VA utredning Utdrag ur kallelsen till föreningsstämma VA utredning 2009 utdrag ur kallelse.docx

Transkript

1 VA utredning 2009 Utdrag ur kallelsen till föreningsstämma 2009

2 2 Innehållsförteckning 1.1 VATTEN OCH AVLOPP I GISEKVARN Bakgrund Genomfört arbete Juridisk form Förberedande arbete Inspektioner av avlopp och framtida krav Ersättning för befintliga anläggningar, tankar mm Kontakter med Trosa kommun Överlåtelse av det lokala VA-nätet Finansiering och ROT avdrag Avstyckning av tomter Kostnader Senare anslutning Alternativ Förslag till beslut BILAGA 2. ROT-AVDRAG BILAGA 3. SENIORLÅN BILAGA 4. VA BUDGET, FAS

3 3 1.1 Vatten och avlopp i Gisekvarn En översiktlig beskrivning av planbestämmelserna i Gisekvarn och kommunens arbete med vatten- och avloppsfrågor (VA) har tidigare lämnats av styrelsen i ett separat PM vid föreningsstämman 2004 samt som information i kallelser till föreningsstämmorna 2006, 2007 och All tidigare lämnad information finns tillgänglig på föreningens hemsida. Speciellt lämnades vid förra årets stämma en utförlig redovisning av förutsättningarna för ett VA-nät tillsammans med en diskussion av för- och nackdelar för föreningens medlemmar. Denna information upprepas inte i sin helhet eftersom den finns på hemsidan. De medlemmar som inte har tillgång till Internet kan få materialet hemskickat i brev. Kontakta någon i styrelsen. De beslut som fattas på årets föreningsstämma kommer att bli avgörande för om det finns förutsättningar att fortsätta arbetet med att projektera ett gemensamt VA-nät med anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Gisekvarn och sedan bilda en samfällighet för att genomföra projektet. Det är ett starkt önskemål att så många fastighetsägare som möjligt tar aktiv del i diskussionen och beslutet om VA-nätet. Det är därför viktigt att närvara på årets föreningsstämma. I det följande redovisas en bakgrund till projektet, resultatet av det arbete som gjorts under året och ett förslag att genomföra en första fas av projektet för att ta fram erforderligt underlag för att bilda en samfällighet för vatten och avlopp i Gisekvarn. I förslaget ingår också att lägga ner tomma rör för att i en framtid kunna dra fram bredbandsfiber till områdets fastigheter. Vid förra årets stämma lämnades uppgiften att ett gemensamt VA-nät tidigast skulle tidigast kunna tas i bruk sommaren Detta datum skjuts ett år framåt till 2012 på grund av att kommunen inte kommer att ha byggt ut tillräcklig kapacitet för att leverera vatten och omhänderta avlopp innan dess. Trosa kommun arbetar mycket aktivt med miljöfrågor, där vatten och avlopp är en viktig del. Kommunen har inlett ett arbete där samtliga avlopp i kommunen kommer att inspekteras. I kommunens tidplan framgår att inspektioner i Gisekvarn nu planeras under Inspektionerna kan eventuellt bli tidigarelagda Bakgrund Den 3 oktober 1959 fastställde Länsstyrelsen det första förslaget till detaljplan för Gisekvarn 3:1 (stora området). Det är nu nästan precis 50 år sedan. Den första detaljplanen för Gisekvarn 2:2 (lilla området) kom några år senare, den 23 november I princip ligger bestämmelserna kvar från den tiden med bland annat begränsningar i byggnadsytor och synen på vatten och avlopp. Allmänt sett har kraven på boende förändrats. Kraven på att samhället i alla avseenden måste utformas för att långsiktigt och hållbart bevara miljön får allt större genomslag i lagstiftning och i verkliga beslut. Speciellt vad gäller vatten och avlopp kan styrelsen konstatera att det idag inte projekteras några områden vare sig för fast boende eller fritidsboende utan ordnat gemensamt vatten och avlopp. Detta är nog lika naturligt som att det skulle vara "el" på den tid Gisekvarn kom till. Styrelsen kan också konstatera att områden som Edanö och Långnäs i Trosa har fått stora problem med föroreningar i egna vattentäkter och att anslutning till kommunalt vatten och avlopp där har blivit ett starkt önskemål från fastighetsägarna. Projektering av kommunalt vatten och avlopp har också påbörjats i dessa områden. För äldre områden med individuella vatten och avloppslösningar har förutsättningarna på senare tid ändrats genom ny lagstiftning. Länsstyrelsen och kommunen har numera en skyldighet att säkerställa att vatten och avlopp anordnats på ett för människors hälsa och

4 4 miljön tillfredställande sätt. Kraven kan naturligtvis tillgodoses på olika sätt. Enskilda anläggningar kan vara godkända medan det i andra fall kan vara bäst, eller under vissa omständigheter tvingande, att anordna gemensamma lösningar. De vattenprover som varje år görs i Gisekvarn visar att vi har begynnande problem med koliforma bakterier (vilket kan tyda på inträngande avloppsvatten) i vissa av stora områdets handpumpar och något förhöjd radonhalt lilla områdets gemensamma vatten. Vattnet är överlag mycket hårt med höga halter av järn och mangan. Vattnet klassas i flera fall som tjänligt med anmärkning. Styrelsen har även information om att några enskilda borrade brunnar har problem med bakterier i vattnet. I det fall vi börjar få tilltagande problem i Gisekvarn med bakterier i vattnet så kommer detta inte att kunna hänföras till någon enskild anläggning. Det kommer sannolikt inte gå att reda ut varifrån föroreningar kommer och än mindre att göra något vettigt åt detta. I samtal med kommunen har det framkommit att det erfarenhetsmässigt i områden med infiltrationsanläggningar förr eller senare blir problem med vattenkvalitet i borrade brunnar. Kraven på enskilda avlopp har skärpts betydligt i och med att ny lagstiftning har börjat gälla från Besiktning av samtliga enskilda avlopp nu har påbörjats och kommer att genomföras på samtliga enskilda avloppsanläggningar i Trosa kommun. Det kan också noteras att rena infiltrationsanläggningar inte längre är tillåtna utan att enskilda avlopp skall utföras med en s.k. markbädd. Kostnaden kan variera stort mellan olika fastigheter. En ny markbädd kan kosta upp till kr och med lite otur ännu mer. Även om enskilda avlopp med bristande funktion åtgärdas för att uppfylla moderna krav kvarstår risken att det uppstår föroreningar i gemensamma eller egna brunnar eller att man konstaterar att Gisesjöns vatten försämras. I ett sådant fall blir det på sikt tvingande att bygga ett gemensamt VA-system och för samtliga fastigheter att ansluta sig. Med all sannolikhet blir detta dyrt jämfört med att nu på eget initiativ bygga ett VA-system enligt föreliggande förslag. Dessutom riskerar ett stort antal fastighetsägare att behöva göra dubbla investeringar genom att först tvingas att investera i en ny markbädd efter kommande inspektion och föreläggande, och sedan på några års sikt, tvingas betala och ansluta sig till ett gemensamt VA-nät. Om nuvarande VA-lösning blir underkänd vid kommande inspektion har den enskilde fastighetsägaren ca 1 år på sig att åtgärda påtalade brister eller att koppla in sig på VA-nätet. Om fastigheten deltar i VA-projektet går det med all sannolikhet att få ytterligare anstånd. Kommunen aviserar också att taxorna för tömning av toa-tunnor, septiktankar och slamavskiljare successivt kommer att höjas. Om VA-projektet genomförs får fastigheten en anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp ca 0,5 meter utanför den egna tomtgränsen plus eventuellt också ett tomrör för framtida bredbandsfiber. Det skall understrykas att det inte finns något omedelbart krav att gräva fram ledningar på den egna tomten och att varje fastighetsägare i egen takt kan bestämma hur och när själva anslutningen till det egna huset skall göras. Styrelsen anser dock att det som en del av kommande VA-projekt också skall ingå upphandling av ett eller flera ramavtal där de enskilda fastighetsägarna, om de så önskar, kan avropa de gräv- och installationsarbeten som kan behövas på den egna tomten. Någon entydig och generell kalkyl som jämför kostnaderna mellan att göra om sin egen infiltration och att ansluta sig till ett gemensamt VA-nät går enligt styrelsens uppfattning inte att göra eftersom förhållandena skiljer mycket mellan olika fastigheter. Fördelarna med det

5 gemensamma nätet är att vattenkvaliteten är säkrad och att lösningen är långsiktigt hållbar, bekväm och så gott som problemfri. Med individuella lösningar finns risk för förorenat vatten och dubbla investeringar. Det kommer också att uppstå ett återkommande renoveringsbehov av markbäddar. Ett beslut om att etablera en gemensam VA-lösning får också positiva effekter på området i stort. Attraktiviteten kommer att öka och sannolikt blir fastighetsägarna mer benägna att investera i sina fastigheter. Marknaden för fritidshus har trots den ekonomiska krisen varit stabil i Sörmland men om man läser tidningarna så efterfrågar dagens köpare sådana bekvämligheter som WC och bra vatten och avlopp. Styrelsen har även haft kontakter med mäklare i Trosa för att bilda sig en uppfattning om värdering och attraktivitet. Den slutsats man kan dra är att investeringen i ett gemensamt VAnät kommer att vara betald den dag man önskar sälja sin fastighet. Även i det fall man inte har några planer på att sälja fastigheten kommer investeringen som sådan att ge utrymme för belåning av fastigheten om man väljer sådan finansiering. Tidigare farhågor att värdeökningen skulle leda till ökade årliga kostnader på grund av ökad fastighetsskatt och eventuell förmögenhetsskatt till följd av ökade taxeringsvärden är inte längre aktuella med tanke på att fastighetsbeskattningen har ändrats och att förmögenhetsskatten är borttagen. Mot bakgrund av ovanstående och med tanke på att allt fler familjer vistas allt oftare i Gisekvarn, samt att nya fastighetsägare med största sannolikhet kommer att efterfråga vattenoch avlopp som fungerar året runt med möjligheter att installera WC, dusch, tvättmaskin m.m. förordar styrelsen att arbetet vad gäller etablering av ett gemensamt VA-system fortsätter enligt det förslag som lämnas till årets föreningsstämma. Beslutet om vi skall fortsätta projektet ligger dock hos föreningsstämman och så småningom hos de enskilda fastighetsägarna om vi kommer till en samfällighetsbildning. Mot denna bakgrund lämnas i det följande mer detaljerad information som underlag för diskussion och beslut på föreningsstämman Genomfört arbete Styrelsen har under det gångna året fortsatt utredningsarbetet vad gäller framtida vatten och avloppslösningar i Gisekvarn och möjligheterna för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Detta arbete har innefattat följande kontakter med fastighetsjurist för att utreda möjlig juridisk form för att driva VA-projektet kontakter med Länsstyrelsen för att få en offert för att ta fram erforderligt kartunderlag kontakter med konsult (arkitekt) för ändring av detaljplan kontakter med Lantmäteriet för att utreda förutsättningarna för att bilda en samfällighet för VA m.m. kontakter med mäklare och banker för diskussioner om marknadsvärden och finansieringsmöjligheter fortsatt dialog med Trosa kommun om framtida planer för vatten och avlopp internt arbete inom styrelsen Juridisk form Att bygga ett VA-nät i Gisekvarn är ett betydande åtagande. Styrelsen har utrett om ett projekt skulle kunna drivas som en del av Tomtägareföreningens verksamhet eller om det är mer motiverat att bilda en exploateringssamfällighet eller en vanlig samfällighet. Styrelsen har

6 6 även ställt frågan till kommunen att driva hela projektet i kommunal regi. Det senare är inget alternativ vilket framgår vidare i avsnitt Att driva ett projekt i Tomtägareföreningens regi skulle innebära att de fysiska personer som är medlemmar i föreningen också individuellt tecknar sig för projektet. Detta skulle kunna leda till oacceptabla oklarheter t ex vid ägarbyten eller problem med bristande betalningar. Eftersom Tomtägareföreningen är en ideell förening finns heller ingen tydlig lagreglering om ansvarsförhållanden, hur medlemmar som inte anslutit sig från början kan anslutas senare eller vad som gäller om VA-nätet på något sätt skulle behöva förändras. Detta skulle kunna ge upphov till svårslitna tvister inom föreningen. Utredningen har vidare kommit fram till att en s.k. exploateringssamfällighet inte vore en användbar verksamhetsform. Lagen om exploateringssamfälligheter har bara använts vid ett fåtal tillfällen i hela landet och är endast lämplig i sådana fall där tex. en kommun avser att bygga ett helt nytt område på tidigare orörd mark. Slutsatsen är att den enda lämpliga juridiska formen för VA-projektet är en vanlig samfällighet. En samfällighet bildas för att bedriva en väl beskriven och avgränsad verksamhet och varje fastighet som blir medlem i samfälligheten deltar med en bestämd ekonomisk andel i samfällighetens verksamhet. Andelen och medlemskapet följer med själva fastigheten även vid ägarbyte. På vilket sätt samfälligheten kan bildas och förvaltas är väl reglerat i lag. Det är Lantmäteriet som sköter själva samfällighetsbildningen och kallar representanter för aktuella fastigheter till en förrättning för att bilda samfälligheten, fastställer stadgar mm. Det är också reglerat i lag på vilket sätt nya fastigheter kan bli medlemmar i samfälligheten. Som exempel sköts underhåll av Gisevägen av en samfällighet där alla fastigheter längs vägen tvingande måste vara medlemmar. Tomtägareföreningens verksamhetsform som en ideell förening innebär att de fysiska personerna som äger fastigheter inom området är medlemmar. Det råder således olika ansvarsförhållanden i de olika föreningarna där samfällighetsformen är mer tydligt reglerad i lag vilket är att föredra för verksamheter med mer betydande ekonomisk omfattning Förberedande arbete För att kunna bilda en samfällighet krävs ett antal förberedelser. Innan Lantmäteriet kan kalla till en samfällighetsbildning skall en beskrivning av samfällighetens verksamhet föreligga liksom ett detaljerat underlag hur ett VA-nät skall utformas tillsammans med en genomarbetad budget med förväntade kostnader. I samband med en projektering av VA-nätet blir det vidare naturligt att ta ställning till om det finns anledning att genomföra andra förändringar där extrakostnader i samband med ett VA-projekt blir små men vid ett senare tillfälle mycket höga. Utökad grundkarta Styrelsen har, oavsett om VA-projektet genomförs eller ej, i annan del av kallelsen föreslagit framtagning av en ny digital och korrekt koordinatsatt grundkarta över området. För att kunna projektera och kostnadsberäkna VA-nätet och för att kunna genomföra en ändring av nuvarande detaljplan behövs en utökning av grundkartan så att också alla byggnader inom Gisekvarn finns inmätta. Någon sådan karta finns inte idag.

7 Ändrad detaljplan I dagens läge finns en detaljplan som reglerar tillåtna byggytor inom Gisekvarn. I stora området (3:1) får man bygga 70 kvm huvudbyggnad i ett plan plus 30 kvm gäststuga. I lilla området (2:2) gäller på motsvarande sätt 100 kvm respektive 30 kvm 1. Det finns ett förbud mot WC i detaljplanen även om kommunen i praktiken har beviljat tillstånd för ett antal septiktankar inom området. Kommunen har vid flera tillfällen fått ansökningar om att bygga något större hus än vad detaljplanen anger. Sådana ansökningar har fått avslag. Om föreningen genomför VAprojektet finns en möjlighet att ändra den gällande detaljplanen. Därigenom skulle man kunna få tillåtelse till större och sammanhängande byggytor vilket enligt styrelsens uppfattning skulle välkomnas av många medlemmar. I samband med en planändring är det möjligt att samtidigt införa begränsningar för hur byggnader får utformas. Som exempel skulle det vara möjligt att endast tillåta enplanshus i traditionellt utförande med träfasad för att behålla områdets karaktär. Ett krav för att få bygglov för utökade byggnadsytor kommer dock att vara att fastigheten är ansluten till ett gemensamt VA-nät. På alla tomter finns idag relativt stora ytor inritade som prickmark där byggnader inte får placeras. I samband med en planändring kan dessa begränsningar förändras eller tas bort. En ändring av detaljplanen skulle också kunna skapa möjligheter för en fastighetsägare att dela sin tomt i två delar eller för två fastighetsägare att gå tillsammans och dela två tomter till tre tomter där förutsättningarna anses lämpliga. Genom detta skulle det vara möjligt att ge bort en del av en tomt eller sälja en del av en tomt om man så önskar. En ändring av detaljplanen skulle också kunna ge möjligheter att stycka av några nya tomter inom området. Som exempel skulle åkern vid återvinningsstationen, ängen bakom garaget eller orörda ytor ovanför fotbollsplanen kunna ge utrymme för nya tomter utan att några grannar blir negativt påverkade. Försäljning av tomter skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till finansiering av VA-nätet och minska kostnaden för medlemmarna. Styrelsen anser dock att frågan om eventuell avstyckning av ytterligare tomter kräver ytterligare utredning, diskussioner och samråd med de fastighetsägare som kan vara berörda innan några förslag kan presenteras på kommande stämmor. Avtal med kommunen Innan det finns möjlighet att starta ett VA-projekt är det också nödvändigt att klargöra alla villkor för anslutning av det lokala nätet till en gemensam anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp. Kommunen ställer sig positiv till ett VA-projekt i Gisekvarn men kommer inte att påbörja en mer detaljerad utredning, projektering och kostnadsberäkning av en anslutningsledning förrän det föreligger ett klart besked att en mycket stor majoritet av Gisekvarns fastighetsägare avser att ansluta sig till ett gemensamt VA-nät. För föreningens del är det å andra sida viktigt att träffa ett avtal med kommunen som säkerställer att en anslutningsledning kommer att dras fram och villkoren för detta innan övriga förberedande aktiviteter startas och innan samfällighetsbildning kan ske. Som en del av underlaget till en samfällighetsbildning anser styrelsen således att det skall föreligga ett avtal med kommunen som reglerar utformning och belägenhet av anslutningspunkt, tidplan, kostnader mm och som blir bindande för både kommunen och samfälligheten den dag samfälligheten har bildats. 7 1 Se PM från 2004 på föreningens hemsida om detaljplan och byggytor.

8 8 Tomrör för bredbandsfiber En helt annan fråga är framtida tele- och bredbandsnät till Gisekvarn. På sikt måste man tyvärr räkna med att vanliga telefonledningar på stolpar kommer att försvinna. Telia har inte längre någon skyldighet att tillhandahålla telefonförbindelser i glesbygd eller i områden där detta inte är lönsamt. Telia har också aviserat att man inom kort kommer att påbörja avveckling av det gamla telenätet i vissa delar av landet. På vilket sätt detta kan komma att påverka Gisekvarn på lång sikt går inte att säga. Idag kan man abonnera på fast telefoni och bredband upp till ca 2 Mbit/s i Gise. Vi kommer inte kunna påräkna några initiativ från Telia eller annan operatör att investera i förbättrade fasta teleförbindelser med möjligheter till framtidens bredbandstjänster för telefoni, bredband och TV som kräver mer kapacitet. Som alternativ till fast telefon och fast bredband kan man ha en mobiltelefon och abonnera på mobilt bredband. På sikt kan man dessvärre heller inte räkna med att mobilt bredband kommer att ha tillräcklig kapacitet för att leverera Internettjänster och medietjänster på landsbygden när antalet abonnenter ökar och tjänsterna blir alltmer kapacitetskrävande. Flera statliga utredningar visar också att det kommer att krävas fasta nät med hög kapacitet för kunna leverera dessa tjänster. Om VA-nätet etableras och det ändå sker grävarbeten fram till varje fastighet har styrelsen fått starka rekommendationer både från konsulter och kommunen att parallellt med VA-nätet lägga ner tomma rör för möjliggöra framtida fiberanslutning. Tom kanalisation för fiber är mycket billig när den läggs ner tillsammans med andra ledningar. Detta är en nästan helt försumbar kostnad för att göra det möjligt att någon gång i framtiden dra fram en bredbandsfiber till varje fastighet. Gör vi det inte i samband med VA-projektet blir det med all sannolikhet aldrig av. Om ett fibernät etableras kan anslutning ske till det stadsnät som finns inom Trosa kommun. Förberedelser Alla förberedande aktiviteter som att ta fram grundkartor, ta fram förslag till ändrad detaljplan, genomföra en projektering med kostnadsberäkningar av VA-nätet, beslut om kanalisation för fiber samt att träffa erforderliga avtal med kommunen måste genomföras och bekostas av Tomtägareföreningen. Först när detta är klart går det att ta fram ett komplett underlag för att bilda en samfällighet där syfte, verksamhet och kostnader är tillräckligt bra beskrivna för att blivande medlemmar skall kunna ta ställning till VA-projektet och en samfällighetsbildning. Så snart samfälligheten är bildad blir Tomtägareföreningen frikopplad från projektet och alla vidare kostnader fördelas på de fastigheter som deltar i VA-projektet. Det förberedande arbetet är en förutsättning för att Lantmäteriet skall kunna kalla till en förrättning för att bilda en VA-samfällighet. Tomtägareförening skall således innan en förrättning blir möjlig ha genomfört och förberett följande:

9 1. Projektgrupp som är beredd att driva VA-projektet fram till samfällighetsbildning (Projektgrupp) 2. Grundkarta med vägar och tomtgränser (Länsstyrelsen) 3. Förhandling och framtagning av avtal med kommunen för anslutningspunkt (Projektgrupp och advokat). För att gå vidare med punkterna 4-10 är det en förutsättning att projektgruppen bedömer att avtalet med kommunen kan träffas. 4. Utökad grundkarta för att möjliggöra förändrade och nya tomter (Länsstyrelsen) 5. Begäran ändringar av detaljplan (Arkitekt) 6. Detaljprojektering och kostnadsberäkning av VA-nätet (VA-konsult, projektgrupp) 7. Verksamhetsbeskrivning och stadgar för en VA-samfällighet (lantmäteriet, advokat, projektgrupp) 8. Beslut om tomrör för framtida bredbandsfiber (Extra stämma) 9. Beslut att bilda samfällighet (Extra stämma) 10. Kallelse till samfällighetsbildning (Lantmäteriet, projektgrupp) 11. Styrelse och projektgrupp som är beredd att driva VA-projektet under upphandling och tid fram till att nätet kan överlåtas till kommunen (Projektgrupp, Styrelse samfällighet) I årets budget finns kostnader för ovanstående aktiviteter upptagna. Hittills har utredningsarbetet kunnat bedrivas med en begränsad budget och med insats från ett fåtal personer. Nästkommande steg kräver upphandling av tjänster från Länsstyrelsens kartenhet, arkitekt för planändringar, Lantmäteriet för förberedande arbete med samfälligheten och troligen även en fastighetsjurist för utformning av stadgar, verksamhetsbeskrivning och ett avtal med kommunen. Det måste också gå att hitta ett antal medlemmar till en projektgrupp som är beredda att avsätta tid för arbete med projektet. Styrelsen anser även att projektgruppens medlemmar måste ges rimlig ersättning för sitt arbete. Ett antal föreningsstämmor under tidigare år har beslutat att fortsätta utredningsarbetet och utarbeta förslag för att etablera ett gemensamt VA-nät. Föreningen har nu kommit till en första avgörande punkt där vi måste besluta om vi skall gå vidare. Det är visserligen först vid samfällighetsförrättningen som varje fastighet fattar ett bindande beslut att deltaga i VA-projektet eller inte. Skulle det vid detta tillfälle visa sig att den verkliga anslutningsgraden blir alltför låg blir en stor del av nedlagt arbete förgäves samtidigt som nedlagda kostnader går förlorade Inspektioner av avlopp och framtida krav Kommunens agerande styrs av en ny lag, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som trädde i kraft Lagen ställer skärpta krav på vattenförsörjning och avloppslösningar. Om befintlig vattenförsörjning och befintliga avlopp är otillfredsställande och lokala åtgärder inte tillräckliga åläggs alla kommuner genom den nya lagen att, om det bedöms nödvändigt med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, ordna vattenförsörjning eller avlopp för befintlig eller blivande bebyggelse. I de fall en tvingande åtgärd aktualiseras i områden som ligger utanför kommunens verksamhetsområde gäller att kommunen skall få full kostnadstäckning för varje sådan åtgärd. Trosa kommun arbetar mycket aktivt med miljöfrågor, där vatten och avlopp är en viktig del. Kommunen har inlett ett arbete där samtliga avlopp i kommunen kommer att inspekteras. I kommunens tidplan framgår att inspektioner i Gisekvarn nu planeras under Inspektionerna kan eventuellt bli tidigarelagda.

10 10 Kommunen kommer att följa förändringar i miljön inom Gisekvarn mycket noga. I den nya lagen ställs högre krav än tidigare på enskilda avlopp. Som ett riktmärke skall avlopp som är äldre än 20 år renoveras genom att byta material i markbädden. En markbädd har en begränsad livslängd och måste sedan med viss regelbundenhet renoveras. Till skillnad från tidigare godkänns inte längre rena infiltrationslösningar utan avloppet skall arrangeras som en markbädd där det är möjligt att ta prov på det renade vattnet och konstatera att avloppsreningen verkligen fungerar. Det renade vattnet skall sedan avledas i dike eller liknande. Till skillnad mot vad man skulle kunna tro är det inte en fördel att ett avlopp endast utnyttjas mer sällan. En bra fungerande rening kräver ett konstant flöde för att den biologiska reningsprocessen inte skall avstanna. I en markbädd som inte använts på länge rinner avloppsvattnen rakt igenom utan att biologisk nedbrytning hinner ske. För ett BDT (Bad, disk- och tvättvatten) krävs också en fungerande och tät två- eller trekammarbrunn. Om det finns skäl att ifrågasätta brunnens täthet kan den behöva provfyllas och i värsta fall grävas fram vid inspektionen. Om ett avlopp inte kan godkännas erhåller fastighetsägaren ett föreläggande att inom 1 år åtgärda aktuella brister. Efter åtgärd krävs en ny kontrollinspektion. I det fall att det finns ett beslut om gemensamt VA-nät kan fastighetsägaren dock räkna med att få anstånd tills VAnätet är klart. Enligt uppgift från kommunen har vid redan gjorda inspektioner endast 10% av befintliga avlopp godkänts i äldre områden (5 av 50 fastigheter i Tullgarn). I närheten av kommunens vattentäkt vid Hållsviken har också ett flertal fastighetsägare fått förelägganden att åtgärda gamla avlopp Ersättning för befintliga anläggningar, tankar mm Om projektet realiseras och fastighetsägaren sluter sig till VA-nätet kommer nuvarande avloppsanläggningar, septiktankar mm att bli överflödiga. Någon ersättning för detta, även om vissa installationer kan vara relativt nya, kommer inte att utgå. Det finns dock som tidigare nämnts inget krav på att omedelbart koppla in den egna fastigheten till det gemensamma VA-nätet Kontakter med Trosa kommun Kommunen ställer sig klart positiv till att etablera en anslutningsledning för kommunalt vatten och avlopp till Gisekvarn. Tidigast skulle anslutning kunna ske till sommaren 2012 eftersom kommunen dessförinnan inte har tillräcklig tillgång till vatten från befintliga vattentäkter eller kapacitet att omhänderta avlopp. För att bygga ledningen krävs ett antal aktiviteter och formella beslut i kommunen. Först ett politiskt beslut om genomförande och finansiering som leder till att en teknisk projektering kan göras följt av en byggentreprenad för VA-ledningen. De kontakter som förevarit med kommunförvaltningen och politiska företrädare ger dock vid handen att projektet är genomförbart.

11 Styrelsen har ställt frågan om hela VA-projektet skulle kunna genomföras i kommunal regi. Detta är i dagens läge inte möjligt eftersom kommunens s.k. verksamhetsområde för vatten och avlopp endast omfattar tätorterna Trosa, Vagnhärad, Västerljung och Stensund/Krymla. En VA-ledning till Gisekvarn genomförs därmed som ett projekt där kostnaden för ledningen kommer att delas mellan alla fastigheter som ansluts längs ledningen. Kommunen gör därvid en uppskattning av antalet fastigheter som kan anslutas och delar kostnaden mellan dessa. Ju fler anslutna desto lägre anslutningskostnad per fastighet. Någon utökning av kommunens verksamhetsområde så att Gisekvarn skulle bli tätort och kunna anslutas till normal kommunal taxa är inte aktuell. Däremot finns möjligheten att kommunen tar över ett nät som vi bygger i egen regi enligt avsnitt nedan. Troligen kommer många fastigheter vid Hållsviken, i början av Källviksvägen, längs Gisevägen och i våra grannområden Järshagen och Koudden att vara intresserade av anslutning. Detta bidrar till att sänka anslutningskostnaden för varje fastighet Överlåtelse av det lokala VA-nätet Västra Fän strax utanför Trosa har tidigare haft ett eget nät med en gemensam anslutningspunkt till kommunalt vatten och avlopp. Mycket förenklat har områdets fastighetsägare sett till att nätet möter kommunens tekniska krav, sedan har det lokala nätet överlåtits utan kostnad till kommunen. Efter överlåtelsen ansvarar kommunen för drift och underhåll av hela nätet till normal kommunal VA-taxa för anslutna fastigheter. Under förutsättning att det lokala ledningsnätet inom Gisekvarn uppfyller de tekniska krav som kommunen ställer så kan det överlåtas till kommunen på samma sätt som i Västra Fän. Efter detta tar kommunen över drift och ansvar för hela nätet inklusive fastighetspumpar. Varje fastighet betalar efter detta en årlig fast VA-avgift plus förbrukningsavgift enligt gällande VA-taxa i kommunen. Fastighetsägaren svarar dock för den egna pumpens strömförbrukning. Föreningen behöver således efter ett övertagande inte vara engagerad i områdets VA-försörjning. En förutsättning för att överlåta nätet är dock att i praktiken alla fastigheter i Gisekvarn blir anslutna. Detta kan innebära att vi måste behålla och driva en samfällighet så länge som ett antal fastigheter står utanför Finansiering och ROT avdrag Hur man än vänder sig så kommer ändrad lagstiftning innebära krav på den enskilde fastighetsägaren att ha installationer för vatten och avlopp som uppfyller ett antal skärpta krav. Betydande kostnader kommer att uppstå vare sig man går en väg där enskilda VAanläggningar förbättras eller där man etablerar ett gemensamt VA-nät. Det kommer helt naturligt att finnas fastighetsägare som av olika skäl tvekar inför denna stora omställning. Det finns ett antal sätt att se på denna situation. Vissa fastighetsägare kan välja att betala anslutningskostnaden med en gång men troligen kommer de allra flesta att vilja ha någon form av långsiktig finansiering. Värdeökningen av en fastighet med möjlighet till anslutning av kommunalt vatten och avlopp kommer att medge en ökad möjlighet till belåning. Styrelsen har varit i kontakt med flera banker i Trosa för att bilda sig en uppfattning om de faktiska möjligheterna till finansiering. Även idag, fast den ekonomiska krisen pågår, finns inga problem för privatpersoner att erhålla nya bottenlån (som kan vara amorteringsfria) eller seniorlån förutsatt att sedvanliga säkerheter kan lämnas. Den bästa lösningen kommer att se

12 12 olika ut för olika fastighetsägare. Flera banker har sagt sig vara intresserade att förbereda olika finansieringslösningar och välkomnar gärna fastighetsägarna för enskilda diskussioner. Behovet av att lösa finansieringen kommer dock inte att uppstå förrän i samband med att en samfällighetsbildning är klar och att kostnader för gräv och anläggningsarbeten börjar uppstå. Om man som fastighetsägare räknar med att vilja sälja fastigheten inom en period av 5-10 år eller av andra skäl inte vill ha några kontanta utgifter under en period av upp till 10 år kan man som ett exempel välja att ansöka om ett s.k. seniorlån. Seniorlån kan erhållas från flera olika banker anpassade till olika önskemål om utbetalningar och villkor. En enkel sammanställning av vilka banker som erbjuder denna form av finansiering finns i bilaga 3. Konstruktionen innebär att banken belånar fastigheten för att täcka VA-investeringen plus räntor under lånets löptid. Ytterligare information och jämförelser mellan olika lånemöjligheter i olika banker kan hämtas från konsumenternas bank- och finansbyrå på dess hemsida (sök på låna boendefinansiering och eventuellt vidare på seniorlån ). Arbetskostnader i det egna huset och för ledningsdragning eller förbättring av avloppsanläggningar på den egna tomten ger också rätt till ROT-avdrag på skatten. Detta ger 50% reduktion på arbetskostnaden (ej material eller maskinkostnader). ROT avdraget kan högst uppgå till kr per ägare till en fastighet. Ytterligare information om ROT-avdrag finns i bilaga 2 och på Skatteverkets hemsida Avstyckning av tomter Om föreningen genomför framtagning av en utökad grundkarta samt en ändring av detaljplanen skulle det kunna ge möjligheter att stycka av några nya tomter inom området. Som exempel skulle åkern vid återvinningsstationen, ängen bakom garaget eller orörda ytor ovanför fotbollsplanen kunna ge utrymme för nya tomter utan att några grannar blir negativt påverkade. Försäljning av tomter skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till finansiering av VAnätet och minska kostnaden för medlemmarna. En tomt med el och kommunalt vatten och avlopp kan betinga ett pris på uppskattningsvis kr. Om vi kan stycka av nya tomter skulle detta kunna leda till en kostnadsreduktion på upp till kr per fastighet för VA-nätet. Styrelsen har inget konkret förslag i denna fråga till årets stämma. Om VA-projektet drivs vidare föreslår styrelsen att frågan utreds vidare och att samråd sker med de fastighetsägare som kan beröras Kostnader De preliminärt beräknade kostnaderna för det gemensamma VA-nätet visas i Tabell 1. Kostnadssammanställning. Om VA-projektet fortsätter bör den kommande samfälligheten handla upp entreprenadtjänster under fas 2 i konkurrens. Styrelsen har av detta skäl valt att inte lägga ut en mer detaljerad kostnadsnedbrytning på hemsidan för att inte i förväg låsa några prisnivåer. De medlemmar som personligen önskar ta del av bakomliggande material kan dock höra av sig till föreningen så skickas materialet per post. Idag föreligger två kostnadsuppskattningar för det lokala nätet. Den dyrare är gjord av en professionell VA-konsult i samband med den utredning som presenterades vid förra årets stämma. Den billigare är en uppskattning som gjorts av en lokal entreprenör med erfarenhet av anläggning och drift av liknande system. Styrelsen kan konstatera att spännvidden är

13 13 förvånansvärt stor. En slutlig kostnadsuppskattning som kan ligga till grund för beslut och samfällighetsbildning inte kan föreligga förrän alla förberedelser har genomförts. Fas Kostnad per fastighet Fas 1 Förberedelser i Tomtägareföreningens regi (detaljer se bilaga 4) Ca kr Fas 2 Samfällighetsförrättning och projektgrupp Ca kr Fas 2 Kostnad för det lokala VA-nätet kr Fas 2 Anslutning till kommunens nät kr Fas 2 Till detta kommer installation av pump och framdragning av rörledningar på den egna tomten (Kostnaden för pumputrustning ingår i kostnadsuppskattningen. ROT avdrag kan erhållas för arbetskostnad i samband med dessa arbeten) Individuellt Löpande Årlig mätaravgift till kommunen (2009) 2.025kr/år/fastighet Löpande Förbrukningsavgift vatten (2009) 22 kr/kbm Tabell 1. Kostnadssammanställning Hela projektet genomförs i två faser. Den första fasen beskrivs i avsnitt och avser att ta fram kartor, planändringar, detaljprojektering mm. Vid denna punkt finns en kontrollstation där styrelsen föreslår att medlemmarna kallas till en extra stämma. I kostnaden för Fas 2 har ingen hänsyn tagits till möjligheten att stycka av och sälja tomter. Detta skulle kunna innebära en väsentlig minskning av totalkostnaden för varje fastighet. Den ovan indikerade anslutningsavgiften på kr förutsätter att vi själva bygger och finansierar det lokala VA-nätet som sedan kommunen kan ta över. Den normala anslutningsavgiften i ett fall där kommunen bygger hela VA-nätet är väsentligt högre. Genom att bygga i egen regi får vi ca 70 % rabatt på den normala kommunala anslutningsavgiften. Styrelsens bedömning är således att föreliggande förslag är det billigaste och enklaste alternativet. Den nu pågående ekonomiska krisen har både för- och nackdelar. Det kan mycket väl vara så att vi har ett mycket gynnsamt tillfälle att handla upp konsulttjänster och entreprenader eftersom dessa nu är billigare och lättare att upphandla nu än i en högkonjunktur. Även räntorna är låga. Ett bostadslån kan idag erhållas med en ränta under 2,5%. I den mest gynnsamma kalkylen skulle därför månadskostnaden för att få en anslutningspunkt till VAnätet kunna vara väl under 200 kr. Räntenivån om ett par år kommer förmodligen att vara högre. Detta kan då leda till en något högre månadskostnad. Om man skulle räkna med att intäkter från en eventuell avstyckning av tomter tillgodogörs VA-projektet minskar månadskostnaden betydligt. För varje fastighetsägare tillkommer fasta kostnader och löpande förbrukning till kommunen Senare anslutning Om mer än ett fåtal fastigheter väljer att ställa sig utanför VA-projektet vid samfällighetsbildningen blir det svårt att få rimlig ekonomi i projektet med följd att projektet då måste avbrytas. Styrelsen har idag ingen bestämd uppfattning var gränsen går för antalet fastigheter som inte ansluter sig från början. Varje fastighet som avstår kommer att leda till en ökad

14 14 finansieringsbörda för de fastigheter som går med i och med att både anslutningsledningen och kostnaden för det lokala nätet skall delas på färre fastigheter. Vid ett fåtal icke anslutna fastigheter kan denna situation lösas med något högre avgifter för de som ansluter sig från början. Om bedömningen är att tillräckligt många fastigheter efter någon tid kommer att vilja ansluta sig bör det gå att kompensera de fastigheter som anslutit sig och finansierat projektet från början med hjälp av en högre avgift för de fastigheter som tillkommer senare. En fastighet som vill ansluta sig senare kommer dock själv att få begära och finansiera en ny förrättning hos Lantmäteriet för att bli medlem i samfälligheten och bekosta erforderliga åtgärder i VA-nätet Alternativ Ett alternativ är att avslå styrelsens förslag och inte påbörja VA-projektet. Med tanke på att kommunen inlett en kartering av befintliga avloppsanläggningar vet vi att det kommer att ske inspektioner och att förelägganden i många fall kommer att utfärdas för att åtgärda gamla anläggningar med otillfredsställande funktion. VA-projektet blir sannolikt på kort sikt dyrare jämfört med enskilda lösningar men det tillför en bättre och säkerställd vattenkvalitet, och en långsiktigt hållbar lösning på alla WC och avloppsproblem. Om vi bygger ett lokalt VA-nät har detta en beräknad teknisk livslängd på mellan 50 och 100 år. Om en enskild fastighetsägare dessutom har gjort investeringar i eget och/eller förbättrat vatten och avlopp kan denna investering bli helt bortkastad om det senare kommer en tvingande lösning. Värdestegringen av områdets fastigheter i förhållande till andra jämförbara områden uteblir och snarare finns en risk att Gisekvarn blir mindre attraktivt eftersom många andra områden (speciellt alla nyetablerade) kommer att ha eller skaffa kommunalt eller eget gemensamt vatten och avlopp. Sammantaget bedömer styrelsen att etablering av ett gemensamt VA-system skulle vara till gagn för områdets fastighetsägare. Styrelsen tror heller inte att områdets karaktär skulle förändras väsentligt. Däremot skulle vi säkra vår närmiljö, Gisesjön och möjligheterna möta de krav som i framtiden kommer att ställas på ett attraktivt fritidsboende. Bilden av sommarstugan är helt olika idag jämfört med de förhållanden som rådde för snart 50 år sedan när området byggdes upp. Styrelsen uppfattning är att alternativet att inte göra någonting inte kommer att vara hållbart i ett längre perspektiv Förslag till beslut I det fall beslut på föreningsstämman ger ett klart besked att en mycket stor majoritet av förningens medlemmar önskar att deltaga i VA-projektet föreslår styrelsen att stämman tar beslut att genomföra erforderliga förberedelser. Kostnaderna för förberedelserna delas i detta fall lika mellan samliga medlemmar i Tomtägareföreningen. När förberedelserna är klara föreslår styrelsen att samtliga medlemmar kallas till en extra stämma för att lämna synpunkter på resultatet av genomförda förberedelser och fatta beslut om att bilda en samfällighet och att uppdra åt Lantmäteriet att kalla till en förrättning för att bilda denna.

15 Om stämman beslutar att gå vidare föreslår styrelsen att en utredning också görs av möjligheterna att stycka av nya tomter inom området och att denna presenteras i amband med en extra stämma för vidare diskussion och beslut. Styrelsen vill framhålla att det är viktigt för varje fastighetsägare att ta ställning till projektet. Om vi genomför Fas1 och sedan kommer till en samfällighetsbildning där det inte blir en mycket hög anslutning till projektet så har vi alla i onödan betalat för alla förberedelser plus att ett antal personer i projektgruppen har ägnat tid och kraft till något som inte blir av. I det fall att diskussion och omröstning på föreningsstämman ger besked om ett begränsat intresse för VA-projektet avslutas alla förberedelser. Styrelsen avser i detta fall inte att återkomma eller ta vidare initiativ i frågan om ett gemensamt VA-nät. Omröstning Ett beslut att starta VA-projektet innebär att föreningen tar på sig betydande kostnader och att medlemmarna uttalar en avsikt att ansluta sig till VA-nätet och gå med i en kommande samfällighet för att förverkliga VA-projektet. Med tanke på frågans vikt, det betydande arbete som kommer att behöva läggas ner i projektet och dess ekonomiska betydelse föreslår styrelsen att beslut om att gå vidare inte skall fattas med mindre än att 90% av de röstberättigade medlemmar som är representerade vid stämman röstar för att fortsätta projektet. Styrelsen föreslår också att omröstningen skall dokumenteras genom rösträkning. Varje fastighet får som vanligt ett röstkort vid stämman och kan genom att förete fullmakt (formulär bifogas sist i kallelsen) också erhålla röstkort och rösta för ytterligare en fastighet. Med tanke på att stämma kommer att diskutera och fatta beslut om VA-projektet kommer protokollet från årets föreningsstämma att skickas ut tillsammans med inbetalningskorten för medlemsavgifter efter stämman Förslag till beslut. Första beslut Styrelsen föreslår att ett beslut att gå vidare med VA-projektet skall fattas med minst 90% majoritet vid stämman. Andra beslut Styrelsen föreslår att arbetet fortsätter med att etablera ett lokalt VA-nät inom Gisekvarn med anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Detta innebär att fas 1 av projektet genomförs enligt beskrivningen i avsnitt ovan. När resultatet av den första fasen föreligger föreslår styrelsen att föreningens medlemmar kallas till en extra stämma för att ta ställning till detta och ta beslut om att hos Lantmäteriet begära en förrättning med syfte att bilda en samfällighet för vatten och avlopp i Gisekvarn. Tredje beslut Kostnaden för att genomföra hela Fas 1 är ca kr per fastighet, totalt ca kr. En del av denna kostnad täcks av överskott från föregående år. Budget för Fas 1 bifogas i Bilaga 4. Om stämman beslutar att fortsätta VA-projektet föreslår styrelsen att stämman med enkel majoritet tar ställning och beslutar om ett av följande betalningsalternativ: 15

16 16 Betalningsmodell 1. Kostnaden för att genomföra Fas 1 debiteras i sin helhet i år med kr per fastighet. Inga ytterligare kostnader för Fas 1 kvarstår under kommande år. Betalningsmodell 2. Föreningen tar upp ett lån på kr under hösten för att jämna ut betalningen för Fas 1 fram till och med Lånet amorteras under 2,5 år. Kostnaden för VA projektet i år blir då kr under Under 2010 och 2011 beräknas VAprojektets lånekostnader vara kr respektive 450 kr. Räntekostnader på lånet tillkommer i detta fall med ca kr. Om betalningsmodell 2 blir vald antecknas också i stämmoprotokollet att styrelsen bemyndigas att i föreningens namn uppta ovan nämnda lån. Om detta mot förmodan på grund av restriktioner på lånemarknaden inte visar sig möjligt kommer styrelsen att återkomma vid en extra stämma eller på annat sätt med alternativa förslag. Betalningsmodell 1 är således totalt sett billigare för varje fastighetsägare medan betalningsmodell 2 sprider ut kostnaden över tid. Nackdelen med betalningsmodell 2 är att räntekostnader tillkommer. Att driva VA-projektet vidare blir ett omfattande arbete som för medlemmar i styrelsen och projektgruppen kommer att ta mycket fritid i anspråk. Styrelsen anser att detta inte kan anses ingå i det normala styrelsearbetet och att de som arbetar med projektet skall ersättas med ett arvode inom ovanstående ram. I VA-projektets budget ingår kr för detta.

17 17 Bilaga 2. ROT-avdrag Följande information är hämtad från Skatteverkets hemsida, Vad innebär en skattereduktion för reparations- och ombyggnadsarbete? Skattereduktionen innebär att du kan minska din skatt med halva arbetskostnaden för reparationer, underhåll och/eller om- och tillbyggnad av ditt småhus eller din bostadsrätt. Det gäller ditt fritidshus om det i fastighetstaxeringen klassas som ett småhus. Vad innebär det aktuella förslaget? Regeringen föreslår att möjligheten med skattereduktion för hushållsarbete utvidgas så att det också omfattar reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnader. Den nya utvidgade möjligheten till avdrag kallas hushållsskatteavdrag (husavdrag). Om du vill utnyttja avdraget kan du välja att köpa reparations- och ombyggnadsarbete, annat hushållsarbete eller både och. Skattereduktionen är 50 procent av det totala underlaget, dock max kronor per år och individ. Det betyder att du kan köpa tjänster för reparationer, underhåll, om- och tillbyggnader och andra hushållstjänster för kronor per år och då kunna utnyttja det maximala avdraget på kronor. Avdraget kan göras av varje individ. Reparationer och ombyggnader kan du få avdrag för om du äger ett småhus eller en ägarlägenhet eller är innehavare av en bostadsrätt. Om ni är två delägare av exempelvis ett småhus kan få skattereduktion med sammanlagt 2 x kronor per år, det vill säga kronor per år. Reduktionen gäller bara arbetskostnaden. Totalt kan två delägare alltså renovera för en arbetskostnad av kronor per år om de vill kunna utnyttja avdraget Exempel på tjänster som ger rätt/inte ger rätt till ROT-avdrag. En fullständig förteckning finns på Skatteverkets hemsida. BADRUM Arbetskostnad för renovering och ombyggnad av badrum ger rätt till skattereduktion. BADRUMSINREDNING Arbetskostnad för byte av badrumsinredning ger rätt till skattereduktion. BREDBAND Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. DRÄNERING Arbetskostnad för grävning och dränering av grund ger rätt till skattereduktion. Även arbetskostnad för att återställa marken efter det att dräneringsarbetet är utfört ger rätt till skattereduktion. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. FRITIDSHUS Reparation samt om- och tillbyggnad av fritidshus ger rätt till skattereduktion förutsatt att den som söker skattereduktion äger fritidshuset och själv använder det för fritidsboende. GRUND ÅTGÄRDER PÅ KRYPGRUND Arbetskostnader för åtgärder för att förhindra t.ex. fukt i krypgrund ger rätt till skattereduktion INFILTRATIONSANLÄGGNING Arbetskostnaden för installation av infiltrationsanläggning och/eller infiltrationsbädd ger rätt till skattereduktion förutsatt att anläggningen ligger på tomten där bostaden är belägen. KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP Arbetskostnaden för indragning av kommunalt vatten och avlopp till äldre bostadsbyggnad ger rätt till skattereduktion. förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vatten och avlopp är avsett

18 18 att tillföras bostaden. Om arbetet utförs av kommunen kan skattereduktion inte medges. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. KÖK Renovering av kök är ett arbete som ger rätt till skattereduktion. Underlag för skattereduktionen är endast det arbete som utförs i bostaden. Köksinredning anses som materialinköp. MARKARBETEN INDRAGNING AV VATTEN OCH AVLOPP Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för vatten och avlopp ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vatten och avlopp är avsett att tillföras bostaden. Även arbetskostnad för att återställa marken i ursprungligt skick ger rätt till skattereduktion. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad TILLBYGGNAD Arbetskostnad för tillbyggnad till ett befintligt småhus eller befintlig gäststuga, friggebod eller annat komplementhus ger rätt till skattereduktion. Nybyggnation omfattas däremot inte. VATTENLEDNING Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för vatten ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vattnet är avsett att tillföras bostaden.

19 19 Bilaga 3. Seniorlån Ur Dagens Nyheter den 1 mars Sammanställning av möjligheter och villkor för Seniorlån.

20 Bilaga 4. VA budget, Fas 1 Budget va-projekt Antal fastigheter 112 Aktivitet Leverantör Antal à pris Netto MOMS Summa 25% Fas 1. Förberedelser i Tomtägareföreningens regi Inmätning byggnader Nyköping Länsstyrelsen Kartenheten 160 tim Arkitekt Arkitektkonsult 120 tim Projekteringsarbete VA-konsult 320 tim Förberedelser samfällighetsförrättning Lantmäteriet 40 tim Stadgar mm Advokat 30 tim Ersättning projektgrupp Inkl skatter och arbetsgivaravgifter 120 tim