Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande
|
|
- Erika Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Lisbeth Lindahl, 14 juni Seminarium GR. 1 Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa än gårdagens (Skoog). Men det råder stora skillnader inom gruppen äldre t ex mellan män och kvinnor och beroende på socioekonomisk bakgrund (Statens folkhälsoinstitut,2012) samt mellan yngre och äldre pensionärer (Baltes & Smith, 2003). 2 1
2 Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet forts Det hälsofrämjande arbetet antas kunna bidra till att förbättra äldres hälsa, vilket skulle kunna förebygga behov av vård, omsorg och service. Med hälsofrämjande insatser menas planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Fokus på friskfaktorer. Kan bedrivas på samhälls-, grupp- och individnivå. 3 Vad menas med begreppet hälsa? Hälsa kommer från det fornordiska hælsa som betydde välfärd, lycka, hälsa och även hälsning (Wikipedia). Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1948). Ett annat sätt att se på hälsa är mer relativistiskt och subjektivt. Med hälsa avses här ett adekvat förhållande mellan individens mål eller intentioner och kapacitet, som gör det möjligt för individen att eftersträva och uppnå de mål som han uppställt, att förverkliga sina intentioner. (Sarvimäki, 1984) 4 2
3 Den upplevda hälsans betydelse Den upplevda hälsan har stor betydelse för att kunna förutse vilka personer som har de största hälsobehoven. Enligt en stor metastudie hade de som rapporterade dålig hälsa en fördubblad dödsrisk jämfört med dem som beskrev sig ha mycket god hälsa. Den självupplevda hälsan visade sig vara mycket viktigare än funktionsnivå, depression eller samsjuklighet (De Salvo m fl., 2005). 5 Tidigare studier om förebyggande verksamhet Det är svårt att dra slutsatser om sociala mötesplatsers betydelse som hälsofrämjande miljöer pga. att tidigare forskning främst gjorts med hjälp av kvalitativ metod (Karp m fl, 2013). 6 3
4 Tidigare studier om förebyggande verksamhet forts. En RCT-studie om seniorträffar och förebyggande hembesök där 459 hemmaboende äldre över 80 år ingick, visar att de som hade fått någon av dessa interventioner skattade sin egen hälsa högre än kontrollgruppen. De som hade varit med på seniorträffarna klarade sig också mer själva i vardagliga aktiviteter jämfört med dem som hade fått förebyggande hembesök och dem i kontrollgruppen (Gustafsson, 2012) Men interventionen handlade om tematiska träffar i fyra veckor och inte någon regelrätt träffpunktsverksamhet. RCT = slumpmässigt urval, slumpade till kontroll- eller interventionsgrupp. 7 Hälsofrämjande och förebyggande verksamheter i Göteborg 8 4
5 Prioriterade mål för de hälsofrämjande och förebyggande verksamheterna i Göteborgs Stad Äldres inflytande ska öka Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska Tillgängligheten till kultur ska öka 9 Stadsdelar som ingick Centrum Västra Gbg Örgryte- Härlanda Studien pågick hösten 2015-våren
6 Träffpunkter i de tre stadsdelarna Centrum Västra Göteborg Örgryte- Härlanda Mötesplats-Kulturhus i Landala Träffpunkt Framnäsgården Träffpunkt Guldheden Träffpunkt Stampen Guldringens mötesplats En ambulerande träffpunkt Träffpunkt Västerträffen Åkershus träffpunkt Ö-punkten Björkekärrs träffpunkt Iskällarelidens träffpunkt Kaggeleds träffpunkt Kallebäcks träffpunkt Lundens träffpunkt Den mest välbesökta träffpunkten valdes ut till studien. 11 Syfte och metod 12 6
7 Syfte med utvärderingen Att undersöka: Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas upplevda hälsa? Fysiskt, psykiskt, socialt Vilka grupper deltar i träffpunkternas aktiviteter? Hur ser deras hälsa ut? 13 Metod 1. Fokusgrupper med personal 2. Informationsmaterial 3. Observationer vid de tre mötesplatserna 4. En kvantitativ studie 5. En kvalitativ studie (En etikansökan gjordes innan utvärderingen startade) 14 7
8 Metod Deltagarnas perspektiv: Kvalitativ studie 16 semistrukturerade intervjuer (5-6 per träffpunkt) 9 observationer (3 per träffpunkt) En kvantitativ studie Enkät med frågor (n = 137) Tre självskattningsformulär (övergripande psykisk hälsa, livstillfredsställelse, välbefinnande) 65 % svarsfrekvens intervjuer Intervjuer 5 i Centrum, 5 i Örgryte-Härlanda, 6 i Västra Göteborg 10 kvinnor, 5 män, 1 transperson år Genomfördes i hemmet (5), på träffpunkten (8) eller via telefon (4) 16 8
9 Resultat 17 Personalens perspektiv 18 9
10 Arbetssätt - synsätt Pedagogisk grundsyn Fokus på att främja aktiviteter och relationer Välkomnande Alla är välkomna, stärker gemenskap, motverkar klickbildningar Olika ord som används: deltagare, gäster Arbetar med att skapa delaktighet 19 Att involvera deltagarna 20 10
11 Att involvera deltagarna Uppmuntrar delaktighet, spontant eller strukturerat. Deltagarstyrda aktiviteter. Vi vill inte duka upp färdiga smörgåsbord med aktiviteter utan så långt det går tillsammans med deltagare skapa innehållet i verksamheten. Vi deltar i aktiviteter när möjlighet finns, men vi är sällan själva med och leder en aktivitet.däremot är flera av deltagarna ledare av aktiviteter. (ur Praxisteori) Volontärer. 21 Att främja delaktighet Vi säger ju det vid varje gemenskapsträff att har ni någonting med er någon text eller något foto. Och det har de ofta sist kom det någon som sjöng en liten visa Du vita lilla duva. och vi pratade om Syrien. Och några brukar spela piano och gitarr. Det här är ju ett ställe där man kanske pratar mycket och det är då man syns, om man är med på Äntligen måndag och håller ett föredrag. Nu har vi gjort en öppen inbjudan till folk som vill vara med och dela med sig av konst eller hantverk eller om man skriver något
12 Vilka är deltagarna? De som bor kvar hemma (mest) ( Det här med att de blev ivägskrämda när husets gäster kom hit vad handlade det om?) Alltså, jag tror att det kan handla om att en del kan känna lite obehag för att det är för mycket rullstolar, någon måste matas, inte mycket men lite dregel kanske. Även personer med demenssjukdom Främst kvinnor Det var en lång period när vi diskuterade hur vi skulle få in mer män i våra verksamheter och vi har pratat om vilka programpunkter vi ska lägga nu när det har börjat komma lite män så märker man ju också att män drar mer män de tipsar varann. 23 Meningsfullt och roligt Kontakten med människor Varierat Fritt Vi har en jättefrihet på det här jobbet. Har ingen chef som säger så här ska det se ut. Det är ett salutogent ledarskap. Lärorikt Jag har aldrig tråkigt på jobbet. Man får till sig spännande tankar vi utbildar oss på vår arbetsplats. Meningsfullt C. nu är jag inte osynlig längre. Bara att få det till sig 24 12
13 Utmaningar Brist på utrymme Om gruppen blir för stor Hitta tid till planering och reflektion Personliga utmaningar Det är så många år mellan mig och en som är nittio, så jag får nästan forska, ta reda på fakta. Vad tittade de på, vad lyssnade de på när de var unga, hur ser de på världen? 25 Att bidra till deltagarnas hälsa Genom att bidra till nya sociala kontakter Bidra till stärkt självkänsla Bidra till mening Hålla hjärnan igång Stärka fysisk hälsa Det här med att komma ut också. Att också gå hit, det kan ju också förebygga fallolyckor [ ] detta blir ju faktiskt en heldagsutflykt, att bara ta sig till restaurangen. Att tänka vilken blus eller skjorta ska jag ha på mig idag? Ska jag ta slips och ska jag ta brosch. Personer som brutit sin sociala isolering, börjar prata med en granne här som hen aldrig har pratat med innan
14 Deltagarnas perspektiv 27 Vad erbjuder träffpunkterna? Träffpunkterna är ett positivt socialt sammanhang som skapar möjligheter till aktivitet, stimulans och sociala relationer. möter människor som man annars inte skulle komma i kontakt med hittar nya vänner och minskar sin upplevelse av ensamhet möter personal som är positiva, som skapar förutsättningar för sociala relationer
15 Vad erbjuder träffpunkterna? MOTIV ATT GÅ DIT De främsta motiven till att gå till träffpunkterna var för att delta i en viss aktivitet (80 %) eller att träffa andra (67 %) I intervjuerna framkom att många gick dit för att känna sig mindre ensamma, få stimulans och glädje eller för att känna sig behövda. Jag blev ju väldigt ensam (efter pensioneringen) och i och med att min särbo gjorde slut så blev jag ju ännu mer ensam. Även för att möta positiva människor, bemötas med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 29 Vad erbjuder träffpunkterna? HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? De flesta hade hittat till träffpunkten via en vän eller bekant (43 %). Det var en som tipsade om mötesplatsen tror det var en på gatan. Och så gick jag dit och ställde mig och tittade in i salongen och tittade in över havet av damer. Inte en karl. ( Vad tänkte du då?) Här går jag inte in. (skratt)
16 Vad erbjuder träffpunkterna? forts HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? Den vanligaste typen av aktivitet som deltagarna ägnade sig åt var en fysisk aktivitet (57 %) tätt följt av kulturella (45 %) och sociala aktiviteter (42 %). 31 Vad erbjuder träffpunkterna? forts MOTIV till att delta Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig
17 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA De flesta som gick till träffpunkterna var stammisar. 75 % av deltagarna hade gått till sin träffpunkt i minst ett år. En tredjedel hade gått dit i mer än tre år. De flesta gick till träffpunkten en gång (52 %) eller flera gånger i veckan (41 %). Merparten deltog endast i aktiviteterna på en träffpunkt (58 %) men relativt många gick till fler ställen (42 %). 33 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA Personalen på en av träffpunkterna pratade om träffpunkten som en mellanstation, dit personer skulle komma för att hitta nya kontakter och sen gick vidare till andra platser. Denna bild stämmer inte med det resultat som framkom i studien. De flesta slutar inte att gå till träffpunkten även om de finner nya vänner. Detta skapar ett dilemma då vi vet att gruppen äldre ökar i framtiden men att resurserna inte kommer att öka i motsvarande takt. Kommer alla att få plats? 34 17
18 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Inte så många negativa synpunkter. De flesta är positiva. Ja det är det bästa som de uppfunnit nån gång. Det håller pensionären vid liv, det kan jag upplysa om. Synpunkterna handlade om ljudförhållanden, att en lokal var lite för liten för att rymma alla, samt önskemål om aktiviteter på kvällar och helger och mer rock n roll. De allra äldsta som intervjuades var mest intresserade av den sociala samvaron. 35 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR forts. Det faktum att träffpunktsdeltagarna utgör en mycket heterogen grupp, bidrar till att träffpunkterna behöver möta en stor variation av behov och intressen. Deltagarna tillhör två generationer med tanke på det stora åldersspannet. Även om alla intressen inte utgår från ålder, kan åldern ändå sätta gränser för vad man orkar och klarar av i fysiskt hänseende. En lösning på det här dilemmat är att göra lite mer som Mötesplats-Kulturhus gör, där verksamheten till stor del bygger på självstyrande grupper
19 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? ÅLDERSPROFILEN Medianåldern bland dem som hade fyllt i enkäten var 75 år ( år). Åldersprofilen varierade något mellan träffpunkterna, där Åkershus träffpunkt hade de äldsta deltagarna medan Mötesplats-Kulturhus hade de yngsta. Detta kan förklaras av att Västra Göteborg har en större andel i befolkningen som är över 65 år jämfört med de andra två stadsdelarna (19 % jämfört med 15 %). 1% 2% 17% 37% 43% yngre än Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. KÖNS- OCH GENUSMÖNSTER Gruppen utgjordes främst av kvinnor. 117 kvinnor (86 %) 17 män (12 %) 2 transidentitet (2 %) 38 19
20 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDELEN MÄN Männen är underrepresenterade på träffpunkterna jämfört med statistiken för de tre stadsdelarna och även för staden som helhet. Detta gäller både om man tittar på hela gruppen över 65 år eller jämför med andelen män mellan 75 och 84 år. Kvinnodominansen på träffpunkterna har även påpekats som ett problem i en kunskapsöversikt om hälsosamt åldrande (Karp m fl., 2013). 39 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL ENSAMSTÅENDE Även om det finns stora likheter mellan de stadsdelar som ingick i undersökningen varierar förutsättningarna något. Andelen ensamstående över 65 år var lägre i Västra Göteborg (37 % jfrt. med 58 % i Centrum och 60 % i Örgryte-Härlanda) Träffpunkterna verkar främst attrahera ensamstående och änkor/änklingar. Två tredjedelar av dem som deltog i studien var det. 32% 33% ensamstående gift/sambo/pa rtner änka/änkling 35% 40 20
21 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL UTLANDSFÖDDA Andelen utlandsfödda som deltog i studien var 10 %. Andelen var lägre än genomsnittet för befolkningen i Centrum och Örgryte-Härlanda, vilket talar för att den gruppen är underrepresenterad på de träffpunkter som ingick i utvärderingen. Det kan eventuellt bero på att fler utlandsfödda gick till andra träffpunkter eller att fler i denna grupp inte besvarade enkäten på grund av språksvårigheter. Tidigare studier pekar på behovet av att nå äldre personer som har flyttat till Sverige (Karp m fl., 2013) då denna grupp ökar i samhället och sociala kontakter utanför familjen har visat sig vara viktiga för upplevelsen av social inkludering och tillgång till samhällets välfärdstjänster (Mac Innes, 2015). 41 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? JA Deltagarna i utvärderingen hade högre utbildning än genomsnittet för åldersgruppen (35 % högskola, 30 % gymnasium eller läroverk, 24 % grund- eller folkskola, 12 % annan). De flesta som gick till träffpunkterna hade god psykisk hälsa och ett gott välbefinnande Men Välbefinnandet hade kanske påverkats av att de gick till träffpunkten Utbildningsnivån avspeglade troligtvis befolkningsstrukturen i de stadsdelar som ingick. Dessutom kan en behöva ett nytt socialt sammanhang även om en har högre utbildning
22 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? NEJ Deltagarna uppgav fler hälsoproblem, högre grad av funktionsnedsättning och nyttjade hemtjänst i större utsträckning än genomsnittet för åldersgruppen (i staden). 43 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL MED SJUKDOMAR/HÄLSOPROBLEM 34% 37% nej ja en ja flera 29% 63 % hade minst en sjukdom bland deltagarna vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen år uppgav dålig hälsa
23 ANDEL MED HEMTJÄNST Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. 1% 16% Nej Ja med städning, inköp och dyl. Ja med annat 83% 17 % bland träffpunktsdeltagarna använde hemtjänst vilket kan jämföras med att 10 % av gruppen 65+ hade hemtjänst i Gbg. Andelen var hög även jämfört med gruppen år i två av 45 de aktuella stadsdelarna (Vä Gbg och Ö-H). Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? Forts. Deltagarna var i större utsträckning ensamma (utan partner) än genomsnittet för de stadsdelar som ingick i studien. Men deltagarna gav uttryck för ett gott välbefinnande och god tillfredsställelse med livet, vilket talar för att man kan må ganska bra trots problem med hälsan. Vi vet inte om deltagarnas välbefinnande hade påverkats av deltagandet på en träffpunkt eller om statusen var densamma innan
24 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Träffpunkterna verkar främst spela roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera av intervjupersonerna berättade att de hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå dit. Träffpunkten hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang som de kände en tillhörighet till. Träffpunkten upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner här och några även träffat nya partners. 47 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Psykisk hälsa Sociala kontakter 17% 14% 19% 7% inte alls lite grand 29% 40% 32% 42% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 48 24
25 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. DE FLESTA MÅDDE BÄTTRE De allra flesta uppgav att de mådde bättre sen de började gå till träffpunkten (96 %). Tjugonio procent upplevde att de mådde lite bättre, medan så många som två tredjedelar (67 %) uppgav att de gjorde det i ganska hög eller mycket hög utsträckning. Detta resultat är i linje med resultatet från studien som visade att en förebyggande verksamhet med seniorträffar bidrog till att främja hälsan hos en grupp över 80 år (Gustafsson, 2012). 49 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Mår bättre 28% 4% 29% inte alls lite grand 39% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 50 25
26 Träffpunktens bidrag till hälsan Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) Håller igång! (fysisk motion) Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen. Jag hade en depression strax efter maken dog. Då hade jag panikångest och fick gå till doktorn. Så började jag gå dit och mår mycket bättre. 51 Samband mellan livstillfredsställelse och att ha en partner eller ej (n = 119) ensamstående gift/sambo/partner änka/änkling extremt låg låg något lägre än medel genomsnittlig hög mycket hög 52 26
27 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. BIDRAG TILL DEN FYSISKA HÄLSAN OCH HÄLSOVANOR Det var färre som upplevde att träffpunkten hade bidragit till deras fysiska hälsa eller hälsovanor än deras psykiska hälsa eller sociala kontakter. Det fanns dock tydliga samband mellan upplevelsen av träffpunktens betydelse ur såväl fysiskt, psykiskt som socialt hänseende. De som upplevde träffpunktens betydelse som hög i ett avseende gjorde ofta det i något annat avseende också. 53 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR Alkoholkonsumtionen varierade bland deltagarna på träffpunkten. Mer än hälften drack mer sällan än en gång i veckan eller aldrig (55 %) samtidigt som drygt en fjärdedel drack oftare än en gång i veckan (28 %). 12% 7% I princip dagligen 21% Några ggr i veckan En gång i veckan 43% 17% Mer sällan Aldrig Gruppen som drack ofta var främst de med partner
28 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR forts. Att dricka varje dag kan innebära att personen bara tar ett glas vin till maten varje dag eller dricker mycket mer än så. Risknivån ligger på nio glas i veckan för kvinnor och 14 glas för män. Nationella data visar på en ökad konsumtion bland äldre på senare år och att de alkoholrelaterade skadorna har ökat (Ramstedt & Raninen, 2012). 55 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET De flesta av deltagarna svarade att de inte upplevde en besvärande ensamhet (62 %), men relativt många gjorde ändå det ibland (31 %) eller ofta (7 %). Ett viktigt motiv till att gå till träffpunkten var just för att slippa ensamheten och få kontakt med andra människor. Det finns omfattande forskning om ensamhet, social isolering och negativa effekter av ofrivillig ensamhet. Ensamhet hänger ofta samman med låg självkänsla (Andersson, 2011). Det finns en studie som visar på risk för förtidig död på grund av brist på positivt engagemang i familj, vänner eller sociala grupper (Mellqvist Fässberg m fl., 2012)
29 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET forts. Det resultat som har framkommit i den här studien om träffpunktens betydelse för minskad upplevelse av ensamhet och som socialt sammanhang ligger i linje med en nyligen genomförd studie i Trollhättan. Slutsatserna från den är att deltagandet vid mötesplatser ger struktur i vardagen, skingrar ensamheten och bidrar till en känsla av gemenskap. Det finns ett emotionellt värde i de band som etableras där även om de är så kallade tunna band av relativt ytlig karaktär(henning, Svensson och Åhnby, 2015). 57 Rekommendationer Fortsätt att satsa på den förebyggande verksamheten och träffpunkter som är öppna för alla äldre. Detta bidrar sannolikt till att motverka social isolering och annan psykisk ohälsa och skapar samtidigt attraktiva platser som pigga pensionärer vill vara en del av. På ett par av träffpunkterna tar personalen upp lokalerna och sin egen tid som en begränsad resurs. Då gruppen äldre kommer att öka under de närmaste åren bör kommunen fundera över hur man kan skapa plats för fler i framtiden. Här behövs sannolikt både en resursförstärkning vad gäller lokalyta och personal, samt en utveckling av den förebyggande verksamheten för att nå så många som möjligt
30 Rekommendationer forts. Diskutera satsning på hälsopromotion till breda grupper eller mer selektivt inriktade insatser till specifika riskgrupper. Undersök möjligheten att nå fler män samt fler utlandsfödda. Utvecklingen av den förebyggande verksamheten kan ske genom ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personal som arbetar på olika ställen. Diskutera vilka för- och nackdelar som en professionalisering av träffpunktsarbetet skulle kunna innebära så att det varma klimatet och personliga förhållningssättet som finns idag inte går förlorat. 59 Rekommendationer forts. För att evidensbasera träffpunktsverksamheten kan en enkel uppföljning göras för att beskriva vilka personer som deltar i den samt fånga upp deltagarnas perspektiv på verksamheten. Förslag på en framtida studie är att följa en grupp nya deltagare över tid utifrån deras fysiska, psykiska och sociala hälsa och jämföra dessa uppgifter med en matchad kontrollgrupp. Dessa uppgifter kan även användas för en hälsoekonomisk analys (om man t ex tar med hur mycket vård, omsorg och service personerna använder sig av över en längre tid)
Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa
Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa Mostphotos Lisbeth Lindahl, 26 maj 2016 1 Äldres hälsa och det förebyggande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa
Läs merTräffpunkters betydelse för den psykiska hälsan
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga
Läs merTillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande
Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl FoU i Väst/GR Forskning pågår Handelshögskolan,
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merVolontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merBrukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012
2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merDen förlorade sonen:
Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs mer4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens
2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merProjekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm
Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Elisabeth Rindom, FoU i Sörmland Carina Forsman Björkman, FoU i Sörmland FoU i Sörmland 2015-11-16 Innehåll Syfte och mål med projektet... 3
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merResultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg
Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
Läs merSammanställning träff 6
Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merRapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012
Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merSka man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merFoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merVI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merTillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016
Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Therese Rostedt 22 mars 2016 Underbara ungdomar som gillar våra UM Fantastisk personal på UM som gör ett bra och viktigt jobb Intresserade och engagerade
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merom detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund
1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta
Läs merRapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola
Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs mer