Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning. Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin april 2011 Man behöver inte vara rädd att avrunda med en efterrätt Boo hemsjukvård bäst på riskbedömning Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning EK-gruppens framgångsrecept KBT-program mot ryggont Höjd ribba med akademiska vårdcentraler D-vitamin nya dundervitaminet, eller?

2 AVC har kastat loss Landstingets högsta ledning har med en stor och särskild satsning beslutat att etablera akademiska vårdcentraler (AVC) för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling. Syftet är både att höja vårdens kvalitet och att utveckla universitetssjukvårdens roll och organisation i primärvården. Ett långt och ihärdigt arbete har nu burit frukt. Redan 2005 introducerade CeFAM idén om vårdcentraler (då AKC) med ett utökat uppdrag kring utbildning, utveckling och forskning. Trots att det nya arbetssättet har varit uppskattat har idén inte nått sin fulla potential i avsaknad av en tydlig finansiering, och därmed en kraftfull struktur och ledning. Under har AVC-konceptet efterhand med stor framgång förankrats i ledningen på olika nivåer för våra båda huvudmän Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Vi kan nu med starkt stöd och på direkt uppdrag gå vidare i uppbyggnaden av en primärvård som på sikt kommer att bli en naturlig del av länets universitetssjukvård. Universitetssjukvården i Stockholms län består av verksamhet både i primärvård och vid sjukhus. Den har fyra huvudsakliga uppgifter sjukvård, utveckling, forskning och utbildning vilket innebär delat och ibland komplext ansvar för ledning och finansiering. CeFAM:s uppdrag omfattar primärvårdens alla aktörer inom både vård och utbildning. Med AVC ska vi vara lärosätenas förlängda arm ut i primärvården och ansvara för att utveckla framtidens universitetssjukvård. Grunden för bra klinisk forskning och utbildning är en väl, fungerande vård varför nära samverkan med alla vårdaktörer är helt avgörande. De akademiska vårdcentralerna (AVC) är till för att stärka och utveckla: Framtidens primärvård ur ett för akademi och vård gemensamt perspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning för läkare, sjuksköterskor, sjuk gymnaster, arbetsterapeuter, specialistsjuksköterskor, socionomer, psykologer och andra, nära patienterna och nära befolkningen. Klinisk och patientnära forskning inom bland annat medicin, vårdvetenskap, rehabilitering, folkhälsovetenskap och prevention. Fortbildning av vårdgivare, lärare, handledare och forskare. Utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i det patientnära arbetet. AVC har kastat loss och nu börjar vi nästa fas i uppbyggnaden av en primärvård med ett bredare och närmare samarbete med universitet och högskolor. Vi stärker på så sätt CeFAM:s roll genom att behovet av en erfaren samordning och ledning ökar. Behovet ökar också av ett centrum som ger tillgång till alla de resurser och expertkompetenser som behövs för att Stockholm ska få en ledande universitetsprimärvård. Detta nummer av AHA! är fylld med inspirerande läsning kring var vi står i dag och vägen framåt. Gunnar Nilsson Professor, biträdande verksamhetschef och programdirektor för läkarprogrammet vid KI. E-post: gunnar.nilsson@ki.se

3 jaamis där REHABINSATSER gör STöRST nytta SID 4 lära för LIVET EMPowERMENT SID 5 innehåll NU vässas DISTRIKTSLäKARNAS fortbildning SID 6 DIABETES osynliga komplikationer SID 9 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT HEMLIGHETEN BAKom EK-GRUPPENS FRAMGåNG SID 10 PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER ExTRAKURS om hälsosamtal MED 75-åRINGAR SID 12 aha!! reflektioner! KBT-program hjälper fler med rygg- och NACKont tillbaka till jobbet sid 14 NykoMLING SKA täcka KUNSKAPSLUCKor i sydost SID k u ! n! s a p k året som gått SID höjd RIBBA MED AKADEMISKA vårdcentraler SID 19 D-VITAMIN nya DUNDERVITAMINET, ELLER? SID 20 UNDERNäRING lättare ATT förebygga än ATT bota SID 22 TVå VINNARE när RISK för UNDERNäRING BEDöMDES SID 26 FLER MEDARBETARE BEHöVS TILL VISS SID 28 ny REGELBok om ASTMA och kol SID 29 3

4 Uppdaterat material för gruppundervisning Nu finns ett omarbetat gruppundervisningsmaterial för personer med typ 2-diabetes, som överensstämmer med de nya nationella riktlinjerna för diabetes. Materialet består av en manual och ett 70-tal powerpoint-presentationer. För dig som har gått utbildningen Kom i gång med grupputbildning på din vårdcentral och har ett äldre material, kostar uppdateringen inte något extra. Övriga får materialet i samband med utbildningen som ges i september. Materialet kan beställas av kurssekreterare Ann Nikolausson, tfn: eller e-post: ann.nikolausson@sll.se. Digitalt nyhetsbrev fråncefam direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på se och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. JAAMIS där rehabinsatser gör störst nytta 3 maj Med den så kallade JAAMIS-modellen öppnas möjligheter att utvärdera för vilka diagnos/problemområden insatta rehabiliterings- och behandlingsinsatser ger störst effekt och gör nytta. Alla rehabenheter i länet ska från och med 1 juli använda JAAMIS vid målformulering tillsammans med patienten. CeFAM erbjuder därför utbildning i hur man använder modellen. Föreläsare: Anneli Wickström och Kim Siljebäck, ReAgera. Datum: 3/5, kl Plats: Hallonbergsplan 7, Sundbyberg. Kom igång med omvårdnadsdokumentation Boka en tid, så kommer vi till er arbetsplats Fortbildningen som vänder sig till dig som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården, är verksamhetsförlagd för att så att många som möjligt ska kunna delta. Är du intresserad? Kontakta Susanne Hellström, e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se, tfn: eller

5 Lära för livet empowerment maj Obesitasdagar Terapisvikt efter kirurgi: ett multidisciplinärt problem? maj Stockholms obesitasdagar är ett årligen återkommande symposium som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, dietister och annan sjukvårdspersonal med intresse för modern obesi tasbe handling. Symposiet kommer denna gång att bland annat belysa områden som: Vad göra när kirurgisk behandling ger otillräcklig effekt? Åldersaspekter på obesitasbehandling finns en övre gräns? Pulver eller piller? HJÄLP! Tycker du att det är svårt att hjälpa patienter att gå ner i vikt, börja röra på sig, sluta röka kort sagt ändra livsstil? Har du funderat över din pedagogik eller dina metoder vid motiveringsarbete? LUC-D har en unik utbildning som kombinerar teori och praktik inom ämnet beteendeförändring. Utbildningen bygger på filosofin bakom begreppet empowerment. Utbildningen tar upp samtalsmetodik, patientcentrering, motivation och vuxenpedagogik upp. Under handledning får du i liten grupp träna en modell för beteendeförändring, så att du har ett verktyg att använda i ditt arbete med patienter. Tidigare kursdeltagare vittnar om nyttan av att betrakta sitt eget arbetssätt och tryggheten i att göra det med en erfaren handledare. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med att påverka livsstil och beteende. Datum: 23-24/5 + 2/9. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller e-post: ann.nikolausson@sll.se. Första dagen ägnas åt föreläsningar samt paneldebatt där experter inom respektive område medverkar. Andra dagen består av flera parallella workshops inom kirurgi, medicin samt primärvård. Plats: Stockholm city conference center, Norra Latin. Anmälan: 5

6 Med 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare som även arrangerar fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden, ett antal vårdutvecklingsledare och med en samordnare som spindeln i nätet ska fortbildningen för distriktsläkarna lyftas och inta en tätposition. Nu vässas distriktsläkarnas fortbildning FORTBILDNINGSSAMOR 13 klinisk verksamma distriktsl fortbildningsamordnare arrang fortbildning åt cirka 1100 kolleg 9 geografiska områden. I råd m representanter från varje områ med flera läggs program för va termin upp som därefter sprids distriktsläkarna på vårdcentral Centralt är att distriktsläkarnas fortbildning är ett svar på ett behov från fältet. Det säger Jan Hasselström på CeFAM, specialist i allmänmedicin och klinisk farmakologi, och ny fortbildningsledare för cirka 1100 distriktsläkare i länet. Sin nya roll ser Jan lite som spindeln i nätet mellan olika aktörer. Jag ska samordna fortbildningen och skapa förutsättningar för att den kan genomföras, vara ett stöd och inte minst lyssna och fånga upp behov och önskemål. Ansvar och inflytande flyttas ut CeFAM:s modell för distriktsläkarnas fortbildning innebär att ansvar och inflytande som är placerad långt ut bland dem som verkligen ska ta hand om patienterna vävs samman med kunskap och synpunkter från akademi uppdragsgivare och omvärld. Tanken är att vi ska få en gemensam grund med stor valmöjlighet. Arbetssättet borgar för att vi kan använda resurser mer effektivt, se till att tillgången är god och få ett kursutbud med tyngd och hög kvalitet, säger Jan Hasselström. Modellen bygger på att det finns 13 kliniskt verksamma fortbildningssamordnare på olika vårdcentraler i länet, som viss tid även arbetar med att arrangera fortbildning för distriktsläkarna i 9 geografiskt avgränsade områden. I råd med representanter från varje område läggs program för varje termin upp. Program och inbjudningar sprids därefter till kollegorna på vårdcentralerna. Till sin hjälp har de Jan Hasselström, men även vårdutvecklingsledare och forskare centralt på CeFAM som Jan har ett nära samarbete med. Vårdutvecklingsledarna erbjuder bland annat kurser till distriktsläkarna inom ämnen som astma/kol, smärta, ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. Fortbildningssamordnarna får även stort stöd från medicinskt kunskapscentrum, MKC, säger Jan Hasselström. VID FORTBILDNING Distriktsläkare från varje fortbildning cirka 5 efter Här har de möjlighet att ta del av det senaste ino riktlinjer och i vissa fall k journaldata från den egn Föreläser gör kollegor, r vecklingsledare, forskar 6

7 Riktlinjer, vårdprogram och SBU-rapporter, uppdrag från beställare, läkemedelskommitéer med flera DNARE äkare/ erar or i ed de, rje till erna. FORTBILDNINGSLEDARE Samordnar fortbildningen och skapar förutsättningar för att den kan genomföras. Är stöd för olika aktörer. Att lyssna och fånga upp behov och önskemål är annat viktigt. Centralt på CeFAM Forskare samt fortbildningsledare och vårdutvecklingsledare inom andra professioner. Lokalt i primärvården VÅRDUTVECKLINGS- LEDARE Distriktsläkare med spetskompetens inom områdena astma/kol, smärta och ortopedisk medicin, psykisk hälsa, levnadsvanor och diabetes. De erbjuder bland annat kurser för distriktsläkarna i de 9 geografiska områdena. STILLFÄLLET område bjuds in till middagar per termin. träffas, diskutera och m olika ämnen, oppla ihop det med a vårdcentralen. emittenter, vårdute med flera. Den bärande idén är att distriktsläkarna ska kunna träffas och få en fortbildning baserad på evidens, riktlinjer med mera och som är kopplad till det egna utvecklingsarbetet. Kombinationen är viktig för att öka intresset och förståelsen, säger Jan. Ofta deltar även remittenter i närområdet på fortbildningarna. Att läkare i en vårdkedja tillsammans angriper ett problem kan vara ett fruktbart sätt att nå förändringar som annars kan vara svåra att genomföra, säger Jan Hasselström. Ett par gånger per termin samlas alla fortbildningsamordnarna till det så kallade Stockholms Allmänläkarkollegium, där även informationsläkare från MKC och ST-läkare deltar. Allmänläkarkollegiet är dessutom läkemedelskommitténs expertråd i allmänmedicin. Nära arbetsplatsen En framgångsfaktor är att se till att fortbildningen är placerad nära läkarnas arbetsplats. Och det behövs, för enligt Läkarförbundets årliga fortbildningsenkäter hamnar distriktsläkarna i landet ofta i botten vad gäller fortbildningstid utanför den egna arbetsplatsen. 7

8 Orsakerna bakom är säkert flera, men både utbud och tillgången till lokal i närområdet är viktiga i sammanhanget. Till skillnad från sjukhusläkare som kan gå till en aula och ta del av interna föreläsningar och utbildningar, har vi inte samma möjlighet. Vi jobbar därför på att hitta fler lokala arenor, säger Jan Hasselström. Förutom att vara fortbildningsledare arbetar Jan som distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och forskar. Dessutom är han starkt engagerad i läkemedelsfrågor. I många år har han arbetat med förskrivningsstöd, information och utbildning till vårdpersonal i sin roll som informationsläkare och ordförande i läkemedelskommittéernas fortbildningsutskott. Han är också en av initiativtagarna till EK-gruppen (se sidan 10). På frågan om det finns det någon plats för läkemedelsindustrin i fortbildningarna är Jan Hasselström bestämd: Jag tycker vi ska stå på egna ben. Industrin är bra på att tillverka bra och säkra läkemedel. Men när det gäller basen i fortbildningen är det professionens behov som ska styra. Och jag tycker det blir bättre och gör mest nytta när vi, med ett brett obundet perspektiv, ansvarar och håller i den. Han menar att industrin sällan har det breda perspektivet som en aktuell SBU-rapport ger som utgångspunkt. Sådant ska vi ha med. Vi ska bottna i det som är granskat och har evidens, säger Jan Hasselström. Under våren ska Jan samla fortbildningssamordnarna och de ämnesspecifika vårdutvecklingsledarna och diskutera behov och fortsatta aktiviteter. På agendan finns även att ta kontakt med uppdragsgivare med flera. Att utveckla en databas med kvalitetsdata för primärvården står högt på önskelistan på lite längre sikt. Fortbildning och kvalitetsarbete kräver fakta om verksamheten. En väl utvecklad databas kan ge oss en fantastisk möjlighet att studera behandlingen vid olika sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, depressionssjukdomar och problem med rörelseapparaten, säger Jan Hasselström. Ett bra exempel på hur den faktiskt kan byggas upp och hur den sedan kan användas praktisk i det egna kvalitetsarbetet och fortbildning är EK-gruppens upplägg. Det konceptet ser jag gärna att vi bygger vidare på. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: Anna ödliúnd Kontakta: jan.hasselstrom@sll.se 13 lokala fortbildningssamordnare för 9 områden Norrtälje Lovisa Hagstedt, Norrtälje Södra vårdcentral lovisa.jaderlund.hagstedt@tiohundra.se Nordost Anna Ugarph-Morawski, Capiocity vårdcentral Lidingö anna.morawski@capio.se Nordväst (FB-råd Nordväst) Anna Källkvist, Vårdcentral Kronan Sundbyberg anna.kallkvist@sll.se Västerort Evy Adler, Tranebergs vårdcentral evy.adler@sll.se Katarina Eckerbom, Tranebergs vårdcentral katarina.eckerbom@sll.se Centrala staden Cecilia Ryding, Kvartersakuten Surbrunn cecilia.ryding@sll.se Anders Loohagen, FLG Odenplan anders.loohagen@flgo.se Södra Stockholm Monica Christiansson, Mottagningen Sjöstaden monica.christiansson@mottagningensjostaden.se Sydost (Nacka Värmdö allmänläkarklubb) Ulf Eklund, Boo vårdcentral ulf.eklund@sll.se Sydsydost Maria Warenmark, Bollmora vårdcentral maria.rolander-warenmark@sll.se Sydväst-Södertälje (EK-gruppen) Christer Norman, Salems vårdcentral christer.h.norman@sll.se Pierre Bergensand, Stuvsta vårdcentral pierre.bergensand@stuvstavc.se Ramin Zarrinkoub, Storvretens vårdcentral ramin.zarrinkoub@priv.sll.se 8

9 Möter du människor från olika kulturer? 26 maj I den här utbildningen får du kunskap om hur du kan anpassa diabetesvård och utbildning till personer med olika kulturella bakgrunder. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med personer från olika kulturer. Datum: 26/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: ann.nikolausson@sll.se. Diabetes osynliga komplikationer 25 maj För att lyfta fram osynliga komplikationer vid diabetes, erbjuder vi dig en utbildningsdag om depression vid diabetes, gastropares och hur den sexuella hälsan kan påverkas vid diabetes. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvård. Kursinnehåll: Depression i samband med diabetes. Diagnostik och behandling där fokus läggs på bemötande och omhändertagande av deprimerade personer med diabetes. Gastropares i samband med diabetes, symtom och behandling. Sexuell dysfunktion i samband med diabetes. Bemötande och omhändertagande av patienter med sexuell dysfunktion. Datum: 25/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: ann.nikolausson@sll.se Mat och diabetes Fördjupningskurs, 17 maj Kursen tar upp det senaste inom mat vid typ 2- diabetes, exempelvis vilka rekommendationer som gäller i dag, vilken kost som rekommenderas till personer med diabetes och vilken evidens som finns för kostråden. Vi fördjupar oss i hur kostrådenser ut i praktiken, vilka livsmedel och matvanor som motsvarar kostrekommendationerna. Målgrupp: Vårdpersonal i primärvården med grundläggande kunskaper som vill fördjupa och bredda kunskaperna kring mat och diabetes. Kursinnehåll: Kostrekommendationer vid diabetes. SBU-rapporten Mat vid diabetes. Kostbehandling i praktiken. Modedieter. Kostbehandling till äldre med diabetes. Hur når man fram med kostråden? Datum: 17/5. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: ann.nikolausson@sll.se. 9

10 Hemligheten bakom EK-gruppens framgå kvalitet hela vägen från rådata till nya ri För EK-gruppen i sydvästra Stockholm handlar det om mycket mer än att erbjuda fortbildning. Deras upplägg med föreläsningar som varvas med kvalitetsdata från egna vårdcentraler, och projekt om hjärtsvikt, ryggbesvär och infektioner har växt till ett lyckat koncept som ger distriktsläkarna stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster. drivna Här är distriktsläkarna i EK-gruppen som låter utbildning och kvalitetsarbete mötas i ett unikt koncept: från vänster Christer Norman, Pierre Bergensand och Ramin Zarrinkoub. I EK-gruppen ingår även Per Wändell, Jan Hasselström, Malin Gadd och Emma Gräf. Program fram till sommaren 29 april, kl Tema: Alkohol. Föreläsare: Charlotte Hedberg, Johan Franck. 27 maj, kl Tema: Ryggsjukdomar och resemedicin. Föreläsare: Tomas Reigo, Odd Lindell, Urban Hellgren. Plats: Folkets hus i Huddinge. Anmälan: När EK-gruppen, som arbetar med fortbildning och kvalitetsarbete för distriktsläkarna i sydvästra Stockholm, bjuder in till seminarium drar det alltid fullt hus. Vad är då hemligheten? Vi har hittat en bra mix, med producentobunden fortbildning som integreras med kvalitetsarbete, bland annat patientjournaldata från 24 vårdcentraler och egna forskningsoch utvecklingsprojekt. Det säger Christer Norman, ordförande i EK-gruppen och distriktsläkare på Salems vårdcentral, som en av förklaringarna till populäriteten EK-gruppens 7 medlemmar träffas ungefär en gång i månaden, främst för att planera fortbildningen för distriktsläkarna i närområdet. Målet är att fortbilda inom hela allmänmedicinens breda fält och förbättra handläggningen av de vanligaste sjukdomarna och besvären, säger Pierre Bergensand, medlem i EK-gruppen och verksamhetschef på Stuvsta vårdcentral. En gång i månaden bjuder EKgruppen in alla distriktsläkare, SToch AT-läkare från 34 vårdcentraler, till fortbildning. Vanligtvis föreläser en sjukhusläkare eller annan kollega. Deltagarna får ta del av evidensbaserade underlag från exempelvis SBU där även läkemedelsanvändning vävs in. Ofta har EK-gruppen också tagit fram kvalitetsdata från de egna vårdcentralerna, inom ämnet som avhandlas. Många uppskattar pedagogiken med kollegial dialog, reflektion, 10

11 RAPPORTER RIKTLINJER & BESLUTSSTÖD EGNA FORSKNINGS- & UTVECKLINGSPROJEKT ng ktlinjer PATIENTJOURNALDATA 24 VÅRDCENTRALER! kunskap FÖRELÄSNING!?? TRENDER kunskapsöverföring och egna evidensbaserade underlag där man kan få en överblick av medicinska data hos sina egna och andras patienter, och stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster, säger Christer. Kvalitetsdata från patientjournaler Arbetet med att ta fram kvalitetsdata startade i mitten av 1990-talet och leddes redan då av EK-gruppen. Ett stort problem i början var att ta ut och sammanställa data från primärvårdens journalsystem. Med hjälp av dataprogrammet Rave kunde man så småningom hämta uppgifter. Med några enkla knapptryckningar på datorn kan vi nu också göra sammanställningar med diagram och figurer av de parametrar man vill få fram, menar Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare på Storvretens vårdcentral och databasansvarig. Utvecklingen av databasen har lett till att man i dag kan ta fram tillförlitliga data om diabetes, hypertoni, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer, stroke, KOL och astma, laboratoriesvar och läkemedelsrecept från ungefär 1,8 miljoner patientbesök på 24 vårdcentraler. Med hjälp av Rave finns goda möjligheter att identifiera riskgrupper, studera sambanden mellan sjukdomar och följa upp läkemedelsförskrivningen. En förutsättning är att adekvat information matas in och att detta görs systematiskt, säger Ramin. aha! Christer Norman ger exempel på hur programmet kan visa hur patienternas hälsotillstånd ligger i förhållande till rekommenderade riktvärden. Rave gör det möjligt att exempelvis titta på hypertonipatienters blodtryck. Man kan då se att blodtrycken förbättrats över tiden och att cirka 50 procent nu uppnår ett målblodtryck på 140/90 eller lägre. EK-gruppen är öppen för att fler vårdcentraler ansluter sig till kvalitetsdatabasen. Ju fler enheter som ingår desto säkrare kan analyserna bli och möjligheterna att identifiera små riskgrupper ökar, säger Pierre Bergensand. EK-gruppen erbjuder även platsbesök på vårdcentralerna för att diskutera kvalitetsdata och läkemedelsanvändning. Varje år bjuder medlemmarna dessutom in verksamhetschefer, kvalitetsansvariga läkare,! reflektioner! beställare med flera, till så kallade Hågelbydagar där kvalitetsarbete i primärvården diskuteras. Under årens lopp har gruppen också genomfört flera projekt för att belysa särskilt viktiga medicinska områden. Bland annat har man studerat handläggning av patienter med onda ryggar, cystit, magbesvär, hjärtsvikt, högt blodtryck, röntgenutnyttjande, tillgänglighet och laboratorieanvändning, samt gjort två infektionsstudier. Några projekt har resulterat i publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vill du veta mer? För att få en förändring krävs att man hittar nya grepp. text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: christer.h.norman@sll.se 11

12 Extra kurs för hälsosamtal med 75-åringar 17 maj med uppföljning 15 juni Hur kan vi på bästa sätt stödja patienter att förändra sina levnadsvanor? Två kurser i maj I en helt nytt utbildningsprogram har du möjlighet att lära dig mer om evidensbaserade metoder för att diskutera med patienter om levnadsvanor. Fram till sommaren arrangeras två, 2-dagarsutbildningar. Utbildningen Hälsosamtal med 75-åringar har under våren snabbt blivit fulltecknad. Därför har vi satt in ett extra kurstillfälle i maj med uppföljning i juni. Kursen vänder sig till dig som är distriktssköterska i primärvården inom Stockholms län. Syftet med hälsosamtalet är att stärka den äldres egna resurser och egenvårdsmotivation samt skapa kontakt och trygghet inför eventuella framtida behov. Datum: 17/5, kl med uppföljning den 15/6. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Anmälan: Via e-post: ann.nikolausson@sll.se. Om du har några frågor kontakta Susanne Söderhielm Blid på tel Målgrupp: Du som är distriktssköterska eller sjuksköterska i primärvården och som tidigare gått grundkurs i motiverande samtal. Datum: 2-3/5 och 4-5/5. Fler utbildningar planeras till hösten. Program: Dag Fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Dag Tobaksavvänjning Riskbruk alkohol Anmälan: klicka på kursanmälan. Kostnad: Kostnadsfritt. 120

13 Våld i nära relationer som chef kan du göra skillnad! 11 maj Bra bemötande, information i väntrummet och direkta frågor. Kan det vara så enkelt att upptäcka orsaken till det största folkhälsoproblemet hos kvinnor? Att som chef för en verksamhet lyfta upp ämnet våld i nära relationer på agendan och ge personalen mandat att ge våldsutsatta kvinnor ett professionellt bemötande, kan vara av avgörande betydelse. Målgrupp: Chefer på alla nivåer i primärvården. Föreläsare: Eva Sundborg, distriktssköterska och doktorand, CeFAM och Kristina Marttinen, processledare för införandet av Stockholms läns landstings handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Datum: 11/5, kl Plats: Medicinskt kunskapscentrum, Magnus Ladulåsgatan 65 A. Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Arrangör: Medicinskt kunskapscentrum, MKC och CeFAM. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: eva.sundborg@sll.se. Folder till våldsutsatta kvinnor Nu finns en folder som vänder sig till kvinnor som har känt sig hotade, blivit slagna eller tvingats att ha sex mot sin vilja, med information om vart man kan vända sig om man behöver prata med någon. Foldern innehåller telefonnummer till organisationer som kan erbjuda hjälp och stöd. Materialet har skickats ut till vårdcentraler, vårdmottagningar med mera i länet. Fler exemplar kan beställas från Centrum för allmänmedicin, e-post: eva.sundborg@sll.se. 13

14 Kognitiv beteendeterapi i kombination med ökad fysisk aktivitet kan vara en bra metod för att hjälpa personer med rygg- och nackbesvär att komma tillbaka till jobbet. Det visar en avhandling av distriktsläkaren Odd Lindell på Centrum för allmänmedicin. Trots att rygg- och nackont drabbar hundratusentals svenskar och är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, finns få fungerande behandlingar. Nu visar en ny avhandling från Karolinska Institutet att ett så kallat multimodalt KBT-program ökar chanserna för drabbade att komma tillbaka till arbetet. Jag har själv jobbat kliniskt med denna modell i nästan 20 år och sett många patienter bli hjälpta. Nu finns det även vetenskapligt stöd för att den fungerar, säger Odd Lindell, distriktsläkare och verksam på Centrum för allmänmedicin och forskaren bakom avhandlingen. Det multimodala KBT-programmet innebär att ett team med bland annat läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator erbjuder patienter fysisk träning i kombination med tanketräning som kan handla om avslappning, metoder för att hantera och förhålla sig till smärta eller övningar i problemlösning. Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga, säger Odd Lindell. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken. I forskningsstudierna deltog 125 patienter i åldrarna år som hade varit heltidssjukskrivna för ryggoch nackbesvär i mellan 6 veckor och 2 år. Halva gruppen fick genomgå det multimodala KBT-programmet. Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral Resultatet efter 18 månader visade att de patienter som ingått i programmet hade färre antal sjukskrivningsdagar och besök hos olika vårdgivare än gruppen som fick behandling på vårdcentral. Bästa förutsättningarna att återgå till jobb hade patienterna som varit sjukskrivna 6-12 veckor. Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig, och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, menar Odd Lindell. För att få reda på mer om riskfaktorer jämförde även forskarna de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Av avhandlingen framgår att de som hade långvarigt ryggont i högre grad var lågutbildade och hade arbeten som var fysiskt tunga och med högt tempo. De var också i större utsträckning överviktiga och konsumerade mer alkohol än genomsnittssvensken. Var ska då rygg- och nacksmärta bäst behandlas? Odd Lindell menar att primärvården har en central roll och att det är där patienterna initialt ska utredas, behandlas och erbjudas insatser för att förhindra en kronisk utveckling. I primärvården finns goda möjligheter till att ta hänsyn till biologi, smärtan och patientens psykosociala situation inklusive arbetsförhållanden. Men om förloppet blir långdraget eller patientens symtom är komplexa bör man enligt Odd Lindell kunna koppla in ett multimodalt KBT-team eller liknande. Teamen skulle med fördel vara knutna till vårdcentraler. Men där är vi inte i dag. I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. Det skulle vara en vinstlott för alla inblandade. Fler patienter skulle kunna återgå till arbetslivet, antalet återbesök och sjukskrivningsdagar skulle bli färre och resurser på olika vårdnivåer skulle kunna användas mer effektivt. Och det behövs. För utöver det personliga lidandet som rygg- och nackbesvär kan innebära, medför det även stora samhällsekonomiska kostnader. Ryggont kostar Sverige nästan 30 miljarder kronor per år. Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av dessa kostnader, medan rehabilitering hamnar på blygsamma 0,4 procent. Det borde vara tvärtom och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell. Vill du veta mer? Kontakta: odd.lindell@ki.se text: daphne macris 14

15 KBT-program hjälper fler med rygg- och nackont tillbaka till jobbet I Stockholm behövs ökade satsningar på multimodal rehabilitering. 15

16 Med fortbildningsgruppen sydost är den sista vita fläcken på fortbildningskartan för distriktsläkarna i länet ifylld. Det behövs och vi ska erbjuda utbildningar som passar den kliniska verkligheten, säger Maria Warenmark, distriktsläkare på Bollmora vårdcentral och lokal fortbildningssamordnare. Nykomling ska tä kunskapsluckor i Gruppen har funnits sedan våren 2010 med första fortbildningstillfälle oktober Redan från första tillfället kom omkring 25 av de totalt 70 distriktsläkarna i det geografiska området, och antalet har sedan dess varit rätt konstant. Det är jättekul och visar att det finns ett stort intresse och sug efter bra obunden fortbildning i närområdet. Vi är sist ut, men har stora ambitioner, säger Maria Warenmark. Jobbet som distriktsläkare är ofta ett ensamarbete, den medicinska utvecklingen växer snabbt och behovet av distriktsläkare med rätt kompetens är stort. Därför behövs ett gemensamt forum för strukturerad kunskaps- och kompetensutveckling, där vi också kan träffas för att utbyta idéer och erfarenheter, menar Maria Warenmark. Hon är dock inte ensam om att spika programmet för fortbildningen i sydost. Det finns ett råd med representanter från fem av vårdcentralerna i området. Vi har lagt upp seminarierna fram till sommaren och börjat planera hösten som nästan är spikad. Ambitionen är också att vi ska ha med representanter, eller i alla fall kontaktpersoner, från 16

17 Så tycker deltagarna cka sydost Kurt Rönnlöf, distriktsläkare, Brandbergens vårdcentral Den här satsningen har jag längtat efter länge. Det har inte funnits någon bra möjlighet på många år för oss att mötas i vårt närområde och diskutera och förkovra oss. Jag uppskattar att utbildningen är obunden och att många av föreläsarna är våra remittenter. Men jag vill gärna ha in lite mer primärvårdsperspektiv, men det kanske kommer. Det vore även bra att fundera på hur vi ska förmedla kunskapen till kollegor som inte kunnat delta. Det är svårt för många att få tid att komma ifrån vårdcentralen. alla vårdcentraler i området, totalt tio stycken, säger Maria Warenmark. Från CeFAM och Medicinskt kunskapscentrum får gruppen stöd med administration, föreläsare, lokal med mera. Jag skulle även se fram emot att vi hade fler gemensamma aktiviteter mellan landstingsdelarna. Även om sydostgruppens arbete är i sin linda är Marias intresse för fortbildningsfrågor långtifrån nytt. Hon var exempelvis en initiativtagare till att dra igång ett fortbildningsnätverk i södra Stockholm. Det arbetet och de kontakterna har hon användning för nu. Det var nyttiga år och eventuellt kan vi fortsätta samarbeta med den södra gruppen. Maria menar dock att det inte nu är någon idé att jämföra sig med dem som haft etablerade fortbildningsnätverk i många år Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Vi får börja där vi står, utgå från vår egen situation. Fortbildningarna hålls på Handens närsjukhus den andra onsdagen i månaden. Hittills har man nästan uteslutande marknadsfört fortbildningarna via webbplatserna janusinfo.se, cefam.se och via e-post. Men för att locka fler distriktsläkare vet Maria att mer behöver göras. Därför planerar hon att ta fram ett programblad och även lägga upp kontaktuppgifter på CeFAM:s webbplats. En kontaktperson på varje enhet vore också bra för att komma ut med information snabbt och direkt. Det är svårt att sprida information på ett bra sätt och fånga upp önskemål. Jag tar därför gärna emot tips och idéer om hur arbetet kan utvecklas, säger Maria Warenmark. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris maria.rolander-warenmark@sll.se Lena Holm, distriktsläkare och med dr, Jordbro vårdcentral Det är bra ämnen och föreläsare, och värdefullt att kunna diskutera med kollegor. Föreläsningen om D-vitamin är jag särskilt intresserad av eftersom vi har många patienter på Jordbro vårdcentral som är i riskzonen eller har låga värden. Andra ämnen som jag hoppas på i höst är hur vi på bästa sätt ska ta emot alltfler patienter som genomgått gastric by-pass. Astma-, KOL och hjärtsviktsbehandling är annat som vore bra att bli uppdaterad på. Program fram till sommaren 13 april kl Tema: Försäkringsmedicin, arbetsförmågebedömning Föreläsare: Roland Morgell, distriktsläkare, Jordbro vårdcentral, Cecilia Brage, distriktsarbetsterapeut, Handens vårdcentral och Ann-Sofie Karlsson, distriktssjukgymnast, Handens vårdcentral 11 maj kl Program meddelas senare. Plats: Aulan/samlingssalen, Handens sjukhus, Dalarövägen 6. På sidan 20 kan du läsa mer om februariföreläsningen som handlade om D-vitamin. 17

18 Året som gått Kortfakta CeFAM fortbildning Enheten erbjuder fortbildning och utvecklingsarbete för primärvårdens personal (dels yrkesinriktat och dels team- och ämnesinriktat). Under 2010: Genomfördes cirka fortbildningar (inkluderar seminarier, arbetsplatsbesök, nätverksträffar med mera) för över personer inom många professioner. Det är en ökning med drygt 50 procent jämfört med året innan. Hela 80 procent av aktiviteterna genom- fördes utanför CeFAM i lokaler på arbetsplatser, i deltagares närområde eller centralt i länet. Startades ett nytt teamprojekt; Palliativ vård med in- riktning palliativ nutritionsvård inom basal hemsjukvård. Togs fram eller reviderades vårdutvecklingsplaner inom: astma och allergisk rinit i primärvården, hjärt- svikt i primärvården, stöd för arbetet med våldsut- satta kvinnor, inkontinens, KOL i primärvården, att göra dyspepsi- och refluxpatienten trygg samt stöd i arbetet med patienter med sömnproblem. CeFAM forskning CeFAM forskning bedriver en bred forskning med 15 forskargrupper speciellt inriktade på 9 forskningsområden som har betydelse för primärvården och befolkningens hälsa. Under 2010: Publicerades cirka 70 vetenskapliga artiklar i internationellt framstående vetenskapliga tidskrifter. Lades 5 doktorsavhandlingar fram. Startades en forskarskola i allmänmedicin. CeFAM kris- och katastrofpsykologi Enheten är ett regionalt kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologiska frågor inom Stockholms läns landsting. Under 2010 arbetade enheten med i huvudsak tre delar: Expertstöd och beredskap (exemeplvis stöd till lands- tingets jourhavande tjänsteman och kunskapsförmed- ling till personal som möter drabbade eller som själva riskerar att utsättas för extraordinära händelser. Prevention av psykisk ohälsa (exempelvis utbildning för personal som möter krisdrabbade). Metodutveckling och forskning (exempelvis forskning om människors reaktioner på potentiellt traumatise- rande upplevelser och förutsättningar för återhämt- ning och stöd till berörd personal. Dessutom ärades en av medarbetarna med det nationella Stora Psykologpriset k u ! n! s a p k CeFAM grundutbildning CeFAM grundutbildning arbetar med att samordna och främja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under 2010: Ansvarade enheten för pedagogiskt innehåll och struktur för primärvårdsdelen på 9 av läkarprogrammets 11 terminer, för cirka läkarstudenter på totalt 13 veckor. Samordnade enheten totalt över studentveckor för blivande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Genomfördes handledarutbildningar, nätverksträffar och platsbesök på vårdcentraler. CeFAM AT och ST Enheten ansvarar för organisation, utbildningsstöd och kvalitetssäkring inom specialistutbildning i allmänmedicin och att samordna placeringen av AT-läkare. Under 2010: Anordnades VESTA-kurser, handledarkurser, allmän medicinkurs, konsultationkurser och BVC-kurser för kursdeltagare. Därutöver handleddes 60 STläkare i vetenskapliga projekt. Genomfördes cirka 170 utbildningstillfällen för drygt 400 ST-läkare inom 7, så kallade ST-forum. Samordnades placeringen av cirka 160 AT-läkare på vårdcentralerna i länet. Med stöd av det SIDA-finansierade projektet Global medicin var det även möjligt för ST-läkarna att få klinisk träning i Indien och delar av Afrika. 18

19 Höjd ribba med akademiska vårdcentraler I höst flyttas utbildningsfrågor, kvalitetsarbete och forskning närmare personalen och studenterna i primärvården, genom nya satsningen akademiska vårdcentraler, så kallade AVC. Syftet är höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen. Idén lanserades redan 2005 av Centrum för allmänmedicin, men nu har konceptet utvecklats, är mer helgjutet med många fler aktörer som deltar. Dessutom skjuter Stockholms läns landsting till nästan 14 miljoner kronor de tre första åren. Uppdraget att införa konceptet AVC i primärvården har landstingsstyrelsens arbetsutskott gett Stockholms läns sjukvårdsområde. Arbetet ska drivas tillsammans med Karolinska Institutet men även andra högskolor, universitet och aktörer i regionen kommer att involveras. Äntligen kan vi göra verklighet av många års goda tankar och redan väletablerade arbetssätt, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling som leder AVC-arbetet tillsammans med Kerstin Tham, prefekt på Karolinska Institutet. Satsningen är både rimlig och angelägen, menar Mikael Ohrling. Det är till primärvården de flesta patienterna kommer och där det bredaste panoramat av sjukdomar och hälsorelaterade problem finns. Det är också där alltfler studenter från många olika utbildningar gör sin verksamhetsförlagda utbildning. Ett engagemang i undervisning, utveckling och vetenskapliga frågor som en naturlig del i vårdarbetet är en förutsättning för att vi på sikt ska kunna garantera en bra primärvård. Målet är att fyra AVC ska öppna hösten Intresset från primärvården är stort och många aspirerar på det hedervärda uppdraget. På sikt är tanken att AVC-konceptet ska täcka hela länet. En akademisk vårdcentral ska ha en engagerad ledning som förstår värdet av att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i vårdverksamheten, säger Kerstin Tham. Hon menar även att AVC:na behöver ha flera olika yrkeskategorier knutna till sin verksamhet som läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera, och ett intresse av att inrätta gemensamma tjänster med Karolinska Institutet och andra lärosäten. På varje AVC ska finnas en AVCledare som är nära förankrad i primärvården. Hon eller han är underställd verksamhetschefen på AVC-vårdcentralen. Andra tänkbara funktioner är utbildningssamordnare, adjunkter, adjungerande kliniska adjunkter, kliniska lektorer och forskare. På plats ska man arrangera utbildningar för både studenter och vårdpersonal, handleda, ge stöd i metodfrågor, hjälpa till att söka projektmedel, fånga upp och hjälpa till att utveckla forskningsidéer, ta fram relevanta patientgrupper och mycket mer. Studenterna ska även få träna sig i att arbeta i ett multiprofessionellt team, exempelvis kring en strokepatient som behöver både medicinsk uppföljning, omvårdnad och rehabilitering, säger Kerstin Tham. Tanken är att ett trettio-tal vårdcentraler i ett geografiskt område ska knytas till varje AVC. Mikael Ohrling betonar att alla vårdcentraler i Stockholmsregionen ska få tillgång till AVC:na på ett likvärdigt sätt. Det är en bärande idé. Varje AVC ska vara en mötesplats där goda idéer kan tas tillvara, slå rot och växa. Där kunskap flödar och kreativitet och nytänkande uppmuntras. Under april och maj går arbetet in i ett mer operativt skede. AVC-vårdcentraler och ledare ska utses och tre arbetsgrupper stakar ut riktlinjerna för det fortsatta arbetet som ska resultera i en verksamhetsplan för AVC. Och den planen ska de som blir AVC-vårdcentraler börja arbeta efter direkt, säger Mikael Ohrling. Vill du veta mer? Kontakta eva.jansson@sll.se eller anders.engqvist@sll.se text: daphne macris 19

20 Det kallas ibland för solskensvitaminet. Och visst låter det som en solskenshistoria om man läser tidningsrubriker om att med bra halter av D-vitamin kan vi slippa vinterförkylningen och minska risken för cancer, hjärtsjukdom och depression. Men vad finns det egentligen för evidens om D-vitamin? Vilka är i riskzonen och var går gränsen för D-vitaminbrist? Vilka ska utredas och hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen varje dag? D-vitamin nya dundervitaminet eller? 20