Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning. Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning. Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning"

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin april 2011 Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning EK-gruppens framgångsrecept KBT-program mot ryggont Höjd ribba med akademiska vårdcentraler D-vitamin nya dundervitaminet, eller?

2 AVC har kastat loss Landstingets högsta ledning har med en stor och särskild satsning beslutat att etablera akademiska vårdcentraler (AVC) för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling. Syftet är både att höja vårdens kvalitet och att utveckla universitetssjukvårdens roll och organisation i primärvården. Ett långt och ihärdigt arbete har nu burit frukt. Redan 2005 introducerade CeFAM idén om vårdcentraler (då AKC) med ett utökat uppdrag kring utbildning, utveckling och forskning. Trots att det nya arbetssättet har varit uppskattat har idén inte nått sin fulla potential i avsaknad av en tydlig finansiering, och därmed en kraftfull struktur och ledning. Under har AVC-konceptet efterhand med stor framgång förankrats i ledningen på olika nivåer för våra båda huvudmän Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Vi kan nu med starkt stöd och på direkt uppdrag gå vidare i uppbyggnaden av en primärvård som på sikt kommer att bli en naturlig del av länets universitetssjukvård. Universitetssjukvården i Stockholms län består av verksamhet både i primärvård och vid sjukhus. Den har fyra huvudsakliga uppgifter sjukvård, utveckling, forskning och utbildning vilket innebär delat och ibland komplext ansvar för ledning och finansiering. CeFAM:s uppdrag omfattar primärvårdens alla aktörer inom både vård och utbildning. Med AVC ska vi vara lärosätenas förlängda arm ut i primärvården och ansvara för att utveckla framtidens universitetssjukvård. Grunden för bra klinisk forskning och utbildning är en väl, fungerande vård varför nära samverkan med alla vårdaktörer är helt avgörande. De akademiska vårdcentralerna (AVC) är till för att stärka och utveckla: Framtidens primärvård ur ett för akademi och vård gemensamt perspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning för läkare, sjuksköterskor, sjuk gymnaster, arbetsterapeuter, specialistsjuksköterskor, socionomer, psykologer och andra, nära patienterna och nära befolkningen. Klinisk och patientnära forskning inom bland annat medicin, vårdvetenskap, rehabilitering, folkhälsovetenskap och prevention. Fortbildning av vårdgivare, lärare, handledare och forskare. Utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i det patientnära arbetet. AVC har kastat loss och nu börjar vi nästa fas i uppbyggnaden av en primärvård med ett bredare och närmare samarbete med universitet och högskolor. Vi stärker på så sätt CeFAM:s roll genom att behovet av en erfaren samordning och ledning ökar. Behovet ökar också av ett centrum som ger tillgång till alla de resurser och expertkompetenser som behövs för att Stockholm ska få en ledande universitetsprimärvård. Detta nummer av AHA! är fylld med inspirerande läsning kring var vi står i dag och vägen framåt. Gunnar Nilsson Professor, biträdande verksamhetschef och programdirektor för läkarprogrammet vid KI. E-post:

3 jaamis där REHABINSATSER gör STöRST nytta SID 4 lära för LIVET EMPowERMENT SID 5 innehåll NU vässas DISTRIKTSLäKARNAS fortbildning SID 6 DIABETES osynliga komplikationer SID 9 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT HEMLIGHETEN BAKom EK-GRUPPENS FRAMGåNG SID 10 PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER ExTRAKURS om hälsosamtal MED 75-åRINGAR SID 12 aha!! reflektioner! KBT-program hjälper fler med rygg- och NACKont tillbaka till jobbet sid 14 NykoMLING SKA täcka KUNSKAPSLUCKor i sydost SID k u ! n! s a p k året som gått SID höjd RIBBA MED AKADEMISKA vårdcentraler SID 19 D-VITAMIN nya DUNDERVITAMINET, ELLER? SID 20 UNDERNäRING lättare ATT förebygga än ATT bota SID 22 TVå VINNARE när RISK för UNDERNäRING BEDöMDES SID 26 FLER MEDARBETARE BEHöVS TILL VISS SID 28 ny REGELBok om ASTMA och kol SID 29 3

4 Uppdaterat material för gruppundervisning Nu finns ett omarbetat gruppundervisningsmaterial för personer med typ 2-diabetes, som överensstämmer med de nya nationella riktlinjerna för diabetes. Materialet består av en manual och ett 70-tal powerpoint-presentationer. För dig som har gått utbildningen Kom i gång med grupputbildning på din vårdcentral och har ett äldre material, kostar uppdateringen inte något extra. Övriga får materialet i samband med utbildningen som ges i september. Materialet kan beställas av kurssekreterare Ann Nikolausson, tfn: eller e-post: Digitalt nyhetsbrev fråncefam direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på se och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. JAAMIS där rehabinsatser gör störst nytta 3 maj Med den så kallade JAAMIS-modellen öppnas möjligheter att utvärdera för vilka diagnos/problemområden insatta rehabiliterings- och behandlingsinsatser ger störst effekt och gör nytta. Alla rehabenheter i länet ska från och med 1 juli använda JAAMIS vid målformulering tillsammans med patienten. CeFAM erbjuder därför utbildning i hur man använder modellen. Föreläsare: Anneli Wickström och Kim Siljebäck, ReAgera. Datum: 3/5, kl Plats: Hallonbergsplan 7, Sundbyberg. Kom igång med omvårdnadsdokumentation Boka en tid, så kommer vi till er arbetsplats Fortbildningen som vänder sig till dig som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården, är verksamhetsförlagd för att så att många som möjligt ska kunna delta. Är du intresserad? Kontakta Susanne Hellström, e-post: tfn: eller

5 Lära för livet empowerment maj Obesitasdagar Terapisvikt efter kirurgi: ett multidisciplinärt problem? maj Stockholms obesitasdagar är ett årligen återkommande symposium som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, dietister och annan sjukvårdspersonal med intresse för modern obesi tasbe handling. Symposiet kommer denna gång att bland annat belysa områden som: Vad göra när kirurgisk behandling ger otillräcklig effekt? Åldersaspekter på obesitasbehandling finns en övre gräns? Pulver eller piller? HJÄLP! Tycker du att det är svårt att hjälpa patienter att gå ner i vikt, börja röra på sig, sluta röka kort sagt ändra livsstil? Har du funderat över din pedagogik eller dina metoder vid motiveringsarbete? LUC-D har en unik utbildning som kombinerar teori och praktik inom ämnet beteendeförändring. Utbildningen bygger på filosofin bakom begreppet empowerment. Utbildningen tar upp samtalsmetodik, patientcentrering, motivation och vuxenpedagogik upp. Under handledning får du i liten grupp träna en modell för beteendeförändring, så att du har ett verktyg att använda i ditt arbete med patienter. Tidigare kursdeltagare vittnar om nyttan av att betrakta sitt eget arbetssätt och tryggheten i att göra det med en erfaren handledare. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med att påverka livsstil och beteende. Datum: 23-24/5 + 2/9. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller e-post: Första dagen ägnas åt föreläsningar samt paneldebatt där experter inom respektive område medverkar. Andra dagen består av flera parallella workshops inom kirurgi, medicin samt primärvård. Plats: Stockholm city conference center, Norra Latin. Anmälan: 5

6 Med 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare som även arrangerar fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden, ett antal vårdutvecklingsledare och med en samordnare som spindeln i nätet ska fortbildningen för distriktsläkarna lyftas och inta en tätposition. Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning FORTBILDNINGSSAMOR 13 klinisk verksamma distriktsl fortbildningsamordnare arrang fortbildning åt cirka 1100 kolleg 9 geografiska områden. I råd m representanter från varje områ med flera läggs program för va termin upp som därefter sprids distriktsläkarna på vårdcentral Centralt är att distriktsläkarnas fortbildning är ett svar på ett behov från fältet. Det säger Jan Hasselström på CeFAM, specialist i allmänmedicin och klinisk farmakologi, och ny fortbildningsledare för cirka 1100 distriktsläkare i länet. Sin nya roll ser Jan lite som spindeln i nätet mellan olika aktörer. Jag ska samordna fortbildningen och skapa förutsättningar för att den kan genomföras, vara ett stöd och inte minst lyssna och fånga upp behov och önskemål. Ansvar och inflytande flyttas ut CeFAM:s modell för distriktsläkarnas fortbildning innebär att ansvar och inflytande som är placerad långt ut bland dem som verkligen ska ta hand om patienterna vävs samman med kunskap och synpunkter från akademi uppdragsgivare och omvärld. Tanken är att vi ska få en gemensam grund med stor valmöjlighet. Arbetssättet borgar för att vi kan använda resurser mer effektivt, se till att tillgången är god och få ett kursutbud med tyngd och hög kvalitet, säger Jan Hasselström. Modellen bygger på att det finns 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare på olika vårdcentraler i länet, som viss tid även arbetar med att arrangera fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden. I råd med representanter från varje område läggs program för varje termin upp. Program och inbjudningar sprids därefter till kollegorna på vårdcentralerna. Till sin hjälp har de Jan Hasselström, men även vårdutvecklingsledare och forskare centralt på CeFAM som Jan har ett nära samarbete med. Vårdutvecklingsledarna erbjuder bland annat kurser till distriktsläkarna inom ämnen som astma/kol, smärta, ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. Fortbildningssamordnarna får även stort stöd från medicinskt kunskapscentrum, MKC, säger Jan Hasselström. VID FORTBILDNING Distriktsläkare från varje fortbildning cirka 5 efter Här har de möjlighet att ta del av det senaste ino riktlinjer och i vissa fall k journaldata från den egn Föreläser gör kollegor, r vecklingsledare, forskar 6

7 Riktlinjer, vårdprogram och SBU-rapporter, uppdrag från beställare, läkemedelskommitéer med flera DNARE äkare/ erar or i ed de, rje till erna. FORTBILDNINGSLEDARE Samordnar fortbildningen och skapar förutsättningar för att den kan genomföras. Är stöd för olika aktörer. Att lyssna och fånga upp behov och önskemål är annat viktigt. Centralt på CeFAM Forskare samt fortbildningsledare och vårdutvecklingsledare inom andra professioner. Lokalt i primärvården VÅRDUTVECKLINGS- LEDARE Distriktsläkare med spetskompetens inom områdena astma/kol, smärta och ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. De erbjuder bland annat kurser för distriktsläkarna i de 9 geografiska områdena. STILLFÄLLET område bjuds in till middagar per termin. träffas, diskutera och m olika ämnen, oppla ihop det med a vårdcentralen. emittenter, vårdute med flera. Den bärande idén är att distriktsläkarna ska kunna träffas och få en fortbildning baserad på evidens, riktlinjer med mera och som är kopplad till det egna utvecklingsarbetet. Kombinationen är viktig för att öka intresset och förståelsen, säger Jan. Ofta deltar även remittenter i närområdet på fortbildningarna. Att läkare i en vårdkedja tillsammans angriper ett problem kan vara ett fruktbart sätt att nå förändringar som annars kan vara svåra att genomföra, säger Jan Hasselström. Ett par gånger per termin samlas alla fortbildningsamordnarna till det så kallade Stockholms Allmänläkarkollegium, där även informationsläkare från MKC och ST-läkare deltar. Allmänläkarkollegiet är dessutom läkemedelskommitténs expertråd i allmänmedicin. Nära arbetsplatsen En framgångsfaktor är att se till att fortbildningen är placerad nära läkarnas arbetsplats. Och det behövs, för enligt Läkarförbundets årliga fortbildningsenkäter hamnar distriktsläkarna i landet ofta i botten vad gäller fortbildningstid utanför den egna arbetsplatsen. 7

8 Orsakerna bakom är säkert flera, men både utbud och tillgången till lokal i närområdet är viktiga i sammanhanget. Till skillnad från sjukhusläkare som kan gå till en aula och ta del av interna föreläsningar och utbildningar, har vi inte samma möjlighet. Vi jobbar därför på att hitta fler lokala arenor, säger Jan Hasselström. Förutom att vara fortbildningsledare arbetar Jan som distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och forskar. Dessutom är han starkt engagerad i läkemedelsfrågor. I många år har han arbetat med förskrivningsstöd, information och utbildning till vårdpersonal i sin roll som informationsläkare och ordförande i läkemedelskommittéernas fortbildningsutskott. Han är också en av initiativtagarna till EK-gruppen (se sidan 10). På frågan om det finns det någon plats för läkemedelsindustrin i fortbildningarna är Jan Hasselström bestämd: Jag tycker vi ska stå på egna ben. Industrin är bra på att tillverka bra och säkra läkemedel. Men när det gäller basen i fortbildningen är det professionens behov som ska styra. Och jag tycker det blir bättre och gör mest nytta när vi, med ett brett obundet perspektiv, ansvarar och håller i den. Han menar att industrin sällan har det breda perspektivet som en aktuell SBU-rapport ger som utgångspunkt. Sådant ska vi ha med. Vi ska bottna i det som är granskat och har evidens, säger Jan Hasselström. Under våren ska Jan samla fortbildningssamordnarna och de ämnesspecifika vårdutvecklingsledarna och diskutera behov och fortsatta aktiviteter. På agendan finns även att ta kontakt med uppdragsgivare med flera. Att utveckla en databas med kvalitetsdata för primärvården står högt på önskelistan på lite längre sikt. Fortbildning och kvalitetsarbete kräver fakta om verksamheten. En väl utvecklad databas kan ge oss en fantastisk möjlighet att studera behandlingen vid olika sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, depressionssjukdomar och problem med rörelseapparaten, säger Jan Hasselström. Ett bra exempel på hur den faktiskt kan byggas upp och hur den sedan kan användas praktisk i det egna kvalitetsarbetet och fortbildning är EK-gruppens upplägg. Det konceptet ser jag gärna att vi bygger vidare på. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: Anna ödliúnd Kontakta: 13 lokala fortbildningssamordnare för 9 områden Norrtälje Lovisa Hagstedt, Norrtälje Södra vårdcentral Nordost Anna Ugarph-Morawski, Capiocity vårdcentral Lidingö Nordväst (FB-råd Nordväst) Anna Källkvist, Vårdcentral Kronan Sundbyberg Västerort Evy Adler, Tranebergs vårdcentral Katarina Eckerbom, Tranebergs vårdcentral Centrala staden Cecilia Ryding, Kvartersakuten Surbrunn Anders Loohagen, FLG Odenplan Södra Stockholm Monica Christiansson, Mottagningen Sjöstaden Sydost (Nacka Värmdö allmänläkarklubb) Ulf Eklund, Boo vårdcentral Sydsydost Maria Warenmark, Bollmora vårdcentral Sydväst-Södertälje (EK-gruppen) Christer Norman, Salems vårdcentral Pierre Bergensand, Stuvsta vårdcentral Ramin Zarrinkoub, Storvretens vårdcentral 8

9 Möter du människor från olika kulturer? 26 maj I den här utbildningen får du kunskap om hur du kan anpassa diabetesvård och utbildning till personer med olika kulturella bakgrunder. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med personer från olika kulturer. Datum: 26/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Diabetes osynliga komplikationer 25 maj För att lyfta fram osynliga komplikationer vid diabetes, erbjuder vi dig en utbildningsdag om depression vid diabetes, gastropares och hur den sexuella hälsan kan påverkas vid diabetes. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvård. Kursinnehåll: Depression i samband med diabetes. Diagnostik och behandling där fokus läggs på bemötande och omhändertagande av deprimerade personer med diabetes. Gastropares i samband med diabetes, symtom och behandling. Sexuell dysfunktion i samband med diabetes. Bemötande och omhändertagande av patienter med sexuell dysfunktion. Datum: 25/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Mat och diabetes Fördjupningskurs, 17 maj Kursen tar upp det senaste inom mat vid typ 2- diabetes, exempelvis vilka rekommendationer som gäller i dag, vilken kost som rekommenderas till personer med diabetes och vilken evidens som finns för kostråden. Vi fördjupar oss i hur kostrådenser ut i praktiken, vilka livsmedel och matvanor som motsvarar kostrekommendationerna. Målgrupp: Vårdpersonal i primärvården med grundläggande kunskaper som vill fördjupa och bredda kunskaperna kring mat och diabetes. Kursinnehåll: Kostrekommendationer vid diabetes. SBU-rapporten Mat vid diabetes. Kostbehandling i praktiken. Modedieter. Kostbehandling till äldre med diabetes. Hur når man fram med kostråden? Datum: 17/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: 9

10 Hemligheten bakom EK-gruppens framgå kvalitet hela vägen från rådata till nya ri För EK-gruppen i sydvästra Stockholm handlar det om mycket mer än att erbjuda fortbildning. Deras upplägg med föreläsningar som varvas med kvalitetsdata från egna vårdcentraler, och projekt om hjärtsvikt, ryggbesvär och infektioner har växt till ett lyckat koncept som ger distriktsläkarna stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster. drivna Här är distriktsläkarna i EK-gruppen som låter utbildning och kvalitetsarbete mötas i ett unikt koncept: från vänster Christer Norman, Pierre Bergensand och Ramin Zarrinkoub. I EK-gruppen ingår även Per Wändell, Jan Hasselström, Malin Gadd och Emma Gräf. Program fram till sommaren 29 april, kl Tema: Alkohol. Föreläsare: Charlotte Hedberg, Johan Franck. 27 maj, kl Tema: Ryggsjukdomar och resemedicin. Föreläsare: Tomas Reigo, Odd Lindell, Urban Hellgren. Plats: Folkets hus i Huddinge. Anmälan: När EK-gruppen, som arbetar med fortbildning och kvalitetsarbete för distriktsläkarna i sydvästra Stockholm, bjuder in till seminarium drar det alltid fullt hus. Vad är då hemligheten? Vi har hittat en bra mix, med producentobunden fortbildning som integreras med kvalitetsarbete, bland annat patientjournaldata från 24 vårdcentraler och egna forskningsoch utvecklingsprojekt. Det säger Christer Norman, ordförande i EK-gruppen och distriktsläkare på Salems vårdcentral, som en av förklaringarna till populäriteten EK-gruppens 7 medlemmar träffas ungefär en gång i månaden, främst för att planera fortbildningen för distriktsläkarna i närområdet. Målet är att fortbilda inom hela allmänmedicinens breda fält och förbättra handläggningen av de vanligaste sjukdomarna och besvären, säger Pierre Bergensand, medlem i EK-gruppen och verksamhetschef på Stuvsta vårdcentral. En gång i månaden bjuder EKgruppen in alla distriktsläkare, SToch AT-läkare från 34 vårdcentraler, till fortbildning. Vanligtvis föreläser en sjukhusläkare eller annan kollega. Deltagarna får ta del av evidensbaserade underlag från exempelvis SBU där även läkemedelsanvändning vävs in. Ofta har EK-gruppen också tagit fram kvalitetsdata från de egna vårdcentralerna, inom ämnet som avhandlas. Många uppskattar pedagogiken med kollegial dialog, reflektion, 10

11 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT ng ktlinjer PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER kunskapsöverföring och egna evidensbaserade underlag där man kan få en överblick av medicinska data hos sina egna och andras patienter, och stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster, säger Christer. Kvalitetsdata från patientjournaler Arbetet med att ta fram kvalitetsdata startade i mitten av 1990-talet och leddes redan då av EK-gruppen. Ett stort problem i början var att ta ut och sammanställa data från primärvårdens journalsystem. Med hjälp av dataprogrammet Rave kunde man så småningom hämta uppgifter. Med några enkla knapptryckningar på datorn kan vi nu också göra sammanställningar med diagram och figurer av de parametrar man vill få fram, menar Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och databasansvarig. Utvecklingen av databasen har lett till att man i dag kan ta fram tillförlitliga data om diabetes, hypertoni, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer, stroke, KOL och astma, laboratoriesvar och läkemedelsrecept från ungefär 1,8 miljoner patientbesök på 24 vårdcentraler. Med hjälp av Rave finns goda möjligheter att identifiera riskgrupper, studera sambanden mellan sjukdomar och följa upp läkemedelsförskrivningen. En förutsättning är att adekvat information matas in och att detta görs systematiskt, säger Ramin. aha! Christer Norman ger exempel på hur programmet kan visa hur patienternas hälsotillstånd ligger i förhållande till rekommenderade riktvärden. Rave gör det möjligt att exempelvis titta på hypertonipatienters blodtryck. Man kan då se att blodtrycken förbättrats över tiden och att cirka 50 procent nu uppnår ett målblodtryck på 140/90 eller lägre. EK-gruppen är öppen för att fler vårdcentraler ansluter sig till kvalitetsdatabasen. Ju fler enheter som ingår desto säkrare kan analyserna bli och möjligheterna att identifiera små riskgrupper ökar, säger Pierre Bergensand. EK-gruppen erbjuder även platsbesök på vårdcentralerna för att diskutera kvalitetsdata och läkemedelsanvändning. Varje år bjuder medlemmarna dessutom in verksamhetschefer, kvalitetsansvariga läkare,! reflektioner! beställare med flera, till så kallade Hågelbydagar där kvalitetsarbete i primärvården diskuteras. Under årens lopp har gruppen också genomfört flera projekt för att belysa särskilt viktiga medicinska områden. Bland annat har man studerat handläggning av patienter med onda ryggar, cystit, magbesvär, hjärtsvikt, högt blodtryck, röntgenutnyttjande, tillgänglighet och laboratorieanvändning, samt gjort två infektionsstudier. Några projekt har resulterat i publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vill du veta mer? För att få en förändring krävs att man hittar nya grepp. text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: 11

12 Extra kurs för hälsosamtal med 75-åringar 17 maj med uppföljning 15 juni Hur kan vi på bästa sätt stödja patienter att förändra sina levnadsvanor? Två kurser i maj I en helt nytt utbildningsprogram har du möjlighet att lära dig mer om evidensbaserade metoder för att diskutera med patienter om levnadsvanor. Fram till sommaren arrangeras två, 2-dagarsutbildningar. Utbildningen Hälsosamtal med 75-åringar har under våren snabbt blivit fulltecknad. Därför har vi satt in ett extra kurstillfälle i maj med uppföljning i juni. Kursen vänder sig till dig som är distriktssköterska i primärvården inom Stockholms län. Syftet med hälsosamtalet är att stärka den äldres egna resurser och egenvårdsmotivation samt skapa kontakt och trygghet inför eventuella framtida behov. Datum: 17/5, kl med uppföljning den 15/6. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Anmälan: Via e-post: Om du har några frågor kontakta Susanne Söderhielm Blid på tel Målgrupp: Du som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården och som tidigare gått grundkurs i motiverande samtal. Datum: 2-3/5 och 4-5/5. Fler utbildningar planeras till hösten. Program: Dag Fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Dag Tobaksavvänjning Riskbruk alkohol Anmälan: klicka på kursanmälan. Kostnad: Kostnadsfritt. 120

13 Våld i nära relationer som chef kan du göra skillnad! 11 maj Bra bemötande, information i väntrummet och direkta frågor. Kan det vara så enkelt att upptäcka orsaken till det största folkhälsoproblemet hos kvinnor? Att som chef för en verksamhet lyfta upp ämnet våld i nära relationer på agendan och ge personalen mandat att ge våldsutsatta kvinnor ett professionellt bemötande, kan vara av avgörande betydelse. Målgrupp: Chefer på alla nivåer i primärvården. Föreläsare: Eva Sundborg, distriktssköterska och doktorand, CeFAM och Kristina Marttinen, processledare för införandet av Stockholms läns landstings handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Datum: 11/5, kl Plats: Medicinskt kunskapscentrum, Magnus Ladulåsgatan 65 A. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Arrangör: Medicinskt kunskapscentrum, MKC och CeFAM. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Folder till våldsutsatta kvinnor Nu finns en folder som vänder sig till kvinnor som har känt sig hotade, blivit slagna eller tvingats att ha sex mot sin vilja, med information om vart man kan vända sig om man behöver prata med någon. Foldern innehåller telefonnummer till organisationer som kan erbjuda hjälp och stöd. Materialet har skickats ut till vårdcentraler, vårdmottagningar med mera i länet. Fler exemplar kan beställas från Centrum för allmänmedicin, e-post: 13

14 Kognitiv beteendeterapi i kombination med ökad fysisk aktivitet kan vara en bra metod för att hjälpa personer med rygg- och nackbesvär att komma tillbaka till jobbet. Det visar en avhandling av distriktsläkaren Odd Lindell på Centrum för allmänmedicin. Trots att rygg- och nackont drabbar hundratusentals svenskar och är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, finns få fungerande behandlingar. Nu visar en ny avhandling från Karolinska Institutet att ett så kallat multimodalt KBT-program ökar chanserna för drabbade att komma tillbaka till arbetet. Jag har själv jobbat kliniskt med denna modell i nästan 20 år och sett många patienter bli hjälpta. Nu finns det även vetenskapligt stöd för att den fungerar, säger Odd Lindell, distriktsläkare och verksam på Centrum för allmänmedicin och forskaren bakom avhandlingen. Det multimodala KBT-programmet innebär att ett team med bland annat läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator erbjuder patienter fysisk träning i kombination med tanketräning som kan handla om avslappning, metoder för att hantera och förhålla sig till smärta eller övningar i problemlösning. Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga, säger Odd Lindell. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken. I forskningsstudierna deltog 125 patienter i åldrarna år som hade varit heltidssjukskrivna för ryggoch nackbesvär i mellan 6 veckor och 2 år. Halva gruppen fick genomgå det multimodala KBT-programmet. Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral Resultatet efter 18 månader visade att de patienter som ingått i programmet hade färre antal sjukskrivningsdagar och besök hos olika vårdgivare än gruppen som fick behandling på vårdcentral. Bästa förutsättningarna att återgå till jobb hade patienterna som varit sjukskrivna 6-12 veckor. Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig, och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, menar Odd Lindell. För att få reda på mer om riskfaktorer jämförde även forskarna de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Av avhandlingen framgår att de som hade långvarigt ryggont i högre grad var lågutbildade och hade arbeten som var fysiskt tunga och med högt tempo. De var också i större utsträckning överviktiga och konsumerade mer alkohol än genomsnittssvensken. Var ska då rygg- och nacksmärta bäst behandlas? Odd Lindell menar att primärvården har en central roll och att det är där patienterna initialt ska utredas, behandlas och erbjudas insatser för att förhindra en kronisk utveckling. I primärvården finns goda möjligheter till att ta hänsyn till biologi, smärtan och patientens psykosociala situation inklusive arbetsförhållanden. Men om förloppet blir långdraget eller patientens symtom är komplexa bör man enligt Odd Lindell kunna koppla in ett multimodalt KBT-team eller liknande. Teamen skulle med fördel vara knutna till vårdcentraler. Men där är vi inte i dag. I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. Det skulle vara en vinstlott för alla inblandade. Fler patienter skulle kunna återgå till arbetslivet, antalet återbesök och sjukskrivningsdagar skulle bli färre och resurser på olika vårdnivåer skulle kunna användas mer effektivt. Och det behövs. För utöver det personliga lidandet som rygg- och nackbesvär kan innebära, medför det även stora samhällsekonomiska kostnader. Ryggont kostar Sverige nästan 30 miljarder kronor per år. Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av dessa kostnader, medan rehabilitering hamnar på blygsamma 0,4 procent. Det borde vara tvärtom och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris 14

15 KBT-program hjälper fler med rygg- och nackont tillbaka till jobbet I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. 15

16 Med fortbildningsgruppen sydost är den sista vita fläcken på fortbildningskartan för distriktsläkarna i länet ifylld. Det behövs och vi ska erbjuda utbildningar som passar den kliniska verkligheten, säger Maria Warenmark, distriktsläkare på Bollmora vårdcentral och lokal fortbildningssamordnare. Nykomling ska tä kunskapsluckor i Gruppen har funnits sedan våren 2010 med första fortbildningstillfälle oktober Redan från första tillfället kom omkring 25 av de totalt 70 distriktsläkarna i det geografiska området, och antalet har sedan dess varit rätt konstant. Det är jättekul och visar att det finns ett stort intresse och sug efter bra obunden fortbildning i närområdet. Vi är sist ut, men har stora ambitioner, säger Maria Warenmark. Jobbet som distriktsläkare är ofta ett ensamarbete, den medicinska utvecklingen växer snabbt och behovet av distriktsläkare med rätt kompetens är stort. Därför behövs ett gemensamt forum för strukturerad kunskaps- och kompetensutveckling, där vi också kan träffas för att utbyta idéer och erfarenheter, menar Maria Warenmark. Hon är dock inte ensam om att spika programmet för fortbildningen i sydost. Det finns ett råd med representanter från fem av vårdcentralerna i området. Vi har lagt upp seminarierna fram till sommaren och börjat planera hösten som nästan är spikad. Ambitionen är också att vi ska ha med representanter, eller i alla fall kontaktpersoner, från 16

17 Så tycker deltagarna cka sydost Kurt Rönnlöf, distriktsläkare, Brandbergens vårdcentral Den här satsningen har jag längtat efter länge. Det har inte funnits någon bra möjlighet på många år för oss att mötas i vårt närområde och diskutera och förkovra oss. Jag uppskattar att utbildningen är obunden och att många av föreläsarna är våra remittenter. Men jag vill gärna ha in lite mer primärvårdsperspektiv, men det kanske kommer. Det vore även bra att fundera på hur vi ska förmedla kunskapen till kollegor som inte kunnat delta. Det är svårt för många att få tid att komma ifrån vårdcentralen. alla vårdcentraler i området, totalt tio stycken, säger Maria Warenmark. Från CeFAM och Medicinskt kunskapscentrum får gruppen stöd med administration, föreläsare, lokal med mera. Jag skulle även se fram emot att vi hade fler gemensamma aktiviteter mellan landstingsdelarna. Även om sydostgruppens arbete är i sin linda är Marias intresse för fortbildningsfrågor långtifrån nytt. Hon var exempelvis en initiativtagare till att dra igång ett fortbildningsnätverk i södra Stockholm. Det arbetet och de kontakterna har hon användning för nu. Det var nyttiga år och eventuellt kan vi fortsätta samarbeta med den södra gruppen. Maria menar dock att det inte nu är någon idé att jämföra sig med dem som haft etablerade fortbildningsnätverk i många år Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Fortbildningarna hålls på Handens närsjukhus den andra onsdagen i månaden. Hittills har man nästan uteslutande marknadsfört fortbildningarna via webbplatserna janusinfo.se, cefam.se och via e-post. Men för att locka fler distriktsläkare vet Maria att mer behöver göras. Därför planerar hon att ta fram ett programblad och även lägga upp kontaktuppgifter på CeFAM:s webbplats. En kontaktperson på varje enhet vore också bra för att komma ut med information snabbt och direkt. Det är svårt att sprida information på ett bra sätt och fånga upp önskemål. Jag tar därför gärna emot tips och idéer om hur arbetet kan utvecklas, säger Maria Warenmark. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris Lena Holm, distriktsläkare och med dr, Jordbro vårdcentral Det är bra ämnen och föreläsare, och värdefullt att kunna diskutera med kollegor. Föreläsningen om D-vitamin är jag särskilt intresserad av eftersom vi har många patienter på Jordbro vårdcentral som är i riskzonen eller har låga värden. Andra ämnen som jag hoppas på i höst är hur vi på bästa sätt ska ta emot alltfler patienter som genomgått gastric by-pass. Astma-, KOL och hjärtsviktsbehandling är annat som vore bra att bli uppdaterad på. Program fram till sommaren 13 april kl Tema: Försäkringsmedicin, arbetsförmågebedömning Föreläsare: Roland Morgell, distriktsläkare, Jordbro vårdcentral, Cecilia Brage, distriktsarbetsterapeut, Handens vårdcentral och Ann-Sofie Karlsson, distriktssjukgymnast, Handens vårdcentral 11 maj kl Program meddelas senare. Plats: Aulan/samlingssalen, Handens sjukhus, Dalarövägen 6. På sidan 20 kan du läsa mer om februariföreläsningen som handlade om D-vitamin. 17

18 Året som gått Kortfakta CeFAM fortbildning Enheten erbjuder fortbildning och utvecklingsarbete för primärvårdens personal (dels yrkesinriktat och dels team- och ämnesinriktat). Under 2010: Genomfördes cirka fortbildningar (inkluderar seminarier, arbetsplatsbesök, nätverksträffar med mera) för över personer inom många professioner. Det är en ökning med drygt 50 procent jämfört med året innan. Hela 80 procent av aktiviteterna genom- fördes utanför CeFAM i lokaler på arbetsplatser, i deltagares närområde eller centralt i länet. Startades ett nytt teamprojekt; Palliativ vård med in- riktning palliativ nutritionsvård inom basal hemsjukvård. Togs fram eller reviderades vårdutvecklingsplaner inom: astma och allergisk rinit i primärvården, hjärt- svikt i primärvården, stöd för arbetet med våldsut- satta kvinnor, inkontinens, KOL i primärvården, att göra dyspepsi- och refluxpatienten trygg samt stöd i arbetet med patienter med sömnproblem. CeFAM forskning CeFAM forskning bedriver en bred forskning med 15 forskargrupper speciellt inriktade på 9 forskningsområden som har betydelse för primärvården och befolkningens hälsa. Under 2010: Publicerades cirka 70 vetenskapliga artiklar i internationellt framstående vetenskapliga tidskrifter. Lades 5 doktorsavhandlingar fram. Startades en forskarskola i allmänmedicin. CeFAM kris- och katastrofpsykologi Enheten är ett regionalt kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologiska frågor inom Stockholms läns landsting. Under 2010 arbetade enheten med i huvudsak tre delar: Expertstöd och beredskap (exemeplvis stöd till lands- tingets jourhavande tjänsteman och kunskapsförmed- ling till personal som möter drabbade eller som själva riskerar att utsättas för extraordinära händelser. Prevention av psykisk ohälsa (exempelvis utbildning för personal som möter krisdrabbade). Metodutveckling och forskning (exempelvis forskning om människors reaktioner på potentiellt traumatise- rande upplevelser och förutsättningar för återhämt- ning och stöd till berörd personal. Dessutom ärades en av medarbetarna med det nationella Stora Psykologpriset k u ! n! s a p k CeFAM grundutbildning CeFAM grundutbildning arbetar med att samordna och främja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under 2010: Ansvarade enheten för pedagogiskt innehåll och struktur för primärvårdsdelen på 9 av läkarprogrammets 11 terminer, för cirka läkarstudenter på totalt 13 veckor. Samordnade enheten totalt över studentveckor för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Genomfördes handledarutbildningar, nätverksträffar och platsbesök på vårdcentraler. CeFAM AT och ST Enheten ansvarar för organisation, utbildningsstöd och kvalitetssäkring inom specialistutbildning i allmänmedicin och att samordna placeringen av AT-läkare. Under 2010: Anordnades VESTA-kurser, handledarkurser, allmän medicinkurs, konsultationkurser och BVC-kurser för kursdeltagare. Därutöver handleddes 60 STläkare i vetenskapliga projekt. Genomfördes cirka 170 utbildningstillfällen för drygt 400 ST-läkare inom 7, så kallade ST-forum. Samordnades placeringen av cirka 160 AT-läkare på vårdcentralerna i länet. Med stöd av det SIDA-finansierade projektet Global medicin var det även möjligt för ST-läkarna att få klinisk träning i Indien och delar av Afrika. 18

19 Höjd ribba med akademiska vårdcentraler I höst flyttas utbildningsfrågor, kvalitetsarbete och forskning närmare personalen och studenterna i primärvården, genom nya satsningen akademiska vårdcentraler, så kallade AVC. Syftet är höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen. Idén lanserades redan 2005 av Centrum för allmänmedicin, men nu har konceptet utvecklats, är mer helgjutet med många fler aktörer som deltar. Dessutom skjuter Stockholms läns landsting till nästan 14 miljoner kronor de tre första åren. Uppdraget att införa konceptet AVC i primärvården har landstingsstyrelsens arbetsutskott gett Stockholms läns sjukvårdsområde. Arbetet ska drivas tillsammans med Karolinska Institutet men även andra högskolor, universitet och aktörer i regionen kommer att involveras. Äntligen kan vi göra verklighet av många års goda tankar och redan väletablerade arbetssätt, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling som leder AVC-arbetet tillsammans med Kerstin Tham, prefekt på Karolinska Institutet. Satsningen är både rimlig och angelägen, menar Mikael Ohrling. Det är till primärvården de flesta patienterna kommer och där det bredaste panoramat av sjukdomar och hälsorelaterade problem finns. Det är också där alltfler studenter från många olika utbildningar gör sin verksamhetsförlagda utbildning. Ett engagemang i undervisning, utveckling och vetenskapliga frågor som en naturlig del i vårdarbetet är en förutsättning för att vi på sikt ska kunna garantera en bra primärvård. Målet är att fyra AVC ska öppna hösten Intresset från primärvården är stort och många aspirerar på det hedervärda uppdraget. På sikt är tanken att AVC-konceptet ska täcka hela länet. En akademisk vårdcentral ska ha en engagerad ledning som förstår värdet av att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i vårdverksamheten, säger Kerstin Tham. Hon menar även att AVC:na behöver ha flera olika yrkeskategorier knutna till sin verksamhet som läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera, och ett intresse av att inrätta gemensamma tjänster med Karolinska Institutet och andra lärosäten. På varje AVC ska finnas en AVCledare som är nära förankrad i primärvården. Hon eller han är underställd verksamhetschefen på AVC-vårdcentralen. Andra tänkbara funktioner är utbildningssamordnare, adjunkter, adjungerande kliniska adjunkter, kliniska lektorer och forskare. På plats ska man arrangera utbildningar för både studenter och vårdpersonal, handleda, ge stöd i metodfrågor, hjälpa till att söka projektmedel, fånga upp och hjälpa till att utveckla forskningsidéer, ta fram relevanta patientgrupper och mycket mer. Studenterna ska även få träna sig i att arbeta i ett multiprofessionellt team, exempelvis kring en strokepatient som behöver både medicinsk uppföljning, omvårdnad och rehabilitering, säger Kerstin Tham. Tanken är att ett trettio-tal vårdcentraler i ett geografiskt område ska knytas till varje AVC. Mikael Ohrling betonar att alla vårdcentraler i Stockholmsregionen ska få tillgång till AVC:na på ett likvärdigt sätt. Det är en bärande idé. Varje AVC ska vara en mötesplats där goda idéer kan tas tillvara, slå rot och växa. Där kunskap flödar och kreativitet och nytänkande uppmuntras. Under april och maj går arbetet in i ett mer operativt skede. AVC-vårdcentraler och ledare ska utses och tre arbetsgrupper stakar ut riktlinjerna för det fortsatta arbetet som ska resultera i en verksamhetsplan för AVC. Och den planen ska de som blir AVC-vårdcentraler börja arbeta efter direkt, säger Mikael Ohrling. Vill du veta mer? Kontakta eller text: daphne macris 19

20 Det kallas ibland för solskensvitaminet. Och visst låter det som en solskenshistoria om man läser tidningsrubriker om att med bra halter av D-vitamin kan vi slippa vinterförkylningen och minska risken för cancer, hjärtsjukdom och depression. Men vad finns det egentligen för evidens om D-vitamin? Vilka är i riskzonen och var går gränsen för D-vitaminbrist? Vilka ska utredas och hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen varje dag? D-vitamin nya dundervitaminet eller? 20

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer