TEKNISK ANVISNING. 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 2.0

Transkript

1 Sidantal 10 TEKNISK ANVISNING 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 2.0 Landstingsservice i Uppsala Län UPPSALA Tfn Fax :, Ver.1.0 :, Ver 2.0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM... 3 BEC.5 Generella anvisningar vid ombyggnation... 3 Miljö energi... 3 Tillgänglighet, utrymmen... 4 Inneklimat... 3 Dimensionerande temperaturer... 3 Luftkvalitet... 7 Luftfuktighet... 8 Ljud... 8 Brandskydd... 8 Förörjningssäkerhet... 9 DEMONTERING AV VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 9 BEH.5 SLOPANDE I VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 9 YTB.1 MÄRKNING AV INSTALLATIONER... 9 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER YUD.5 YUH.5 RELATIONSHANDLINGAR FÖR VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER DRIFTINSTRUKTIONER FÖR VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER... 10

3 3(10).dat Dessa tekniska anvisningar kompletteras av följande specifika anvisningar: - 52B Tappvattensystem - 53B Avloppsvattensystem - 54 Brandsläckningssystem - 55 Kylsystem - 56 Värmesystem - 57 Luftbehandlingssystem Dessa anvisningar utgör ett stöd i projekteringen. Anvisningarna baseras på AMA VVS & Kyl 09 samt RA VVS & Kyl 09. Anvisningar som är införda i detta dokument utgör krav utöver anvisningarna i AMA. Rubriker som saknar kommentarer innebär att AMA gäller som helhet. Där rubriker saknas finns kommentarer införda högre i hearkin. För avsteg i anvisningar fodras att ändringen blir protokollförd i projekteringsmöte samt godkänd av teknikansvarig på Landstingsservice. 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Generella anvisningar vid ombyggnation Samtliga installationer inom aktuellt ombyggnadsområde som skall bibehållas skall kontrolleras. Utförs förslagsvis när undertak rivits och i samråd med teknikansvarig vvs och ev. representant från driftavdelningen. Bedömning utförs om ledningar och kanaler, eller delar av dessa skall bytas. Läckage på rör och kanaler skall åtgärdas. Blindledningar på tappvattenledningar skall åtgärdas. Bristfällig isolering skall åtgärdas. Erforderlig rengöring av kanaler och avlopp skall utföras. Miljö energi Datoriserade effekt- och energibalansberäkningar skall alltid utföras och dokumenteras samt kontinuerligt uppdateras genom respektive projekt. Vid dimensionering/upphandling av centala aggregat, exempelvis luftbehandlingsaggregat och kylaggregat skall beräkning av LCC energi användas och verkligt utfallt följas upp/besiktas. Vid denna skall drifttider och lastprofil fastställas. Nya elmotorer ska vara i energieffektiviseringsklass IE3 alt. IE2 med varvtalsreglering. Övriga krav och frågeställningar avseende miljö och energi enligt miljöprogrammet.

4 4(10).dat Tillgänglighet, utrymmen Skriften Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal skall gälla som riktlinjer för fläktutrymmen undercentraler och tillgänglighet. Vid ombyggnation, där man begränsas av befintliga driftutrymmen kan avvikelser från denna godtas. Exempelvis avseende utrymme framför och bakom aggregat (sid 26). Dock skall måttangivelser i AFS 2009:2 gälla som min.krav. Vesäntliga apparater och delar av apparater, aggregat skall kunna demonteras och bytas utan att kostnadskrävande ingrepp behöver utföras på byggnaden eller på andra installationer. Huvudmatningar för tappvatten, kyla och ev. värme i schakt skall vara åtkomliga på varje plan via dörrar. Inneklimat Vid system och principlösningar för värme-, ventilation- och kylinstallationer skall följande beaktas: - Byggnadens tröghet och förmåga att ackumulera värme /kyla skall nyttjas. För att utnyttja den ackumilerande förmågan skall möjlighet till temperaturvariationer inom ett visst intervall studeras. - Möjlighet till att förse fönster med effektiva solskydd skall alltid ses som en första åtgärd för att erhålla en behagligare temperatur sommartid. - Åtgärder för att begränsa spridningen från värmeavgivande apparater skall utföras. Exempelvis med frånluftsutsug i nära anslutning till värmekällan, installation av kåpor/huvar, dragavbrott etc. - Möjlighet till frikyla, där uteluftens kylande förmåga nyttjas, undersökes. - Möjlighet till att, under sommartid, låta luftbehandlingsaggregat vara i drift under dygnets svalare period, för att nedkylning av lokalerna kan erhållas. Dimensionerande temperaturer DIMENSIONERANDE UTETEMPERATURER Vintertid: DVUT. För uppvärmning av till lokaler tillförd luft skall dimensionerande utetemperaturen vara -22ºC.

5 5(10).dat Sommartid: Generellt föreslås att för komfortkyla gäller att angivna inomhustemperaturintervall under en normal julimånad inte får överskridas mer än 10% av en normal dagsarbetstid (Mån-Fre 8-17), vilket motsvarar ca 18 timmar. För processkyla bör man för varje enskilt projekt i programhandlingsskedet bestämma vilka dimensioneringskriterier som skall gälla och om eventuella föreslagna avvikelse, exempelvis enligt ovan, är acceptabla. DIMENSIONERANDE INOMHUSTEMPERATURER Temperaturer som anges nedan skall ses som generella riktvärden för respektive verksamhet. Dessa värden kan tjäna som underlag i tidiga skeden. Angivna värden gäller även som skallkrav i projekt där specifika temperaturkrav ej angetts. Värdena ger även riktlinjer för acceptabla temperaturavvikelser. För speciellt temperaturkänsliga patientkategoier, maskinell utrustning eller dyl kan andra temperaturbörvärden bli aktuella. Exempelvis kan önskvärd temperatur vid en brännskadeavdelning vara +37ºC. Generellt bestäms dock temperaturbörvärden i upprättade rumsfunktionsprogram. Angivna temperaturintervall gäller inte, nattetid/helger, för lokaler som då är tomställd på patienter och personal. Om en temperatursänkning vintertid, nattkylfunktion eller dyl. har en enegibesparingspotential, som ej i någon form påverkar verksamheten, bör detta utföras. Med temperatur avses här rumstemperatur som mäts upp via vanliga temperaturmätare. (Beträffande riktad operativ temperatur gäller allmänt råd i BBR19 avsnitt 6:42). Beroende på verksamhet kan temperaturkrav indelas i följande grupper: Grupp 1 Avser avdelningar med inneliggande patienter. - Vintertid (vid värmebehov) bör rumstemperaturen ligga mellan +21ºC - +25ºC. Lämpligt börvärde för rumstemperatur kan vara +23ºC. Periodvisa mindre temperaturavvikelser kan accepteras. Exempelvis för att uppnå en energioptimerad temperaturreglering. - Sommartid bör rumstemperaturen ligga mellan +22ºC - +26ºC. Grupp 2 Avser operationssalar - Rumstemperaturerna skall dimensioneras och kunna styras till en temperatur inom området +18ºC - +25ºC. Gäller vintertid. Sommartid bör en högre min.temperatur kunna accepteras vid höga utomhustemperaturer.

6 6(10).dat Grupp 3 Avser normala arbetslokaler, öppen vård, röntgen, väntrum, expeditioner, kontor, personalutrymmen, kök, matsal, hygienutrymmen etc. - Vintertid (vid värmebehov) bör rumstemperaturen ligga mellan +20ºC - +24ºC. Lämpligt börvärde för rumstemperatur kan vara +21ºC. Periodvisa mindre temperaturavvikelser kan accepteras. Exempelvis för att uppnå en energioptimerad temperaturreglering. - Sommartid bör rumstemperaturen ligga mellan +20ºC - +26ºC. Grupp 4 Avser tekniska utrymmen. - För fläktrum och undercentral tillåts rumstemperaturen att variera mellan +15ºC - +30ºC. - För nätstationer och eldriftrum sätts börvärdet för rumstemperatur vid värmebehov till +15ºC. Börvärdet vid kylbehov sätts till +26 ºC. Temperaturlarm ges vid +35ºC. För utrymmen som innehåller batterisystem gäller att temperaturen inte får överstiga +23ºC. Temperaturlarm ges vid +26ºC. Grupp 5 Avser garage etc. - För denna kategori ställs endast krav på varmhållning för att undvika frysskador på utrustning etc. Rumstemperaturen skall vara min +5ºC. Temperaturen tillåts variera och några max.begränsningar anges ej. DIMENSIONERANDE SYSTEMTEMPERATURER Angivna temperaturer avser främst ny- och ombyggnationer. Vid mindre ombygnationer, där inkoppling skall göras på ett större befintligt system, skall temperaturer vara anpassningsbara till befintligt system. Dock förordas även här att man strävar mot systemtemperaturer enligt nedan. Eventuellt kan C-området undantas från Akademiska sjukhusområdets temperaturkrav. För detta krävs då ett godkännande från Landstingsservice systemförvaltare. Akademiska sjukhusområdet Värmesystem - +45/35ºC för radiatorsystem och övriga system för rumsvärmare. - Max värden +45/35ºC för luftvärmare i ventilationssystem. (Då kombibatterier för värme/kyla förordas bör detta resultera i lägre värden) Kylsystem - Min tilloppsteperatur, våt kyla: +12ºC. Returtemperatur +19ºC eftersträvas. - Min tilloppsteperatur, torr kyla: +15ºC. Returtemperatur +19ºC eftersträvas.

7 7(10).dat Övriga byygnader i länet utanför Akademiska sjukhusområdet Värmesystem - +55/40ºC för radiatorsystem och övriga system för rumsvärmare. - Max värden +50/30ºC för luftvärmare i ventilationssystem. (Då kombibatterier för värme/kyla förordas bör detta resultera i lägre värden) Kylsystem - Min tilloppsteperatur, våt kyla: +9ºC. Returtemperatur +19ºC eftersträvas. - Min tilloppsteperatur, torr kyla: +15ºC. Returtemperatur +19ºC eftersträvas. Luftkvalitet Om inga andra värden på uteluftens koldioxidkoncentration finns framme kan följande värden gälla som underlag ppm på landsbygden ppm vid trafikgles miljö ppm vid trafiktät miljö. Luftflöden för vårdlokaler dimensioneras för en koldioxidhalt på 800 ppm. Personalutrymmen, kontor, väntrum etc kan dimensioneras för en koldioxidhalt på 1000 ppm. SPRI rapport 273 fr 1989 med komplettering av tidigare SPRI-råd ger en bra vägledning för dimensionerande luftflöden. Tryckförhållanden mellan lokaler med olika hygieniska krav beaktas. Det är viktigt att spridningen av ohälsosamma och illaluktande gaser ej sprids inom känsliga utrymmen. Därför är tryckbalansen mellan avdelningar av stor vikt. För dimensionering av operationssalar gäller standarden SIS-TS 39:2012 Mikrobiologisk renhet i operationsrum Förebyggande av luftburen smitta Vägledning och grundläggande krav. Renhetskraven bestäms i respektive projekt, vanligtvis av Vårdhygien. Lokaler där luftflödet baseras på personantal skall dessa dimensioneras för antal personer som mer än tillfälligt vistas i lokalen. Tillfälligt betraktas här; enstaka tillfällen under ett år, där lokalen inte är avsett för detta tillfälle eller mer frekventa men kortare perioder. (Exempelvis min per dag eller 30 min per vecka). Övriga lokaler med periodvisa högre personbelastningar skall förses med behovsstyrd ventilation.

8 8(10).dat Luftfuktighet Speciella krav avseende luftfuktighet ställs för vissa patienter och viss utrustning. Kraven bör specificeras vid vilka utomhusförhållanden dessa skall gälla och om avvikelser kan accepteras. Då avfuktning och befuktning är energikrävande när det gäller el, värme och kyla, bör kraven för utrustning ifrågasättas: - Kan kraven minskas i något utrymme? - Krävs både avfuktning och befuktning? - Är utrustningens krav förenlig med verksamhetens krav? Styrfunktion utföres där temperaturen och luftfuktigheten ligger närmare max.värdet sommartid och närmare min.värdet - vintertid. Ljud Om inget annat anges skall ljudklass B gälla vid nybyggnation och ljudklass C vid ombyggnation, avseende buller från installationer enl. SS I speciella fall kan lägre ljudklasser accepteras. Bestäms då i samråd med Systemförvaltaren på Landstingsservice. Brandskydd Vid planering av brandcellsgränser bör det beaktas vilken återverkan detta får på luftbehandlingssystemet för att inte i onödan komplicera brandskyddet. Där ett heltäckande centralt brandlarmssystem finns användes detta i första hand för att utlösa brandfunktion. Som skydd mot brandgasspridning förordas fläktar i drift. Detta skall alltid ses som alternativ nr 1 om inte brandkonsult i aktuellt projekt motsäger sig denna metod. Alternativa lösningar kan bli aktuella exemplvis om betjänade fläktar/aggregat ej klarar beräknade brandgastemperaturer och en alternativ lösning då är mer ekonomiskt lönsam. Vid principlösning fläktar i drift skall alltid en brandgasflödesberäkning utföras och redovisas. Skall även redovisas i drift- och skötselinstruktionerna. Vid systemuppbyggnad skall eftersträvas ett minimum av brand/brandgasspjäll och brandgasspjäll. Vid installation av brand/brandgasspjäll och brandgasspjäll beaktas påverkan på systemet vid funktionskontroll. Spjäll som betjänar större delar av systemet får här ej stängas samtidigt under drift av betjänad fläkt. För skydd mot att brandgaser tillförs lokaler utifrån bör rökdetektor installeras i tilluftskanal efter aggregat, alt i uteluftskanal. Kontrolleras med brandkonsult att detta ej äventyrar brandgasskyddet i övrigt.

9 9(10).dat Förörjningssäkerhet Skriften Det robusta sjukhuset utgiven av Krisberedskapsmyndigheten kan gälla som riktlinjer vid teknisk försörjningssäkerhet. För elförsörjning hänvisas till SS med tillägg samt SEK Handbok 450. BEC.5 Demontering av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Ledningar och kanaler som ej är i drift, och som ej planeras att driftsättas skall demonteras. Ledningar och kanaler proppas/lockas så nära huvudledning, -kanal som möjligt. Se närmare spec. i Tekniska anvisningar 52B tappvattensystem. Om demontering innebär relativt stora ekonomiska konsekvenser eller relativt stora konsekvenser avseende driftavbrott, kan ledningar slopas. Bestäms i samråd med Teknikansvarig vvs hos Landstingsservice. BEH.5 Slopande i vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Vid slopning skall slopade ledningar tömmas, vid behov renblåsas samt proppas. Ledning skall märkas vid proppningar samt där ledning är åtkomlig för märkning. Märkes med text: exempelvis Slopad S-110, Slopad T YTB.1 Märkning av installationer Märkning utföres enligt 4. Beteckningssystem, Märkbilga, Version 1.2 för Styr- och övervakningssystem. Apparater, luftvärmare, luftkylare, ventiler, spjäll, rensluckor och dyl. ovan undertak markeras även i underliggande undertaksbärverk, annan del av fast undertak eller på vägg strax under undertak. Denna märkning kan utföras i förenklad form. Exempelvis VS-RV.

10 10(10).dat YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER Principflödesschema skall redovisas i handling som skall granskas av Landstingsservice. YUD.5 Relationshandlingar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Ritningar upprättas enligt Landstingsservice cad-anvisningar. Beteckningar skall utföras enligt 4. Beteckningssystem, Märkbilga, Version 1.2 för Styr- och övervakningssystem. Beteckningar på kanaler och rör skall kunna härledas till systemtillhörighet samt vilken aggregat/fläkt/pump som det betjänas av. Utöver planritningar upprättas följande: - Flödesschemor skall alltid upprättas. Skall innehålla dimensionerande data för flöde, tryck, temperatur och effekt för respektive system/delsystem betjänade av separata växlare alt. shuntgrupper. Data för separata större betydande enheter/apparater skall också anges på schemat. På flödesschema för kyla, tappvatten och medicinska gaser skall summerade normflöden och sannolika flöden redovisas för respektive huvuddelsträcka. Dessa värden justeras efter respektive projekt. - Sektioner upprättas alltid på luftbehandlingsaggregat och andra större apparater/aggregat. - Sektioner, där installerad utrustning ej redovisas tydligt och ej ger en tydlig bild av principlösning. Höjdangivelser på spill- och dagvattenledningar med vattengångar och brunnsplaceringar med lockhöjd skall anges på ledningar i mark och under bottenplatta samt vid längre vertikala dragningar i plan. Höjdangivelser på planritningar avseende övriga medialedningar och kanaler förordas. Slopade ledningar skall X-markeras på ritning. Märkes med text: exempelvis Slopad S-110, Slopad T YUH.5 Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Driftinstruktioner utförs enligt separata teknisk anvisningar för drift- och underhållsinstruktioner, upprättade av landstingsservice. YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER Normalt skall fyra servicebesök utföras under garantitiden