 Löneskatt 174,5 158,3 174,5 158,3 Summa 893,6 810,5 893,6 810,5 18

22 NOTER Not 21 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Kom. stiftelser och bolag 1 607, ,4 Riksbyggen brf Kaptenen 22,9 14,0 22,9 14 Kom. förlustansv. Egnhem 3,1 3,3 3,1 3,3 Övriga förbindelser 34,2 34,2 34,2 34,2 Summa 1 667, ,9 60,2 51,5 Alingsås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret för-delas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,5 mnkr och totala tillgångar till ,7 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 884,1 mnkr och an-delen av de totala tillgångarna uppgick till 878,5 mnkr Not 22 Kommunens pensionsfond, mnkr Bokfört värde Marknads värde Svenska statens obl ,2 21,0 HSH Nordbank AG 2,9 3,4 Carlsson Sweden micro cap 0,8 0,8 Svenska statens obl ,7 37,0 Handelsbanken Sverige Index etisk 3,1 4,3 SEB Etisk Global 3,5 3,5 Skagen Global 4,5 4,9 Göteborgs stad 12,3 12,3 SHB AOI Kina balans 2,7 2,4 Bayerische Landesbank 5,7 6,6 Lannebo Likviditet 8,3 8,4 Skagen Kontiki 1,3 1,3 Avkastning 0,7 Likvida medel 3,9 3,9 Summa 92,6 109,8 19

23 Särskilda upplysningar Särskilda upplysningar Bidrag, tillskott och utdelningar (mnkr) Koncernbidrag Koncernbidrag Enhet Givna Mottagna AB Alingsås Rådhus 16,6 Alingsås Energi Nät AB 10,3 AB Alingsås hem 0,4 Fabs AB 5,9 Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Försäljning Försäljning Lån Lån Borgen Borgen Enhet Köpare Säljare Givare Mottagna Givna Tagna Kommunen 198,0 627, ,3 AB Alingsås Rådhus 6,3 131,1 202,9 Alingsås Energi Nät AB 6,9 6,1 105,0 AB Alingsåshem 56,9 222,3 963,0 Fabs AB 104,3 260,0 336,4 AVRF 32,5 7,5 Futurum 3,7 20

24 KONCERNREDOVISNING Koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa kommunkoncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning. KONCERNSTRUKTUREN Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av AB Alingsås Rådhus, futurum och Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund. Kommunfullmäktige beslutade om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. Moderbolaget äger döttrarna till 100 %. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen. Den 19 mars 1990 startades Alingsås Futurum som ekonomisk förening för att främja medlemmarnas intressen. Futurum medverkar aktivt för att utveckla samverkan mellan lokala företag, kommunen samt regionala och nationella organ och myndigheter. En del av Futurum är inriktad mot turism och man arbetar även med evenemang, konferenser och projekt. Futurum har drygt 100 medlemmar varav Alingsås kommun är en. (Koncernen äger 114 av 439 andelar (26 %). Kommunfullmäktige beslutade , 122, att räddningstjänsten i Alingsås kommun från och med den 1 januari 2009 skall utövas av ett med Vårgårda kommun gemensamt kommunalförbund Alingsås och Vårgårda Räddningstjäntsförbund. Kommunens andel av förbundet var under %. REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalyser. I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till-gångarnas och skuldernas verkliga vär-den, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin hel-het. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensions-skulden hanteras olika i koncernen. Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k. premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr att den 21

25 KONCERNREDOVISNING uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning. 18

26 KONCERNREDOVISNING EKONOMISK ÖVERSIKT Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisingen. 22

27 KONCERNREDOVISNING Årets resultat är positivt Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat på 52,4 mnkr (108,9 mnkr) för Av koncernens totala resultat svarar kommunen för ca 72 % (84 %), AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 26 % (14 %) och AVRF för 2 % (2 %). I ABAR redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan dotterbolagen redovisar positiva resultat (se sid 25-26). Den kortsiktiga betalningsförmågan Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 58 % (75 %) exklusive övertrasseringsrätten (kredit på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med Nordea) och 63 % (82 %) inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommun-ens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 57 dagar (45 dagar). Betalningsberedskapen är således fortfarande god i koncernen. Den långsiktiga betalningsförmågan Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jäm-förelserna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 495 mnkr (526 mnkr) för Detta ger en soliditet på ca 13 % (14 %) vilket innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen minskat något. Soliditetsutveckling (Procent) Soliditet Resultatutveckling Tillgångsförändring Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat) plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändring-en avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen de senaste två åren varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsförändringen avvek från detta och anledningen låg i ökade skulder, framför allt de långsiktiga som ökade med 313 mnkr varav moderbolaget i ABAR svarar för 294 mnkr. (Procent) Kortfristig skuldsättningsgrad Långfristig skuldsättningsgrad Pensionsskuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden har ökat något jämfört med Investeringsvolymen Under 2009 uppgick investeringsvolymen till 243 mnkr ökade investeringsvolymen med ca 34 mnkr. Ökningen var ganska jämt fördelat mellan kommunen och 23

28 KONCERNREDOVISNING bolagen. Under 2011 har investeringsvolymen ökat med 99 mnkr och uppgick till 377 mnkr. Ökningen ligger inom ABAR medan kommunens investeringsnivå sjönk. 18

29 KONCERNREDOVISNING Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägenheter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga. Nyckeltal Kr/invånare Anläggningstillgångar Totala tillgångar Totala skulder Eget kapital Personal Antal anställda Män Kvinnor Totalt Alingsås kommun AB Alingsås Rådhus Fabs AB AB Alingsåshem Alingsås Energi Nät AB Alingsås Futurum AVRF Summa koncernen Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 93 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägar-direktiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personal- och lönepolitik som gäller för kommunen. 24

30 Koncernredovisning Kommunala bolag AB Alingsås Rådhus Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Nettoomsättning: 1,4 mnkr Årets resultat: -12,2 mnkr Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus som moderbolag äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva utvecklingsprojekt inom kommunkoncernen som en integrerad del av ut-vecklingsarbetet i Alingsås kommun. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. AB Alingsås Rådhus har i år haft rörelseintäkter som härrör från sponsring avseende Lights in Alingsås samt administrativa utvecklingsintäkter, sammantaget uppgående till 2,7 mnkr (1,9 mnkr). Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 4,9 mnkr (4,8 mnkr). Årets resultat uppgick till 12,2 mnkr (-12,6 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 16,6 mnkr (19,9 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året minskat med 91,1 mnkr till följd av föregående års bolagsstämmobeslut. En ökning av aktiekapitalet med 6,0 mnkr har genomförts efter en nyemission i Alingsås Energi Nät AB. Ordf: Sten-Åke Gustafsson (fp) Vd: Peter Jakobson Nettoomsättning: 145,7 mnkr Årets resultat: 6,9 mnkr Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2011 uppgick till 144,6 mnkr (139,5 mnkr). Av omsättningen avsåg 143,2 mnkr (138,5 mnkr) fastighetsförvaltningen och 1,4 mnkr (1 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet uppgick till 30,0 mnkr (27,6 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 9,6 mnkr (9,1 mnkr). Fabs AB har lämnat ett kon-cernbidrag på 5,9 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt m 2 lokalyta. Vakansgraden är 2,4 %. En tomt såldes under året och tre fastigheter köptes. Ordf: Gunnar Henriksson (m) Vd: Jan Olofzon Nettoomsättning. 245,9 mnkr Årets resultat 14,7 mnkr Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen upp-gick till 245,9 mnkr (279,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 21,1 mnkr (27,0 mnkr). Årets resultat blev 14,7 mnkr (19,3 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 10,3 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Omsättningen försåld el 2010 blev 216,2 GWh (236,7 GWh). Omsättningen försåld värme blev 114,1 GWh (142,8 GWh). År 2011 blev 14 % mildare än ett normalår, och 27 % varmare än föregående år. Detta har inneburit lägre energileveranser. I hård konkurrens har försäljningsvolymerna i affärsområde stadsnät i princip bibehållits, engångsavgifterna från nya kunder har ökat i jämförelse med föregående år. 25

31 Koncernredovisning Kommunala bolag Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 211,5 mnkr Årets resultat: 4,0 mnkr AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick till 211,5 mnkr (203,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5,5 mnkr (2,3 mnkr). Årets resultat blev 4,0 mnkr (3,7 mnkr). Den jämförelsestörande posten avyttring av radhus Odengatan har påverkat årets resultat positivt med 1,5 mnkr (8,2 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag på 0,4 mnkr (3,7 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till (3 277) bostadslägenheter. Av beståndet utgör bostäder inom äldreboendet 397 (420) lägenheter och omsorgsbostäder 74 (63) lägenheter. Efterfrågan på bostäder i Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året (7 774). Totalt har 443 (414) omoch avflyttningar skett under året, motsvarande 16 % (15 %) av hela beståndet. Antalet outhyrda läg-enheter har under året uppgått till 53 (48), i sammanlagt 116 (147) månader. Ordf: Anders Jansson Vd: Peter Axelberg Nettoomsättning: 5,0 mnkr Årets resultat: 0,1 mnkr Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 439 andelar varav kommunen äger 100, Fabs AB 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och AB Alingsåshem 1 andel. Alingsås Futurum skall verka för att antalet verksamma företag ökar med 300 st. och att 1000 nya arbetstillfällen skapas till 2019, samt arbeta för de befintliga företagens tillväxt. Vidare så ska Alingsås Futurum verka för att Alingsås kommun skall vara ett av de mest attraktiva besöksmålen i Västsverige. Alingsås Futurum skall verka för att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft, så att Alingsås kommun bibehåller en hög självförsörjningsgrad och är bland de främsta i Svenskt Näringslivs kommunranking. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Futurums nettoomsättning uppgick till 5,0 mnkr (5,1 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Årets resultat blev 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Ordf: Daniel Filipsson (m) Nettoomsättning: 4,2 mnkr Årets resultat: 1,0 mnkr Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Alingsås och Vårgårda kommuner. Alingsås kommuns andel av förbundet uppgår till 80 %. Medlemsbidraget för 2011 var fastställt till 32,8 mnkr för Alingsås kommun. Förbundets nettoomsättning uppgick 2011 till 4,2 mnkr (3,9 mnkr). Årets resultat blev 1,0 mnkr (2,1 mnkr). Förbundet har under 2011 bl. a. arbetat med grunderna för den ekonomiska styrningen av verksamheten samt det praktiska införandet av brandskyddskontroller i Vårgårda. Förberedelser har även skett inför övertagandet av säkerhetssamordningen i de båda 26

32 Koncernredovisning Kommunala bolag medlemskommunerna, vilket träder i kraft vid årsskiftet 2011/

33 Koncernredovisning Kommunala bolag Förbundet kan se tillbaka på ett händelserikt år med ett långsiktigt, målinriktat olycksförebyggande arbete, där till-syn, brandskyddskontroll och utbildning utgör grunden. Förbundet har under året genomfört 667 (709) räddningsinsatser varav 47 (18) varit IVPA-larm. Kommunala uppdragsföretag Ett uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal an-gelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sätt så att ett betydande in-flytandet inte erhållits. Överlämnandet kan ske genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem eller på annat sätt. Bland uppdragsföretagen ingår kommunala entreprenader, dvs. företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga menas att: Det finns ett avtal mellan kommunen och producenten om att denna ska bedriva kommunal verksamhet eller delverksamhet av större omfattning Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna Verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader även om de har kommunal finansiering, eftersom de till-kommer genom avtal med staten. psykiatri, Eken Care, Team Assistans i Göteborg AB, Betjänten AB, Mellby Vård och gruppboende, Marks assistans, Sjuhäradsbyggdens assistans, Frösunda LSS, Assistansia, Mjörnviksholm, NEA Installation, Naturbrukskanslit, Björkviks vårdhem, Argolis, Arken hvb, Sis Ljungbackens Behandlingshem, Sis Nereby, V-städ AB, ISS facility services AB, Fagared LVU, Villa Trestad, Hässlehem, Ågrenska, Brukar-kooperativet Jag, GIL, Primacura, Mogården omsorg, Villa Arelid AB, Olivia personlig assistans, Move & Walk assistans, Svensk personlig assistans, Vivida assistans, Håman Bo Ingengörsfirma, Bräcke Diakoni, Eskil Johansson, Mjörnvikholms sjukhem, Salstad gästhem AB, Lernia Utbildning AB. Övriga företag Följande företag ingår ej i kommunens koncernredovisning: Kommunen innehar poster i Västtrafik AB, Bjärke elförening och Kommuninvest. AB Alingsåshem innehar poster i SABO Byggnadsförsäkrings AB och Husbyggnadsvaror. Alingsås Energi Nät AB innehar poster i Värmeverkens Ekonomiska förening. Följande kommunala uppdragsföretag har anlitats av kommunen: Attendo Care AB, Hemtrevnad Service & Omsorg Väst AB, Matfabriken i Sala AB, Ragnsells, Gryning vård, Höglunda 27

34 Kommunen Alingsås Finansiell analys Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsaker till utvecklingen av kommunens resultat och ställning samt att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning, som föreskrivs i kommunallagen, eller inte. Viktiga aspekter är också kommunens styrka inför framtiden, riskförhållande samt förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen. Först i analysen presenteras och analyseras ett antal nyckeltal som mäter olika perspektiv såsom resultat, kapacitet inför framtiden, kontroll av den ekonomiska utvecklingen och framtida risker. Sedan gör vi en utblick i omvärlden och en avstämning mot uppsatta mål. Därefter besvaras frågan om Alingsås kommun har god ekonomisk hushållning eller inte. Sist men inte minst blickar vi mot framtiden. Resultatutveckling Årets resultat Årets resultat mnkr år Åretsresultat Balanskravsresultat 2% av skatteintäkter & statsbidrag Årets resultat för Alingsås kommun uppgår till 38 mnkr. Kommunen har redovisat positiva resultat under hela 2000-talet. Diagrammet visar resultatnivåerna de senaste fem åren. Vid en avstämning mot det lagstadgade balanskravet (intäkterna måste överstiga kostnaderna) justeras realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar bort från resultatet. Realisationsvinster från exploateringsverksamhet är dock medräknade då detta är en del av den verksamhet som bedrivs. Avsättningen som görs till pensionsfonden som kostnadsförts åren (20 mnkr per år) återförs i balanskravsresultatet och förbättrar resultatet eftersom denna kostnadsföring inte stämmer överens med gällande bestämmelser (blandmodellen). Ett mått som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning är när resultatet uppgår till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket Alingsås klarar under hela perioden även om 2008 var ett svagare år. I resultatet ingår försäljning av exploateringsfastigheter med 11 mnkr 2007, 13 mnkr 2008, 5 mnkr 2009, 4 mnkr 2010 och 9 mnkr

35 Kommunen Alingsås Finansiell analys Självfinansieringsgraden av investeringar Nyckeltalet självfinansieringsgrad mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (avskrivningar och resultat). Överstiger nyckeltalet självfinansieringsgrad 100 % innebär det att kommunen har klarat att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året och har således sluppit låna till investeringar Investeringar, mnkr Avskrivningar, mnkr Självfinansieringsgrad % Samtliga år den senaste femårsperioden har resultaten varit tillräckligt stora för att klara att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Under hela femårsperioden har investeringsvolymen överstigit avskrivningarna, vilket gör att kapital bundet i anläggningstillgångar ökar. Detta innebär att kommunen klarat att täcka reinvesteringar i befintliga anläggningar men också gjort nyinvesteringar i samband med volymtillväxt. Utveckling av intäkter och kostnader Nettokostnadsandel, %* Skatteintäkter och generella statsbidrag, förändring i % Verksamhetens nettokostnader, inkl. finansnetto, förändring i %* *Avsättningen till pensionsfonden med 20 mnkr per år t o m 2009 är exkluderat från nettokostnaderna användes 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen till att finansiera kostnaderna, vilket nyckeltalet nettokostnadsandel visar. Resterande 2 procent redovisas därmed i positivt resultat. Nettokostnadsandelen understiger de 98 procent som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning sett över hela femårsperioden. Att begränsa ökningen av verksamhetens nettokostnader till ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag är en förutsättning för att på längre sikt kunna bibehålla en god ekonomi. Under fyra av fem år mellan 2007 och 2011 har nettokostnadsökningen varit högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. År 2009 gjordes en rejäl inbromsning med besparingar och omstruktureringar över samtliga nämnder, vilket bidrog till att nettokostnaderna minskade överstiger återigen nettokostnadsökningen ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns likt föregående år all anledning att hålla fortsatt koll på denna utveckling. 29

36 Kommunen Alingsås Finansiell analys Bruttokostnadsutveckling Bruttokostnadsutveckling mnkr år Kommunens bruttokostnader uppgick för 2011 till drygt 2,2 miljarder kronor. Bruttokostnaderna ökade fram till 2009 då trenden bröts och kostnaderna till och med minskade jämfört med föregående år. Rejäla besparingar med inbromsningar och omstruktureringar skedde detta år samtidigt som avtalsgruppsjukförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes. För 2011 har bruttokostnaderna ökat med cirka 5 procent. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgör cirka 60 procent personalkostnader. För att få ett perspektiv på hur kommunens ekonomi påverkas genom kostnadsökningar, där vissa är direkt påverkbara genom beslut och andra ligger helt utanför kom-munens kontroll, kan nämnas att en bruttokostnadsökning på 1 % innebär ökade kostnader på 22 mnkr och lönehöjningar på 1 % innebär ökade kostnader på 13 mnkr. Intjäningsförmåga Skattesats En låg skattesats utgör en potential att kunna förbättra resultatet eller att kunna möta ökade resursbehov hos verksamheten genom skattehöjning. Kommunens utdebitering av kommunalskatt uppgick för 2011 till 21,79 kronor per hundralapp. Den totala skattesatsen inklusive regionen var ,24 kronor. Vid en jämförelse med riket och med GR-kommunerna behöver vi titta på den totala skattesatsen då uppgiftsfördelning och skatteväxling mellan kommun och landsting varierar mellan länen. Alingsås totala skattesats låg för ,69 kronor högre än rikets genomsnitt och jämfört med GR-snittet 0,31 kronor högre. Rikets genomsnittliga skattesats har minskat med 0,01 kronor jämfört med 2010, i GR-kommunerna har den genomsnittliga skattesatsen minskat med 0,02 kronor. Alingsås relativt höga skattesats innebär en viss begränsning i att förstärka intäktssidan genom skattehöjningar. 30

37 Kommunen Alingsås Finansiell analys Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är positiv i Alingsås och befolkningen har ökat med i genomsnitt 0,9 % per år de senaste fem åren. Befolkningsprognosen för kommande år visar på en fortsatt ökning. En ökande befolkning innebär också ökade skatteintäkter för kommunen. Varje ny kommuninvånare genererade för i skatteintäkter och i generella statsbidrag till kommunen. Kapacitet inför framtiden Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansierats med egna medel och är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. För att få en komplett bild behöver både soliditeten enligt balansräkningen och soliditeten inklusive den pensionsförpliktelse som ligger utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse studeras. Soliditet % % 66% 66% % 21% 18% år Soliditet Soliditet inkl. pensionsförpliktelse Soliditeten (enligt balansräkningen) har legat på en jämn nivå de senaste tre åren, där endast soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen har rört sig upp och ner. Det egna kapitalet har ökat i samma takt som tillgångarna, medan pensionsförpliktelserna varierat över åren. Att soliditeten inkl. pensionsförpliktelser sjunker igen 2011 beror på att pensionsförpliktelserna har ökat som en effekt av sänkt diskonteringsränta. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad är soliditetens motsats och visas hur stor andel av tillgångarna som finansierats med främmande kapital (lån). 31

38 Kommunen Alingsås Finansiell analys Skuldsättningsgrad % % 9 % 10 % 27 % 25 % 24 % år Kortfristig skuldsättningsgrad Avsättningar till pensioner m.m. Den totala skuldsättningsgraden enligt balansräkningen minskade 2010 till 34 procent för att 2011 ligga kvar på samma nivå. Alingsås skuldsättning fördelar sig på kortfristiga skulder och avsättningar till pensioner m.m. När det totala pensionsåtagandet vägs in uppgår skuldsättningsgraden istället till 85 procent 2009, 79 procent 2010 och 82 procent Risker Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på hur stora de likvida tillgångarna är i förhållande till de kortfristiga skulderna det vill säga den kortsiktiga betalningsförmågan. Understiger kassalikviditet 100 % innebär det att inte samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de förfaller till betalning. Likviditet Kassalikviditet, % Kassalikviditeten uppgår till 127 procent för Exkluderas semester- och övertidslöneskulden som finns som en kortfristigskuld som i realiteten inte omsätts i någon större utsträckning under året uppgår likviditeten till 146 procent. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga är god och har successivt stärkts de senaste åren. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på medellång sikt (cirka år). Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mitt emellan likviditetsmåtten och soliditeten. De finansiella nettotillgångarna uppgick till 929 mnkr för 2011, vilket är en ökning med 33 mnkr jämfört med Att måttet stärkts beror främst på att omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna har ökat i värde men också på att skulderna minskat. 32

39 Kommunen Alingsås Finansiell analys Pensionsåtagande Ur risksynpunkt är pensionsskulden viktig att beakta eftersom skulden skall finansieras de kommande 50 åren. Det totala pensionsåtagandet uppgick vid årets slut till 976 mnkr. 82 mnkr redovisas i balansräkningen som en avsättning och 894 mnkr återfinns utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse, detta avser pensioner intjänade till och med Den del av pensionsåtagandet som utgör ansvarsförbindelsen är ofinansierad då den återfinns utanför balansräkningen. Mellan 2005 och 2009 avsattes medel för den framtida utbetalningen av denna skuld för att minska de negativa effekterna som uppstår när stora utbetalningar av ansvarsförbindelsen kommer att göras. Totalt finns 93 mnkr nu i en pensionsfond. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande uppgick vid årets slut till mnkr, vilket är en ökning med 40 mnkr jämfört med % av borgensåtagandena består av åtagande gentemot de kommunala bolagen, de kommunala bolagens ekonomi är god, vilket reducerar risken betydligt. Koncernen redovisade 2011 ett positivt resultat på 52,4 mnkr. LSS-utjämning Kommunen erhåller ett utjämningsbidrag för LSS-kostnader (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), för 2011 uppgick detta bidrag till 46 mnkr. Utjämningssystemet har under flera år varit föremål för utredningar och diskussioner. Systemet innebär också att bidrag erhålles baserat på kommunernas genomsnittliga kostnader för LSS. Detta innebär att kostnadsökningar inom andra kommuner kan leda till lägre bidrag i Alingsås. Eftersom Alingsås är så stor bidragstagare kan förändringar av LSS-utjämningssystemet få stora konsekvenser för kommunens intäktssida. Kontroll - Budgetföljsamhet och prognossäkerhet mnkr Verksamheternas budgetavvikelse i procent av verksamhetens nettokostnader 3,1 2,3 0,3 Att ha god följsamhet mot budget och en god prognossäkerhet är ett mått på vilken kontroll kommunen har. I första hand är negativ budgetavvikelse en belastning men även för stora positiva avvikelser och för stora avvikelser mot prognoser visar på dålig kontroll. På sidan 5 visas budgetutfallet per ansvarsenhet. Avvikelsen gentemot budget är positiv med 9 mnkr. Av avvikelserna står verksamheterna för 5 mnkr och finansieringen för 4 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse i förhållande till nettokostnaderna var för ,3 % vilket är en förbättring jämfört med Redovisats resultat är 2 mnkr sämre än vid prognos 3 per den 30 september, här återfinns 16 mnkr hos verksamheterna och - 18 mnkr hos finansiering. Jämfört med prognos 2 per den 30 juni är resultatet 12 mnkr sämre, här återfinns 18 mnkr hos verksamheterna och -30 mnkr hos finansiering. Prognossäkerheten har totalt sätt varit god under året. Även om nämnderna har varit för försiktiga i sina prognoser och finansieringen varit för positiv. 33

40 Kommunen Alingsås Finansiell analys Investeringarna visar återigen en stor avvikelse mot budget med ett överskott på 108 mnkr år För 2010 uppgick överskottet till 79 mnkr och 2009 till 94 mnkr. En jämförelse med andra kommuner - Finansiell profil Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en jämförelse mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland. Den finansiella profilen beskriver var kommunen befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Profilen som presenteras här är Alingsås kommuns profil för års profil presenteras först hösten Värden utanför den streckade ringen innebär starkare värde än genomsnittet, och värden innanför den streckade linjen innebär ett svagare värde än genomsnittet. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Alingsås kommun visar bättre värden än genomsnittet för samtliga av de fyra perspektiven: långsiktig handlingsberedskap/kapacitet, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. För de åtta nyckeltal som presenteras har kommunen värden som är bättre än genomsnittet på sju stycken, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, årets resultat, genomsnittligt resultat (3 år) och skattefinansiering av investeringarna. För nyckeltalet skattesats ligger kommunen på genomsnittsvärdet. Kommunen har stärkts i sin profil ytterligare för 2010 från en redan stark profil. Hur vi står oss i 2011 års jämförelse är svårt att säga då denna beror av hur övriga kommuner i Västra Götalands utvecklats finansiellt under Alingsås redovisar dock inte ett lika starkt resultat för 2011 jämfört med 2010 men de flesta av de nyckeltal som analyseras här har stärkts är på samma nivå jämfört med Kommunens profil i förhållande till rikets utveckling är snarlik jämförelsen med Västra Götaland. Det som skiljer är att soliditeten är något lägre och ligger på en genomsnittsnivå istället, vilket medför att den samlade bedömningen gällande riskperspektivet försämras något. 34