SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET. Ordförandens beslut:

Transkript

1 111, ST :00 ST: 1/2016 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Ordförandens beslut:

2 112, ST :00 ST: 2/2016 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Stadsstyrelsens beslut:

3 113, ST :00 ST: 3/2016 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Stadsstyrelsens beslut:

4 114, ST :00 ST: 4/2016 ANMÄLNINGSÄRENDEN Kallelse till följande sammanträden och tillfällen: Kvarkenrådets årssammanträde i Örnsköldsvik. Samkommunstyrelsen för svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn Eskoo s utvecklingsseminarium Sella s extraordinarie bolagsstämma miljösektionen samkommunstyrelsen för Suupohjan koulutuskuntayhtymä samkommunstyrelsen för Seinäjoen koulutuskuntayhtymä Fastighets Ab Kristinestads bostäder Kiinteistö Oy bolagsstämma Protokoll från följande sammanträden: styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt Utbildningsstyrelsens beslut om beviljande av kompletterande statsbidrag för undervisning av elever med främmande språk som modersmål. Ely-centralens rapport Restaurering av vattenleder i Lappfjärds ås nedre lopp: Slutrappopport: resultat från den obligatoriska kontrollen av fiskbestånden och fisket. Österbottens förbunds Nyhetsposten 4/2016. Vasa förvaltningsdomstols beslut, avslag, ang. besvär ang. undantag för byggande, Stuber-Öhman, Grannas, Öhman. Byggnadstillsynsbyrån hörande i anslutning till att en ansökan har anhängiggjorts: Björne/af Hällström, tillbyggnad av ekonomibyggnad med kallt förråd. PetMi Capital Oy, affärsbyggnad. Stadsdirektörens förslag: Antecknas. Stadsstyrelsens beslut:

5 115, ST :00 ST: 5/2016 BESLUT I ÄRENDEN SOM KAN ÖVERFÖRAS TILL STADSSTYRELSEN Bildnings- och fritidsnämnden , Carina Storhannus. Stadsdirektörens förslag: Antecknas. Stadsstyrelsens beslut:

6 115, ST :00 / Pykälän liite: överf bilfri_sivvap

7 116, ST :00 ST: 76/2016 LANITO OY LTD:S ANSÖKAN OM STADENS BORGEN (NG/REN) (Stadsstyrelsen ) Företaget Lanito Oy Ltd grundat 1996 har inkommit med en ansökan om att staden skulle åta sig ett borgensansvar på motsvarande ,00 euro. Bakgrund Lanito Oy Ltd har för avsikt att köpa Papron Oy Ab:s fastighet i Dagsmark för att hyra ut åt företaget Oy Kerno Ab. Båda bolagen har i stora drag samma ägarstruktur utöver några enstaka minoritetsägare i Oy Kerno Ab. Oy Kerno Ab tillverkar regnkläder samt nonvowenprodukter tex. lakan, dynvar och olika typer av skyddskläder för både export och inhemska marknaden. Nonwoven är ett textilt material, som består av slanka fibrer orienterade utan någon större inbördes ordning till skillnad från vävda eller stickade tyger. Omsättningen är i dagsläge ,00 euro. Verksamheten finns idag i Bötom (5 anställda) och Estland (15 anställda). I samband med upphandlingen har Lanito Oy Ltd för avsikt att koncentrera verksamheten till Finland och Kristinestad. För att Oy Kerno Ab skall kunna använda sig av nämnda fastighet, kommer det att krävas att Lanito Oy vidtar större omändringsarbeten så att utrymmen lämpar sig för Oy Kerno Ab:s behov. Lanito Oy kommer att behöva låna pengar för att genomföra dessa omändringsarbeten och anhåller därför om stadens borgen till detta lån på ,00. Stadens ställningstagande Staden Kristinestad konstaterar angående ansökan om borgen för ett lån på ,00 euro att staden inte har möjlighet att gå i borgen för Lanito Oy Ltd på förmånligare villkor än vad det annars skulle ha tillgång till på den fria marknaden. Detta skulle utgöra ett så kallat förbjudet statligt stöd enligt den nya kommunallagen. Rent teoretiskt skulle staden kunna gå i borgen för Lanito Oy Ltd, men detta skulle då ske på rent affärsmässiga grunder och skulle inte på något sätt bli förmånligare för Lanito Oy Ltd än vilket annat borgenmans arrangemang som helst på den fria marknaden. Borgen skulle då beviljas med motsvarande säkerheter av Lanito Oy Ltd, enligt de privaträttsliga rådande principerna och prissättningen på borgenärsförbindelsen skulle motsvara den befintliga risken för att borgenärsansvaret eventuellt skulle realiseras. Kristinestad stad har inte för avsikt att gå in för att på rent affärsmässiga grunder börja bedriva finansieringsverksamhet för helt utomstående juridiska personer där en av tjänsterna skulle vara att erbjuda borgenärstjänster på marknadsmässiga villkor. För att bedöma om avgiften följer marknadspriserna skulle kommunen vara tvungen att jämföra priser som företag med samma kreditvärdighet betalar på marknaden. Kommissionen godtar inte att avgiften för borgen fastställs till en enda nivå som ska anses vara en övergripande norm för hela branschen.

8 116, ST :00 ST: 76/2016 Att bedriva en dylik finansieringsverksamhet hör inte till en stadens verksamhetsområden eller uppgifter och överlåter därför denna uppgift till de privata aktörerna på marknaden. Om man anser att borgen bör beviljas skall följande saker i EU:s direktiv i artikel 87 och 88 tas i beaktande: 3.4 Garantiordningar När det gäller statliga garantiordningar anser kommissionen att det inte är fråga om statligt stöd om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Ordningen är inte öppen för låntagare som befinner sig i ekonomiska svårigheter (se mer om detta i punkt 3.2 a nedan). 3.2 a: Enskilda garantier När det gäller enskilda statliga garantier anser kommissionen att det för att förekomsten av statligt stöd ska kunna uteslutas är tillräckligt att samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Låntagaren är inte i ekonomiska svårigheter. Definitionen i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6) bör följas när det gäller att avgöra om låntagaren ska anses vara i ekonomiska svårigheter. Vid tillämpningen av det här tillkännagivandet ska små och medelstora företag som bildats för kortare tid än tre år inte anses vara i svårigheter under den perioden. b) Garantiernas omfattning kan mätas korrekt när de beviljas. Det betyder att garantierna måste vara kopplade till vissa bestämda finansiella transaktioner, vara fastställda till ett maximibelopp och vara tidsbegränsade. c) Garantierna täcker högst 80 % av varje utestående lån eller annan finansiell förpliktelse För att en korrekt och progressiv värdering av ordningens självfinansieringsaspekt ska kunna göras måste det minst en gång per år kontrolleras om avgiftsnivån är tillräcklig. Detta görs på grundval av ordningens faktiska förluster under en rimlig tidsrymd ur ekonomiskt hänseende, och avgifterna anpassas därefter om det finns en risk för att ordningen inte längre är självfinansierande. Anpassningen kan avse alla utfärdade och framtida garantier eller enbart de sistnämnda. e) För att en korrekt och progressiv värdering av ordningens självfinansieringsaspekt ska kunna göras måste det minst en gång per år kontrolleras om avgiftsnivån är tillräcklig. Detta görs på grundval av ordningens faktiska förluster under en rimlig tidsrymd ur ekonomiskt hänseende, och avgifterna anpassas därefter om det finns en risk för att ordningen inte längre är självfinansierande. Anpassningen kan avse alla utfärdade och framtida garantier eller enbart de sistnämnda. f) För att de avgifter som tas ut ska anses följa marknadspriserna måste de täcka de normala risker som beviljandet av garantin är förknippat med, de administrativa kostnaderna för ordningen och en årlig avkast-

9 116, ST :00 ST: 76/2016 ning på ett tillräckligt kapital, även om detta kapital inte alls eller endast delvis har ackumulerats. De administrativa kostnaderna bör åtminstone omfatta de särskilda kostnader för preliminär riskbedömning samt för riskövervakning och riskhantering som är förknippade med beviljande och förvaltning av garantin. Vad kapitalersättningen beträffar konstaterar kommissionen att vanliga garantigivare omfattas av kapitalkravsregler som tvingar dem att skapa en buffert i form av eget kapital för att inte försättas i konkurs på grund av variationer i de årliga förluster som garantierna orsakar. Statliga garantiordningar omfattas normalt inte av dessa regler och för deras del behöver inga sådana reserver upprättas. Underskottet täcks således med medel ur statsbudgeten varje gång de förluster som härrör från garantierna överskrider intäkterna av garantiavgifterna. Denna statliga garanti är fördelaktigare för ordningen än en vanlig garanti. För att undvika denna skillnad och ersätta staten för den risk den tar anser kommissionen att garantiavgifterna måste täcka avkastningen på ett tillräckligt kapital. Kommissionen anser att kapitalet måste motsvara 8% (16) av de utestående garantierna. För garantier som beviljats företag som har en kreditvärdighet som motsvarar AAA/AA- (Aaa/Aa3) kan det kapitalbelopp som ska ersättas minskas till 2 % av de utestående garantierna. När det gäller garantier som beviljats företag som har en kreditvärdighet som motsvarar A+/A- (A1/A3), kan det kapitalbelopp som ska ersättas minskas till 4 % av de utestående garantierna. En normal ersättning för detta kapital består av en riskpremie, eventuellt förhöjd med den riskfria räntesatsen. Riskpremien ska alltid betalas till staten på det tillräckliga kapitalbeloppet. Utifrån sin praxis anser kommissionen att en normal riskpremie för eget kapital uppgår till minst 400 räntepunkter och att en sådan riskpremie bör tas med i den garantiavgift som debiteras stödmottagarna (17). Om kapitalet, som i de flesta statliga garantiordningar, inte ges till ordningen och staten därför inte bidrar med medel, behöver den riskfria räntesatsen inte beaktas. Alternativt, om det underliggande kapitalet i praktiken tillhandahålls av staten, måste staten betala lånekostnader och dessa medel kommer ordningen till godo, eventuellt genom investeringar. Därför måste den riskfria räntesatsen betalas till staten för det belopp som ställts till förfogande. Vidare bör denna ersättning tas från ordningens finansiella intäkter och behöver inte nödvändigtvis påverka garantiavgifterna (18). Kommissionen anser att avkastningen på en tioårig obligation lämpar sig som referens för den riskfria räntesatsen tagen som normal avkastning på kapital. g) För att garantera insyn måste ordningen ange villkoren för beviljande av framtida garantier, t.ex. vilka företag som är stödberättigade med avseende på kreditvärdighet och, i tillämpliga fall, sektor och storlek, högsta belopp samt garantiernas varaktighet. Stadsdirektörens förslag:

10 116, ST :00 ST: 76/2016 Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att staden inte beviljar borgen för ifrågavarande projekt, detta eftersom det inte hör till stadens verksamhetsområde att bevilja utomstående privata aktörer borgensförbindelser på rent affärsmässiga grunder enligt de villkor som gäller på den privata finansmarknaden. Stadsstyrelsen beslut:

11 116, ST :00 / Pykälän liite: lanito_anh

12 117, ST :00 ST: 18/2016 UPPFÖLJNINGSRAPPORT 1 / 2016 (RH/REN) (Stadsstyrelsen ) Förvaltningarna har inlämnat uppföljningsrapporter för det första kvartalet 2016, rapporterna bifogas. Driftsbudgetens anslag har utnyttjats till 22,1% (förbrukning 10,4 miljoner euro). Av detta utgör personalkostnader 5,3 miljoner euro (23,8% av anslaget). Som helhet följer verksamheten budgeten, också om man korrigerar specialsjukvårdens förbrukning med de i april månad bokade fakturorna så är förbrukningen på detta kostnadsställe knappt 23% av anslaget ( av ett anslag på ). Förbrukningen för specialsjukvårdens del är lägre än vad den var under 2015 års första kvartal men vi kan anta att faktureringen (och användningen av Vasa Sjukvårdsdistrikts tjänster) kommer att öka under året så att vi närmar oss belopp i samma storleksordning som för 2015 (9,1 miljoner euro för hela 2015). Skatter har influtit till ett belopp av 6,2 miljoner euro och vi kan anta att det budgeterade beloppet på drygt 22 miljoner euro flyter in under året. Statsandelar har influtit till normalt belopp, 5,2 miljoner euro på tre månader (nästan 1,7 miljoner euro per månad) och det anslaget (20,3 miljoner euro) kommer också att uppfyllas. Av investeringsanslagen på 7 miljoner euro har euro förbrukats. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen antecknar uppföljningsrapporterna till kännedom. Stadsstyrelsens beslut:

13 117, ST :00 / Pykälän liite: UPPFÖLJNINGSRAPPORT

25 118, ST :00 ST: 79/2016 FÖRSÄLJNING AV OUTBRUTET OMRÅDE FÖR EGNAHEMSHUS ÅT SONJA BÖLING OCH LEIF ÖSTERGÅRD (DAS/REN)(Stadsstyrelsen ) Sonja Böling och Leif Östergård anhåller om att få köpa av legofiguren 262/1/B (L 24) vid Skrattnäsvägen 221 i Kristinestad. Legofigurens areal är kvadratmeter. Området är utanför detaljplan och området är i Kristinestads strandgeneralplan angett beteckningen AO 6 (Område för separata småhus/ Erillispientalojen korttelialua). För legofigurerna inom detta område har inte fastställs överlåtelsepriser. Stadsstyrelsen har rätt att fastställa priset till 0,20 30,00 euro per kvadratmeter. I detta fall är priset 2,00 euro/kvadratmeter. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen beslutar, att 1. priset för legotomten fastställs till 2,00 euro per kvadratmeter; samt 2. staden åt Sonja Böling och Leif Östergård för en köpeskilling om 4 104,00 euro (2,00 euro per kvm) säljer ett ca m2 stort outbrutet område tillhörande fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0 i Kristinestad by i Kristinestads stad (fastighetsbeteckning ). Områdets gränser framgår av bilaga. Den angivna arealen är inte exakt, varför den slutliga arealen bestäms i styckningsförrättningen. Det outbrutna området finns på adressen Skrattnäsvägen 221. Vid överlåtelserna iakttas följande villkor: i köpet ingår inga andelar i samfällda områden legoavtalet för legofiguren 262/1/B upphör då äganderätten till figurerna övergår på köparen. köparen står för styckningskostnaderna och lagfartskostnaderna på det outbrutna området finns byggnader som tillhör köparen, varför ingen särskild byggnadsskyldighet stipuleras i övrigt sker köpet på sedvanliga villkor Stadsstyrelsens beslut:

26 118, ST :00 / Pykälän liite: Böling_Östergård_karta

27 118, ST :00 / Pykälän liite: Böling_Östergård_översiktskarta

28 118, ST :00 / Pykälän liite: Böling_Östergård_strandgeneralplan

29 119, ST :00 ST: 81/2016 TIMRESURSBERÄKNING (MR/REN) (St ) Stadsstyrelsen beslöt , 118 i samband med behandlingen av timresursberäkningen att man fortsätter enligt nuvarande beräkningsmodell för timresursen fram till läsåret för att få mer tid att bygga upp läroplanen parallellt med timresursberäkningen för de svenska och finska skolorna. Bilaga. Finskspråkiga utbildningsnämnden behandlade , 22, fördelningen av timresursen för läsåret Bilaga. Svenskspråkiga utbildningsnämnden behandlar , 29, fördelningen av timresursen för Bilaga. I den rådande situationen har man ännu inte tagit ställning till den nya timresursen och därför rekommenderas att man läsåret fortsätter enligt nuvarande timresurs. Utbildningscentralen anser att fördelningen av timresursen enligt nuvarande beräkningsmodell är det enda alternativet för läsåret Beaktas att Kristiinanseudun yläkoulus timresurs är 291 t, ursprungligen 311,5 t, varav 17,5 t har överförts till Kantakaupungin koulu, som alltså nu har 153,5 + 17,5 = 171 timmar. Specialundervisningens timresurs är 49 timmar. Nämnderna bör dock inleda arbetet med fördelningen av timresursen för läsåret redan under hösten 2016, så att man i god tid får uppgifterna om timresursen för det kommande året. Att beakta i den fortsatta utvecklingen Läsåret inom utbildningstjänsterna pågår från augusti till juli. Besluten om timresursen inom undervisningen fattas på våren, fullmäktige behandlar samma ärende ett halvt år senare. d.v.s. den politiska styrningen släpar på sätt och vis hela tiden efter jämfört med den verkliga verksamheten. Verksamheten inom utbildningstjänsterna med alla tillhörande delar följer en så kallad läsårscykel. Kalenderåret är besvärligt då det gäller ekonomiplaneringen av utbildningstjänster. Då social-och hälsovårdstjänsterna inom de närmaste åren överförs till större områden, blir utbildningstjänsterna och stödtjänsterna för dessa, t.ex. kosthålls-, fastighets- och förvaltningstjänsterna den största helheten bland de tjänster som blir kvar i kommunens regi. I den kommande reformen av timresursmodellen bör som ett alternativ beaktas möjligheten till läsårsbudgetering, d.v.s. att för verksamhetsenheterna inom utbildningstjänsterna utarbetas en budgetmodell enligt vilken budgeten gäller från augusti till juli. En sådan prestationsbaserad styrmodell inom ekonomin och verksamheten används redan i många kommuner/städer, d.v.s. det finns modeller. Om man bestämmer sig för denna mo- 1 Ur förvaltningsdirektörens PM från sammanträdet framgår att man med detta menade till slutet av läsåret

30 119, ST :00 ST: 81/2016 dell, förutsätter det samtidigt att den politiska styrningen förnyas den politiska styrningens årsur. Konstateras även att utbildningscentralen beaktar Undervisnings- och kulturministeriets cirkulär ang. ansökan om statsunderstöd (st , anmälningsärenden) senast för åtgärder som främjar likvärdighet i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt för förbättring av kvaliteten på specialundervisningen och anställning av skolgångsbiträden och minskning av storleken på undervisningsgrupperna i samband med detta. Denna möjlighet möter specialundervisningens kvalitetsbehov, behovet att anställa lärare samt skolgångsbiträden och indela elever i grupper, som har framförts från Kantakaupungin koulu. Ministeriet har meddelat att ansökningstiden fortsätter till Stadsdirektörens förslag: 1. Stadsstyrelsen besluter att man i fråga om timresursen läsåret följer nuvarande praxis. 2. Utbildningscentralen utnyttjar undervisnings- och kulturministeriets statsunderstödsmöjligheter samt andra eventuella understödsmöjligheter effektivt. Stadsstyrelsens beslut:

31 119, ST :00 / Pykälän liite: ST _ 118 STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen DNr ST:58/2014/ TIMRESURSBERÄKNING (AR/EN) (Svenskspråkiga utbildningsnämnden , 15 (Extra ärende)) Timresursarbetsgruppen gav sin rapport till stadsstyrelsen i slutet av oktober. (Bilaga 13) Arbetsgruppen framför tre förslag till beräkningsmodell: 1. Enligt nuvarande beräkningsmodell 2. Utgående från en timresursberäkning som omfattar Klasserna 1-6 1,85 timmar/elev Klasserna 7-9 Specialunderv. 3. Klasserna 1-6 1,50 timmar/elev I övrigt som punkt 2. 2,40 timmar/elev 0,23 timmar/elev, elever med 11-årig läroplikt kan beaktas Gymnasiet timresurs (under 70 studerande) är 120+gymnasieresurs ,14 x antalet studerande. Om antalet studerande överstiger 70 elever skall timresursen ökas med 1,1 timme för varje studerande. Små förändringar jämfört med nuvarande modell. Rapporten behandlades i stadsstyrelsen den och som då beslöt att återremittera ärendet till beredningen för tilläggsutredningar och att ärendet behandlas samtidigt som helhetsplanen för skolnätet. I stadsstyrelsen den beslöts att stadsstyrelsen avgör detta ärende efter att budgeten är fastställd (Bilaga 14) Under hösten gjordes beräkningar utgående från de olika alternativen i samband med skolindragningarnas inbesparingsuträkningar. Alternativ 1 som baserar sig på nuvarande modell betyder att timresursen för klasserna 1-6 uträknas enligt antal klasslärartjänster i skolorna med några små tillägg. Antalet klasslärartjänster följer det av fullmäktige fastställda antal tjänster utgående från skolans elevantal. För klasserna 7-9 är beräkningen 35 timmar/årsklass + 1,5 timme/elev. Alternativ 2 gav ett timantal som gjorde det möjligt att upprätthålla skolnätet i nuvarande form vilket skulle betyda att efter indragning av skolor så skulle de kvarvarande skolorna ha en timresurs som skulle vara långt högre än det verkliga behovet. Alternativ 3 gav däremot en resurs som stänger Lapväärtin koulu men ger fler timmar till den kvarvarande skolan än vad det verkliga behovet är. De svenskspråkiga lågstadieskolorna skulle få en resurs som stänger både Tjöck och Härkmeri skolor. Olika uträkningar utgående från olika alternativ och jämförelser med andra kommuner gjordes men inget timantal baserat på antalet elever kunde ge ett tillfredsställande resultat för båda språkgrupperna. Som tillägg till de av arbetsgruppen givna alternativen tillkom nu ett fjärde alternativ som utarbetats på tjänstemannanivå. Detta alternativ 4 baserar sig på ett fastställt timantal för kvarvarande skolor. Detta skulle i praktiken betyda att man inte skulle kunna beakta skolornas olika behov läsårsvis. Detta alternativ 4 ger ett timresultat som ganska nära motsvarar en uträkning utgående från nu gällande beräkningsmodell. För klasserna 7-9 betyder förslaget att timresursen enbart baserar sig på antalet elever och inte på det behov som finns att upprätthålla en undervisning. Den fråga som man måste ställa är varför vi upprätthåller våra skolor? Är det för att timresursberäkningen visar att det inte finns tillräckligt med timmar eller är det ekonomin som är utgångspunkten för hur skolnätet skall se ut. Det viktigaste är att de skolor som upprätthålls i Kristinestad har ett timantal som garanterar en bra undervisning. Bildningsdirektörens förslag: Svenskspråkiga utbildningsnämnden förslår för stadsstyrelse och fullmäktige att 1. timresursen uträknas utgående från nuvarande modell för åk 1-9. Efter att beslut tagits hur det slutgiltiga skolnätet skall se ut i Kristinestad kan ärendet tas upp till ny behandling. 2. nämnden fördelar den uträknade resursen till skolorna enligt deras för läsåret aktuella behov. 3. Tilldelade budgetanslag bestämmer användningsgraden av uträknad resurs eller om andra åtgärder bör vidtas. Svenskspråkiga utbildningsnämndens beslut: Svenskspråkiga utbildningsnämnden beslöt sig för att inte ta upp ärendet. ärendet behandlas på nästa möte Nämnden beslöt som sakkunnig inkalla byråsekreterare Ebba Nygård till nästa möte för att redogöra om timresursberäkningar. --- Svenskspr. utbildningsnämnden /AR På sitt förra möte bestämde utbildningsnämnden för att lägga timresursberäkningen, som togs fram som extra ärende, på bordet och behandla timresursberäkningarna på sitt nästa möte. Nämnden önskade också att Ebba Nygård ska vara på plats som sakkunnig. Situationen i Kristinestad är att det inom det finskspråkiga skolväsendet finns en skola för eleverna i åk 1-6 och inom det svenskspråkiga skolväsendet tre skolor för eleverna i åk 1-6. Detta göra att en timresursberäkning som baserar sig på enbart ett antal timmar/elev ger ett resultat som inte är genomförbart. För högstadiernas del ger också det föreslagna antalet timmar/elev en sådan situation att resursen inte räcker till för det svenskspråkiga högstadiet.

32 119, ST :00 / Pykälän liite: ST _ 118 STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen För att skolorna skall komma igång med sin planering inför hösten och att samarbetsförhandlingarna ska kunna slutföras är det nödvändigt att skolorna får sig tilldelade en timresurs d v s ett antal undervisningstimmar läsåret Därför är det i detta skede omöjligt att utforma nya beräkningsgrunder utan det enda riktiga är att ännu läsåret använda det nu gällande beräkningssystemet. Ärendet tas sedan upp till behandling så att man inför läsåret eventuellt kan ha fått fram en tillfredställande beräkningsgrund för alla stadier. Bilaga 2 innehåller kompletterande information till timresursberäkningarna. Föredragandes förslag: Svenskspråkiga utbildningsnämnden föreslår stadsstyrelsen och stadsfullmäktige att 1. Timresursen uträknas utgående från nuvarande modell för åk 1-9. Nämnden fördelar den uträknade resursen till skolorna enligt deras för läsåret aktuella behov. 2. Tilldelade budgetanslag bestämmer användningsgraden av uträknad resurs eller om andra åtgärder bör vidtas. Svenska utbildningsnämndens beslut: Ebba Nygård var tillkallad som sakkunnig och redogjorde i ärendet. Ärendet diskuterades och godkändes enligt föredragandes förslag. Paragrafen justerades på plats TIMRESURSBERÄKNING (AR/EN) (Finskspråkiga utbildningsnämnden , 13) Timresursarbetsgruppen gav sin rapport till stadsstyrelsen i slutet av oktober (Bilaga 10). Arbetsgruppen framför tre förslag till beräkningsmodell: 1. Enligt nuvarande beräkningsmodell 2. Utgående från en timresursberäkning som omfattar Klasserna 1-6 1,85 timmar/elev Klasserna 7-9 2,40 timmar/elev Specialunderv. 0,23 timmar/elev, elever med 11- årig läroplikt kan beaktas 3. Klasserna 1-6 1,50 timmar/elev I övrigt som punkt 2. Gymnasiets timresurs (under 70 studerande) är gymnasieresurs ,14 x antalet studerande. Om antalet studerande överstiger 70 elever ska timresursen ökas med 1,1 timme för varje studerande. Små förändringar jämfört med nuvarande modell. Rapporten behandlades i stadsstyrelsen den som då beslöt att återremittera ärendet till beredningen för tilläggsutredningar och att ärendet behandlas samtidigt som helhetsplanen för skolnätet. I stadsstyrelsen den beslöts att stadsstyrelsen avgör detta ärende efter att budgeten är fastställd (Bilaga 11). Under hösten gjordes beräkningar utgående från de olika alternativen i samband med skolindragningarnas inbesparingsuträkningar. Alternativ 1 som baserar sig på nuvarande modell betyder att timresursen för klasserna 1-6 uträknas enligt antal klasslärartjänster i skolorna med några små tillägg. Antalet klasslärartjänster följer det av fullmäktige fastställda antalet tjänster utgående från skolans elevantal. För klasserna 7-9 är beräkningen 35 timmar/årsklass + 1,5 timme/elev. Alternativ 2 gav ett timantal som gjorde det möjligt att upprätthålla skolnätet i nuvarande form vilket skulle betyda att efter indragning av skolor så skulle de kvarvarande skolorna ha en timresurs som skulle vara långt högre än det verkliga behovet. Alternativ 3 gav däremot en resurs som stänger Lapväärtin koulu men ger fler timmar till den kvarvarande skolan än vad det verkliga behovet är. De svenskspråkiga lågstadieskolorna skulle få en resurs som stänger både Tjöck och Härkmeri skolor. Olika uträkningar utgående från olika alternativ och jämförelser med andra kommuner gjordes men inget timantal baserat på antalet elever kunde ge ett tillfredsställande resultat för båda språkgrupperna. Som tillägg till de av arbetsgruppen givna tre alternativen tillkom nu ett fjärde alternativ som utarbetats på tjänstemannanivå. Detta alternativ 4 baserar sig på ett fastställt timantal för kvarvarande skolor. Detta skulle i praktiken betyda att man inte skulle kunna beakta skolornas olika behov läsårsvis. Detta alternativ 4 ger ett timresultat som ganska nära motsvarar en uträkning utgående från nu gällande beräkningsmodell. För klasserna 7-9 betyder förslaget att timresursen enbart baserar sig på antalet elever och inte på det behov som finns att upprätthålla en undervisning. Den fråga som man måste ställa är varför vi upprätthåller våra skolor? Är det för att timresursberäkningen visar att det inte finns tillräckligt med timmar eller är det ekonomin som är utgångspunkten för hur skolnätet ska se ut. Det viktigaste är att de skolor som upprätthålls i Kristinestad har ett timantal som garanterar en bra undervisning. Bildningsdirektörens förslag:

33 119, ST :00 / Pykälän liite: ST _ 118 STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen Finskspråkiga utbildningsnämnden förslår för stadsstyrelse och fullmäktige att 1. timresursen uträknas utgående från nuvarande modell för åk 1-9. Efter att beslut tagits om hur det slutgiltiga skolnätet ska se ut i Kristinestad kan ärendet tas upp till ny behandling. 2. nämnden fördelar den uträknade resursen till skolorna enligt deras för läsåret aktuella behov. 3. tilldelade budgetanslag bestämmer användningsgraden av uträknad resurs eller om andra åtgärder bör vidtas. Nämndens beslut: Nämnden beslöt bordlägga ärendet för tilläggsutredningar. Ärendet tas upp till ny behandling på följande sammanträde. Fi.utbildnN /AR På sitt förra möte beslöt nämnden överföra timresursberäkningen, som togs upp som extra ärende, för behandling på sitt nästa möte. Nämnden önskade också att Ebba Nygård ska vara på plats som sakkunnig. Ändringarna som föranleddes av stadsfullmäktiges beslut ( , 11-12) om att dra in Lapväärtin koulu och Tjöck skola och minska skolnätet har lett till en situation där timresursarbetsgruppens kalkyler måste gås igenom för att fördela tillräckliga timresurser till skolorna för att trygga verksamheten och en högklassig undervisning. I bilaga 3 ingår en tilläggsutredning om timresursberäkningarna som föreslagits ovan. Föredragandens förslag: Finskspråkiga utbildningsnämnden föreslår för stadsstyrelse och fullmäktige att 1) Timresursen uträknas utgående från nuvarande modell för åk 1-9. Nämnden fördelar den uträknade resursen till skolorna enligt deras för läsåret aktuella behov. 2) Tilldelade budgetanslag bestämmer användningsgraden av uträknad resurs eller om andra åtgärder bör vidtas. Nämndens beslut: Nämnden hörde Ebba Nygård som sakkunnig i ärendet och diskuterade olika alternativ. Antecknas att nämnden höll en förhandlingspaus kl Katja Iisakkala föreslog en modell som utarbetats på basen av föredragandens förslag, men ingen omröstning genomfördes. Malm och Hautaniemi föreslog alternativ 3 som nämnden enhälligt godkände. Nämnden beslöt enhälligt föreslå timresursarbetsgruppens alternativ 3 för styrelsen. (Stadsstyrelsen ) (REN/REN) Stadsstyrelsens beslut Bilaga. Efter beslutet om skolnätet fattas beslut om timresursen. Stadsfullmäktige beslöt , 11 och 12, indra Tjöck skola och Lapväärtin koulu. Timresursarbetsgruppen som arbetade år 2014 (Antfolk, Kindt, Pursiainen, Rissanen, Kulonpää; som sakkunnig även Nygård) gav sin rapport till stadsstyrelsen/stadsfullmäktige och föreslog tre alternativa modeller. Arbetsgruppen gav enhälliga förslag i vilka bl.a. alternativen att dra in Tjöck skola och Lapväärtin koulu beaktades. Som bakgrund också svenskspråkiga utbildningsnämndens beslut , 47, som bilaga. I beslutet ingår ett initiativ som styrelsen för lärarföreningen i Kristinestad gjort (då bilaga 5) i vilken konstateras bl.a. att Vi upplever det för orättvist att timresursen i åk 1-6 är bunden till lärartjänster, och att vi anser att det vore bättre och mera ändamålsenligt om resursen räknades per elev. Nämnden ansåg, att systemet för uträkningen och fördelningen av timresursen är föråldrat och behöver uppdateras så att systemet tar i beaktande utbildningsverksamhetens verkliga behov, och initierar därmed ärendet till stadsstyrelsen för gemensam behandling för hela skolväsendet i Kristinestad. I beredningen konstateras som motivering bl.a.: Det nuvarande systemet att räkna ut timresursen för stadens skolor är bundet till antalet lärartjänster och inte i relation till elever och elevernas behov. Enligt uppgifter från Finlands svenska lärarförbund gäller inte längre regeln 28,5 h timresurser per lärare. Idag ska timresursfördelningen bygga på behov. Eftersom timresursfördelningen är gemensam för hela skolväsendet i Kristinestad kan svenskspråkiga utbildningsnämnden inte ensam besluta om förändringar i uträkning och fördelning av timresurs. Efter olika initiativ, nämndbehandlingar och timresursarbetsgruppens nya förslag är det nu dags att ändra systemet som godkändes år Det finns ingen anledning att ytterligare skjuta upp ändringen. Efter att den nya läroplanen tas i bruk kan ärendet tas upp till ny granskning. Timresursarbetsgruppens alternativ 1 följer den nuvarande beräkningsmodellen, alternativ 2 innebär att nuvarande system bibehålls och alternativ 3 innebär att timresursen beräknas per elev. Lärarföreningen efterlyste modellen med att resursen beräknas per elev. Beräkningsgrunden för alternativ 3 är bra, dock bör beaktas att enligt nuvarande beslut bibehålls Härkmeri skola på de grunder som framlagts i den tidigare beredningen (bl.a. stadsfullmäktige med bilagor). I fram-

34 119, ST :00 / Pykälän liite: ST _ 118 STADEN KRISTINESTAD Sammanträdestid Sid nr. Stadsstyrelsen tiden är det dessutom möjligt att granska den svenska utbildningens timresurs t.ex. med beaktande av elevantalet vid Lappfjärd skola. I sammanhanget bör dock beaktas att den finskspråkiga utbildningens strukturer förnyats redan tidigare och att det nu finns endast en lågstadieskola som har flexibel timresurs; t.ex. då antalet invandrarelever minskar sjunker resursen. Alternativ 3 är en modell som garanterar en bra nivå på verksamheten i övergångsskedet och såsom redan konstaterats kan timresurserna granskas på nytt efter att den nya läroplanen tagits ibruk. Timresursarbetsgruppen konstaterar i sin rapport att inga större ändringar är på kommande. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att timresursarbetsgruppens alternativ 3 godkänns som ny beräkningsmodell för timresursen fr.o.m så att Härkmeri skola bibehålls. Stadsstyrelsens beslut: Henrik Antfolk föreslog, understödd av Peter Grannas och Kaj Kärr, att stadsstyrelsen skulle besluta om att man fortsätter enligt nuvarande beräkningsmodell för timresursen fram till läsåret för att få mer tid att bygga upp läroplanen parallellt med timresursberäkningen för de svenska och finska skolorna. Då diskussionen avslutats konstaterade ordförande Åsa Blomstedt att två förslag föreligger, och föreslog att stadsstyrelsen röstar mellan stadsdirektörens förslag och Henrik Antfolks förslag genom namnupprop sålunda att den som understöder stadsdirektörens förslag röstar Ja och den som understöder Henrik Antfolks förslag röstar Nej. Omröstningspropositionen godkändes enhälligt. Vid omröstningen gavs följande röster: Ja röster 2 (två) stycken (Ulla Iisakkala, Petri Pihlajaniemi) Nej röster 9 (nio) stycken (Antfolk Henrik, Sture Rissanen, Åsa Blomstedt, Peter Grannas, Sari-Milla Ingves, Kennet Kangas, Kaj Kärr, Paavo Rantala, Carina Storhannus) Ingen avstod. Ordförande Åsa Blomstedt konstaterade att stadsstyrelsen efter omröstning beslutat i enlighet med Henrik Antfolks förslag. Antecknas att byråsekreterare Ebba Nygård var närvarande vid behandlingen av detta ärende såsom inkallade sakkunnig.

35 119, ST :00 / Pykälän liite: fi. utbildn FÖRDELNING AV TIMRESURS LÄSÅRET (MR) Skolväsendets timresurs fördelas enligt de normer som stadsfullmäktige godkänt. För lågstadiet fördelas följande timresurs: Klasslärartjänster 5 x 28,5 Specialuppgifter Handledning Frivilligt språk 2 åvt/grupp Totalt = 142,5 timmar = 3,0 timmar = 2,0 timmar = 6,0 timmar = 153,5 timmar Specialundervisning 6,5 x 246 x 3,1 49,5 timmar 100 För högstadiet fördelas följande timresurs: = 286,5 timmar (3 x 35,0) + (121 = 1,5) Specialuppgifter Totalt = 25,0 timmar 311,5 timmar Finskspråkiga skolväsendets totala timresurs är enligt beräkningen 514,5 timmar och i den ingår specialundervisningen. Efter diskussioner har timresursen fördelats enligt följande: Kantakaupungin koulu 153,5 timmar samt 20,5 timmar av högstadiets resurs, totalt 174 timmar. Högstadiets resurs är 311,5 timmar minskat med 20,5 timmar som läggs till resursen för Kantakaupungin koulu. Högstadiets resurs är således 291 timmar. Föredragandens förslag: Utbildningsnämnden beslutar fördela timresursen för läsåret enligt nedanstående förslag. Kantakaupungin koulu Specialundervisning Kristiinankaupungin yläkoulu 174 t 49,5 t 291,0 t Nämndens beslut: Nämnden beslöt godkänna timresursen som beräknats enligt de normer som stadsstyrelsen godkänt. För att de lagstadgade skyldigheterna ska uppfyllas föreslår nämnden för stadsstyrelsen att en lärare med speciallärarbehörighet samt en timlärare anställs i tidsbestämt anställningsförhållande ( ) till Kantakaupungin koulu. Kantakaupungin koulus timresurs utökas med de undervisningstimmar som krävs för anställningarna.

36 119, ST :00 / Pykälän liite: SV.utbildningsnämnden FÖRDELNING AV TIMRESURS LÄSÅRET (MR) Timresursberäkningen baserar sig på nuvarande beräkningsmodell och antalet skolor och lärartjänster baserar på tre lågstadieskolor. Timresursen för svenskspråkiga skolväsendet fördelas enligt följande: Klasslärartjänster: Härkmeri 2 Kristinestad 4 Lappfjärd 3 9 x 28,5 = 256,5 Specialuppgifter 2 åvt / 2-3 lärarskola = 4,0 1 x 3 åvt 3,0 Handledning = 2,0 Språk/engelska 2 åvt / basgrupp Härkmeri 6 Kristinestad 6 Lappfjärd 6 = 18,0 Mofi Kristinestad = 8,0 291,5 Specialundervisning 6,5 x 284 x 3,1 = 57,0 Högstadiet (3 x 35,0) + (94 x 1,5) = 246,0 Specialuppgifter = 25,0 Elevhandledning = 13,0 Mofi 2 åvt/åk = 6,0 = ,5 Uträknad timresurs 638,5 Härkmeri 60,0 Kristinestad 137,5 Lappfjärd 126,0 Spec.underv. 60,0 Högstadiet 255,0 638,5 T.f. bildningsdirektörens förslag: Svenskspråkiga utbildningsnämnden beslutar att timresursen för läsåret fördelas enligt följande: Härkmeri skola Kristinestads skola Lappfjärd skola Specialundervisning 60,0 t 137,5 t 126,0 t 60,0 t

37 119, ST :00 / Pykälän liite: SV.utbildningsnämnden Krs högstadieskola Sammanlagt Sv.UtbildningsN:s beslut: 255,0 t 638,5 timmar

38 119, ST :00 / Pykälän liite: Tiina Ingves skrivelse Stadsstyrelsen i Kristinestad Åsa Blomstedt, ordförande Riitta El-Nemr, stadsdirektör Kantakaupungin koulu Ärende: Utredning över timresursbehovet vid Kantakaupungin koulu lå Uppskattat antal elever i augusti 2016 är 125 elever inom den grundläggande undervisningen. För tillfället har skolan fem (5) tjänster; antalet tjänster grundar sig på elevantalet (för tillfället 121). Föredragandens (MR) förslag grundar sig på den formel som godkänts av fullmäktige och som inte ger full rättvisa i rådande situation då elevunderlaget medför utmaningar och undervisningsgrupperna är stora. Elevantalet på 130 elever skulle berättiga till en sjätte tjänst. Föredraganden (MR) föreslår 174 veckotimmar för den allmänna undervisningen och 24 veckotimmar för deltidsspecialundervisningen vid Kantakaupungin koulu Båda förslagen är otillräckliga. Kantakapungin koulu klarar inte av att ordna lagstadgad grundläggande undervisning med ovannämnt antal veckotimmar. 1. Behov av tilläggsresurser för den allmänna undervisningen Årskurs 1 ska delas eftersom klassen har flera specialbarn med varierande stödbehov från intensifierat stöd till specialstöd. 19 elever börjar på klassen. Elevantalet kommer med stor säkerhet att öka då elever från den förberedande klassen integreras som nybörjare. Fyra av 11 elever på den kommande första klassen har utlåtande om behov av assistent och en elev har förlängd 11-årig läroplikt. Elevvårdsgruppen inom småbarnsfostran (sammanträdde ) har sänt ett utlåtande till utbildningsnämnden om behovet av att dela första klassen. Årskurs 3 ska delas av samma orsaker. Klassen har 24 elever av vilka en del har koncentrationssvårigheter och sociala anpassningsproblem. Den stora klassen är orolig och en elev har 11-årig förlängd läroplikt. Då får elevantalet i klassen enligt lagen om grundläggande undervisning inte överskrida 20 elever. Eleverna kan inte överföras till specialklass eftersom dessa elever behöver lugn och ro och möjlighet att arbeta ostört i små grupper. Stödundervisning är elevens lagstadgade rätt att få hjälp för inlärningssvårigheter eller tillfälligt stöd i studierna. Av de föreslagna 174 timmarna kunde inte en enda timme anvisas för nödvändig stödundervisning i hela skolan. För det behövs minst 1 vt/klass/vecka och i praktiken är denna mängd ohjälpligt liten. 1

39 119, ST :00 / Pykälän liite: Tiina Ingves skrivelse 2. Behov av tilläggsresurser för specialundervisningen Specialklassen, som utbildningsnämnden beslöt inrätta vid Kantakaupungin koulu har i praktiken visat sig vara absolut nödvändig. Specialklassen inledde sin verksamhet Tack vare klassen och dess lärare har arbetsron och tryggheten i skolan förbättrats märkbart. För elever med svåra störningar i känslolivet och uppförandet finns en liten grupp i specialklassen. Specialklassens alla (4 elever) fortsätter inkommande höst i klassen och avsikten är att ytterligare en elev överförs till klassen. Dessutom kan en elev också tillfälligt flyttas till klassen för att lugna ner sig om situationen i basklassen så kräver. Specialklassens verksamhet kan inte vara tillfällig eftersom behovet är kontinuerligt och ökar. Specialklassens verksamhet måste kunna fortsätta i augusti 2016 så att vi kan garantera en trygg studiemiljö för alla elever. Nu har specialklassen 26 veckotimmar. Sammandrag över resursbehovet för Kantakaupungin koulu lå Klasslärarens undervisningsskyldighet är 24 vt. Antalet timmar grundar sig på undervisningsskyldigheten och timfördelningen i den nya läroplanen. Allmän undervisning, klasser: Specialundervisning: 1.a 24 vt Deltidsspecialundervisning 26 vt 1.b 24 (i 1a. ingår för förskolans behov) specialundervisning i specialklass 26 vt 3.a 24 sammanlagt 52 timmar 3.b stödundervisning 8 vt sammanlagt 208 timmar Dessa siffror har beräknats utgående från det realistiska, verkliga behovet. Undervisningspersonalen vid Kantakaupungin koulu behöver således ytterligare en klasslärare och en specialklasslärare för att alla elever ska få jämlik undervisning. Vårt gemensamma mål är arbetsro och en trygg inlärningsmiljö samt att ge eleverna glädjen att lära sig och nå bra resultat. Kantakaupungin koulu Tiina Ingves, rektor 2

40 120, ST :00 ST: 16/2016 FINSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSNÄMNDENS ANHÅLLAN OM ATT ANSTÄLLA SPECI- ALLÄRARE OCH TIMLÄRARE I VISSTIDSANSTÄLLNING (REN/REN) (St ) I samband med beslutet om timresursen beslöt finskspråkiga utbildningsnämnden , 23, tillställa stadsstyrelsen en anhållan om att anställa en lärare med speciallärarkompetens samt en timlärare i visstidsanställning ( ) vid Kantakaupungin koulu. Kantakaupungin koulus timresurs utökas med de undervisningstimmar som krävs för anställningarna. Beaktas att av Kristiinanseudun yläkoulus timresurs 308,5 t har 17,5 t överförts till Kantakaupungin koulu, som alltså nu har 153,5 + 17,5 = 171 timmar. Specialundervisningens timresurs är 49 timmar. Elevvårdsgruppen vid Kantakaupungin koulu konstaterar i PM daterat att åk 1 kommer att ha 18 elever, att barnens nivåskillnader är stora, att barnen har behov av stöd i anslutning till uppförande och att elevunderlaget förutsätter att klassen delas. Enligt en utvärdering som gjordes i mars 2016 kommer elevantalet att öka eftersom elever från den förberedande klassen integreras som nybörjare. Den verkliga situationen ses hösten I december 2016 fattar stadsfullmäktige beslut om budgeten Konstateras även att utbildningscentralen i maj 2016 lämnar en ansökan till undervisnings- och kulturministeriet om statsunderstöd för åtgärder som främjar likvärdighet i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt för förbättring av kvaliteten på specialundervisningen och anställning av skolgångsbiträden och minskning av storleken på undervisningsgrupperna i samband med detta. Denna möjlighet möter specialundervisningens kvalitetsbehov, behovet att anställa lärare samt skolgångsbiträden och indela elever i grupper, som framförts av Kantakaupungin koulu. Understödsprocenten för de beviljade understöden är max 70 %. Ministeriet har meddelat att ansökningstiden förlängs till Utbildningscentralens budget för 2016 är euro. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen beslutar meddela finskspråkiga utbildningsnämnden och utbildningscentralen att: Utbildningscentralen såsom alla övriga centraler år 2016 har fri dispositionsrätt för sina anslag då bruttobindningsnivån är på centralnivå. Utbildningscentralen aktivt ansöker om statsunderstöd som finns att få. Stadsstyrelsens beslut:

41 121, ST :00 ST: 73/2016 SÄKERSTÄLLANDE AV LÖNEJUSTERINGS RIKTIGHET OCH RÄTT ORGAN (MM/REN/DAS) (Stadsstyrelsen ) Stadsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde , 110, att ta upp till behandling ett ärende ( 19) som finskspråkiga utbildningsnämnden behandlat och som gällde lönejustering för rektorn vid Kantakaupungin koulu. Stadsdirektören beslöt , 15, att ta upp Margareta Rissanens tjänstemannabeslut till behandling i stadsstyrelsen. Stadsdirektör Riitta El-Nemr har dessutom beslutat , 14 att ta upp bildningsdirektör Margareta Rissanens tjänstemannabeslut , 12 till behandling i stadsstyrelsen. Lönesystemet i AKTA består av följande delar: Uppgiftsrelaterad lön, individuellt tillägg, arbetserfarenhetstillägg, resultatbonus samt olika tillägg, arvoden och ersättningar i enlighet med AKTA. Uppgiftsrelaterad lön Den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare bestäms utgående från arbetets svårighetsgrad. Uppgifternas svårighetsgrad bedöms lokalt. I Kristinestad används s.k. helhetsbedömning, där uppgifternas svårighetsgrad bestäms med hjälp av följande kriterier: kunnande, vilka verkningar och vilket ansvar arbetet medför, samarbetsförmåga och arbetsmiljö. Enligt bedömningen av svårighetsgraden indelas olika uppgifter i lönesättningspunkter enligt AKTA. Arbetsgivaren bestämmer till vilken lönesättningspunkt uppgiften hör på så sätt att uppgifter av samma typ placeras i samma lönesättningspunkt. Inom en lönesättningspunkt kan det finnas olika nivåer av uppgiftsrelaterade löner beroende på svårighetsgraden. Uppgifternas svårighetsgrad har lokalt bedömts mellan arbetsgivaren och de kommunala huvudavtalsparterna. Nivån på den uppgiftsrelaterade lönen är alltså beroende av svårighetsgraden. I AKTA II kap. 10 konstateras: om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller uppgift eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna. I AKTA nämns som exempel på dessa tilläggsuppgifter och -ansvar chefsställning på viss tid vid en enhet eller ett ansvarsområde, ledningsansvar för en enhet eller ett team, ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för. Väsentlig ändring i uppgifternas svårighetsgrad jämförs således både med de uppgifter tjänsteinnehavaren/arbetstagaren haft tidigare och med andra uppgifter inom samma lönesättningspunkt. Även om ovan nämnda beskrivning gäller löner inom AKTA, finns motsvarande bestämmelser även i UKTA (del A, Allmän del, Löner). Även bestämmelserna om uppgiftsändringarnas inverkan på lönen har samma innehåll som i AKTA (UKTA, del A, Allmän Del, Lön, 7 ). Enligt Kristinestads förvaltningsstadga beslutar den anställande myndigheten om tjänsteinnehavares och arbetstagares avlöning vid anställningsförhållandets början. Enligt förvaltningsstadgan besluter stadsstyrelsen om löner enligt AKTA om beslutanderätten inte överförts till annat organ. Stadssty-

42 121, ST :00 ST: 73/2016 relsen har genom sitt beslut / 170 beslutat att stadsstyrelsens personalsektion använder stadsstyrelsens beslutanderätt i ärenden som gäller löner enligt AKTA. Enligt stadsfullmäktiges beslut / 65 ingår det i utbildningsnämndernas uppgifter att besluta om löner i enlighet med UKTA. Individuellt tillägg Individuellt tillägg beviljas på basen av en utvärdering av arbetsprestationen. Med det individuella tillägget belönas enligt det lokala systemet för yrkesskicklighet och arbetsprestationer, samarbetsförmåga, utvecklingsförmåga och ansvarskänsla. Värderingsgrunderna har olika vikt. Varje värderingsfaktorer utvärderas på en numerisk fyrstegsskala. Lokalt har överenskommits att samma grunder också gäller vid beviljande av individuella tilllägg. I enlighet med förvaltningsstadgan beslutar stadsstyrelsen om de allmänna grunderna för beviljande av individuellt lönetillägg samt om fördelningen av resurser för individuellt lönetillägg mellan huvudansvarsområdena. Stadsstyrelsens beslutanderätt i detta ärende används av stadsstyrelsens personalsektion i enlighet med stadsstyrelsens beslut 170/ Chefen för huvudansvarsområdet beslutar om huvudansvarsområdets personliga tillägg inom ramen för de resurser för individuella tillägg som tilldelats huvudansvarsområdet och på basis av förmännens eller förmannens utvärdering av arbetsprestationer. För tillfället betalas i Kristinestad inom ramen för AKTA huvudsakligen två olika individuella tillägg för heltidsarbete: 52,67 euro och 104,09 euro. Centralercheferna har fastställt maximinivån till 139,21 euro. Om arbetstagaren/tjänsteinnehavaren tilldelas arbetsuppgifter som är väsentligt mer krävande än de tidigare uppgifterna ska lönen justeras så att den motsvarar uppgifternas svårighetsgrad. En ändring i uppgifternas kvantitet inverkar inte på den individuella lönen om svårighetsgraden anses bibehållas relativt oförändrad. Stadsstyrelsens personalsektion fattar beslut om fördelningen av resurser som används för individuellt tillägg. Centralernas chefer beslutar inom ramen för dessa resurser om beviljandet av individuella tillägg enligt ovannämnda kriterier. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen beslutar: 1. återförvisa finskspråkiga utbildningsnämndens ärende från gällande lönejustering för rektorn för Kantakaupungin koulu till finskspråkiga utbildningsnämnden för fastställande av vilket tillägg det är fråga om och om tillägget ingår i beviljade resurser. 2. överflytta bildningsdirektör Margareta Rissanens tjänstemannabeslut för behandling i personalsektionen. Stadsstyrelsens beslut:

Visa mer