Tekniken i skolan. Fyren - ett tekniskt underverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniken i skolan. Fyren - ett tekniskt underverk"

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2012 ÅRGÅNG 18 Fyren - ett tekniskt underverk TEXT: ESBJÖRN HILLBERG, ORDFÖRANDE I SVENSKA FYRSÄLLSKAPET (WWW.FYR.ORG) Pharos av Alexandria från 280 f.kr., ett av världens sju underverk, anses ha varit världens första fyr. Beskrivningar talar om att dess ljus sågs över hela Medelhavet. Påståendet är ju inte riktigt sant med tanke på hur många år det sedan tog att utveckla fyrtekniken så att ljuset syntes på långt håll. Men innebörden i beskrivningen var att man nu började utveckla en teknik för säkrare sjöfart. Pharos förstördes dessvärre i en jordbävning på 1300-talet, men i havet har man nu funnit vad man tror är resterna av fyren. Fyrbyggandet började på allvar runt år 0 i de östra medelhavsländerna och spreds sedan västerut via Italien och Spanien till Nordeuropa. Senare, vid romarrikets fall år 476 upphörde all fyrbyggnation i Europa fram till mitten av 1100-talet. Utbyggnaden av fyrar längs södra östersjökusten drevs starkt på genom handelsförbundet Hansans inflytande. Hansan dominerades av tyska städer mellan 1300-talet och 1600-talet och man bedrev handel samtidigt som man skyddade varandra från konkurrens utifrån. Här spelade faktorer som ekonomi och säkerhetsfaktorer in för utvecklingen av fyrar. Faktorer som fortfarande är starkt pådrivande av den tekniska utvecklingen inom de flesta områden. Från ved till elektricitet Sommaren närmar sig och många kommer att se och använda sig av fyrar som hjälpmedel i skärgården, och de flesta vet ungefär hur en fyr ser ut och hur den fungerar. Men vad vet vi om dess historia och hur den har utvecklats? Fyren har en lång tradition bakom sig och många har genom århundraden velat utveckla tekniken för säkrare sjöfart. De första fyrljusen kom från vedeldar anlagda direkt på marken. De hölls brinnande när fartyg förväntades angöra en kust eller hamn under dygnets mörka period. Ljusskenet syntes inte så långt Fyr Bellonagrundet utanför Öregrund. Foto: Christina Wallnér och det var svårt att hålla elden brinnande vid hårt väder eller regn. Falska fyreldar användes också för att locka fartyg på grund för att plundra dem. Denna barbariska sedvänja fortlevde på många håll ända in på 1800-talet. Det var en god extra inkomstkälla för delar av skärgårdsbefolkningen. Eftersom en vedeld brann ut fort sökte man efter andra tekniker som ljuskälla. Vaxljus, trä- och stenkol ersatte veden uppfanns sedan vippfyren av dansken Jens Pedersen Grove. I ena änden av en vipparm som var fäst överst på en förankrad lodrätt ställning hängde en fyrgryta av järn i vilken man eldade. I den andra änden av vipparmen var en tyngd fäst som motvikt. Armen fälldes ner när man fyllde på kol och tände elden varefter den vippades upp så att elden kom högre och kunde ses på längre håll. År 1784 revolutionerade schweizaren Aimé Argand ljuskällan i fyren genom att han uppfann en oljelampa som Forts. s. 3

2 Teknik i skolan ett sätt att göra världen begriplig TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Regeringen har just presenterat Tekniksprånget, ett praktikprojekt som skall stimulera intresset för ingenjörsyrket. Det riktar sig till ungdomar som gått ut gymnasiets naturvetenskaps- eller teknikprogram. I september förra året motiverade man 2,6 miljarder till Mattelyftet med bl.a. det stora behovet av duktiga ingenjörer och forskare. Men varför inte en satsning på en fungerande teknikundervisning i hela grundskolan? För egen del tycker jag det låter minst lika rimligt av flera skäl. Dels handlar ämnet faktiskt om teknik, dels omfattar det alla elever, från skolstart och 10 år framåt. Det är knappast självklart att matteundervisningen ökar intresset för teknik. Att erbjuda praktikplatser för gymnasister som just slutat skolan är säkert bra, men är det inte lite sent om man vill få fler intresserade av teknik och ingenjörsyrkena? Det här numret av nyhetsbrevet innehåller material som visar på teknikämnets bredd och kopplingar till både vardag och olika ämnesområden. Artikeln om hur sjöfartens fyrar utvecklats visar på växelspelet mellan teknisk utveckling och förändrade och nya behov. Ett paradexempel på den tekniska utvecklingens grammatik. Med den sortens teknikhistoriska genomgångar blir det möjligt att förstå grunddragen i det som äger rum idag och i framtiden. Artikeln om Future Citys tävling handlar om hur man med hjälp av simuleringar och egna utvecklingsprojekt kan öka förståelsen för de stora tekniska system som i dag omger oss alla. Det finns naturligtvis många sätt att göra det på. Poängen är att det just är i teknikämnet man kan arbeta med den här sortens frågor, som allt fler bedömare anser vara en av de viktigaste ingredienserna i vad vi här ofta kallat teknisk bildning. I en tidigare ledare i nyhetsbrevet framhölls att det inte duger att enbart hålla på med glasspinnar och toapappersrullar om vi vill att eleverna skall utveckla förståelse för moderna produktionsmetoder. I det här numret finns en artikel som fångar upp just detta. Den handlar om hur man i lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet satsat på moderna läromedel för att visa hur avancerad styrning och reglering går till. Men skall det bli något av detta krävs att skolorna gör Thomas Ginner Foto: Christina Wallnér liknande insatser så att de nyutbildade lärarna kan använda och utveckla sina kunskaper i sin egen undervisning och uppfylla de krav kursplanen ställer. Därtill krävs många fler teknikkurser för nu aktiva lärare. Referatet från Skolverkets presentation av Lärarlyftet II visar att det måste handla om betydligt större volymer om vi inom rimlig tid skall få tillräckligt med utbildade lärare. Lärarlyftet är bara en väg. Om allt detta har vi skrivit åtskilliga gånger i det här nyhetsbrevet. Innehållet i det här numret ger konkreta exempel på vad det kan handla om i praktiken och vilken potential teknikämnet har. Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner E-post: Tryck: Elanders AB KONTAKT OCH ANNONSBOKNING Redaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida Prenumerationsfrågor: Anette Jangenstedt E-post: Telefon:

3 Forts. från s. 1 brann med stark och klar låga som varken avgav rök eller sotade ner. Utanpå veken satt en skorsten av glas för att öka luftflöde och förbränning. Slutligen, många år senare, efter perioder av vaxljus, fotogen och gas så gjorde elektriciteten sitt intåg i fyrarna. Den första fyren där man testade detta år 1858 var engelska South Foreland. Men de tidigare lamporna var dyra i drift så därför blev inte elektriska lampor populära förrän på 1920-talet när glödtrådslamporna hade utvecklats. Refl ektorer och optik Då äldre typer av fyrljus syntes mycket dåligt försökte man genom olika metoder öka ljusstyrkan och förstärka samt koncentrera det utgående ljuset. När man började använda vaxljus, oljeljus och gasljus ökade möjligheterna att placera ljuskällan framför speglar och andra typer av reflektorer. Den optiska linsen utvecklades under tidigt 1600-tal. Linser tillverkades av kristallglas och arbetet krävde millimeterprecison vilket gjorde arbetet mycket svårt installerade engelsmannen Thomas Rogers sannolikt världens första fyrlins i Portland på Englands sydkust. Men det stora genombrottet i konstruktion och tillverkning av fyrlinser gjordes av fransmannen Augustin Fresnel 1822 som tillverkade linser i mindre delar som monterades tillsammans och skapade en större lins. Fresnel-lins Foto: Esbjörn Hillberg Vippfyr på Gotland Foto: Esbjörn Hillberg Revolutionerande uppfi nningar I begynnelsen visade fyrar endast ett fast vitt sken. Att skilja en fyr från en annan var omöjligt. Den enda möjligheten att särskilja dem var att bygga flera fyrar på samma plats men svensken Jonas Norberg fick en idé att man skulle göra ett rörligt fyrsken eller åstadkomma ett avbrott i fyrljuset. Han tyckte att det var lättare att upptäcka ett blinkande än ett fast ljus och dessutom kunde man skapa olika ljuskaraktärer för olika fyrar. Ett sätt att få ljuset att blinka var att vrida en spegel fram och tillbaks ett annat var att rotera en reflektor med sitt ljus runt en axel. I båda fallen användes ett uppdragbart klockurverk som drivkälla. Världens första fyrljus med en förutbestämd ljuskaraktär var uppfunnet! Gustaf Dalén är Sveriges mest kända uppfinnare av fyrapparater. År 1906 uppfann han klippapparaten och år 1907 solventilen. Klippapparaten gjorde att man kunde ställa in tiden mellan fyrblänken och därigenom ge fyrar olika ljuskaraktärer. Solventilen gjorde sedan att gastillförseln för fyrkaraktären stängdes av under dygnets ljusa del och man sparade ännu mer gas. Modern fyrteknik Moderna linser är nu gjutna i akrylplast. Då akryllinser är maskintillverkade är de även mer exakta och anpassade till moderna elektriska lampor med små glödtrådar. Nya effektiva elektriska ljuskällor med lång livslängd såsom halogenlampor, sealed beam lampor (paraboliska lampor), flygplansstrålkastare, tågstrålkastare, lysdioder, etc. har gjort att fyrbelysningen förbättrats och underhållet förenklats. T.ex. är lysdiodernas livslängd beräknad till långt över tio år varför man, när man använder sådana, måste räkna med att andra delar i systemet såsom fästen och plastdetaljer går sönder långt före lysdioden. Genom dessa nya typer av lampor spar man även mycket stora mängder energi. Många fyrar kan därför utrustas med effektiva batterier, solpaneler eller vindkraft som enda energikälla. I vissa fyrar använder man inte ens normala linser utan endast små eller stora strålkastare. I andra fyrar som saknar linser använder man exempelvis roterande sealed beam tågstrålkastare. Den tekniska utvecklingen inom fyrtekniken går som inom andra områden mycket fort. Fundera gärna i skolan på hur fyrtekniken hjälpt sjöfarten, både för fritidsskeppare och för handeln. Vilka är fördelarna med dagens fyrteknik och vad tror ni kan förbättrats och förändras? Titta på ett sjökort och fundera på hur man tar ut en kurs med fyrars hjälp. Behövs fyrarna idag? Hur tog man ut kurser innan GPS och de elektroniska sjökorten fanns? Är det någon som kan navigera med hjälp av sextant och stjärnorna idag? Fundera på detta när ni är ute i skärgården eller i hamnar. 3

4 Teknikföretagen ger kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet Teknikföretagen satsar genom utmärkelsen Årets Teknikutbildning sammanlagt 25 miljoner kronor för att lyfta teknikämnet och tekniska utbildningar i Sverige. Vi gör det bland annat genom att ge kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet. Grattis! Följande grundskolor har fått Årets Teknikutbildning 2012 för sina projekt Region Syd Fridhemsskolan, Malmö Frostaskolan, Hörby Nyhamnsskolan, Nyhamnsläge Slättängsskolan, Kristianstad Vikingaskolan, Lund Region Öst Hisingstorpsskolan, Jönköping Lekerydsskolan, Jönköping Västra Husby skola, Norrköping Flisby skola, Flisby Hubbarpsskolan, Tranås Region Norr Norra skolan, Östersund Kråkbergsskolan, Södra Sunderbyn Mandaskolan, Luleå Röbroskolan, Storuman Vågbroskolan, Söderhamn Region Mitt Eklidens skola, Nacka Forssaängskolan, Borlänge Läraskolan, Bålsta Solskiftesskolan, Åkerberga Österbyskolan, Österbybruk Region Väst Hogstorps skola, Uddevalla KMS Kullaviks montessoriskola, Kullavik Kronan, Trollhättan Rolfstorp/Skällinge skola, Skällinge Norgårdenskolan, Uddevalla Har din skola idéer på ett teknikprojekt ni vill förverkliga? Läs mer om hur du söker Årets Teknikutbildning och om tidigare vinnare på 4

5 Ämnesbehörighet och kompetenshöjning TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Lärarlyftet II som ska ge en möjlighet till utökad behörighet i ämnen pågår mellan Denna gång vänder sig Skolverket till lärare med examen men som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Mikaela Zelmerlööw, projektledare för Lärarlyftet II, berättade om Skolverkets ambitioner och svarade på frågor från deltagarna i CETIS nätverk. Lärarlyftets ca 150 kurser ges inom alla områden, men specialpedagogik har varit de mest efterfrågade kurserna, därefter följer matematik, läs- och skrivutveckling och svenska. Skolverkets kurser vänder sig till lärare med examen och leder till ämnesbehörighet Mikaela Zelmerlööw som de saknar. Fördelning av platser sker även efter behov och geografisk spridning. Man har också tittat på hur sökintresset sett ut historiskt. Vi har ett brett utbud och våra kurser gör det möjligt att kombinera arbete och studier, därför är halvfart och kvartsfart det vanligaste, säger Mikaela Zelmerlööw. Vi erbjuder både distansoch campusförlagda utbildningar. Med de här kurserna stärker vi lärarnas kompetens och ökar chanserna till måluppfyllelse hos våra elever. Svalt intresse Svårast har det varit för kurser i Teknik och NO att locka deltagare. Mikaela Zelmerlööw berättar att för teknikens del har det visat sig att både huvudmännen - de som köper in kurserna - och lärarna har ett svalt intresse för ämnet och det har varit svårt att fylla kurserna. Bristen på utbildade lärare är ett allvarligt problem och kräver en omfattande fortbildning. Mer än 60% av dem som undervisar i Teknik saknar utbildning i ämnet, men det är över elever som ska betygsättas, bara i år. Vi måste med gemensamma krafter möta utmaningen att locka våra lärare till teknikkurserna. Vi vet hur det ser ut i skolorna, det är få lärare som arbetar inom teknikämnet, därför blir det också svårt att locka sökande till dessa kurser. Skollagens krav - Insatser med kurser och kompetenshöjande aktiviteter behövs för att möta de skärpta behörighetskraven enligt skollagen, fortsätter Mikaela. Ca lärare läste i genomsnitt 25 hp vid fortbildningssatsningen inom Lärarlyftet I. För kurser planerade till VT-2013 är ansökningsperioden mellan 15 september och 15 oktober i år. Glasspinnar och pet-flaskor kan man ha till mycket, men ibland behövs lite mer... ROBO KIT Styr- och reglerteknik från grunden. Byggbeskrivning eller egen design, du väljer! ROBO KIDS Bygg och programmera utan verktyg och datorer. tel

6 Modern utrustning i teknikutbildning TEXT: STEFAN JOHANSSON, UTBILDARE OCH KONSULT, SVEN OLSSON, UNIVERSITETSADJUNKT, LINNÉUNIVERSITETET I CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2011, skriver Thomas Ginner att det krävs mer än toapappersrullar och pet-flaskor i de högre årskursernas teknikundervisning. Detta har man tagit fasta på vid lärarutbildningen på Linnéuniversitetet, där man nyligen har investerat i moderna läromedel, simuleringsprogram och laborationsmateriel för att lära ut hur avancerad styrning och reglering går till. I den nya kursplanen, Lgr 11, för teknik i grundskolan ska eleverna i årskurserna 7-9 arbeta med styr- och reglersystem, grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. De skall studera hur komponenter och moduler samverkar i större system. Man skall även ta upp kommunikations- och informationsteknik och arbeta med bl.a. pneumatik. För att möjliggöra detta måste lärarna få en modern utbildning i teknik. Nya utbildningspaket MecLab med simuleringsprogrammet FluidSIM är ett sådant exempel på läromedel i styrteknik. Det innehåller tre områden: digitalteknik, elteknik och pneumatik och programmet används i industrin över hela värden. Med dessa tre områden som byggstenar skapas små maskiner som är modeller av verklig produktion. Som Meccano fast i verkligheten. Utbildningspaket för grundskolan med arbetsstationer och mjukvaror har på senare tid tagits fram och anpassats till den svenska grundskolans teknikutbildning enligt Lgr 11. Även nya läromedel och enkla laborationsplattor för kopplingar med belysning i åk 4-6 samt styr- och reglersystem, elektricitet, pneumatik, m.m. för åk 7-9 har utvecklats. Studenter testar Utbildningspaketet har nu prövats av en grupp lärare som har gått en kurs i teknik vid Linnéuniversitetet. Den ver- Lärarstu Ett kostnadsfritt lektionsmaterial för er teknikundervisning. Inspirationsmöten för alla lärare. Information om orter och anmälan: LÄRARMATERIAL MED 40 KONKRETA LEKTIONER KOPPLAT TILL KURSPLANEN I TEKNIK SVERIGETURNÉ MED INSPIRATIONSMÖTEN FARTFYLLDA OCH ROLIGA ÖVNINGAR MASSOR MED INSPIRATION, TIPS OCH IDÉER GRATIS FÖR ALLA LÄRARE I ÅRSKURS 4-6 Teknikspanarna- ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen 6

7 denterna Christian, Malin och Karin. Foto: Sven Olsson. sion av FluidSIM som tagits fram i utbildningspaketet för grundskolan är en förenklad version av den som industrin använder. Man gör kopplingsschema och simuleringar på dator, gärna med stöd av en interaktiv tavla. De inledande övningarna ger en god uppfattning om olika riktningsventilers, cylindrars och andra produkters uppbyggnad och funktion samt kännedom hur man genomför simuleringar i programmet FluidSIM. Tillämpningarna på datorn överförs sedan till verkliga exempel såsom styrning av lampor (trafikljus), motorer och utbildningspaketets experimentstationer. Kombinationen av olika media, riktiga komponenter som bildar en produktionsmodell, ger en verklighetsanknuten kurs i teknik. Högstadielärarna Karin, Malin och Christian som ingick i studentgruppen sammanfattade övningen med orden: Det ger en väldig tydlig bild av hur den här typen av styr- och reglerteknik fungerar i verkligheten. Att förmedla det till eleverna är viktigt. Vilka yrken kan det leda till? Det finns redan ett stort behov av automationstekniker och andra yrken inom styr- och reglerteknik. Kraven på dem som arbetar i dagens moderna industri ökar, då maskinerna blir alltmer avancerade. För att arbeta med automatiskt styrda maskiner och industrirobotar behövs kunskap inom digitalteknik, elteknik och pneumatik. Maskiner och robotar behöver programmeras och anslutas mot nätverk, vilket innebär en hel del jobb med datorer. Automatisering är i dag ett begrepp som används inom många områden och färdigheterna i ämnet har man så småningom nytta av i många yrkeskategorier inom den moderna sjukvården och industrin. Årets vinnare i Future City Tävlingen är avslutad för i år. Vinnare blev Karl-Oskarskolan från Växjö med sin New Water Town. Alla vinnare och filmer från finalen hittar du på futurecity.nu. Redan nu går det bra att anmäla sig till nästa års tävling. Sista anmälningsdag är den 12 oktober. Vi kommer att uppdatera webbplatsen med nyheter och mer information under våren. Läs mer på futurecity.nu Tävlingen där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad 7

8 Teknik i framtidens samhällsbyggande TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Energieffektivt resursutnyttjande? Låter det som något svårt och krångligt? Det verkar inte eleverna tycka som deltog i årets Future Citytävling. Idéer strömmade in och som alltid var juryn mäkta imponerad av bidragen. Tekniska system Ann-Charlotte Geissler berättar vidare att eleverna t.ex. har tittat på hur matförsörjningen i städer fungerar med olika tekniska system och de har även tittat på tekniska lösningar för att rena dricksvatten. Sju skolor kvalificerade sig till årets final som hölls på Arkitekturmuseet i Stockholm. Eleverna som går i åk 6-9 visade upp sina modeller och presenterade idéer kring samhällsbyggande och hållbarhet. Men det är inte enbart finaldagen som räknas, här vill man att elever även ska få inblick i stadsbyggnation för framtida yrkesval. Future City är en nationell tävling Future City är ett kompetensförsörjningsprojekt och samtidigt en tävling där skola och näringsliv möts. Den ska också ses som ett stöd för lärare i kursplanen. - Det är tänkt att Future City ska öka nyfikenheten och få elever att så småningom söka sig till samhällsbyggande yrken, säger Ann-Charlotte Geissler, projektledare för tävlingen. Inom samhällsbyggnation behövs verkligen alla yrkeskategorier. Det upptäcker eleverna när de jobbar med tävlingen. - Många har bra förkunskaper inför tävlingen, men den varierar från klass till klass eftersom eleverna är i olika åldrar. Det är viktigt för dem att förstå hur alla ämnen hänger ihop då tävlingen är ämnesövergripande. Stor kännedom om nutidskunskap är en bra plattform. Teknik och NO är en stor del av tävlingen, det märks Hållbar stad i framtiden. att eleverna är intresserade av aktuell forskning inom teknikområdet och de ser aktuella problem i samhället som måste lösas. Sådana lösningar ser vi i modellerna de byggt och i den förklarande dokumentationen. - Jag tror absolut att Future City ökar intresset för teknikämnet. Det visar sig hur alla elever har tagit till sig informationen kring tävlingen och hur de får idéer kring tekniska utmaningar som de sedan bygger vidare på. Läs mer om tävlingen på och titta på livebilder från finalen 8

9 Polhem SciFest - Mässa för grundskoleelever TEXT: SAMI VIHRIÄLÄ, PROJEKTLEDARE, TEKNAT SAMVERKAN, UPPSALA UNIVERSITET FOTO: OSCAR EDWARDS i skolvärlden och här visades också industrirobotar i 3D-miljö upp. Polhem350 lever kvar Under 2011 uppmärksammades Christopher Polhems 350-årsjubileum på många håll i det svenska samhället. Uppsalas aktivitet den 8 mars var en del i den breda uppslutningen och samma kväll hölls föreläsningar om Polhem och teknik, öppna för allmänheten, i vårt Ångströmslaboratorium. De involverade kommer att utvärdera konceptet och med detta som grund öppnas möjligheten att återupprepa arrangemanget i en utvecklad version där fler klasser kan välkomnas. Polhem SciFest-mässan bygger på ett tjugotal bokningsbara, interaktiva workshops på temat teknik, där vi och våra samarbetspartners står för innehållet. Denna första testomgång bjöd vi in en begränsad publik, ett antal speciellt inbjudna mellanstadieklasser, spridda över regionen. Vi hade 574 besökande elever! Aktuell forskning och teknikhistoria På programmet fanns en mångfald av workshops baserade på aktuell forskning vid Uppsala universitet. En station handlade om hur vind- och vågkraft fungerar. Där visades bl.a. att ju större vågorna är desto mer energi utvinns ur kraftverket. Vid en annan station fick man pröva att bygga sin egen solcell och se den nya typen av solcell vars funktion liknar fotosyntesens i naturen. Lärorik programmering. Uppsala universitet har tillsammans med ett flertal samarbetspartners tagit initiativet till ett nytt koncept för att höja intresset för teknik och naturvetenskap hos unga. Den 8 mars 2012 var det premiär för Polhem Scifest en teknikmässa för grundskoleelever. Mässans ambition var att manifestera Polhems 350-årsjubileum på ett sätt som tilltalar unga och som går att återupprepa vid fl era tillfällen. eleverna undersökte teknikutvecklingen med hjälp av historiska tekniska föremål. Universitetsadjunkt Johnny Hägers workshop tog med besökare på en historisk resa bland prylar som man knappt trodde fanns! Lärare med elever på besök hade förberett aktiviteter som baserat sig på temaarbeten man arbetat med i skolan, t.ex. uppfinnarverkstad med tema energi i hemmet och att tillverka ett eget dataspel. Företag visade upp olika styr- och reglertekniska maskiner och program som besökarna fick prova på att använda. Simulering i dataprogramvara börjar göra sitt intåg För mer information, kontakta Sami Vihriälä Våra unga Polhemsmaskotar Elsa och Ida. Från utbildningssidan deltog bl.a. lärarutbildare som tillsammans med 9

10 Välkommen till den elfte rikskonferensen TEKNIKEN I SKOLAN teknik i grundskola, förskola och särskola Louis de Geer konsert & kongress Norrköping september

11 Vad händer i andra länder? TEXT OCH FOTO: CLAES KLASANDER, CETIS I Sverige utbildas allt för få tekniklärare, i Turkiet prövar man ett amerikanskt undervisningsmaterial, i Belgien undersöker man hur elever kan lära teknik och naturvetenskap utomhus, i USA funderar man över konsekvenserna av elevernas användning av media i undervisningen. Detta är några exempel från den årliga återkommande konferensen ETEN, European Teacher Education Network, som hölls i den portugisiska staden Coimbra i mitten av april. Där möttes lärarutbildare från många europeiska länder, men även USA och Japan var representerade. Ett av syftena med konferensserien är att öka graden av internationalisering och utbyte av idéer och erfarenheter, både på lärar- och studentnivå. Konferensen var indelad i flera olika intressegrupper, där Lära och undervisa i Teknik var en. Teknikgruppen Förutom att diskutera temana i ingressen, tog vi upp på vilka sätt tekniska system kan komma in i undervisningen, och hur relationen mellan teknik och naturvetenskap uppfattas inom olika länders skolsystem. Ett exempel på det senare togs upp när vi hade en workshop i elektronik, där vi byggde en ledningsprovare som kunde visa att det gick en mycket svag ström genom en sluten krets av fjorton teknikdidaktiker som höll varandra i händerna. Var det en övning där tekniken användes som redskap för att få elever att förstå den slutna kretsen, eller var det meningen att visa vad man kan konstruera för känsliga tekniska lösningar med elektronik? När man hade fogat ihop komponenterna började jakten på glappkontakterna. Rudi Boelen, Belgien, var en av dem som lyckades bäst. Teknik för grundskolor Med Meclab byggs industrikomponenter till en produktionsmodell. Det är i linje med kursplanemålen i Lgr 11 och ger dina elever en modern och praktisk teknikutbildning, som innehåller styr- och reglersystem, pneumatik, elektronik, ellära m.m. Läromedlet i Meclab är utvecklat i samarbete med Peros Teknik och är en skollicens. Interaktiva läromedel finns från kr och paket från kr exkl. moms. Läs mer på eller begär mer information via mejl till 11

12 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping Tips Mera Xperimentlust Xperimentlust, 2011 Katrin Lindwall Spiralbindning, 103 sidor ISBN: Pris: Ca 200 kr, inkl. moms Boken passar lika bra för barn och föräldrar att samlas kring hemma som den passar i undervisningen. Här finns ca 100 experiment och är uppdelad i olika temaområden. I stort sett finns redan allt man behöver för experimenten hemma eller i skolan. Områdena som tas upp är teknik, kemi, kraft, vätskor, gaser, energi, våra sinnen och matematik. B PORTO BETALT PORT PAYÉ Stockholm Arlanda Airport Trafi k-nostalgiska Förlaget, 2010 Johan Fredin-Knutzén Inbunden, 167 sidor ISBN: Pris: Ca 200 kr, inkl. moms Här är en bok om flygplatsens olika arbetsplatser, där alla arbetar för att få resenärerna till sin destination på ett säkert, punktligt och bekvämt sätt. Författaren tar oss med bakom kulisserna och ger oss kännedom om säkerhetskontroll, avisning, väderlekstjänsten och mycket mera. Bilderna, som är många och vackra, visar flygplanets innanmäte, tankning, flygledartorn, lastplanering m.m. och de skapar ett brett diskussionsunderlag. Sveriges fyrar Bokförlaget Max Ström, 2008 Anders Hedin Inbunden, 215 sidor ISBN: Pris: Ca 800 kr, inkl. moms. Författaren har letat upp hundra originalritningar till Sveriges vackraste och mest kända fyrar. Fyrar ska varna och leda oss på rätt kurs och längs Sveriges svårnavigerade kust har behovet av fyrar varit stort. Fyrarna som beskrivs i boken står fortfarande kvar och gör sitt jobb på ett majestätiskt vis. Boken är en skatt som tar oss ut i havsbandet och tillbaka flera hundra år i tiden. The Art of Science det utmanande frågespelet inom teknik & naturvetenskap Acabo Games, 2010 Pris: Ca 499 kr, inkl. moms Beställ från Acabo Games The Art of Science är det utmanande frågespelet för teknikkunniga och naturvetare. Frågekategorierna är teknik, matematik, fysik, kemi, biologi, och annan vetenskap. Du väljer dina favoritkategorier och ska då samla flest poäng inom dessa områden. Antalet frågor som är 2000 vänder sig till spelare över 18 år och som är studenter eller akademiker. Speltiden är ca minuter och antal spelare är från två till sex. Fler tips fi nns på 12

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Polhem SciFest Mässa för grundskoleelever 8 mars 2012

Polhem SciFest Mässa för grundskoleelever 8 mars 2012 Polhem Mässa för grundskoleelever 8 mars 2012 Program: Plats: Västmanlands Dala nation S:t Larsgatan 13, Uppsala Tel.018 133 133 08.30 Polhem mässan öppnar 08.45 Invigningsceremoni 09.00 11.30 Förmiddagspass:

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA Skolledarträff 14 februari 2013 IVA Teknikly

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

HÄR går det upp ett ljus!

HÄR går det upp ett ljus! HÄR går det upp ett ljus! Du som vill veta hur saker och ting fungerar och som gillar att skruva isär och plocka ihop prylar, du ska söka in på gymnasiets Elprogram, inriktning Elteknik. Det är grunden

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen!

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Boken om-serien Boken om-serien är skriven med den lätthet som blivit ett signum för Hans Persson. Via vardagsnära texter och enkla experiment

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

En arena där näringsliv och skola möts för att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik

En arena där näringsliv och skola möts för att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik En arena där näringsliv och skola möts för att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik Huvudsamarbetspartners Övriga samarbetspartners Unik mötesplats Syfte Projektet är ett samarbete mellan

Läs mer

Anmäl er senast fredag den 13 februari via vårt anmälningsformulär: https://secure.webforum.com/form/vhteknik/form.asp?

Anmäl er senast fredag den 13 februari via vårt anmälningsformulär: https://secure.webforum.com/form/vhteknik/form.asp? Vetenskapens Hus och Föreningen Unga Forskare bjuder in lärare och elever i grundskola och gymnasium till en prova-på-kväll med information om vetenskapstävlingar. Tid: Torsdag den 19 februari 16.00-19.00

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Gy&Vux 2013 El och energi

Gy&Vux 2013 El och energi Gy&Vux 2013 El och energi Välkommen till vår värld. Vår värld är full av allt från läromedel till digitala lärverktyg. Här i broschyren finner du det senaste inom just ditt område. Hela vårt utbud finns

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet EE El- och energiprogrammet ger dig en av gymnasieskolans bredaste utbildningar. Du hamnar inom en bransch som ständigt är i starkt framåtskridande. På EE blandas teori och praktik.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb Umeå Teknikprogram Välkommen till skolan som liknar en arbetsplats Teknikcollege Bothnia ger dig behörighet för vidare studier och hjälper dig att skapa

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Undersökningar av tekniska lösningar

Undersökningar av tekniska lösningar Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2015 2016 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Partner Uppsats 25 000 kr Partner Minecraft

Läs mer

Tekniken i skolan. Teknikspanarna på turné igen NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17

Tekniken i skolan. Teknikspanarna på turné igen NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 1 MARS 2011 ÅRGÅNG 17 Teknikspanarna på turné igen TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Fyra år har gått sedan Teknikspanarna var

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan. på YLLAN i Kristianstad.

AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan. på YLLAN i Kristianstad. Läromedelsmässa! Läromedelsmässa! AV MEDIA SKÅNE står för sjuttonde året som arrangör av läromedelsmässan av läromedelsmässan på YLLAN i Kristianstad. på YLLAN i Kristianstad. AV Media Skåne står för sjuttonde

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

AUTOMATION. TEK Kompetenscentrum E-post: tek@tek.se www.tek.se Tel. 035-17 18 90 Fax: 035-17 18 99 Slottsjordsvägen 3, 302 39 Halmstad

AUTOMATION. TEK Kompetenscentrum E-post: tek@tek.se www.tek.se Tel. 035-17 18 90 Fax: 035-17 18 99 Slottsjordsvägen 3, 302 39 Halmstad AUTOMATION TEK Kompetenscentrum E-post: tek@tek.se www.tek.se Tel. 035-17 18 90 Fax: 035-17 18 99 Slottsjordsvägen 3, 302 39 Halmstad Om TEK Med lokal förankring erbjuder vi dig kostnadseffektiv utbildning

Läs mer

VÄLJ TEKNIKPROGRAMMET och bli WEBB- & SPELUTVECKLARE CIVILINGENJÖR MATEMATIKER IT-KONSULT CHALMERIST med mera..

VÄLJ TEKNIKPROGRAMMET och bli WEBB- & SPELUTVECKLARE CIVILINGENJÖR MATEMATIKER IT-KONSULT CHALMERIST med mera.. Kvalitetsutbildningar sedan 1968 VÄLJ TEKNIKPROGRAMMET och bli WEBB- & SPELUTVECKLARE CIVILINGENJÖR MATEMATIKER IT-KONSULT CHALMERIST med mera.. ALLTID MÖJLIGHET TILL SÄRSKILD HÖGSKOLE- BEHÖRIGHET! TE

Läs mer

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

VILL DU BLI. Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner...

VILL DU BLI. Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner... VILL DU BLI Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner... VÄLJ TEKNIKPROGRAMMET Teknisk högskola & Spelutveckling

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET läsåret 2013/2014 VÄLKOMMEN TILL BALTHAZAR! Vi finns här för att barn och ungdomar ska få uppleva, fascineras och utmanas av teknik, naturvetenskap och matematik! Vi vill att

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens Praktisk elteknik Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning 1 Bygger din kompetens Praktisk elteknik STF har ett utbud av kurser i praktisk elteknik. Tillsammans ger de dig heltäckande

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Tekniken i skolan. Tekniken i skolan fyller 20 år. Rubrikerna

Tekniken i skolan. Tekniken i skolan fyller 20 år. Rubrikerna Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2014 ÅRGÅNG 20 Tekniken i skolan fyller 20 år TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Tittar du längst upp på denna sida, kan du

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.11

Seniorernas veckobrev V.11 Hej alla föräldrar och elever i seniorlaget! Under veckan har eleverna arbetat flitigt med att slutföra sina inlämningsuppgifter i NO/teknik som skulle vara inlämnade idag, fredagen den 18 mars. I och

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

elab Sol, vind och vatten... Elevdata

elab Sol, vind och vatten... Elevdata 2007 elab Sol, vind och vatten... Elevdata Förnyelsebar energi framtidens energiform! elab för mellanstadiet och uppåt gör energiomvandling synlig och påtaglig. elab är särskilt utarbetat för att förklara

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form.

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form. Nyhetsbrev mars 2014 Tack för ett superbra studiebesök, Eskilstuna! Häromveckan var jag och mina kollegor från de er som samverkar kring sociala insatsgrupper, på ett studiebesök i Eskilstuna. Våra värdar

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

En ny grundbok för lågstadiet!

En ny grundbok för lågstadiet! Boken om NO 1 3 So/NO 1 3 enligt Lgr 11 En ny grundbok för lågstadiet! Författare är en av Sveriges främsta inspiratörer inom NO: Hans Persson. Boken om NO 1 3 är elevernas första grundbok i biologi, fysik

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Tekniken i skolan. En ny kursplan på gång

Tekniken i skolan. En ny kursplan på gång Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER 2009 ÅRGÅNG 15 En ny kursplan på gång TEXT: CLAES KLASANDER, CETIS Ny kursplan innebär ny struktur. Foto: Claes Klasander

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Göteborgs scoutdistrikt

Göteborgs scoutdistrikt Göteborgs scoutdistrikt Arrangemang 2014 Introduktion 2 Hej 2014 kommer sprudla av aktiviteter för dig som scout i Göteborgs scoutdistrikt! Här i arrangemangsfoldern finns de datum som redan är satta inför

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt Vetenskapens Hus Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker Vetenskapens Hus En kunskapshöjande mötesplats mellan skola, universitet, näringsliv Vi erbjuder en inspirerande miljö med

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer