SAMMANFATTNING MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 APRIL OCH 26 MAJ

Transkript

1 SAMMANFATTNING MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 APRIL OCH 26 MAJ Tre av våra motioner har varit uppe för debatt i kommunfullmäktige. Linda Hiltmann debatterade kompensationen för karensdagen för förskolepersonal, Lisa Rydje debatterade för information på rätt språk enligt socialtjänstlagen för socialt utsatta EU-medborgare och rätten till värdiga boendealternativ vid eventuella avhysningar. Utjämning av karensdagens effekter Äntligen fick vi debattera effekten av karensdagen! Vår motion gick ut på att utreda hur exempelvis förskollärares inkomst påverkas av att personalkategorin åtminstone i början av sitt yrkesliv är sjuka väldigt mycket just på grund av sitt jobb. Vi har fått mycket uppmuntran från kommunalt anställda för motionen, som också kom till utifrån samtal vi haft med direkt berörda personer. Debatten lyfte tyvärr aldrig trots Lindas starka försök och stöd från kommunalråd Martina Skrak (v). Vi hade önskat fokus på motionens önskan om att benämna problemet med indirekt diskriminering som Malmö stad som arbetsgivare kan intressera sig för med en utredning och se till de möjligheter en kommun har att väga upp för förlorad arbetsinkomst pga arbetsrelaterade skador, så som löneförhöjning för drabbade personalgrupper. Istället fastnade samtalen på nivån att karensdagen är reglerad i socialförsäkringsbalken och kollektivavtal, vilket motionen i sig inte ifrågasatte. Linda Hiltmann: Det som gör frågan om karensdagen till en jämställdhetspolitisk fråga är att kvinnor generellt sett har högre sjukfrånvaro än andra, dessutom har kvinnor också i högre grad yrken som direkt orsakar kortvarig sjukdom 94% av alla förskollärare är kvinnor. Motionen handlar om att individen inte ska behöva bära strukturella orättvisor och inte heller stå och behöva vänta med sin plånbok till dess att vi antingen kommit tillrätta med arbetsmiljöarbetet eller slopat karensdagen på nationell nivå. Här bör vi som kommun med ett jämställdhetsperspektiv gå in och kompensera för den indirekta diskriminering som kvinnor möter genom att de är verksamma inom några av våra mest viktiga yrken men som ständigt blir underprioriterade vad gäller resurser och ersättning. Motionen ska förstås som att sikta mot de nationella jämställdhetspolitiska målen och i synnerhet det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk självständighet livet ut och framförallt gå i linje med ett av kommunfullmäktiges mål - att göra alla stadens arbetsplatser fria från könsdiskriminerande strukturer. Detta mål som antogs av Kommunfullmäktige år 2013 i Plan för jämställd personalpolitik. 1

2 Likabehandling handlar inte endast om att vi alla ska ha samma ramar, det är ett mycket bredare perspektiv än så. Här går många lite vilse idag och missar likabehandlingsprincipen som handlar om jämlikhet i förutsättningar, resurser och även utfall. Om en grupp är missgynnad i samhället av någon anledning så går det bra att sätta in åtgärder som leder till lika behandling även i utfall. Lika lön för lika arbete ska vara lika lön för lika arbete. Jag skulle vilja citera CEDAW, FN:s internationella konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor artikel 4:1 Konventionsstatens vidtagande av tillfälliga särskilda åtgärder för att påskynda faktiskt jämställdhet mellan män och kvinnor ska inte betraktas såsom diskriminering. Motionen avslogs. Läs mer: Flamman, Sydsvenskan, Arbetaren. Mänskliga rättigheter, boendealternativ och språk Lisa Rydje var föredragande för våra två motioner för att förbättra förutsättningarna till liv för socialt utsatta romska EU-medborgare som är bosatta i Malmö. Vad vi krävde var åtminstone tydliga anvisningsplatser om var en kan bo om en blir avhyst, och att rätten till information på rätt språk om samhällets funktioner ska gälla i Malmö. 2

3 Lisa Rydje: I många andra fall talar vi om skapandet av social tillit. Att det är av högsta vikt att vi känner en tilltro till myndigheterna i vårt samhälle, för att samhället ska fungera. Men denna diskussion lyser med sin frånvaro när det kommer till hur fattiga EU-medborgare behandlats i Malmö. Människor har vräkts från boplatser utan värdiga alternativ, nekas manifestera/protestera med hänvisning till en regel som togs fram i ett helt annat syfte, och befinner sig i sådan nöd att en tvingas till att be om pengar på gatan. Alla dessa exempel är sådant som romer utsätts och utsatts för historiskt. Det går inte att blunda för att vi lever i ett samhälle där rasismen och diskrimineringen mot romer är och har varit djupt rotad. Det går inte att isolera våra svenska kommuners insatser för fattiga romska EUmedborgare utan att ta med den historia och nutid av rasism riktad mot romer som vi har i Sverige och som finns i resten av Europa. Mänskliga rättigheter, som rätten till arbete, hälsa och sjukvård, är inte bara för medborgare, de är universella. Fi Malmö verkar för att vi ska sluta göra åtskillnad på stadens invånare och istället skapa förutsättningar för att stadens sociala insatser ska finnas tillgängliga på samma villkor för alla som vistas i Malmö. Privatekonomi kan inte vara det enda kriteriet som gäller vid en bedömning. Vi verkar för att alla som vistas i staden, utifrån vistelsebegreppet i 2 kap 1 SoL, ska innefattas av våra sociala tjänster. Vi vill och har sagt det förut att vi i tolkningen av 2 kap 1 i SoL tar hänsyn till handlingsplanen mot diskriminering som antagits, rekommendationerna i Malmö kommissionens rapport samt ser att EU-rätten inte är ett hinder för att fullfölja våra skyldigheter att säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs. Vi menar att vår motion kan vara en del av det. Därför yrkar vi bifall till vår motion. I debatten om värdiga anvisningar vid avhysningar debatterar Lisa Rydje: Civil Rights Defenders gav i slutet av förra året ut en rapport med namnet Utsatta unionsmedborgare i Sverige. Där pekar de bland annat på att, för att det svenska regelverket ska tolkas i enlighet med Sveriges förpliktelser enligt bindande människorättsinstrument, så ska alternativt boende alltid erbjudas vid avhysning förutom vid katastrofsituationer. De fem nätter som erbjöds när avhysingen av boplatsen vid Sorgenfri skedde är inte att erbjuda alternativt boende. I rapporten står också om Europarådets kommitté för sociala rättigheter som övervakar efterlevnaden av Europarådets sociala stadga. Kommittén konstaterade vid ett fall av en massavhysning i Frankrike år 2010 att när en avhysning sker måste de, för att vara tillåtna enligt stadgan, utöver att ett alternativt boende ordnas, också utföras med bibehållen respekt för personerna i fråga. F! Malmö hade medlemmar på plats när avhysningen skedde, nyheterna var på plats, de boendes vittnesmål, allt vittnar om något helt annat än att respekten bibehölls för de personer som avhystes.. För hur kan en avhysning utföras med bibehållen respekt till de personer som avhyses när den sker klockan 4 på morgonen? Vad är det för typ av människovärde som signaleras när piketpolisbussar kommer körandes följda av en container? Vad är det för respekt som visas när människor vräks klockan fyra på morgonen, tvingas lämna de boenden de byggt upp och ställs på gatan i regn och sedan får se på hur deras boende rivs och slängs i containern som om de vore sopor? 3

4 Det boende som erbjöds av Malmö stad var inte ett värdigt alternativ, det var sovplatser i fem dagar och en biljett hem. Ett alternativ som bygger på en föreställning om att det finns ett val: ett val att resa till det som kallas hem, till sina barn och sin familj. Det finns inget val och vi vill att den irreguljära invandringen börjar ses som den flykt som den faktiskt är, och att insatserna matchas för att tillgodose rätten till liv. Att erbjuda boende i fem nätter och en biljett hem sänder ut signaler och vi ställer oss frågan, Vad är det för signaler att sända ut? Är det konstigt att så få valde att sova där? Är det konstigt att så många valde att istället demonstrera utanför stadshuset för rätten till bostad? Motionen är som sagt fortfarande aktuell, den belyser ett behov av att prata om mänskliga rättigheter och vilket typ av samhälle vi vill ha. Den påminner oss om att vi fortfarande behöver diskutera och arbeta med hur de mänskliga rättigheter vi alla säger oss värna om också ska förverkligas. Det blev en lång debatt där (s) lade fokus på hjälp på plats, (m) sa människorätt men menade äganderätt och vi blev ombedda att tala om hur många sovplatser i hur många dygn vi begär vast vi i att-satserna just poängterat det behovsbaserade. Vi tror inte att ett värdigt alternativ finns inom den nuvarande begreppsramen, vi måste börja med att hitta kommunens politiska vilja, den humana människosynen och insikten om att romers specifika aktuella historiska förutsättningar har skapat en nöd och utsatthet som kräver utjämnande åtgärder. Plats för 500 personer i 50 eller 5000 platser i 500 nätter skulle inte per automatik utgöra ett värdigt eller ändamålsenligt alternativ. Därför behöver kommunen utgå ifrån behovet så som det definieras av de berörda och som i alla andra frågor utreda saken. Istället för att fråga oss måste de direkt berörda höras: Varför funkar inte hjälp på plats? Varför kan de berörda inte polisanmäla och driva rättssak när deras rättigheter, på vilken nivå som helst, inte efterlevs? Ökat socialt ansvar för boendet När det kommunala bostadsbolaget MKB:s ägardirektiv debatterades var vi glada att se att förslaget som vi la i vår skuggbudget 2015 om att antalet lägenheter som skulle färdigställas vart år skulle framgå, tagits med nu och gick igenom. MKB har hittills trots att pengarna funnits, inte nått målen för bostadsbyggandet. Ungefär 1200 Malmöbor är hemlösa, av dem är nästan hälften barn. Samtidigt som vi fortfarande saknar inkluderingen av EU-medborgare i statistiken, var vi glada att se att förslaget om att öka MKB:s ökade bostadssociala ansvar för att tillgängliggöra bostadsmarknaden för de som idag ställs långt ifrån den. Vi är lite oroliga för här är att de här viktiga uppgifterna kan överskuggas av att marknadsmässighet och affärsmässiga principer just nu nämns först i ägardirektiven, vi tror att det behövs en målprioritering här så att det sociala får ett tydligt utrymme att verka på. Något annat som vi också kommer att driva vidare är frågan om att sluta med värdeöverföringen från MKB in i annan kommunal verksamhet. MKB:s överskott av pengar från hyror ska stanna i MKB för att sänka hyror, rusta upp, bygga nytt och billigt. Just nu blir effekten av värdeöverföringen som att de som bor inom MKB betalar mer i skatt än andra Malmöbor. Så ska det självklart inte vara! 4

5 Brukarundersökning äldreomsorgen De senaste åren har många saker gjorts för att öka nöjdheten hos brukarna inom framförallt hemtjänsten i Malmö stad. Skiftningarna i nöjdhet är små från år till år och mycket fokus läggs i rapporteringen på framgångsfaktorer. Vi vill gärna se att kommunen i framtiden vågar ta i det som inte fungerar. I rapporten kommer det även fram att de kvinnor i som frågats i högre grad upplever oro, ängslan och ångest än andra och att kvinnor också oftare upplever att de har mindre inflytande över sina insatser, och får ett mindre respektfullt bemötande, än andra. Vi undrar vad kommunen gör för att jämna ut upplevelsen av omsorgen, särskilt med tanke på att behovet av funktionen kommer att öka de kommande åren. Vi röstade för att bifalla rapporten. Andra viktiga ställningstaganden Vi röstade med (v) om att sluta investera i fossila bränslen, införa en gågata mellan Triangeln och Folkets park, att hedra Katarina Taikons arbete för romers mänskliga rättigheter med en staty i Malmö och om att sluta sälja ut den kommunala marken för kortsiktiga vinster. Likabehandling och diskriminering En diskussion som vi vill slippa men återommande måste ha, och som nu kom upp i både karensdagsdebatten och i debatten kring anvisningar är den om likabehandling och diskriminering. Här behöver kommunen steppa upp sin maktkritiska kompetens! Vi säger att vi har en strukturellt missgynnad grupp, som ligger på minus mot resten av befolkningen som ligger på 0 eller +. Därför behövs särskilt riktade insatser bara till gruppen som ligger på minus för att utjämna förutsättningarna så att alla hamnar på 0 eller +. Då har vi en jämlik verksamhet. Så länge Malmö stad inte erkänner att strukturell diskriminering finns och hur den behöver byggas bort kommer vi att behöva fortsätta ha denna tradiga diskussion om att om vi ger några kommer alla vilja ha och det är ju diskriminering. Likabehandling däremot kan vara diskriminerande eftersom alla inte har samma förutsättningar, det är först när vi behandlar alla utifrån sina strukturella förutsättningar, gör individuella bedömningar av behov som vi får till en jämlik offentlig resursfördelning. Nästa möte Kom gärna till mötet 22 juni kl 13 på Rådhuset eller följ det via websändning! Vi behöver fler #rosakrafter bland åskådarna, ta gärna på dig något rosa så hittar vi varandra! Save the date redan nu för den 25:e augusti när vi bjuder vi in till vårt första Kommunfullmäktigeintro där du som är ny och nyfiken på kommunpolitik får en massa basic info för att få bra möjligheter att vara med när vi bygger, debatterar och skriver politik i höst. En plats där alla frågor är välkomna, inga förkunskaper krävs. Adrian Repka Politisk sekreterare Feministiskt initiativ Malmö 5