Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning. Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning. Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning"

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin april 2011 Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning EK-gruppens framgångsrecept KBT-program mot ryggont Höjd ribba med akademiska vårdcentraler D-vitamin nya dundervitaminet, eller?

2 AVC har kastat loss Landstingets högsta ledning har med en stor och särskild satsning beslutat att etablera akademiska vårdcentraler (AVC) för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling. Syftet är både att höja vårdens kvalitet och att utveckla universitetssjukvårdens roll och organisation i primärvården. Ett långt och ihärdigt arbete har nu burit frukt. Redan 2005 introducerade CeFAM idén om vårdcentraler (då AKC) med ett utökat uppdrag kring utbildning, utveckling och forskning. Trots att det nya arbetssättet har varit uppskattat har idén inte nått sin fulla potential i avsaknad av en tydlig finansiering, och därmed en kraftfull struktur och ledning. Under har AVC-konceptet efterhand med stor framgång förankrats i ledningen på olika nivåer för våra båda huvudmän Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Vi kan nu med starkt stöd och på direkt uppdrag gå vidare i uppbyggnaden av en primärvård som på sikt kommer att bli en naturlig del av länets universitetssjukvård. Universitetssjukvården i Stockholms län består av verksamhet både i primärvård och vid sjukhus. Den har fyra huvudsakliga uppgifter sjukvård, utveckling, forskning och utbildning vilket innebär delat och ibland komplext ansvar för ledning och finansiering. CeFAM:s uppdrag omfattar primärvårdens alla aktörer inom både vård och utbildning. Med AVC ska vi vara lärosätenas förlängda arm ut i primärvården och ansvara för att utveckla framtidens universitetssjukvård. Grunden för bra klinisk forskning och utbildning är en väl, fungerande vård varför nära samverkan med alla vårdaktörer är helt avgörande. De akademiska vårdcentralerna (AVC) är till för att stärka och utveckla: Framtidens primärvård ur ett för akademi och vård gemensamt perspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning för läkare, sjuksköterskor, sjuk gymnaster, arbetsterapeuter, specialistsjuksköterskor, socionomer, psykologer och andra, nära patienterna och nära befolkningen. Klinisk och patientnära forskning inom bland annat medicin, vårdvetenskap, rehabilitering, folkhälsovetenskap och prevention. Fortbildning av vårdgivare, lärare, handledare och forskare. Utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i det patientnära arbetet. AVC har kastat loss och nu börjar vi nästa fas i uppbyggnaden av en primärvård med ett bredare och närmare samarbete med universitet och högskolor. Vi stärker på så sätt CeFAM:s roll genom att behovet av en erfaren samordning och ledning ökar. Behovet ökar också av ett centrum som ger tillgång till alla de resurser och expertkompetenser som behövs för att Stockholm ska få en ledande universitetsprimärvård. Detta nummer av AHA! är fylld med inspirerande läsning kring var vi står i dag och vägen framåt. Gunnar Nilsson Professor, biträdande verksamhetschef och programdirektor för läkarprogrammet vid KI. E-post:

3 jaamis där REHABINSATSER gör STöRST nytta SID 4 lära för LIVET EMPowERMENT SID 5 innehåll NU vässas DISTRIKTSLäKARNAS fortbildning SID 6 DIABETES osynliga komplikationer SID 9 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT HEMLIGHETEN BAKom EK-GRUPPENS FRAMGåNG SID 10 PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER ExTRAKURS om hälsosamtal MED 75-åRINGAR SID 12 aha!! reflektioner! KBT-program hjälper fler med rygg- och NACKont tillbaka till jobbet sid 14 NykoMLING SKA täcka KUNSKAPSLUCKor i sydost SID k u ! n! s a p k året som gått SID höjd RIBBA MED AKADEMISKA vårdcentraler SID 19 D-VITAMIN nya DUNDERVITAMINET, ELLER? SID 20 UNDERNäRING lättare ATT förebygga än ATT bota SID 22 TVå VINNARE när RISK för UNDERNäRING BEDöMDES SID 26 FLER MEDARBETARE BEHöVS TILL VISS SID 28 ny REGELBok om ASTMA och kol SID 29 3

4 Uppdaterat material för gruppundervisning Nu finns ett omarbetat gruppundervisningsmaterial för personer med typ 2-diabetes, som överensstämmer med de nya nationella riktlinjerna för diabetes. Materialet består av en manual och ett 70-tal powerpoint-presentationer. För dig som har gått utbildningen Kom i gång med grupputbildning på din vårdcentral och har ett äldre material, kostar uppdateringen inte något extra. Övriga får materialet i samband med utbildningen som ges i september. Materialet kan beställas av kurssekreterare Ann Nikolausson, tfn: eller e-post: Digitalt nyhetsbrev fråncefam direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på se och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. JAAMIS där rehabinsatser gör störst nytta 3 maj Med den så kallade JAAMIS-modellen öppnas möjligheter att utvärdera för vilka diagnos/problemområden insatta rehabiliterings- och behandlingsinsatser ger störst effekt och gör nytta. Alla rehabenheter i länet ska från och med 1 juli använda JAAMIS vid målformulering tillsammans med patienten. CeFAM erbjuder därför utbildning i hur man använder modellen. Föreläsare: Anneli Wickström och Kim Siljebäck, ReAgera. Datum: 3/5, kl Plats: Hallonbergsplan 7, Sundbyberg. Kom igång med omvårdnadsdokumentation Boka en tid, så kommer vi till er arbetsplats Fortbildningen som vänder sig till dig som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården, är verksamhetsförlagd för att så att många som möjligt ska kunna delta. Är du intresserad? Kontakta Susanne Hellström, e-post: tfn: eller

5 Lära för livet empowerment maj Obesitasdagar Terapisvikt efter kirurgi: ett multidisciplinärt problem? maj Stockholms obesitasdagar är ett årligen återkommande symposium som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, dietister och annan sjukvårdspersonal med intresse för modern obesi tasbe handling. Symposiet kommer denna gång att bland annat belysa områden som: Vad göra när kirurgisk behandling ger otillräcklig effekt? Åldersaspekter på obesitasbehandling finns en övre gräns? Pulver eller piller? HJÄLP! Tycker du att det är svårt att hjälpa patienter att gå ner i vikt, börja röra på sig, sluta röka kort sagt ändra livsstil? Har du funderat över din pedagogik eller dina metoder vid motiveringsarbete? LUC-D har en unik utbildning som kombinerar teori och praktik inom ämnet beteendeförändring. Utbildningen bygger på filosofin bakom begreppet empowerment. Utbildningen tar upp samtalsmetodik, patientcentrering, motivation och vuxenpedagogik upp. Under handledning får du i liten grupp träna en modell för beteendeförändring, så att du har ett verktyg att använda i ditt arbete med patienter. Tidigare kursdeltagare vittnar om nyttan av att betrakta sitt eget arbetssätt och tryggheten i att göra det med en erfaren handledare. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med att påverka livsstil och beteende. Datum: 23-24/5 + 2/9. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller e-post: Första dagen ägnas åt föreläsningar samt paneldebatt där experter inom respektive område medverkar. Andra dagen består av flera parallella workshops inom kirurgi, medicin samt primärvård. Plats: Stockholm city conference center, Norra Latin. Anmälan: 5

6 Med 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare som även arrangerar fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden, ett antal vårdutvecklingsledare och med en samordnare som spindeln i nätet ska fortbildningen för distriktsläkarna lyftas och inta en tätposition. Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning FORTBILDNINGSSAMOR 13 klinisk verksamma distriktsl fortbildningsamordnare arrang fortbildning åt cirka 1100 kolleg 9 geografiska områden. I råd m representanter från varje områ med flera läggs program för va termin upp som därefter sprids distriktsläkarna på vårdcentral Centralt är att distriktsläkarnas fortbildning är ett svar på ett behov från fältet. Det säger Jan Hasselström på CeFAM, specialist i allmänmedicin och klinisk farmakologi, och ny fortbildningsledare för cirka 1100 distriktsläkare i länet. Sin nya roll ser Jan lite som spindeln i nätet mellan olika aktörer. Jag ska samordna fortbildningen och skapa förutsättningar för att den kan genomföras, vara ett stöd och inte minst lyssna och fånga upp behov och önskemål. Ansvar och inflytande flyttas ut CeFAM:s modell för distriktsläkarnas fortbildning innebär att ansvar och inflytande som är placerad långt ut bland dem som verkligen ska ta hand om patienterna vävs samman med kunskap och synpunkter från akademi uppdragsgivare och omvärld. Tanken är att vi ska få en gemensam grund med stor valmöjlighet. Arbetssättet borgar för att vi kan använda resurser mer effektivt, se till att tillgången är god och få ett kursutbud med tyngd och hög kvalitet, säger Jan Hasselström. Modellen bygger på att det finns 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare på olika vårdcentraler i länet, som viss tid även arbetar med att arrangera fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden. I råd med representanter från varje område läggs program för varje termin upp. Program och inbjudningar sprids därefter till kollegorna på vårdcentralerna. Till sin hjälp har de Jan Hasselström, men även vårdutvecklingsledare och forskare centralt på CeFAM som Jan har ett nära samarbete med. Vårdutvecklingsledarna erbjuder bland annat kurser till distriktsläkarna inom ämnen som astma/kol, smärta, ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. Fortbildningssamordnarna får även stort stöd från medicinskt kunskapscentrum, MKC, säger Jan Hasselström. VID FORTBILDNING Distriktsläkare från varje fortbildning cirka 5 efter Här har de möjlighet att ta del av det senaste ino riktlinjer och i vissa fall k journaldata från den egn Föreläser gör kollegor, r vecklingsledare, forskar 6

7 Riktlinjer, vårdprogram och SBU-rapporter, uppdrag från beställare, läkemedelskommitéer med flera DNARE äkare/ erar or i ed de, rje till erna. FORTBILDNINGSLEDARE Samordnar fortbildningen och skapar förutsättningar för att den kan genomföras. Är stöd för olika aktörer. Att lyssna och fånga upp behov och önskemål är annat viktigt. Centralt på CeFAM Forskare samt fortbildningsledare och vårdutvecklingsledare inom andra professioner. Lokalt i primärvården VÅRDUTVECKLINGS- LEDARE Distriktsläkare med spetskompetens inom områdena astma/kol, smärta och ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. De erbjuder bland annat kurser för distriktsläkarna i de 9 geografiska områdena. STILLFÄLLET område bjuds in till middagar per termin. träffas, diskutera och m olika ämnen, oppla ihop det med a vårdcentralen. emittenter, vårdute med flera. Den bärande idén är att distriktsläkarna ska kunna träffas och få en fortbildning baserad på evidens, riktlinjer med mera och som är kopplad till det egna utvecklingsarbetet. Kombinationen är viktig för att öka intresset och förståelsen, säger Jan. Ofta deltar även remittenter i närområdet på fortbildningarna. Att läkare i en vårdkedja tillsammans angriper ett problem kan vara ett fruktbart sätt att nå förändringar som annars kan vara svåra att genomföra, säger Jan Hasselström. Ett par gånger per termin samlas alla fortbildningsamordnarna till det så kallade Stockholms Allmänläkarkollegium, där även informationsläkare från MKC och ST-läkare deltar. Allmänläkarkollegiet är dessutom läkemedelskommitténs expertråd i allmänmedicin. Nära arbetsplatsen En framgångsfaktor är att se till att fortbildningen är placerad nära läkarnas arbetsplats. Och det behövs, för enligt Läkarförbundets årliga fortbildningsenkäter hamnar distriktsläkarna i landet ofta i botten vad gäller fortbildningstid utanför den egna arbetsplatsen. 7

8 Orsakerna bakom är säkert flera, men både utbud och tillgången till lokal i närområdet är viktiga i sammanhanget. Till skillnad från sjukhusläkare som kan gå till en aula och ta del av interna föreläsningar och utbildningar, har vi inte samma möjlighet. Vi jobbar därför på att hitta fler lokala arenor, säger Jan Hasselström. Förutom att vara fortbildningsledare arbetar Jan som distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och forskar. Dessutom är han starkt engagerad i läkemedelsfrågor. I många år har han arbetat med förskrivningsstöd, information och utbildning till vårdpersonal i sin roll som informationsläkare och ordförande i läkemedelskommittéernas fortbildningsutskott. Han är också en av initiativtagarna till EK-gruppen (se sidan 10). På frågan om det finns det någon plats för läkemedelsindustrin i fortbildningarna är Jan Hasselström bestämd: Jag tycker vi ska stå på egna ben. Industrin är bra på att tillverka bra och säkra läkemedel. Men när det gäller basen i fortbildningen är det professionens behov som ska styra. Och jag tycker det blir bättre och gör mest nytta när vi, med ett brett obundet perspektiv, ansvarar och håller i den. Han menar att industrin sällan har det breda perspektivet som en aktuell SBU-rapport ger som utgångspunkt. Sådant ska vi ha med. Vi ska bottna i det som är granskat och har evidens, säger Jan Hasselström. Under våren ska Jan samla fortbildningssamordnarna och de ämnesspecifika vårdutvecklingsledarna och diskutera behov och fortsatta aktiviteter. På agendan finns även att ta kontakt med uppdragsgivare med flera. Att utveckla en databas med kvalitetsdata för primärvården står högt på önskelistan på lite längre sikt. Fortbildning och kvalitetsarbete kräver fakta om verksamheten. En väl utvecklad databas kan ge oss en fantastisk möjlighet att studera behandlingen vid olika sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, depressionssjukdomar och problem med rörelseapparaten, säger Jan Hasselström. Ett bra exempel på hur den faktiskt kan byggas upp och hur den sedan kan användas praktisk i det egna kvalitetsarbetet och fortbildning är EK-gruppens upplägg. Det konceptet ser jag gärna att vi bygger vidare på. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: Anna ödliúnd Kontakta: 13 lokala fortbildningssamordnare för 9 områden Norrtälje Lovisa Hagstedt, Norrtälje Södra vårdcentral Nordost Anna Ugarph-Morawski, Capiocity vårdcentral Lidingö Nordväst (FB-råd Nordväst) Anna Källkvist, Vårdcentral Kronan Sundbyberg Västerort Evy Adler, Tranebergs vårdcentral Katarina Eckerbom, Tranebergs vårdcentral Centrala staden Cecilia Ryding, Kvartersakuten Surbrunn Anders Loohagen, FLG Odenplan Södra Stockholm Monica Christiansson, Mottagningen Sjöstaden Sydost (Nacka Värmdö allmänläkarklubb) Ulf Eklund, Boo vårdcentral Sydsydost Maria Warenmark, Bollmora vårdcentral Sydväst-Södertälje (EK-gruppen) Christer Norman, Salems vårdcentral Pierre Bergensand, Stuvsta vårdcentral Ramin Zarrinkoub, Storvretens vårdcentral 8

9 Möter du människor från olika kulturer? 26 maj I den här utbildningen får du kunskap om hur du kan anpassa diabetesvård och utbildning till personer med olika kulturella bakgrunder. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med personer från olika kulturer. Datum: 26/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Diabetes osynliga komplikationer 25 maj För att lyfta fram osynliga komplikationer vid diabetes, erbjuder vi dig en utbildningsdag om depression vid diabetes, gastropares och hur den sexuella hälsan kan påverkas vid diabetes. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvård. Kursinnehåll: Depression i samband med diabetes. Diagnostik och behandling där fokus läggs på bemötande och omhändertagande av deprimerade personer med diabetes. Gastropares i samband med diabetes, symtom och behandling. Sexuell dysfunktion i samband med diabetes. Bemötande och omhändertagande av patienter med sexuell dysfunktion. Datum: 25/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Mat och diabetes Fördjupningskurs, 17 maj Kursen tar upp det senaste inom mat vid typ 2- diabetes, exempelvis vilka rekommendationer som gäller i dag, vilken kost som rekommenderas till personer med diabetes och vilken evidens som finns för kostråden. Vi fördjupar oss i hur kostrådenser ut i praktiken, vilka livsmedel och matvanor som motsvarar kostrekommendationerna. Målgrupp: Vårdpersonal i primärvården med grundläggande kunskaper som vill fördjupa och bredda kunskaperna kring mat och diabetes. Kursinnehåll: Kostrekommendationer vid diabetes. SBU-rapporten Mat vid diabetes. Kostbehandling i praktiken. Modedieter. Kostbehandling till äldre med diabetes. Hur når man fram med kostråden? Datum: 17/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: 9

10 Hemligheten bakom EK-gruppens framgå kvalitet hela vägen från rådata till nya ri För EK-gruppen i sydvästra Stockholm handlar det om mycket mer än att erbjuda fortbildning. Deras upplägg med föreläsningar som varvas med kvalitetsdata från egna vårdcentraler, och projekt om hjärtsvikt, ryggbesvär och infektioner har växt till ett lyckat koncept som ger distriktsläkarna stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster. drivna Här är distriktsläkarna i EK-gruppen som låter utbildning och kvalitetsarbete mötas i ett unikt koncept: från vänster Christer Norman, Pierre Bergensand och Ramin Zarrinkoub. I EK-gruppen ingår även Per Wändell, Jan Hasselström, Malin Gadd och Emma Gräf. Program fram till sommaren 29 april, kl Tema: Alkohol. Föreläsare: Charlotte Hedberg, Johan Franck. 27 maj, kl Tema: Ryggsjukdomar och resemedicin. Föreläsare: Tomas Reigo, Odd Lindell, Urban Hellgren. Plats: Folkets hus i Huddinge. Anmälan: När EK-gruppen, som arbetar med fortbildning och kvalitetsarbete för distriktsläkarna i sydvästra Stockholm, bjuder in till seminarium drar det alltid fullt hus. Vad är då hemligheten? Vi har hittat en bra mix, med producentobunden fortbildning som integreras med kvalitetsarbete, bland annat patientjournaldata från 24 vårdcentraler och egna forskningsoch utvecklingsprojekt. Det säger Christer Norman, ordförande i EK-gruppen och distriktsläkare på Salems vårdcentral, som en av förklaringarna till populäriteten EK-gruppens 7 medlemmar träffas ungefär en gång i månaden, främst för att planera fortbildningen för distriktsläkarna i närområdet. Målet är att fortbilda inom hela allmänmedicinens breda fält och förbättra handläggningen av de vanligaste sjukdomarna och besvären, säger Pierre Bergensand, medlem i EK-gruppen och verksamhetschef på Stuvsta vårdcentral. En gång i månaden bjuder EKgruppen in alla distriktsläkare, SToch AT-läkare från 34 vårdcentraler, till fortbildning. Vanligtvis föreläser en sjukhusläkare eller annan kollega. Deltagarna får ta del av evidensbaserade underlag från exempelvis SBU där även läkemedelsanvändning vävs in. Ofta har EK-gruppen också tagit fram kvalitetsdata från de egna vårdcentralerna, inom ämnet som avhandlas. Många uppskattar pedagogiken med kollegial dialog, reflektion, 10

11 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT ng ktlinjer PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER kunskapsöverföring och egna evidensbaserade underlag där man kan få en överblick av medicinska data hos sina egna och andras patienter, och stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster, säger Christer. Kvalitetsdata från patientjournaler Arbetet med att ta fram kvalitetsdata startade i mitten av 1990-talet och leddes redan då av EK-gruppen. Ett stort problem i början var att ta ut och sammanställa data från primärvårdens journalsystem. Med hjälp av dataprogrammet Rave kunde man så småningom hämta uppgifter. Med några enkla knapptryckningar på datorn kan vi nu också göra sammanställningar med diagram och figurer av de parametrar man vill få fram, menar Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och databasansvarig. Utvecklingen av databasen har lett till att man i dag kan ta fram tillförlitliga data om diabetes, hypertoni, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer, stroke, KOL och astma, laboratoriesvar och läkemedelsrecept från ungefär 1,8 miljoner patientbesök på 24 vårdcentraler. Med hjälp av Rave finns goda möjligheter att identifiera riskgrupper, studera sambanden mellan sjukdomar och följa upp läkemedelsförskrivningen. En förutsättning är att adekvat information matas in och att detta görs systematiskt, säger Ramin. aha! Christer Norman ger exempel på hur programmet kan visa hur patienternas hälsotillstånd ligger i förhållande till rekommenderade riktvärden. Rave gör det möjligt att exempelvis titta på hypertonipatienters blodtryck. Man kan då se att blodtrycken förbättrats över tiden och att cirka 50 procent nu uppnår ett målblodtryck på 140/90 eller lägre. EK-gruppen är öppen för att fler vårdcentraler ansluter sig till kvalitetsdatabasen. Ju fler enheter som ingår desto säkrare kan analyserna bli och möjligheterna att identifiera små riskgrupper ökar, säger Pierre Bergensand. EK-gruppen erbjuder även platsbesök på vårdcentralerna för att diskutera kvalitetsdata och läkemedelsanvändning. Varje år bjuder medlemmarna dessutom in verksamhetschefer, kvalitetsansvariga läkare,! reflektioner! beställare med flera, till så kallade Hågelbydagar där kvalitetsarbete i primärvården diskuteras. Under årens lopp har gruppen också genomfört flera projekt för att belysa särskilt viktiga medicinska områden. Bland annat har man studerat handläggning av patienter med onda ryggar, cystit, magbesvär, hjärtsvikt, högt blodtryck, röntgenutnyttjande, tillgänglighet och laboratorieanvändning, samt gjort två infektionsstudier. Några projekt har resulterat i publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vill du veta mer? För att få en förändring krävs att man hittar nya grepp. text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: 11

12 Extra kurs för hälsosamtal med 75-åringar 17 maj med uppföljning 15 juni Hur kan vi på bästa sätt stödja patienter att förändra sina levnadsvanor? Två kurser i maj I en helt nytt utbildningsprogram har du möjlighet att lära dig mer om evidensbaserade metoder för att diskutera med patienter om levnadsvanor. Fram till sommaren arrangeras två, 2-dagarsutbildningar. Utbildningen Hälsosamtal med 75-åringar har under våren snabbt blivit fulltecknad. Därför har vi satt in ett extra kurstillfälle i maj med uppföljning i juni. Kursen vänder sig till dig som är distriktssköterska i primärvården inom Stockholms län. Syftet med hälsosamtalet är att stärka den äldres egna resurser och egenvårdsmotivation samt skapa kontakt och trygghet inför eventuella framtida behov. Datum: 17/5, kl med uppföljning den 15/6. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Anmälan: Via e-post: Om du har några frågor kontakta Susanne Söderhielm Blid på tel Målgrupp: Du som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården och som tidigare gått grundkurs i motiverande samtal. Datum: 2-3/5 och 4-5/5. Fler utbildningar planeras till hösten. Program: Dag Fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Dag Tobaksavvänjning Riskbruk alkohol Anmälan: klicka på kursanmälan. Kostnad: Kostnadsfritt. 120

13 Våld i nära relationer som chef kan du göra skillnad! 11 maj Bra bemötande, information i väntrummet och direkta frågor. Kan det vara så enkelt att upptäcka orsaken till det största folkhälsoproblemet hos kvinnor? Att som chef för en verksamhet lyfta upp ämnet våld i nära relationer på agendan och ge personalen mandat att ge våldsutsatta kvinnor ett professionellt bemötande, kan vara av avgörande betydelse. Målgrupp: Chefer på alla nivåer i primärvården. Föreläsare: Eva Sundborg, distriktssköterska och doktorand, CeFAM och Kristina Marttinen, processledare för införandet av Stockholms läns landstings handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Datum: 11/5, kl Plats: Medicinskt kunskapscentrum, Magnus Ladulåsgatan 65 A. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Arrangör: Medicinskt kunskapscentrum, MKC och CeFAM. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Folder till våldsutsatta kvinnor Nu finns en folder som vänder sig till kvinnor som har känt sig hotade, blivit slagna eller tvingats att ha sex mot sin vilja, med information om vart man kan vända sig om man behöver prata med någon. Foldern innehåller telefonnummer till organisationer som kan erbjuda hjälp och stöd. Materialet har skickats ut till vårdcentraler, vårdmottagningar med mera i länet. Fler exemplar kan beställas från Centrum för allmänmedicin, e-post: 13

14 Kognitiv beteendeterapi i kombination med ökad fysisk aktivitet kan vara en bra metod för att hjälpa personer med rygg- och nackbesvär att komma tillbaka till jobbet. Det visar en avhandling av distriktsläkaren Odd Lindell på Centrum för allmänmedicin. Trots att rygg- och nackont drabbar hundratusentals svenskar och är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, finns få fungerande behandlingar. Nu visar en ny avhandling från Karolinska Institutet att ett så kallat multimodalt KBT-program ökar chanserna för drabbade att komma tillbaka till arbetet. Jag har själv jobbat kliniskt med denna modell i nästan 20 år och sett många patienter bli hjälpta. Nu finns det även vetenskapligt stöd för att den fungerar, säger Odd Lindell, distriktsläkare och verksam på Centrum för allmänmedicin och forskaren bakom avhandlingen. Det multimodala KBT-programmet innebär att ett team med bland annat läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator erbjuder patienter fysisk träning i kombination med tanketräning som kan handla om avslappning, metoder för att hantera och förhålla sig till smärta eller övningar i problemlösning. Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga, säger Odd Lindell. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken. I forskningsstudierna deltog 125 patienter i åldrarna år som hade varit heltidssjukskrivna för ryggoch nackbesvär i mellan 6 veckor och 2 år. Halva gruppen fick genomgå det multimodala KBT-programmet. Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral Resultatet efter 18 månader visade att de patienter som ingått i programmet hade färre antal sjukskrivningsdagar och besök hos olika vårdgivare än gruppen som fick behandling på vårdcentral. Bästa förutsättningarna att återgå till jobb hade patienterna som varit sjukskrivna 6-12 veckor. Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig, och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, menar Odd Lindell. För att få reda på mer om riskfaktorer jämförde även forskarna de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Av avhandlingen framgår att de som hade långvarigt ryggont i högre grad var lågutbildade och hade arbeten som var fysiskt tunga och med högt tempo. De var också i större utsträckning överviktiga och konsumerade mer alkohol än genomsnittssvensken. Var ska då rygg- och nacksmärta bäst behandlas? Odd Lindell menar att primärvården har en central roll och att det är där patienterna initialt ska utredas, behandlas och erbjudas insatser för att förhindra en kronisk utveckling. I primärvården finns goda möjligheter till att ta hänsyn till biologi, smärtan och patientens psykosociala situation inklusive arbetsförhållanden. Men om förloppet blir långdraget eller patientens symtom är komplexa bör man enligt Odd Lindell kunna koppla in ett multimodalt KBT-team eller liknande. Teamen skulle med fördel vara knutna till vårdcentraler. Men där är vi inte i dag. I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. Det skulle vara en vinstlott för alla inblandade. Fler patienter skulle kunna återgå till arbetslivet, antalet återbesök och sjukskrivningsdagar skulle bli färre och resurser på olika vårdnivåer skulle kunna användas mer effektivt. Och det behövs. För utöver det personliga lidandet som rygg- och nackbesvär kan innebära, medför det även stora samhällsekonomiska kostnader. Ryggont kostar Sverige nästan 30 miljarder kronor per år. Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av dessa kostnader, medan rehabilitering hamnar på blygsamma 0,4 procent. Det borde vara tvärtom och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris 14

15 KBT-program hjälper fler med rygg- och nackont tillbaka till jobbet I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. 15

16 Med fortbildningsgruppen sydost är den sista vita fläcken på fortbildningskartan för distriktsläkarna i länet ifylld. Det behövs och vi ska erbjuda utbildningar som passar den kliniska verkligheten, säger Maria Warenmark, distriktsläkare på Bollmora vårdcentral och lokal fortbildningssamordnare. Nykomling ska tä kunskapsluckor i Gruppen har funnits sedan våren 2010 med första fortbildningstillfälle oktober Redan från första tillfället kom omkring 25 av de totalt 70 distriktsläkarna i det geografiska området, och antalet har sedan dess varit rätt konstant. Det är jättekul och visar att det finns ett stort intresse och sug efter bra obunden fortbildning i närområdet. Vi är sist ut, men har stora ambitioner, säger Maria Warenmark. Jobbet som distriktsläkare är ofta ett ensamarbete, den medicinska utvecklingen växer snabbt och behovet av distriktsläkare med rätt kompetens är stort. Därför behövs ett gemensamt forum för strukturerad kunskaps- och kompetensutveckling, där vi också kan träffas för att utbyta idéer och erfarenheter, menar Maria Warenmark. Hon är dock inte ensam om att spika programmet för fortbildningen i sydost. Det finns ett råd med representanter från fem av vårdcentralerna i området. Vi har lagt upp seminarierna fram till sommaren och börjat planera hösten som nästan är spikad. Ambitionen är också att vi ska ha med representanter, eller i alla fall kontaktpersoner, från 16

17 Så tycker deltagarna cka sydost Kurt Rönnlöf, distriktsläkare, Brandbergens vårdcentral Den här satsningen har jag längtat efter länge. Det har inte funnits någon bra möjlighet på många år för oss att mötas i vårt närområde och diskutera och förkovra oss. Jag uppskattar att utbildningen är obunden och att många av föreläsarna är våra remittenter. Men jag vill gärna ha in lite mer primärvårdsperspektiv, men det kanske kommer. Det vore även bra att fundera på hur vi ska förmedla kunskapen till kollegor som inte kunnat delta. Det är svårt för många att få tid att komma ifrån vårdcentralen. alla vårdcentraler i området, totalt tio stycken, säger Maria Warenmark. Från CeFAM och Medicinskt kunskapscentrum får gruppen stöd med administration, föreläsare, lokal med mera. Jag skulle även se fram emot att vi hade fler gemensamma aktiviteter mellan landstingsdelarna. Även om sydostgruppens arbete är i sin linda är Marias intresse för fortbildningsfrågor långtifrån nytt. Hon var exempelvis en initiativtagare till att dra igång ett fortbildningsnätverk i södra Stockholm. Det arbetet och de kontakterna har hon användning för nu. Det var nyttiga år och eventuellt kan vi fortsätta samarbeta med den södra gruppen. Maria menar dock att det inte nu är någon idé att jämföra sig med dem som haft etablerade fortbildningsnätverk i många år Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Fortbildningarna hålls på Handens närsjukhus den andra onsdagen i månaden. Hittills har man nästan uteslutande marknadsfört fortbildningarna via webbplatserna janusinfo.se, cefam.se och via e-post. Men för att locka fler distriktsläkare vet Maria att mer behöver göras. Därför planerar hon att ta fram ett programblad och även lägga upp kontaktuppgifter på CeFAM:s webbplats. En kontaktperson på varje enhet vore också bra för att komma ut med information snabbt och direkt. Det är svårt att sprida information på ett bra sätt och fånga upp önskemål. Jag tar därför gärna emot tips och idéer om hur arbetet kan utvecklas, säger Maria Warenmark. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris Lena Holm, distriktsläkare och med dr, Jordbro vårdcentral Det är bra ämnen och föreläsare, och värdefullt att kunna diskutera med kollegor. Föreläsningen om D-vitamin är jag särskilt intresserad av eftersom vi har många patienter på Jordbro vårdcentral som är i riskzonen eller har låga värden. Andra ämnen som jag hoppas på i höst är hur vi på bästa sätt ska ta emot alltfler patienter som genomgått gastric by-pass. Astma-, KOL och hjärtsviktsbehandling är annat som vore bra att bli uppdaterad på. Program fram till sommaren 13 april kl Tema: Försäkringsmedicin, arbetsförmågebedömning Föreläsare: Roland Morgell, distriktsläkare, Jordbro vårdcentral, Cecilia Brage, distriktsarbetsterapeut, Handens vårdcentral och Ann-Sofie Karlsson, distriktssjukgymnast, Handens vårdcentral 11 maj kl Program meddelas senare. Plats: Aulan/samlingssalen, Handens sjukhus, Dalarövägen 6. På sidan 20 kan du läsa mer om februariföreläsningen som handlade om D-vitamin. 17

18 Året som gått Kortfakta CeFAM fortbildning Enheten erbjuder fortbildning och utvecklingsarbete för primärvårdens personal (dels yrkesinriktat och dels team- och ämnesinriktat). Under 2010: Genomfördes cirka fortbildningar (inkluderar seminarier, arbetsplatsbesök, nätverksträffar med mera) för över personer inom många professioner. Det är en ökning med drygt 50 procent jämfört med året innan. Hela 80 procent av aktiviteterna genom- fördes utanför CeFAM i lokaler på arbetsplatser, i deltagares närområde eller centralt i länet. Startades ett nytt teamprojekt; Palliativ vård med in- riktning palliativ nutritionsvård inom basal hemsjukvård. Togs fram eller reviderades vårdutvecklingsplaner inom: astma och allergisk rinit i primärvården, hjärt- svikt i primärvården, stöd för arbetet med våldsut- satta kvinnor, inkontinens, KOL i primärvården, att göra dyspepsi- och refluxpatienten trygg samt stöd i arbetet med patienter med sömnproblem. CeFAM forskning CeFAM forskning bedriver en bred forskning med 15 forskargrupper speciellt inriktade på 9 forskningsområden som har betydelse för primärvården och befolkningens hälsa. Under 2010: Publicerades cirka 70 vetenskapliga artiklar i internationellt framstående vetenskapliga tidskrifter. Lades 5 doktorsavhandlingar fram. Startades en forskarskola i allmänmedicin. CeFAM kris- och katastrofpsykologi Enheten är ett regionalt kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologiska frågor inom Stockholms läns landsting. Under 2010 arbetade enheten med i huvudsak tre delar: Expertstöd och beredskap (exemeplvis stöd till lands- tingets jourhavande tjänsteman och kunskapsförmed- ling till personal som möter drabbade eller som själva riskerar att utsättas för extraordinära händelser. Prevention av psykisk ohälsa (exempelvis utbildning för personal som möter krisdrabbade). Metodutveckling och forskning (exempelvis forskning om människors reaktioner på potentiellt traumatise- rande upplevelser och förutsättningar för återhämt- ning och stöd till berörd personal. Dessutom ärades en av medarbetarna med det nationella Stora Psykologpriset k u ! n! s a p k CeFAM grundutbildning CeFAM grundutbildning arbetar med att samordna och främja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under 2010: Ansvarade enheten för pedagogiskt innehåll och struktur för primärvårdsdelen på 9 av läkarprogrammets 11 terminer, för cirka läkarstudenter på totalt 13 veckor. Samordnade enheten totalt över studentveckor för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Genomfördes handledarutbildningar, nätverksträffar och platsbesök på vårdcentraler. CeFAM AT och ST Enheten ansvarar för organisation, utbildningsstöd och kvalitetssäkring inom specialistutbildning i allmänmedicin och att samordna placeringen av AT-läkare. Under 2010: Anordnades VESTA-kurser, handledarkurser, allmän medicinkurs, konsultationkurser och BVC-kurser för kursdeltagare. Därutöver handleddes 60 STläkare i vetenskapliga projekt. Genomfördes cirka 170 utbildningstillfällen för drygt 400 ST-läkare inom 7, så kallade ST-forum. Samordnades placeringen av cirka 160 AT-läkare på vårdcentralerna i länet. Med stöd av det SIDA-finansierade projektet Global medicin var det även möjligt för ST-läkarna att få klinisk träning i Indien och delar av Afrika. 18

19 Höjd ribba med akademiska vårdcentraler I höst flyttas utbildningsfrågor, kvalitetsarbete och forskning närmare personalen och studenterna i primärvården, genom nya satsningen akademiska vårdcentraler, så kallade AVC. Syftet är höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen. Idén lanserades redan 2005 av Centrum för allmänmedicin, men nu har konceptet utvecklats, är mer helgjutet med många fler aktörer som deltar. Dessutom skjuter Stockholms läns landsting till nästan 14 miljoner kronor de tre första åren. Uppdraget att införa konceptet AVC i primärvården har landstingsstyrelsens arbetsutskott gett Stockholms läns sjukvårdsområde. Arbetet ska drivas tillsammans med Karolinska Institutet men även andra högskolor, universitet och aktörer i regionen kommer att involveras. Äntligen kan vi göra verklighet av många års goda tankar och redan väletablerade arbetssätt, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling som leder AVC-arbetet tillsammans med Kerstin Tham, prefekt på Karolinska Institutet. Satsningen är både rimlig och angelägen, menar Mikael Ohrling. Det är till primärvården de flesta patienterna kommer och där det bredaste panoramat av sjukdomar och hälsorelaterade problem finns. Det är också där alltfler studenter från många olika utbildningar gör sin verksamhetsförlagda utbildning. Ett engagemang i undervisning, utveckling och vetenskapliga frågor som en naturlig del i vårdarbetet är en förutsättning för att vi på sikt ska kunna garantera en bra primärvård. Målet är att fyra AVC ska öppna hösten Intresset från primärvården är stort och många aspirerar på det hedervärda uppdraget. På sikt är tanken att AVC-konceptet ska täcka hela länet. En akademisk vårdcentral ska ha en engagerad ledning som förstår värdet av att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i vårdverksamheten, säger Kerstin Tham. Hon menar även att AVC:na behöver ha flera olika yrkeskategorier knutna till sin verksamhet som läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera, och ett intresse av att inrätta gemensamma tjänster med Karolinska Institutet och andra lärosäten. På varje AVC ska finnas en AVCledare som är nära förankrad i primärvården. Hon eller han är underställd verksamhetschefen på AVC-vårdcentralen. Andra tänkbara funktioner är utbildningssamordnare, adjunkter, adjungerande kliniska adjunkter, kliniska lektorer och forskare. På plats ska man arrangera utbildningar för både studenter och vårdpersonal, handleda, ge stöd i metodfrågor, hjälpa till att söka projektmedel, fånga upp och hjälpa till att utveckla forskningsidéer, ta fram relevanta patientgrupper och mycket mer. Studenterna ska även få träna sig i att arbeta i ett multiprofessionellt team, exempelvis kring en strokepatient som behöver både medicinsk uppföljning, omvårdnad och rehabilitering, säger Kerstin Tham. Tanken är att ett trettio-tal vårdcentraler i ett geografiskt område ska knytas till varje AVC. Mikael Ohrling betonar att alla vårdcentraler i Stockholmsregionen ska få tillgång till AVC:na på ett likvärdigt sätt. Det är en bärande idé. Varje AVC ska vara en mötesplats där goda idéer kan tas tillvara, slå rot och växa. Där kunskap flödar och kreativitet och nytänkande uppmuntras. Under april och maj går arbetet in i ett mer operativt skede. AVC-vårdcentraler och ledare ska utses och tre arbetsgrupper stakar ut riktlinjerna för det fortsatta arbetet som ska resultera i en verksamhetsplan för AVC. Och den planen ska de som blir AVC-vårdcentraler börja arbeta efter direkt, säger Mikael Ohrling. Vill du veta mer? Kontakta eller text: daphne macris 19

20 Det kallas ibland för solskensvitaminet. Och visst låter det som en solskenshistoria om man läser tidningsrubriker om att med bra halter av D-vitamin kan vi slippa vinterförkylningen och minska risken för cancer, hjärtsjukdom och depression. Men vad finns det egentligen för evidens om D-vitamin? Vilka är i riskzonen och var går gränsen för D-vitaminbrist? Vilka ska utredas och hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen varje dag? D-vitamin nya dundervitaminet eller? 20

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer