Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande"

Transkript

1 Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Lisbeth Lindahl, 14 juni Seminarium GR. 1 Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa än gårdagens (Skoog). Men det råder stora skillnader inom gruppen äldre t ex mellan män och kvinnor och beroende på socioekonomisk bakgrund (Statens folkhälsoinstitut,2012) samt mellan yngre och äldre pensionärer (Baltes & Smith, 2003). 2 1

2 Äldres hälsa och det hälsofrämjande arbetet forts Det hälsofrämjande arbetet antas kunna bidra till att förbättra äldres hälsa, vilket skulle kunna förebygga behov av vård, omsorg och service. Med hälsofrämjande insatser menas planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Fokus på friskfaktorer. Kan bedrivas på samhälls-, grupp- och individnivå. 3 Vad menas med begreppet hälsa? Hälsa kommer från det fornordiska hælsa som betydde välfärd, lycka, hälsa och även hälsning (Wikipedia). Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1948). Ett annat sätt att se på hälsa är mer relativistiskt och subjektivt. Med hälsa avses här ett adekvat förhållande mellan individens mål eller intentioner och kapacitet, som gör det möjligt för individen att eftersträva och uppnå de mål som han uppställt, att förverkliga sina intentioner. (Sarvimäki, 1984) 4 2

3 Den upplevda hälsans betydelse Den upplevda hälsan har stor betydelse för att kunna förutse vilka personer som har de största hälsobehoven. Enligt en stor metastudie hade de som rapporterade dålig hälsa en fördubblad dödsrisk jämfört med dem som beskrev sig ha mycket god hälsa. Den självupplevda hälsan visade sig vara mycket viktigare än funktionsnivå, depression eller samsjuklighet (De Salvo m fl., 2005). 5 Tidigare studier om förebyggande verksamhet Det är svårt att dra slutsatser om sociala mötesplatsers betydelse som hälsofrämjande miljöer pga. att tidigare forskning främst gjorts med hjälp av kvalitativ metod (Karp m fl, 2013). 6 3

4 Tidigare studier om förebyggande verksamhet forts. En RCT-studie om seniorträffar och förebyggande hembesök där 459 hemmaboende äldre över 80 år ingick, visar att de som hade fått någon av dessa interventioner skattade sin egen hälsa högre än kontrollgruppen. De som hade varit med på seniorträffarna klarade sig också mer själva i vardagliga aktiviteter jämfört med dem som hade fått förebyggande hembesök och dem i kontrollgruppen (Gustafsson, 2012) Men interventionen handlade om tematiska träffar i fyra veckor och inte någon regelrätt träffpunktsverksamhet. RCT = slumpmässigt urval, slumpade till kontroll- eller interventionsgrupp. 7 Hälsofrämjande och förebyggande verksamheter i Göteborg 8 4

5 Prioriterade mål för de hälsofrämjande och förebyggande verksamheterna i Göteborgs Stad Äldres inflytande ska öka Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska Tillgängligheten till kultur ska öka 9 Stadsdelar som ingick Centrum Västra Gbg Örgryte- Härlanda Studien pågick hösten 2015-våren

6 Träffpunkter i de tre stadsdelarna Centrum Västra Göteborg Örgryte- Härlanda Mötesplats-Kulturhus i Landala Träffpunkt Framnäsgården Träffpunkt Guldheden Träffpunkt Stampen Guldringens mötesplats En ambulerande träffpunkt Träffpunkt Västerträffen Åkershus träffpunkt Ö-punkten Björkekärrs träffpunkt Iskällarelidens träffpunkt Kaggeleds träffpunkt Kallebäcks träffpunkt Lundens träffpunkt Den mest välbesökta träffpunkten valdes ut till studien. 11 Syfte och metod 12 6

7 Syfte med utvärderingen Att undersöka: Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas upplevda hälsa? Fysiskt, psykiskt, socialt Vilka grupper deltar i träffpunkternas aktiviteter? Hur ser deras hälsa ut? 13 Metod 1. Fokusgrupper med personal 2. Informationsmaterial 3. Observationer vid de tre mötesplatserna 4. En kvantitativ studie 5. En kvalitativ studie (En etikansökan gjordes innan utvärderingen startade) 14 7

8 Metod Deltagarnas perspektiv: Kvalitativ studie 16 semistrukturerade intervjuer (5-6 per träffpunkt) 9 observationer (3 per träffpunkt) En kvantitativ studie Enkät med frågor (n = 137) Tre självskattningsformulär (övergripande psykisk hälsa, livstillfredsställelse, välbefinnande) 65 % svarsfrekvens intervjuer Intervjuer 5 i Centrum, 5 i Örgryte-Härlanda, 6 i Västra Göteborg 10 kvinnor, 5 män, 1 transperson år Genomfördes i hemmet (5), på träffpunkten (8) eller via telefon (4) 16 8

9 Resultat 17 Personalens perspektiv 18 9

10 Arbetssätt - synsätt Pedagogisk grundsyn Fokus på att främja aktiviteter och relationer Välkomnande Alla är välkomna, stärker gemenskap, motverkar klickbildningar Olika ord som används: deltagare, gäster Arbetar med att skapa delaktighet 19 Att involvera deltagarna 20 10

11 Att involvera deltagarna Uppmuntrar delaktighet, spontant eller strukturerat. Deltagarstyrda aktiviteter. Vi vill inte duka upp färdiga smörgåsbord med aktiviteter utan så långt det går tillsammans med deltagare skapa innehållet i verksamheten. Vi deltar i aktiviteter när möjlighet finns, men vi är sällan själva med och leder en aktivitet.däremot är flera av deltagarna ledare av aktiviteter. (ur Praxisteori) Volontärer. 21 Att främja delaktighet Vi säger ju det vid varje gemenskapsträff att har ni någonting med er någon text eller något foto. Och det har de ofta sist kom det någon som sjöng en liten visa Du vita lilla duva. och vi pratade om Syrien. Och några brukar spela piano och gitarr. Det här är ju ett ställe där man kanske pratar mycket och det är då man syns, om man är med på Äntligen måndag och håller ett föredrag. Nu har vi gjort en öppen inbjudan till folk som vill vara med och dela med sig av konst eller hantverk eller om man skriver något

12 Vilka är deltagarna? De som bor kvar hemma (mest) ( Det här med att de blev ivägskrämda när husets gäster kom hit vad handlade det om?) Alltså, jag tror att det kan handla om att en del kan känna lite obehag för att det är för mycket rullstolar, någon måste matas, inte mycket men lite dregel kanske. Även personer med demenssjukdom Främst kvinnor Det var en lång period när vi diskuterade hur vi skulle få in mer män i våra verksamheter och vi har pratat om vilka programpunkter vi ska lägga nu när det har börjat komma lite män så märker man ju också att män drar mer män de tipsar varann. 23 Meningsfullt och roligt Kontakten med människor Varierat Fritt Vi har en jättefrihet på det här jobbet. Har ingen chef som säger så här ska det se ut. Det är ett salutogent ledarskap. Lärorikt Jag har aldrig tråkigt på jobbet. Man får till sig spännande tankar vi utbildar oss på vår arbetsplats. Meningsfullt C. nu är jag inte osynlig längre. Bara att få det till sig 24 12

13 Utmaningar Brist på utrymme Om gruppen blir för stor Hitta tid till planering och reflektion Personliga utmaningar Det är så många år mellan mig och en som är nittio, så jag får nästan forska, ta reda på fakta. Vad tittade de på, vad lyssnade de på när de var unga, hur ser de på världen? 25 Att bidra till deltagarnas hälsa Genom att bidra till nya sociala kontakter Bidra till stärkt självkänsla Bidra till mening Hålla hjärnan igång Stärka fysisk hälsa Det här med att komma ut också. Att också gå hit, det kan ju också förebygga fallolyckor [ ] detta blir ju faktiskt en heldagsutflykt, att bara ta sig till restaurangen. Att tänka vilken blus eller skjorta ska jag ha på mig idag? Ska jag ta slips och ska jag ta brosch. Personer som brutit sin sociala isolering, börjar prata med en granne här som hen aldrig har pratat med innan

14 Deltagarnas perspektiv 27 Vad erbjuder träffpunkterna? Träffpunkterna är ett positivt socialt sammanhang som skapar möjligheter till aktivitet, stimulans och sociala relationer. möter människor som man annars inte skulle komma i kontakt med hittar nya vänner och minskar sin upplevelse av ensamhet möter personal som är positiva, som skapar förutsättningar för sociala relationer

15 Vad erbjuder träffpunkterna? MOTIV ATT GÅ DIT De främsta motiven till att gå till träffpunkterna var för att delta i en viss aktivitet (80 %) eller att träffa andra (67 %) I intervjuerna framkom att många gick dit för att känna sig mindre ensamma, få stimulans och glädje eller för att känna sig behövda. Jag blev ju väldigt ensam (efter pensioneringen) och i och med att min särbo gjorde slut så blev jag ju ännu mer ensam. Även för att möta positiva människor, bemötas med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 29 Vad erbjuder träffpunkterna? HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? De flesta hade hittat till träffpunkten via en vän eller bekant (43 %). Det var en som tipsade om mötesplatsen tror det var en på gatan. Och så gick jag dit och ställde mig och tittade in i salongen och tittade in över havet av damer. Inte en karl. ( Vad tänkte du då?) Här går jag inte in. (skratt)

16 Vad erbjuder träffpunkterna? forts HUR HITTADE DE DIT och VAD GJORDE DE DÄR? Den vanligaste typen av aktivitet som deltagarna ägnade sig åt var en fysisk aktivitet (57 %) tätt följt av kulturella (45 %) och sociala aktiviteter (42 %). 31 Vad erbjuder träffpunkterna? forts MOTIV till att delta Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig

17 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA De flesta som gick till träffpunkterna var stammisar. 75 % av deltagarna hade gått till sin träffpunkt i minst ett år. En tredjedel hade gått dit i mer än tre år. De flesta gick till träffpunkten en gång (52 %) eller flera gånger i veckan (41 %). Merparten deltog endast i aktiviteterna på en träffpunkt (58 %) men relativt många gick till fler ställen (42 %). 33 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. HUR LÄNGE OCH HUR OFTA Personalen på en av träffpunkterna pratade om träffpunkten som en mellanstation, dit personer skulle komma för att hitta nya kontakter och sen gick vidare till andra platser. Denna bild stämmer inte med det resultat som framkom i studien. De flesta slutar inte att gå till träffpunkten även om de finner nya vänner. Detta skapar ett dilemma då vi vet att gruppen äldre ökar i framtiden men att resurserna inte kommer att öka i motsvarande takt. Kommer alla att få plats? 34 17

18 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Inte så många negativa synpunkter. De flesta är positiva. Ja det är det bästa som de uppfunnit nån gång. Det håller pensionären vid liv, det kan jag upplysa om. Synpunkterna handlade om ljudförhållanden, att en lokal var lite för liten för att rymma alla, samt önskemål om aktiviteter på kvällar och helger och mer rock n roll. De allra äldsta som intervjuades var mest intresserade av den sociala samvaron. 35 Vad erbjuder träffpunkterna? forts. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR forts. Det faktum att träffpunktsdeltagarna utgör en mycket heterogen grupp, bidrar till att träffpunkterna behöver möta en stor variation av behov och intressen. Deltagarna tillhör två generationer med tanke på det stora åldersspannet. Även om alla intressen inte utgår från ålder, kan åldern ändå sätta gränser för vad man orkar och klarar av i fysiskt hänseende. En lösning på det här dilemmat är att göra lite mer som Mötesplats-Kulturhus gör, där verksamheten till stor del bygger på självstyrande grupper

19 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? ÅLDERSPROFILEN Medianåldern bland dem som hade fyllt i enkäten var 75 år ( år). Åldersprofilen varierade något mellan träffpunkterna, där Åkershus träffpunkt hade de äldsta deltagarna medan Mötesplats-Kulturhus hade de yngsta. Detta kan förklaras av att Västra Göteborg har en större andel i befolkningen som är över 65 år jämfört med de andra två stadsdelarna (19 % jämfört med 15 %). 1% 2% 17% 37% 43% yngre än Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. KÖNS- OCH GENUSMÖNSTER Gruppen utgjordes främst av kvinnor. 117 kvinnor (86 %) 17 män (12 %) 2 transidentitet (2 %) 38 19

20 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDELEN MÄN Männen är underrepresenterade på träffpunkterna jämfört med statistiken för de tre stadsdelarna och även för staden som helhet. Detta gäller både om man tittar på hela gruppen över 65 år eller jämför med andelen män mellan 75 och 84 år. Kvinnodominansen på träffpunkterna har även påpekats som ett problem i en kunskapsöversikt om hälsosamt åldrande (Karp m fl., 2013). 39 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL ENSAMSTÅENDE Även om det finns stora likheter mellan de stadsdelar som ingick i undersökningen varierar förutsättningarna något. Andelen ensamstående över 65 år var lägre i Västra Göteborg (37 % jfrt. med 58 % i Centrum och 60 % i Örgryte-Härlanda) Träffpunkterna verkar främst attrahera ensamstående och änkor/änklingar. Två tredjedelar av dem som deltog i studien var det. 32% 33% ensamstående gift/sambo/pa rtner änka/änkling 35% 40 20

21 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL UTLANDSFÖDDA Andelen utlandsfödda som deltog i studien var 10 %. Andelen var lägre än genomsnittet för befolkningen i Centrum och Örgryte-Härlanda, vilket talar för att den gruppen är underrepresenterad på de träffpunkter som ingick i utvärderingen. Det kan eventuellt bero på att fler utlandsfödda gick till andra träffpunkter eller att fler i denna grupp inte besvarade enkäten på grund av språksvårigheter. Tidigare studier pekar på behovet av att nå äldre personer som har flyttat till Sverige (Karp m fl., 2013) då denna grupp ökar i samhället och sociala kontakter utanför familjen har visat sig vara viktiga för upplevelsen av social inkludering och tillgång till samhällets välfärdstjänster (Mac Innes, 2015). 41 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? JA Deltagarna i utvärderingen hade högre utbildning än genomsnittet för åldersgruppen (35 % högskola, 30 % gymnasium eller läroverk, 24 % grund- eller folkskola, 12 % annan). De flesta som gick till träffpunkterna hade god psykisk hälsa och ett gott välbefinnande Men Välbefinnandet hade kanske påverkats av att de gick till träffpunkten Utbildningsnivån avspeglade troligtvis befolkningsstrukturen i de stadsdelar som ingick. Dessutom kan en behöva ett nytt socialt sammanhang även om en har högre utbildning

22 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? NEJ Deltagarna uppgav fler hälsoproblem, högre grad av funktionsnedsättning och nyttjade hemtjänst i större utsträckning än genomsnittet för åldersgruppen (i staden). 43 Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL MED SJUKDOMAR/HÄLSOPROBLEM 34% 37% nej ja en ja flera 29% 63 % hade minst en sjukdom bland deltagarna vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen år uppgav dålig hälsa

23 ANDEL MED HEMTJÄNST Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. 1% 16% Nej Ja med städning, inköp och dyl. Ja med annat 83% 17 % bland träffpunktsdeltagarna använde hemtjänst vilket kan jämföras med att 10 % av gruppen 65+ hade hemtjänst i Gbg. Andelen var hög även jämfört med gruppen år i två av 45 de aktuella stadsdelarna (Vä Gbg och Ö-H). Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. NÅR MAN FRÄMST DE RESURSSTARKA? Forts. Deltagarna var i större utsträckning ensamma (utan partner) än genomsnittet för de stadsdelar som ingick i studien. Men deltagarna gav uttryck för ett gott välbefinnande och god tillfredsställelse med livet, vilket talar för att man kan må ganska bra trots problem med hälsan. Vi vet inte om deltagarnas välbefinnande hade påverkats av deltagandet på en träffpunkt eller om statusen var densamma innan

24 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Träffpunkterna verkar främst spela roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera av intervjupersonerna berättade att de hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå dit. Träffpunkten hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang som de kände en tillhörighet till. Träffpunkten upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner här och några även träffat nya partners. 47 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Psykisk hälsa Sociala kontakter 17% 14% 19% 7% inte alls lite grand 29% 40% 32% 42% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 48 24

25 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. DE FLESTA MÅDDE BÄTTRE De allra flesta uppgav att de mådde bättre sen de började gå till träffpunkten (96 %). Tjugonio procent upplevde att de mådde lite bättre, medan så många som två tredjedelar (67 %) uppgav att de gjorde det i ganska hög eller mycket hög utsträckning. Detta resultat är i linje med resultatet från studien som visade att en förebyggande verksamhet med seniorträffar bidrog till att främja hälsan hos en grupp över 80 år (Gustafsson, 2012). 49 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Mår bättre 28% 4% 29% inte alls lite grand 39% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 50 25

26 Träffpunktens bidrag till hälsan Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) Håller igång! (fysisk motion) Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen. Jag hade en depression strax efter maken dog. Då hade jag panikångest och fick gå till doktorn. Så började jag gå dit och mår mycket bättre. 51 Samband mellan livstillfredsställelse och att ha en partner eller ej (n = 119) ensamstående gift/sambo/partner änka/änkling extremt låg låg något lägre än medel genomsnittlig hög mycket hög 52 26

27 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. BIDRAG TILL DEN FYSISKA HÄLSAN OCH HÄLSOVANOR Det var färre som upplevde att träffpunkten hade bidragit till deras fysiska hälsa eller hälsovanor än deras psykiska hälsa eller sociala kontakter. Det fanns dock tydliga samband mellan upplevelsen av träffpunktens betydelse ur såväl fysiskt, psykiskt som socialt hänseende. De som upplevde träffpunktens betydelse som hög i ett avseende gjorde ofta det i något annat avseende också. 53 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR Alkoholkonsumtionen varierade bland deltagarna på träffpunkten. Mer än hälften drack mer sällan än en gång i veckan eller aldrig (55 %) samtidigt som drygt en fjärdedel drack oftare än en gång i veckan (28 %). 12% 7% I princip dagligen 21% Några ggr i veckan En gång i veckan 43% 17% Mer sällan Aldrig Gruppen som drack ofta var främst de med partner

28 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ALKOHOLVANOR forts. Att dricka varje dag kan innebära att personen bara tar ett glas vin till maten varje dag eller dricker mycket mer än så. Risknivån ligger på nio glas i veckan för kvinnor och 14 glas för män. Nationella data visar på en ökad konsumtion bland äldre på senare år och att de alkoholrelaterade skadorna har ökat (Ramstedt & Raninen, 2012). 55 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET De flesta av deltagarna svarade att de inte upplevde en besvärande ensamhet (62 %), men relativt många gjorde ändå det ibland (31 %) eller ofta (7 %). Ett viktigt motiv till att gå till träffpunkten var just för att slippa ensamheten och få kontakt med andra människor. Det finns omfattande forskning om ensamhet, social isolering och negativa effekter av ofrivillig ensamhet. Ensamhet hänger ofta samman med låg självkänsla (Andersson, 2011). Det finns en studie som visar på risk för förtidig död på grund av brist på positivt engagemang i familj, vänner eller sociala grupper (Mellqvist Fässberg m fl., 2012)

29 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET forts. Det resultat som har framkommit i den här studien om träffpunktens betydelse för minskad upplevelse av ensamhet och som socialt sammanhang ligger i linje med en nyligen genomförd studie i Trollhättan. Slutsatserna från den är att deltagandet vid mötesplatser ger struktur i vardagen, skingrar ensamheten och bidrar till en känsla av gemenskap. Det finns ett emotionellt värde i de band som etableras där även om de är så kallade tunna band av relativt ytlig karaktär(henning, Svensson och Åhnby, 2015). 57 Rekommendationer Fortsätt att satsa på den förebyggande verksamheten och träffpunkter som är öppna för alla äldre. Detta bidrar sannolikt till att motverka social isolering och annan psykisk ohälsa och skapar samtidigt attraktiva platser som pigga pensionärer vill vara en del av. På ett par av träffpunkterna tar personalen upp lokalerna och sin egen tid som en begränsad resurs. Då gruppen äldre kommer att öka under de närmaste åren bör kommunen fundera över hur man kan skapa plats för fler i framtiden. Här behövs sannolikt både en resursförstärkning vad gäller lokalyta och personal, samt en utveckling av den förebyggande verksamheten för att nå så många som möjligt

30 Rekommendationer forts. Diskutera satsning på hälsopromotion till breda grupper eller mer selektivt inriktade insatser till specifika riskgrupper. Undersök möjligheten att nå fler män samt fler utlandsfödda. Utvecklingen av den förebyggande verksamheten kan ske genom ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personal som arbetar på olika ställen. Diskutera vilka för- och nackdelar som en professionalisering av träffpunktsarbetet skulle kunna innebära så att det varma klimatet och personliga förhållningssättet som finns idag inte går förlorat. 59 Rekommendationer forts. För att evidensbasera träffpunktsverksamheten kan en enkel uppföljning göras för att beskriva vilka personer som deltar i den samt fånga upp deltagarnas perspektiv på verksamheten. Förslag på en framtida studie är att följa en grupp nya deltagare över tid utifrån deras fysiska, psykiska och sociala hälsa och jämföra dessa uppgifter med en matchad kontrollgrupp. Dessa uppgifter kan även användas för en hälsoekonomisk analys (om man t ex tar med hur mycket vård, omsorg och service personerna använder sig av över en längre tid)

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa Mostphotos Lisbeth Lindahl, 26 maj 2016 1 Äldres hälsa och det förebyggande arbetet Dagens äldre har bättre hälsa

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015 TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Elisabeth Rindom, FoU i Sörmland Carina Forsman Björkman, FoU i Sörmland FoU i Sörmland 2015-11-16 Innehåll Syfte och mål med projektet... 3

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Sammanställning träff 6

Sammanställning träff 6 Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering

Läs mer

Välkommen till Skogens förskola

Välkommen till Skogens förskola Utbildningsförvaltningen Hyacintvägen 9 343 35 Älmhult Tuvan 0476-552 90, 072-383 58 61 Gläntan 0476-550 35, 072-381 58 02 Kotten 0476-550 05, 072-381 57 75 Välkommen till Skogens förskola För att starten

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Berättelsen om Selma

Berättelsen om Selma Berättelsen om Selma Om hur sex professioner vill bidra till en bättre äldreomsorg Innehåll Selmas vardag... 1 Allt hänger ihop för Selma... 1 Vi kan bidra mer till Selmas hälsa... 2 Alla i ett team bidrar

Läs mer

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012 Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016 Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Therese Rostedt 22 mars 2016 Underbara ungdomar som gillar våra UM Fantastisk personal på UM som gör ett bra och viktigt jobb Intresserade och engagerade

Läs mer

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem. 1 (6) 2013-01-22 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (6) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg

Läs mer