DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN

Transkript

1 DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN EN KVALITATIV STUDIE OM HUR FÖRSKOLLÄRARE BESKRIVER SITT ARBETE MED DIGITALA VERKTYG FÖR ATT STÖDJA BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE OLIVIA LIMACHE FRIDA YILDIRIM Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Självständigt arbete förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp. Handledare: Martina Norling Examinator: Pernilla Sundqvist Termin: HT År: 2019

2 Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod: PEA hp HT 2019 SAMMANFATTNING Olivia Limache Frida Yildirim Digitala verktyg i förskolan Digital tools in preeschool Årtal: 2019 Antal sidor: 32 Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg för att stödja barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka vilka utmaningar förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt hur förskollärare beskriver sin kompetensutveckling inom digitalisering. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. I resultatet beskriver förskollärarna hur de använder digitala verktyg dagligen som ett komplement i deras pedagogiska arbete. Samtliga förskollärare menar att de har ett syfte i sin användning av digitala verktyg i barngruppen, för att stimulera barns utveckling och lärande. Samtliga förskollärare ger barnen möjligheter att använda digitala verktyg men i olika utsträckning. Resultatet visar vidare på att det kan uppstå utmaningar i användning av digitala verktyg. Studien visar att förskollärarnas kompetens har betydelse i användning av digitala verktyg. Nyckelord: Digitala verktyg, förskollärare, lärplatta, utveckling och lärande

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Uppsatsens disposition Begreppsdefinitioner Bakgrund Läroplan för förskolan Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Tidigare forskning Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg Teoretisk utgångspunkt Utgångspunkter i sociokulturellt perspektiv Digitala verktyg som artefakter ur ett sociokulturellt perspektiv Metod Datainsamlingsmetod Tillförlitlighet Urval Litteratursökning Genomförande Analysmetod Etiska överväganden Resultat Betydelsen av en närvarande förskollärare Användning av digitala verktyg Syfte med användning av digitala verktyg Dokumentation Pedagogiska appar Blue-bot Webb-ägg Högläsning... 17

4 4.2.7 Rörelselekar Utmaningar i arbetet med digitala verktyg Brist på kompetens Teknik som inte fungerar Digitala verktyg med yngre barn Förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg IKT-ansvariga Kompetensutvecklingsmöjligheter Förskollärares vilja att utveckla kompetens Analys Användning av digitala verktyg Syfte med användning av digitala verktyg Förskollärares kompetensutveckling Diskussion Arbetet med digitala verktyg i undervisningen för att stimulera barns utveckling och lärande Utmaningar i arbetet med digitala verktyg Förskollärares kompetensutveckling gällande digitala verktyg Metoddiskussion Slutsats Förslag på vidare forskning Pedagogisk relevans Referenslista Bilaga 1 Missivbrev Bilaga 2 Intervjuguide

5 1 1 Inledning Digitaliseringen har blivit en stor del av vårt samhälle. Att arbeta med digitala verktyg har blivit alltmer centralt i förskollärarnas pedagogiska arbete. Digitalisering har även en målformulering i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) där det står att förskollärare ska använda digitala verktyg i sitt pedagogiska arbete. I dagens samhälle är barn födda in i den digitaliserade världen. För barn är modern teknik naturligt vilket gör barn bekanta med de digitala verktygen redan innan de börjar förskolan (Gällhagen och Wahlström, 2013). Även Lundgren Öhman (2014) skriver att de digitala verktygen har blivit en del av förskolebarns vardag. Enligt våra egna arbetslivserfarenheter använder förskolepersonal lärplattan i ett annat syfte än för lärande. Exempelvis har förskolepersonalen vid flera tillfällen tilldelat barnen lärplattan för att lugna ner stämningen i barngruppen. Enligt Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartementet, 2017) är digitala verktyg ett område som det behövs mer forskning om. Forskning som finns i dagsläget är baserat på mindre studier eller praktiska erfarenheter. För att digitalisering ska kunna bidra till måluppfyllelse, jämställdhet och likvärdighet i förskolan är det betydelsefullt att förskollärare utvecklar mer kunskap kring användandet av digitala redskap. Därför behövs mer forskning om digitalisering för att kunna utveckla utbildningen (Utbildningsdepartementet, 2017). Gillen och Kucirkova (2018) skriver att förskollärare kan finna det svårt att hinna med den snabba teknologiska utvecklingen som sker. Barn har i tidigt skede tillgång till olika digitala verktyg (Gillen & Kucirkova, 2018; Gällhagen & Wahlström, 2013). Vidare skriver Gällhagen och Wahlström (2013) att digitala verktyg kan användas som redskap för dokumentation i form av lotusdiagram där läroplansmålen finns inskrivna men även som redskap för dokumentation med bild och ljud. Användning av lotusdiagram är en arbetsmetod som förskolepersonal kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet för att skapa tydlighet och medvetenhet om det förskolepersonalen gör. Utifrån läroplanen för förskolan är det förskollärarnas ansvar att ge barnen möjlighet att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar barnens utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Förskollärare kan använda digitala verktyg i olika sammanhang, men främst i pedagogiska syften. De digitala verktygen som kan vara i form av kameror, projektorer, lärplattor, datorer eller mobiltelefoner kan användas i olika sammanhang som ett komplement i förskollärarnas arbete. Parnell och Bartletts (2012) resultat visar att teknologin har gett förutsättningar för människan att kunna återberätta om olika inlärningsupplevelser. Forskarna belyser betydelsen av att arbeta med pedagogisk dokumentation med hjälp av digitala verktyg. Vidare uttrycker de att det skapas glädje hos barnen genom att blicka tillbaka till olika lärandesituationer som både förskollärare och barnen har dokumenterat. Olsson (2013) skriver att lärplattans funktioner är enkla och smidiga att använda. Förskollärare och barn kan använda lärplattan för att tillsammans arbeta fram en

6 2 pedagogisk dokumentation. Författaren menar att barn blir mer delaktiga i sin dokumentation men också i sitt lärande genom att reflektera tillsammans med förskollärare. Arbetet med digitala verktyg i förskolan ska ses som ett komplement. Arbetet med digitala verktyg ska ses som en del av förskollärares arbetssätt och inte ersätta något annat (Gällhagen och Wahlström, 2013). Olsson (2013) hävdar även hon att arbetet med digitala verktyg fungerar som en igångsättare för barnens olika lärprocesser men det ersätter inte något annat i utbildningen. För att förskolepersonal ska kunna bidra till barnens utveckling är det väsentligt att barnen konstant blir erbjudna situationer som är utmanande för dem, på så sätt utvecklar barnen kompetenser och färdigheter inför vårt framtida samhälle. Digitaliseringen är en aktuell process. Förskolepersonal ska skapa de förutsättningar som förskolebarn behöver för att utveckla sin digitala kompetens (Utbildningsdepartementet, 2017). Det är därför nödvändigt att förskolepersonal har kunskap gällande digitalisering och dess användning i förskolans utbildning (Lundgren Öhman, 2014). Sverige ska vara ledande vad gäller digitaliseringen (Utbildningsdepartementet, 2017). Regeringen lägger grunden för hur vi ska arbeta strategiskt för att höja såväl måluppfyllelse som att öka likvärdigheten i skolväsendet. Både vuxna och barn ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som behövs inför arbetslivet, på så sätt läggs grunden för framtida kompetensförsörjningen. Därför är det betydelsefullt att förskollärare erbjuds kompetensutveckling för att digitalisering ska kunna användas inom relevanta områden och på adekvat sätt. Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, bedöma dess relevans och sedan utveckla och använda de som är relevanta. Det handlar även om att ha en förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering (Utbildningsdepartementet, 2017, s. 3). 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare arbetar med digitala verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka vilka utmaningar förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt hur förskollärare beskriver sin kompetensutveckling inom digitalisering i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: 1. Hur beskriver förskollärare sitt arbete med digitala verktyg i undervisningen i syfte att stimulera barns utveckling och lärande? 2. Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de kan möta i sitt arbete med digitala verktyg? 3. Hur beskriver förskollärare sin kompetensutveckling gällande digitala verktyg?

7 3 1.2 Uppsatsens disposition Under rubriken begreppsdefinitioner förklaras relevanta begrepp. Under rubriken bakgrund redogörs tidigare forskning, annan litteratur och teoretisk utgångspunkt till det valda området. Metodkapitlet redogör för vår datainsamlingsmetod, urval, genomförande och etiska överväganden. Där beskrivs hur vi har samlat in data och hur det har analyserats. Vidare beskrivs hur vi har beaktat de forskningsetiska principerna utifrån Vetenskapsrådet (2017). I resultatavsnittet presenteras resultatet av de intervjuer som genomförts. I detta avsnitt beskrivs förskollärarnas definition av digitala verktyg, syfte med användning av digitala verktyg, betydelsen av en närvarande förskollärare, utmaningar i arbetet med digitala verktyg och förskollärarnas kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg. Resultatet analyseras genom det teoretiska perspektiv vi valt att utgå från. Analysen är uppdelad i tre rubriker: användning av digitala verktyg, syfte med användning av digitala verktyg och förskollärares kompetensutveckling. I diskussionsavsnittet diskuteras vår valda metod samt resultat i relation till studiens syfte, frågeställningar och i relation till bakgrundslitteratur. En slutsats och förslag på vidare forskning redogörs även under rubriken diskussion. 1.3 Begreppsdefinitioner I det här avsnittet definieras relevanta begrepp som framgår i uppsatsen, detta för att skapa förståelse och undvika eventuella missuppfattningar. App/Appar - App är en förkortning av engelskans application som betyder programvara (Gällhagen och Wahlström, 2013, s. 7). Digitala verktyg Digital teknisk utrustning som används i verksamheten (Olsson, 2013). I vår studie är digitala verktyg olika redskap som används i undervisningssyfte. Exempel på dessa är datorer, lärplattor, projektorer, kameror, mobiltelefoner, Webb-ägget och Blue-Bot. Digitalisering - Övergången till ett digitalt informationssamhälle (Nationalencyklopedin, 2019). IKT - IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknologi. Några exempel på olika IKT-verktyg kan vara digitalkamera, datorer, projektorer och dataplattor (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). Lotusdiagram - Ett lotusdiagram är ett enkelt rutsystem där du i mitten sätter in huvudämnet och runt omkring fyller i med underrubriker (Gällhagen och Wahlström, 2013, s. 15). Lärplatta - Lärplattan beskrivs som en liten handdator där du styr pekskärmen genom att trycka fingrarna mot skärmen. Lärplattan har en kamera, högtalare,

8 4 mikrofon, möjlighet för internetuppkoppling samt externa högtalare och anslutning till projektor (Niemi, 2013). 2 Bakgrund Detta avsnitt utgår från fem teman relaterat till vårt syfte och frågeställningar; läroplanen för förskolan, nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, tidigare forskning, möjligheter och utmaningar med digitala verktyg och teoretisk utgångspunkt. 2.1 Läroplan för förskolan I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har det tillkommit en ny målformulering gällande digitala verktyg. Förskollärare ska arbeta utifrån de riktlinjer som står i läroplanen för förskolan. I läroplanen för förskolan beskrivs det att barn ska få tillgång till material som är digitala för att kunna skapa och konstruera i förskolan. Förskollärare ska ansvara för att skapa möjligheter för barnen att använda digitala redskap. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (Skolverket, 2018, s. 9). Interaktion och samspel bland barn i förskolan framhävs också i läroplanen där förskolan ska vara en trygg plats för barnen att vilja lära och känna gemenskap tillsammans med andra. Miljön ska inspirera barn till att utforska sin omvärld vilket i sin tur kan bidra till barns utveckling och lärande samt lek och kommunikation (Skolverket, 2018). 2.2 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Digitalisering har kommit att bli en stor del av våra liv, både vuxnas och barns. Att digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling är något som alla barn i skolväsendet behöver utveckla en förståelse för (Utbildningsdepartementet, 2017). Barn och elever ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Barn ska även utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digitalisering, då vi människor hämtar mycket information via digital teknik.

9 5 Det handlar bland annat om att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet dvs. kunskap och förmåga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter (Utbildningsdepartementet, 2017, s. 6). Det är förskollärarens ansvar att använda digitala verktyg i sitt pedagogiska arbete. Det krävs kompetens hos förskolläraren att välja rätt verktyg för att kunna använda dem på rätt sätt. För att utveckla undervisningen är digitala verktyg en påverkande faktor som kan bidra till barns kunskapsinhämtning och utveckling (Utbildningsdepartement, 2017). Enligt Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) är det av vikt att all personal i både skola och förskola använder digitala verktyg i pedagogiskt syfte och utifrån barns behov och förutsättningar. Utan tillräcklig kompetens kan användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser leda till att dessa används felaktigt och får då en negativ inverkan på elevers studiero (Utbildningsdepartement, 2017, s. 8). 2.3 Tidigare forskning I detta avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras. Tidigare forskning belyser digitala verktyg som en metod för lärande i förskolan. Forskare hävdar att förskollärare kan arbeta med olika sociala medier som ett sätt att samverka med vårdnadshavare (Parnell & Bartlett, 2012). Byrnes och Wasik (2009) påpekar att kameraanvändning och ljudupptagningar kan vara ett sätt att lära. Barn har idag tillgång till många olika digitala verktyg (Gillen & Kucirkova, 2018). Digitala verktyg i form av mobiltelefoner och datorer kan förskollärare använda i syfte att fotografera, filma, spela in ljud och skriva anteckningar. Förskollärare kan sedan lägga upp dokumentationen i olika sociala konton som endast barnens vårdnadshavare har tillgång till (Parnell och Bartlett, 2012). Exempel på dessa sociala konton kan vara bloggar, facebook eller instagram. Vidare står det i Parnell och Bartletts studie att dokumentationen som läggs upp i privata konton på sociala medier kan vara ett sätt att samverka med vårdnadshavarna och fånga upp dem i det barnen gör under sin dagliga vistelse i förskolan. För att synliggöra barns utveckling skriver Ljunggren (2016) att det krävs ett bra och utvecklat samarbete med vårdnadshavare genom att involvera dem mer i förskollärarnas vardagliga arbete. Det finns olika metoder för användning av digitala verktyg i förskolan. En metod med digitala verktyg kan vara kameraanvändning. Byrnes och Wasik (2009) skriver i sin studie om att fotografering kan var ett verktyg för lärande. De skriver att syftet med att använda kameror och fotografier var för att utveckla aktiviteter och skapa nya inlärningsupplevelser med barn. Vidare betonar forskarna att barnen dessutom fick med sig andra lärandeerfarenheter så som att deras ordförråd förbättrades genom att introducera kameran för barnen. I studien framkom det att de barn som fick möjlighet att fotografera saker som de själva tyckte var intressant ledde till ett utökat ordförråd hos dem (Byrnes & Wasik, 2009). Barnen fick därtill utveckla sin förmåga

10 6 att ha tålamod och vänta på sin tur. Forskarna lyfter fram att barn som ges möjlighet att fotografera ger förskollärare en inblick i barnens perspektiv och hur de ser på världen. Ett annat arbetssätt kan vara att arbeta med pedagogiska appar, vilket Nilsen (2018) belyser i sin doktorsavhandling. Användningen av digitala verktyg, i form av bland annat pedagogiska appar, används i syfte att stimulera och utmana barns lärande. Nilsen (2018) skriver att barn som har använt pedagogiska appar finner inspiration från apparna som de sedan realiserar i sin icke-digitala lek. I Callaghans (2018) doktorsavhandling beskrivs det att barn i förskolan är under en intellektuell utvecklingsprocess. Vidare skriver hon att arbetet med pedagogiska appar kan vara stödjande för barns utveckling och lärande. Ett exempel som Callaghan (2018) skriver om är appar som ger verbala instruktioner, dessa appar kan vara stödjande för barns lärande och utveckling. Instruktionerna kan vara gynnande för barns framtida läsinlärning. Ljunggren (2016) skriver i sin studie att datorer och surfplattor som används i pedagogiska syften upplevs som värdefulla verktyg för barns språkutveckling. Masoumi (2015) menar dock att för att dessa verktyg ska kunna användas i pedagogiska syften behöver förskollärare kompetens i hur digitala verktyg används i förskolan. Forskning visar å andra sidan att förskollärare kan uppleva svårigheter med att hinna med den snabba teknologiska utvecklingen som sker i samhället (Gillen och Kucirkova, 2018). Att införa en ny artefakt i form av ett digitalt verktyg i en aktivitet kan bidra till en förändring (Skantz Åberg, Lantz-Andersson och Pramling, 2014). Med förändring menas att en aktivitet kan bli annorlunda genom att använda digitala verktyg. En aktivitet där barn får träna på att skriva alfabetet med penna och papper kräver att barn använder sitt minne av alfabetiska former. När denna aktivitet inför ett digitalt verktyg i form av dator får barn träna på att skriva alfabetet. Förändringen i aktiviteten blir då att barn ser bokstäverna på tangentbordet istället för att använda minnet av hur bokstäverna ser ut. Således skriver författarna att detta kan även skapa en nyfikenhet hos barn och göra aktiviteten lustfylld. I Skantz Åbergs m.fl. (2014) studie framgår det att en förskollärares roll i aktiviteter har en stor betydelse, dels för att svara på barnens frågor om användningen av digitala verktyg, dels för att stötta och hjälpa barnen att behålla sin koncentration under aktivitetens gång. I studien beskrivs det att barn använder sig av varandras kunskaper i användning av digitala verktyg. Barn samarbetar för att genomföra aktiviteten. Enligt Skantz Åberg m.fl. (2014) kan detta utveckla barns kunskapsförmågor när de använder digital teknik. Användning av digitala verktyg i förskolan, ses enligt Masoumi (2015), som ett komplement i förskollärares pedagogiska arbete. Vidare skriver han att digitala verktyg kan berika förskolans utbildning och skapa möjligheter att undersöka på olika sätt.

11 7 2.4 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg Digitala verktyg kan vara artefakter som används i förskolans utbildning som redskap för att göra lärandet mer lustfyllt (Gällhagen och Wahlström, 2013). Författarna skriver att lärplattan har många olika funktioner som kan användas i olika sammanhang i förskolan. Lärplattan kan användas för digital högläsning. Forskning visar på skillnader i barn som läser en e-bok tillsammans med en vuxen respektive när barn läser en e-bok ensam eller med kamrater. Det finns forskningsresultat som synliggör att barn som får möjlighet att utforska e-böcker ensamma kan återberätta handlingen bättre än om de läser e-boken tillsammans med en vuxen. Barn som läser en e-bok ensam får möjlighet att i sin egen takt lyssna till berättelsen och rikta sin uppmärksamhet på det de finner intressant. Barnen får därmed bättre möjlighet till att träna sin förmåga att återberätta berättelsen (Hermansson och Lindhé, 2019). Lärplattan är enkel att använda och även de yngsta barnen vet hur de ska hantera den (Gällhagen och Wahlström, 2013). Vidare belyser författarna vikten av att vara en närvarande pedagog i barns användning av digitala verktyg. En närvarande pedagog kan då sätta sig in i barns perspektiv på världen och lärandet kan även bli lustfyllt. Även Olsson (2013) skriver att med hjälp av digitala verktyg blir lärandet lustfyllt samtidigt som det kan skapa nyfikenhet och engagemang hos barnen. Vidare kan digitala verktyg ses som ett pedagogiskt verktyg som ger andra möjligheter för barnen att få arbeta på fler sätt än det traditionella. Barn tar till sig kunskap på olika sätt då alla barn är olika och har olika förutsättningar. En riskfaktor i användning av digitala verktyg, exempelvis lärplattan, kan vara att pedagogen godkänner appar utan att läsa igenom villkoren ordentligt. Villkoren kan handla om hanteringen av de bilder, dokument, personuppgifter och information som sparas i appen (Niemi, 2013). En annan risk som kan uppstå i användning av digitala verktyg är under arbetet med dokumentation. När du har allt enkelt och nära kan det finnas risk att det blir ett löpande band -arbete med dokumentationer. Det är lätt att tappa bort barnen och deras kommentarer. Det är viktigt att ha ett tydligt syfte med dokumentationerna och skapandet (Niemi, 2013, s. 9). 2.5 Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska utgångspunkten som vi har valt att utgå ifrån i denna studie har sin grund i Lev Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet. I det sociokulturella perspektivet sker allt lärande genom interaktion med andra (Williams, 2006). Vi finner det sociokulturella perspektivet relevant för vår studie då samlärande sker i samspel med både människor men också de artefakter som finns runt omkring oss (Säljö, 2014).

12 Utgångspunkter i sociokulturellt perspektiv I detta stycke kommer en kort beskrivning ges av vad utgångspunkten i det sociokulturella perspektivet innebär, detta för att läsaren ska få en tydligare förståelse för vad denna teori handlar om. Williams (2006) beskriver det sociokulturella perspektivet som en teori för samlärande med andra individer. Samlärande innebär alltså att individen lär sig i samspel med andra individer. Det är i interaktion med andra som vi människor tar till oss olika sätt att tänka, tala och utföra handlingar. Även Säljö (2014) hävdar att utgångspunkten i det sociokulturella perspektivet är samspelet mellan individer. Vidare nämner författaren att människan föds och utvecklas i interaktion med andra människor. Inom det sociokulturella perspektivet anses den individ som har mer kunskap kunna stötta och vägleda den andra individen i den aktuella praktiken. Williams (2006) menar att det skapas ny kunskap som ingen tidigare ägde genom interaktion. Det är samspelet mellan kollektiv och individ som är av betydelse i ett sociokulturellt perspektiv. Två väsentliga delar i detta perspektiv är interaktion och kommunikation. Vygotskijs tankar om att lärande är socialt, menar Smidt (2013), att barn lär i samspel med andra, både barn och vuxna. Vidare skriver författaren att enligt Vygotskij är allt lärande socialt. Säljö (2014) skriver att utveckling och lärande ur det sociokulturella perspektivet baseras på kommunikativa processer. Den viktigaste komponenten i människans kunskapsbildning är det vardagliga samtalet och att allas kunskap är av värde. Vidare nämner författaren att en stor del våra erfarenheter får vi tillsammans med andra människor. Individer befinner sig i en ständig förändring och utveckling, detta är en tanke i Vygotskijs idévärld. Människan har möjlighet att ta till sig kunskap från medmänniskor i olika samspelssituationer. Vygotskijs definition av den proximala utvecklingszonen är skillnaden mellan av vad barn ensam kan prestera utan stödet av någon och vad hon kan prestera i samspel med vuxna som leder eller andra mer kunnande kamrater (Säljö, 2014). It is the distance between the actual developmental level as determined by independent problem solving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers (Vygotskij, 1978, s. 86). Strandberg (2006) skriver att barn överstiger sin förmåga genom att lösa problem i samspel med den vuxne eller en kamrat med mer kunskap. I teorin om den proximala utvecklingszonen är utgångspunkten att de barn som är mer kompetenta hjälper andra barn.

13 Digitala verktyg som artefakter ur ett sociokulturellt perspektiv Enligt Strandbergs (2006) tolkning av det sociokulturella perspektivet använder människan verktyg när hon tänker och agerar. Vi människor använder oss av redskap i olika former i vår vardag. Jakobsson (2012) skriver att artefakter har en stor betydelse för lärande och utveckling. Genom att människan interagerar med sin omvärld förvärvar hon sig kunskaper, nya tankar och värderingar, i omvärlden ingår också fysiska redskap som människans vardag består av (Säljö, 2014). Vidare består dessa fysiska redskap av artefakter: verktyg och olika former av informations- och kommunikationsteknologi. Det finns även immateriella redskap. Immateriella redskap innebär att människor använder tänkandet som redskap. An interpersonal process is transformed into an intrapersonal one. Every function in the child's cultural development appears twice: first, on the social level, and later, on the individual level; first, between people (interpsychological), and then inside the child (intrapsychological) (Vygotskij, 1978, s. 59). Barns kulturella utveckling består alltså av två processer, en interpersonlig respektive intrapersonlig process. Interpersonlig process innebär att barn genom samspel med andra barn utvecklar nya kunskaper, medan den intrapersonliga processen innebär att barnet bearbetar kunskapen inom sig självt (Vygotskij, 1978). Människor möter inte världen direkt, relationen mellan oss människor och världen är medierad. Att världen är medierad beskriver Strandberg (2006) som att det finns medierande artefakter som hjälper människor att lösa problem eller när vi ska utföra en arbetsuppgift men också när vi tänker. Att ha tillgång till verktyg och tecken ses som en främjande faktor i barnets utveckling som Vygotskij kallar för den kulturella utvecklingen. Vidare förklarar Strandberg att psykologiska processer inte uppstår i hjärnan. Psykologiska processer, som tänkande, växer fram i interaktion med den så kallade kulturella utvecklingen. Med hjälp av artefakter leder interaktionen till, som Vygotskij kallar det, kulturellt medierad aktivitet. Författaren skriver vidare att dessa verktyg och tecken bär på historisk erfarenhet och det används som hjälpmedel i både görandet och tänkandet. Det jag inte har i huvudet kan jag låna från verktygen (Strandberg, 2006, s. 30). Lärandet är således beroende av tillgången till de tecken och verktyg som är relevanta, intressanta och utmanande för de områden som utforskas. Vi människor använder alltid hjälpmedel i våra aktiviteter. Förskolepersonal kan fritt välja bland de verktyg de har tillgång till och kan därmed ge barnen idéer om hur olika verktyg kan användas i olika sammanhang. 3 Metod I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vår datainsamlingsmetod, urval, genomförande och etiska överväganden.

14 Datainsamlingsmetod Vi har valt en kvalitativ ansats för vår studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare blev tillfrågade att delta i vår undersökning men åtta förskollärare hade möjlighet att delta. I övervägande av metod hade vi tänkt kombinera observation och intervju. Detta för att få ett vidgat perspektiv på hur digitala verktyg används i förskolan. Det var dock begränsat med tid och därför har vi enbart genomfört intervjuer med åtta förskollärare. En kvalitativ forskning anses vara en forskningsstrategi som lägger stor vikt i hur respondenten uppfattar sin verklighet genom att de svarar fritt utifrån sina tankar och erfarenheter (Bryman, 2011). De semistrukturerade intervjuerna bygger på sju övergripande frågor (se bilaga 2). Bryman (2011) skriver att genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer skapas det mer flexibilitet i samtalet samt att vi som intervjuar får möjlighet att ställa följdfrågor. På detta sätt kan vi få mer djupgående och specificerade svar. Utifrån denna datainsamlingsmetod har vi försökt få våra frågeställningar besvarade Tillförlitlighet Tillförlitlighet innebär exempelvis om studien är korrekt genomförd och ordet tillförlitlighet används för att bedöma om resultaten i studien är trovärdiga (Tivenius, 2015). För att stärka vår studies tillförlitlighet har några faktorer beaktats. För att skapa bekvämlighet, trygghet och en förtroendefull stämning mellan respondenterna och oss som intervjuar har vi innan intervjuerna haft allmänna samtal och diskussioner om förskolan i sin helhet och förskollärares uppdrag. Vi har även genomfört en intervju tillsammans för att säkerhetsställa att vi genomförde intervjuerna på liknande sätt. Vi har vidare varit tydliga med att det inte finns något rätt eller fel svar då respondenterna svarar utifrån deras tankar och erfarenheter. Rummen där intervjuerna har utförts i har varit separerad från avdelningarna. Detta för att skapa en lugn atmosfär och möjlighet för intervjuerna att pågå ostört. Intervjuerna har spelats in med samtycke från respondenterna. För att framkalla ett sanningsenligt underlag har intervjuerna transkriberats för att sedan analyseras. Vi har strävat efter en pålitlighet i vår studie genom att redogöra för vår datainsamlingsmetod, val av respondenter, hur vi gått tillväga när vi har sökt relevanta artiklar och val av analysmetod. Alla dessa områden är ett villkor för att sträva efter pålitlighet i forskningsbaserade studier (Bryman, 2011). 3.2 Urval Vi har gjort ett bekvämlighetsurval som innebär att vi tillfrågat personer som finns tillgängliga för oss som undersöker (Bryman, 2011), det vill säga att vi har tagit kontakt med förskollärare från våra övningsförskolor och våra tidigare arbetsplatser. Enbart förskollärare tillfrågades att delta i intervjuer då studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg för att

15 11 stimulera barns utveckling och lärande, vilka utmaningar de kan tänkas stöta på i sitt arbete med digitala verktyg samt hur förskollärare beskriver sin kompetensutveckling gällande digitala verktyg. Intervjuerna genomfördes i två olika kommuner då vi som skriver denna studie bor i olika städer och förhöll oss till det Litteratursökning I detta stycke kommer vi att presentera hur vi har hittat lämplig litteratur i form av vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och böcker. Vi har använt oss av ämnessökning som sökstrategi, där vi sökte på de ämnesord som vi fann väsentliga för vår studie. De artiklar och doktorsavhandlingar som vi har använt i studien ansåg vi vara relevanta och kunna stödja vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har sökt fram artiklar i databaserna ERIC (EBSCOhost) och ERIC (ProQuest) samt sökt publikationer via DiVa. I databasen ERIC (EBSCOhost) började vi med att söka på digital tools och preschool och fick då fram 71 sökresultat. Sedan valde vi att artiklarna skulle vara peer reviewed och vi valde vilka årtal de var publicerade, från Detta för att artiklarna ska vara uppdaterade och relevanta för vår studie. Sökresultatet blev 47 artiklar och bland dem fann vi relevanta artiklar till vår studie. Vid sökning i databasen ERIC (ProQuest) har vi även i denna databas använt oss av sökorden digital tools och preeschool vilket resulterade i 69 träffar. Vi klickade i rutan för att artiklarna ska vara peer reviewed samt valde vi att söka artiklar mellan år Då fick vi 43 träffar. Vi reducerade sökningen ytterligare genom sökfunktionen Early Childhood Education samt Preeschool Education. Vi fick 35 träffar i sökresultatet och vi valde ut artiklar som vi ansåg vara relevant för vårt syfte. Vi valde att läsa igenom de artiklar som handlade om förskollärares användning av digitala verktyg samt hur digitala verktyg kan främja barns lärande. För att söka lämplig litteratur i form av böcker har vi sökt i Libris kungliga bibliotekets sökbas. Vi använde oss av sökorden digitala verktyg i förskolan och lärplattan. Bland böckerna i sökresultatet valde vi ut lämpliga böcker som var relevanta och intressanta för vår studie. Vi har även sökt fram relevanta publikationer och annan litteratur till undersökning via databasen DiVa. 3.3 Genomförande Vi skickade ut missivbrev till de förskolor som vi personligen har tagit kontakt med via telefonsamtal och e-post. Respondenterna som valde att delta i vår undersökning kom tillsammans med oss överens om tider för intervjuer. Eftersom vi hade en tidsram att anpassa oss efter valde vi att utföra intervjuerna på varsitt håll. Vi valde att genomföra intervjuerna i rum som var avskilda från barngrupperna för att skapa en lugn och ostörd atmosfär. Intervjuerna spelades in för att få med viktiga detaljer

16 12 och varje intervju tog ca minuter. Att använda sig av inspelning bidrar till att det insamlade materialet blir så sanningsenligt som möjligt (Bryman, 2011). Transkribering av inspelningarna är gynnande för oss att stärka resultatet och trovärdigheten med citat från förskollärarna. Resultatet av transkriberingarna bestod av 14 sidor Analysmetod För att analysera intervjuerna har vi använt oss av en tematisk analysmetod. Vid sammanställning av data fann vi kategorier som utgjordes av återkommande begrepp. Tillsammans diskuterade vi skillnader och likheter som vi fann i resultatet och utifrån återkommande begrepp fann vi olika kategorier. Även i innehållet i våra kategorier fann vi återkommande begrepp som utgör våra valda underkategorier. Våra kategorier utifrån resultatet är: betydelsen av en närvarande förskollärare, användning av digitala verktyg, utmaningar i arbetet med digitala verktyg och förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg. Kategorier presenteras som huvudrubriker i resultatavsnittet och underkategorierna används som underrubriker. En tematisk analys anses vara en metod som vanligtvis används i kvalitativ forskning (Bryman, 2011). 3.4 Etiska överväganden Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådet (2017) vad gäller de forskningsetiska principerna. De fyra forskningsetiska principerna består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I enlighet med Tivenius (2015) innebär informationskravet att informera de deltagande om sin roll i studien, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att de deltagande ska ge sitt samtycke innan de deltar i studien. Konfidentialitetskravet handlar om att de deltagande ska vara konfidentiella under studiens gång, det innebär att namnet på de deltagande inte kommer att nämnas i studien. Nyttjandekravet handlar om att uppgifterna från deltagarna inte kommer att användas eller utlånas för annat bruk eller andra syften (Tivenius, 2015). Missivbrevet som skickades ut till förskolorna informerade om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt. Respondenterna har informerats att de när som helst under studiens gång kan välja att avbryta eller att ta tillbaka sin medverkan i studien. De som har deltagit i studien har behandlats konfidentiellt, det vill säga att det inte framgår vilka personer som deltagit i studien. Vi har benämnt de deltagande som förskollärare samt numrerat de deltagande som förskollärare 1 till och med förskollärare 8. De deltagande förblir anonyma under hela studiens gång. Det insamlade materialet kommer endast användas i studiens syfte vilket är vad båda parterna har kommit överens om. Efter att data transkriberats och sammanställts

17 13 kommer det insamlade materialet att raderas. Arbetet kommer att läggas upp i databasen DiVa vilket de deltagande har informerats om i missivbrevet. 4 Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet utifrån följande rubriker: betydelsen av en närvarande förskollärare, användning av digitala verktyg, utmaningar i arbetet med digitala verktyg och förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg. Under rubriken betydelsen av en närvarande förskollärare beskrivs vikten av förskollärarens närvaro i barngruppen. Rubriken användning av digitala verktyg beskriver olika sätt att använda digitala verktyg och att det alltid ska finnas ett syfte med att använda digitala verktyg. Under rubriken utmaningar i arbetet med digitala verktyg ges beskrivningar på olika utmaningar som samtliga förskollärare menar kan uppstå. Under rubriken förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg betonar förskollärarna att kompetensutveckling är betydelsefullt för att förskollärarna ska kunna använda digitala verktyg på ett främjande sätt i barngruppen. I tabellen nedan presenteras bakgrundsinformation om de deltagande förskollärarna. Antal förskollärare Antal år som verksamma Ålder på barnen i förskollärare barngruppen Förskollärare 1 1,5 år 3 5 år Förskollärare 2 4 månader 1 2 år Förskollärare 3 34 år 2 3 år Förskollärare 4 1 år 2 3 år Förskollärare 5 30 år 3 4 år Förskollärare 6 3,5 år 5 år Förskollärare 7 18 år 1 2 år Förskollärare 8 14 år 3 5 år Tabell 1: Tabell över deltagande förskollärare. 4.1 Betydelsen av en närvarande förskollärare Förskollärarna betonar alla vikten av att vara en närvarande förskollärare i arbetet med digitala verktyg. Det finns en tydlig skillnad i hur förskollärarna arbetar med

18 14 digitala verktyg beroende på barnens ålder i barngruppen. Förskollärarna som arbetar med barn i åldrarna tre till fem, svarar att de ger barnen möjlighet att använda exempelvis lärplatta eller dator i sitt undersökande. Vidare nämner förskollärarna att de har tillgång till ett så kallat IKT-rum (informations- och kommunikationsteknologi-rum), som de kan besöka. De beskriver IKT-rummet som ett rum där det mesta av materialet är digitalt och tillgängligt för barnen att använda. Vidare beskriver de att en vuxen alltid finns tillgänglig för stöd men även för att besvara barnens frågor och funderingar. Förskollärarna som arbetar med yngre barn svarar att förskolepersonalen i huvudsak använder digitala verktyg tillsammans med barnen. En förskollärare ger ett exempel på hur lärplattan kan användas i de yngre barnens undersökande: Vill barnen veta hur lång en krokodil är och man som förskollärare svarar fyra meter, säger det inte barnen någonting. Det gäller att vara mer specifik när man arbetar med barn. Om vi letar fakta om krokodilen och visar upp en bild, så kan vi vara tydliga med hur lång den är i verkligheten genom att mäta upp och visa hur långt fyra meter är (Förskollärare 3). Förskollärarna anser att en närvarande förskollärare i barngruppen är nyckeln till ett fungerande arbete med digitala verktyg. Dock finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg. För att digitala verktyg ska kunna användas på ett sätt som främjar barns utveckling och lärande är det betydelsefullt att förskollärare utvecklar sin kompetens gällande digitala verktyg kontinuerligt. 4.2 Användning av digitala verktyg I denna kategori presenteras användning av digitala verktyg och att det ska ha ett syfte, hur dokumentationsarbete kan se ut med hjälp av digitala verktyg och hur pedagogiska appar med fokus på olika ämnesområden kan användas för att främja barns lärande. I detta avsnitt beskrivs även hur olika artefakter såsom blue-bot och webb-ägg kan användas i utbildningen, hur digital högläsning kan användas för att fånga barnens intresse samt hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för olika rörelselekar. Flera av förskollärarna definierar digitala verktyg som ett komplement i deras pedagogiska arbete, ett tillägg i den pedagogiska miljön samt ett verktyg för dokumentation och kvalitetsarbete. Några verktyg som samtliga respondenter nämner att de har tillgång till är mobiltelefoner, lärplattan och projektorer. Exempel på andra digitala verktyg som några av förskollärarna nämner att de använder i sin barngrupp är datorer, bluetooth högtalare, Blue-Bot, Webb-ägg, ljusbord, kamera, digital whiteboardtavla, apple-tv. En förskollärare svarar att digitala verktyg är en resurs för att kunna utveckla och utmana barnen i sitt lärande. Förskollärarna upplever att lärandet blir lustfyllt genom att använda digitala verktyg. Digitala verktyg för mig är något som människan har uppfunnit och som kan hjälpa oss att studera och förstå saker på ett annat sätt. Jag tror också att digitala verktyg antingen kan vara

19 15 gynnsamt för lärandet eller ogynnsamt för lärandet. Beroende på hur det används (Förskollärare 6). Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg används dagligen i deras barngrupp. Det kan vara allt från sagostunder, bakgrundsmusik till dokumentation Syfte med användning av digitala verktyg Förskollärarna berättar om att användning av digitala verktyg ska ha ett syfte. Lärplattan är det verktyg som används mest i pedagogiskt syfte, vilket framkommer i intervjuerna då samtliga förskollärare uttrycker att de använder lärplattan dagligen. Lärplattan kan användas på många olika sätt då lärplattan fyller många funktioner. Förskollärare 5 formulerar sina tankar om detta: Vi försöker ha de digitala verktygen implementerade i verksamheten hela tiden, att de finns tillgängliga för barnen så att det inte blir något nytt, konstigt eller attraktivt. Det blev ju så i början när lärplattan var relativt nytt i verksamheten, när vi hade lärplattan framme ville barnen spela spel. Men flera av barnen har förstått att vi inte spelar spel i förskolan utan vi jobbar med lärplattan som verktyg. Lärplattan kan användas i syfte att ta tillvara på de spontana stunderna när barnen undrar över något. Det gäller att tillvarata det som är intressant och aktuellt i barngruppen vilket förskollärare 4 uttrycker: Vid ett tillfälle var det ett barn som frågade hur man gör smör och då tog vi fram ett youtubeklipp på hur man gör smör från grunden. Det är lite så vi använder digitala verktyg med barnen. En förskollärare berättar att hen arbetar med digitala verktyg med syftet att det just ska vara ett verktyg i barnens undersökande samt att det är verktyg som berikar miljön genom att exempelvis kunna använda projektorn till att projicera olika bilder som bidrar till fantasifulla lekar bland barnen. Beroende på vad för bild förskolläraren projicerar upp påverkas det hur leken utvecklas. Sätter jag upp en dinosauriebild hör jag barnen vråla som dinosaurier och det är något jag vet att barnen är intresserade av (Förskollärare 3). Digitala verktyg kan används för att undersöka något på ett annat sätt, exempelvis Webb-ägget, där barnen har möjligheter att titta närmare på föremål och jämföra skillnader och likheter hos föremålen. Det kan tänkas leda till att frågor väcks hos barnen och bidrar till samtal Dokumentation Enligt förskollärarnas beskrivningar kan lärplattan användas för dokumentation. Förskollärare 4 beskriver att dokumentationen används i reflektion tillsammans med

20 16 barnen. Lärplattan används i samband med projektorn och bilderna projiceras upp på väggen så att barnen tillsammans får reflektera och dela med sig av sina tankar till kamraterna. Jag tycker dokumentationen är väldigt viktigt, för man får verkligen syn på barns lärprocess. När man först har tagit en bild på ett lärandemoment och sen får barnen reflektera tillsammans med oss vuxna och andra barn, då kommer alla nya tankar fram samt nya vägar att gå (Förskollärare 4). Förskollärarna beskriver att de skapar ett bildspel över dagens händelse som spelas upp via projektorn och som vårdnadshavarna får ta del av vid hämtning av barnen Pedagogiska appar Hälften av förskollärarna nämner att de arbetar med pedagogiska appar som stimulerar och utmanar barnen i deras lärande. Apparna kan även bidra till diskussion och samspel bland barnen. Det finns många appar som främjar barnens utveckling och lärande. Eftersom Wi-Fi, som lärplattorna är kopplade till, är begränsat och låst, går det inte att söka eller ladda ned vad som helst. De appar som finns tillgängliga i lärplattan är pedagogiska vilket innebär att apparna har ett lärorikt och utvecklande syfte. Det finns appar som handlar om naturvetenskap, språk, estetik och matematik. Men det finns också appar som Polyglutt, imovie, ibooks, imotion och QR-koder. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst där barn har möjlighet att läslyssna på många olika böcker på flera olika språk. Imovie är ett program där barn tillsammans med förskolepersonal kan redigera videor. ibooks är en app där det går att köpa e-böcker, vilka sedan sparas i en så kallad virtuell bokhylla. I appen imotion kan barn skapa animerade filmklipp som består av stillbilder. Ljud och musik kan sedan läggas till om så önskas. Att använda QR-koder i förskolan är ett sätt att skapa nyfikenhet hos barnen då de får utforska det som finns bakom kvadraterna. Med hjälp av olika appar kan en skapa och scanna QR-koderna. Vi använder även QR koder när vi ska välja ut olika böcker, just för att barnen oftast väljer ut samma bok, så nu har vi använt oss utav QR koder där barnen får möjlighet att scanna koden och välja den bok som kommer fram, på så sätt blir det lustfyllt men att det också skapar en nyfikenhet hos barnen (Förskollärare 1) Blue-bot Några av förskollärarna berättar att Blue-boten är populär hos dem. Det är en barnvänlig robot som barn och förskolepersonal kan programmera med enkla tryck som styr vart roboten ska. Barnen får möjlighet att träna på uppföljning av roboten och kontroll, då det är barnen som styr vart roboten ska placeras utifrån knapptryckningarna. Genom att använda Blue-boten får barnen träna på att vänta på sin tur och samtidigt samarbeta med sina kompisar under aktiviteten.

21 Webb-ägg I intervjuerna framkommer det att flera förskollärare använder Webb-ägget tillsammans med barnen men även att barnen har möjlighet att använda Webb-ägget med kamraterna. Webb-ägget är ett trådlöst mikroskop som används i syfte att förstora och titta närmare på olika material och föremål. Det går även att ta bilder och korta filmklipp med Webb-ägget. Barnen ställer Webb-ägget mot ett material och kan på så sätt förstora bilden och utforska skillnader på materialet. Första gången vi tog ut Webb-ägget och skulle ställa det mot en trädstam, så kunde man se in hur långt som helst, det var som en helt ny värld, man var inne i barken och fantasin flödade (Förskollärare 5). Även Webb-ägget använder vi i syfte för att titta närmare på något, hur ett löv eller hur insekter ser ut (Förskollärare 4) Högläsning En förskollärare berättar att det ibland kan uppstå svårigheter i högläsningen. Det kan vara så att barn tappar fokus snabbt när en förskolepersonal läser en bok, då kan en digital högläsning vara ett sätt att fånga barnen på ett annat sätt. Förskolläraren kan fotografera av bilderna från boken och sedan projicera upp bilderna mot väggen så att alla barn kan se bilderna från boken. Vi arbetar med högläsning via projektor. Vi fångar barnen på ett helt annat sätt än om man sitter och läser en fysisk bok. Det underlättar jättemycket så att alla barn verkligen får vara med och lyssna samtidigt som de får titta på bilderna. Detta kan även leda till samtal och diskussion om berättelsen (Förskollärare 4). Förskollärarna kan också använda sig av apparna Polyglutt och ibooks. Förskollärarna kan välja att själv läsa eller spela upp berättelsen med en virtuell röst. Texten behöver inte läsas upp varje gång, utan barnen kan också sitta och samtala om bilderna. Detta kan vara en metod att behålla barnens fokus samt att det skapar en ny form för läsning, vilket bidrar till nyfikenhet hos barnen. En förskollärare säger att barnen kan sitta och lyssna på en saga, om syftet med den digitala högläsningen är att ha en lugn stund Rörelselekar Några av förskollärarna betonar att förskolans utbildning ska involvera rörelse och hälsa. Digitala verktyg kan på så sätt skapa möjligheter för olika rörelselekar. Förskolepersonal kan projicera upp olika animerade figurer som rör sig, där syftet är att barnen ska härma figurerna.

22 18 Vi brukar projicera upp youtubeklipp på figurer som dansar och barnen ska sedan härma rörelserna som figurerna gör. Det här bidrar till rörelse och dans hos barnen, det tycker dom är väldigt roligt. Det är väldigt populärt i vår barngrupp. Det är även ett sätt att bjuda in barnen till dans och rörelse (förskollärare 8). 4.3 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg Flera av förskollärarna menar att det kan finnas flera utmaningar i arbetet med digitala verktyg Brist på kompetens En utmaning som förskollärarna lyfter fram är att förskolepersonal i arbetslaget inte har tillräckligt med kompetens gällande digitalisering i förskolan. Det innebär att personal som inte har kunskap om digitalisering kan ha svårt att använda digitala verktyg och planera i vilket syfte de digitala verktygen används för. En förskollärare påpekar att det kan vara svårt att få in det där med digitala verktyg om det finns kollegor som inte vill arbeta med det då de inte har tillräckligt med kompetens i hur de kan använda sig av digitala verktyg. Det är en stor utmaning för oss som arbetat länge och inte är så tekniska av oss. Då kan det vara en utmaning. Det är mycket nytt som sker. Det är nästan som en helt ny värld (Förskollärare 5). De nyexaminerade förskollärarna påpekar att de är insatta i hur digitala verktyg fungerar då de under förskollärarutbildningen fått kunskap och kompetens i hur digitala verktyg kan användas i förskolan Teknik som inte fungerar En annan utmaning som framförs av några förskollärare är att det föremål som är tänkt att användas i en aktivitet inte fungerar. Några exempel på hinder som ges är att batteriet på kameran är urladdat eller att internetuppkopplingen försvinner vilket resulterar i att förskolepersonal inte kan genomföra den aktivitet som planerats. Då får förskolepersonalen vara flexibel och planera en spontan aktivitet som går att utföra Digitala verktyg med yngre barn En förskollärare uttrycker att en utmaning kan vara hur digitala verktyg kan användas med de yngre barnen. Förskolläraren menar att de digitala verktyg som