Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor"

Transkript

1 Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor Evaluation of the DISA-program (Depression in Swedish Adolescents) to prevent depressive symptoms among female adolescents Examensarbete i reproduktiv och perinatal omvårdnad, 20 poäng (fördjupningsnivå poäng), 2006 Författare: Britt-Marie Treutiger Vårdlärare, Leg.Psykoterapeut Handledare: Anna Hjelmstedt, Med.Dr. Lene Lindberg, Fil.Dr.

2 Sammanfattning Psykisk ohälsa anses vara ett av de största hälsoproblemen under uppväxtåren. Förekomsten av depressiva symtom hos ungdomar i åldrarna 13 till 18 år varierar mellan sju och elva procent i olika svenska studier. Depressiva symtom och depressioner identifieras i allt lägre åldrar. Förekomsten av såväl depressiva symtom som klinisk depression är dubbelt så vanlig hos flickor jämfört med pojkar vid 16 års ålder. Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av ett universellt skolbaserat program, DISA-programmet. Programmets syfte är att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. Studien innefattar 61 flickor (interventionsgrupp) som deltog i Disa-programmet och 126 flickor (kontrollgrupp) som stod på väntelista för att få genomgå DISA-programmet. DISA-programmet är baserat på kognitivbeteendemetod och innefattar tio gruppträffar under en timme vardera. Gruppträffarna leds av DISA-gruppledare som utbildats under tre dagar. I början av studien fyllde flickorna i frågeformulär som innehöll bakgrundsdata och the Center for Epidemiological Studies- Depression Scale (CES-D). Efter tre och tolv månader fyllde flickorna åter igen i CES-D formuläret. Resultatet visade att flickorna i interventionsgruppen förblev symtomfria medan ett flertal flickor i kontrollgruppen fick subsyndromala symtom efter tolv månader. Därutöver hade flickorna i interventionsgruppen bättre förmåga att hantera Tsunamikatastrofen. Denna studie visar att DISA-programmet är effektivt för att förebygga depressiva symtom och att DISA-programmet kan ge en ökad förmåga att hantera krissituationer. I framtiden kan detta program användas både inom skola och på ungdomsmottagningar. Nyckelord: Ungdom, universell metod, depressiva symptom, tsunamin, intervention, flickor. 2

3 Innehåll Förord..4 Bakgrund..6 Beskrivning av föreliggande studie Syfte.10 Metod...10 Resultat...11 Diskussion..11 Referenser.. 14 Bilaga 1. CES-D formulär Bilaga 2. Föräldrarinformation Bilaga 2. Artikel i manuskript (submitted) 3

4 Förord Docenterna Sven Bremberg och Elisabeth Arborelius har bidragit genom att initiera Disaprojektet när de båda var verksamma inom Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Ett stort varmt tack till mina handledare Anna Hjelmstedt och Lene Lindberg som på ett engagerat sätt bidragit med konstruktiva synpunkter. Varmt tack till statistiker Henrik Dal för ovärderlig hjälp. Stort tack till min chef Lena Kanström och alla arbetskamrater på Centrum för Folkhälsa för att ni så generöst har delat med er av er kunskap. Ett speciellt tack till kurator Eva-Mari Thomas, som med stöd av rektor Margareta Herthelius sprider DISA-programmet på ett förtjänstfullt sätt. Tack Ulf för att Du finns 4

5 Bakgrund Förekomst av depression samt förekomst av depressiva symtom hos ungdomar Psykisk ohälsa anses vara ett av de största hälsoproblemen under uppväxtåren [1]. Internationella studier visar att individer som är födda under senare delen av 1900-talet löper större risk för att utveckla kliniska depressioner och att såväl depressiva symtom som kliniska depressioner identifieras i lägre åldrar [1-3]. En återkommande internationell enkätundersökning om skolbarns hälsovanor, WHO-studien, har genomförts vid tre tillfällen med fyra års mellanrum i Sverige från Folkhälsoinstitutet har uppdraget att genomföra denna enkätundersökning i årskurserna 5, 7 och 9 och resultaten visar att andelen elever som anger att de känner sig nere har ökat i de högre årskurserna 7 och 9 över tid [4]. Förekomsten av depressiva symtom hos ungdomar i åldrarna 13 till 18 år varierar mellan sju och elva procent i olika svenska studier [5-7]. Klinisk depression uppskattas förekomma hos tre till fyra procent av tonåringar i Sverige [8]. Förekomsten av såväl depressiva symtom som klinisk depression är tre till fyra gånger så vanligt hos flickor jämfört med pojkar vid 16 års ålder [9]. En tonåring som uppvisar depressiva symtom är dessutom ofta utsatt för riskfaktorer som kan medföra psykisk ohälsa i framtiden. Depressiva symtom i tonåren kan också ha en negativ effekt på tonåringens möjlighet att påverka sin egen utveckling [9, 10]. Riskfaktorer och friskfaktorer för depression hos tonåringar Depression beror nästan aldrig på en enda orsak utan orsakerna är multifaktoriella [10]. Riskfaktorer som är påverkbara för depressiva symtom och kliniska depressioner är stress och/eller påfrestningar i livssituationen samt negativa kognitiva tankemönster [2, 11]. I fråga om stress eller påfrestningar rör dessa t ex skolsituationen eller problem i relationer till vänner och/eller föräldrar [2]. Faktorer som bidrar till utvecklandet av depression hos ungdom är, medfödd sårbarhet, att ha en deprimerad förälder, föräldrars separation, att vara flicka och att tidigare ha varit deprimerad. Alltför pessimistiska tankemönster, dvs. att tolka händelser negativt kan lätt bli en neråtgående spiral där individen inte förväntar sig kunna påverka sitt liv. Denna känsla av att inte kunna påverka sitt liv kan leda till hjälplöshet vilken i sin tur kan leda till passivitet, försämrad social förmåga, känsla av hopplöshet och andra depressiva symtom [11]. Ett flertal studier har visat signifikanta samband mellan skolsvårigheter och självskattning av depressiva symtom [12]. Skyddande faktorer är exempelvis hög självkänsla och upplevelse av att ha en förmåga att påverka sin situation och bemästra svårigheter [13]. Samhällsekonomiska vinster Flera rapporter har påvisat att det är kostnadseffektivt att förebygga depressioner [14,15] det vill säga att de positiva resultaten av preventiva åtgärder uppväger mer än väl kostnaden för insatsen. En svensk rapport presenterar en samhällsekonomisk modell som visar hur man med olika prioriteringar kan påverka barns hälsa. I ett antal exempel påvisar man den samhälleliga lönsamheten av depressionsförebyggande insatser. En slutsats i rapporten är att då det är svårt 5

6 att tidigt förutse vilka barn som kommer att få problem är det därför viktigt att satsa på bra generella insatser som når alla barn [15]. Skolan och ungdomsmottagningar Skolan har en potential i form av bl a lärarkompetens, stor kontaktyta med ungdomar och föräldrar att genomföra förebyggande program mot depressiva symtom och därmed kan man nå många ungdomar. Förebyggande program samstämmer ofta med skolans mål och kan därför ingå i läroplanen [16]. Socialstyrelsen påpekar i sina riktlinjer för skolhälsovården att: Det är angeläget att skolhälsovården aktivt medverkar i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser [16] I riktlinjerna påpekas också att: det är naturligt att ungdomsmottagningarna involveras i skolans hälsoundervisning. Ungdomsmottagningar har funnits i Sverige sedan Redan från början var dessa mottagningar en plats där man kunde förena frågor runt kropp och själ i enighet med de intentioner barn - och ungdomsläkaren Gustav Högberg hade med den första mottagningen som öppnades i Borlänge. I Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) policyprogram beskrivs den ökade efterfrågan på psykosocial hjälp: På många håll breddades verksamhetsområdet successiv, framförallt när det gäller de psykologiska och sociala frågeställningarna och många mottagningar både utökade och utvecklade det utåtriktade preventiva arbetet, de individuella besöken samt arbetet med grupper. På senare år har medvetenheten kring ungdomars psykiska ohälsa ökat och efterfrågan från ungdomar att få stöd och hjälp är stor. Detta har gjort att behovet av den psykosociala kompetensen på mottagningarna är större idag än tidigare [17]. I samma policydokument beskrivs de olika yrkesrollerna på en ungdomsmottagning. Om barnmorskan skrivs bl.a.: barnmorskan bör ha utbildning i sexologi och samtalsmetodik och kan även ha vidareutbildning i exempelvis psykoterapi. Ungdomsmottagningarna har en viktig roll att fylla i förebyggande arbete för att tidigt fånga upp och ge stöd åt ungdomar med psykiska problem [18]. I nationella folkhälsoenkäten redovisas en överrepresentation av flickor som har psykosocial problematik i besöksgruppen på Ungdomsmottagningar i jämförelse med de flickor i samma åldersgrupp som inte har besökt ungdomsmottagningar [19]. Program som förebygger problem kan därför anses passa väl in i ungdomsmottagningarnas verksamhet. Förebyggande program för depressiva symtom hos ungdomar Depressionsförebyggande program kan vara riktade eller universella. Riktade program är t.ex. program som man tillhandahåller ungdomar som löper risk att insjukna i depression. Universella program riktas mot en hel population med blandad riskexponering. En universell intervention är baserad på antagandet att alla tonåringar löper en risk att bli deprimerad av varierande svårighetsgrad. Ytterligare är den baserad på att alla tonåringar är exponerade för händelser som kan orsaka depression t.ex. skolstress. Drygt 30 % av eleverna på högstadiet samt i gymnasiet uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan. Dubbelt så många flickor som pojkar uppger att de är stressade [20]. 6

7 Stress som begrepp myntades av den ungersk-kanadensiske forskaren Hans Selye på 40-talet. Han beskrev människor och djurs stereotypa reaktioner på påfrestningar som ett anpassningssyndrom. Stress kan definieras som organismens reaktion på obalans mellan de belastningar (stressorer) den utsätts för och de resurser den har att hantera dessa [21]. Depressiva symtom indikerar en risk för en klinisk depression [22]. Ungdomar med depressiva symtom antas löpa en tre gånger större risk att utveckla en klinisk depression under det närmsta året. Dessa ungdomar är därför en lämplig målgrupp för förebyggande program [10]. Förebyggande program inriktade på att hantera stress eller påfrestningar och negativa tankemönster har utvecklats av bland annat Clarke och Lewinsohn [23]. Deras program bygger på den av Aaron Becks utvecklade metod Cognitive therapy for depressed adults [24]. Becks metod bygger på hans teori om att deprimerade patienter har automatiska tankar av negativt slag och systematiska feltolkningar av verkligheten. Clarke och Lewinsohns modifierade Becks metod till att vara förebyggande och passa tonåringar [23]. Den modifierade metoden The Coping With Stress course (CWS) har påvisat effekt när det gäller minskning av depressiva symtom hos tonåringar [25]. Programmet består av strukturerade gruppövningar inom skolans ram, med träning i kognitiva beteendetekniker för att identifiera samt hantera stress och negativa tankar. Delar av detta program har utvecklats till ett interaktivt självhjälpsprogram som innehåller åtta stycken sessioner [26]. Vi valde att använda CWS då en utvärdering av olika psykologiska och pedagogiska metoder för att förebygga depression visade att CWS var det mest effektiva programmet (25). Uppläggning av DISA-programmet Personal inom Centrum för folkhälsa, en kunskapsorganisation inom Stockholms läns landsting, har översatt Clarke och Lewinsohns program till svenska. Efter samråd mellan representant från Centrum för folkhälsa, Leg. Psykolog Lene Lindberg och Gregory Clarke har en förkortad gruppledarmanual och elevhandbok utarbetats, översatts och anpassats för svenska förhållanden och fått namnet DISA (Depression In Swedish Adolescents)- programmet. Det svenska programmet består av tio gruppträffar som genomförs en gång i veckan under en timme. Personal som utbildats i lärprogrammet leder grupperna. Deltagarna får en arbetspärm, med övningar och hemuppgifter som kan användas även efter att gruppövningarna avslutats [27]. Träffarna är strukturerade och följer en given agenda. Då depressiva symtom är vanligare hos flickor än pojkar riktas programmet till tonårsflickor. De tio träffarnas innehåll bygger på kognitiva beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster, kommunikationsträning och olika problemlösningsstrategier samt övningar för att stärka det sociala nätverket. Nedan ges rubrikerna till gruppträffarna och en kort beskrivning av innehållet i gruppledarmanualen: 7

8 Träff 1 Lära känna varandra. Introduktion, förutsättningar för träffarna, regler, gemensam tystnadsplikt, aktiviteter för att lära känna varandra, hur kan jag påverka mina känslor? Positiva och negativa spiraler, sinnestämningsdagboken, hemuppgift och sinnestämningsfrågeformulär. Träff 2 Att hantera stress och hur man ändrar sitt sätt att tänka. Återblick från förra träffen, stress och nedstämdhet, relationen mellan tanke, känsla och handlingar samt att identifiera negativa tankar. Hemuppgift och Din stund för andra en övning där eleven berättar eller visar något som får henne att må bra. Träff 3 Stressiga situationer och negativt tänkande. Återblick på förra träffen, identifiera utlösande händelser och situationer, dina känslor för gruppen, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 4 Det positiva tänkandets kraft. Återblick från förra träffen, öka positivt tänkande, öka positiva aktiviteter, hemuppgift, Din stund för andra och en första utvärdering. Träff 5 Ändra negativt tänkande till positivt tänkande Återblick på förra träffen, ändra negativt tänkande till positivt tänkande, identifiera irrationellt tänkande, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 6 Orimligt tänkande. Återblick på förra träffen, upptäcka orimliga tankar med hjälp av tankefällor, identifiera negativa tankar i form av tankefällor, kontrakt, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 7 Undersöka ursprunget till negativa tankar och att finna sätt att hantera stressiga händelser. Återblick på förra träffen, ursprunget till negativa tankar, andra sätt att hantera stressiga händelser, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 8 Stoppa negativa tankar, kommunikationsträning del 1. Återblick på förra träffen, teknik för att stoppa negativa tankar, kommunikationsträning, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 9 Kommunikationsträning del 2. Återblick på förra träffen, kommunikationsträning del 2, ballongövning, en övning att identifiera negativa tankar och ersätta dem med positiva, dina känslor för gruppen, hemuppgift och Din stund för andra. Träff 10. Att förebygga deppighet. Återblick på förra träffen, att underhålla färdigheter, krisplanering, fortsätta att må bra, ge akt på tidiga varningssignaler, olika frågeformulär bl.a. sinnestämningsformulär och avslutning med diplomutdelning. Under punkten, återblick på förra träffen, sker en repetition av förra veckans träff samt en genomgång av hemuppgiften, som eleven arbetat med under veckan. En del av hemuppgiften är att varje dag följa sin sinnestämning enligt en skala graderad från 1-7. Denna 8

9 sinnestämningsdagbok utgör också ett kvalitetssäkringsinstrument för kursen då eleverna kan följa skiftningar i sinnestämningen över den tid då träffarna pågår. I programmet ingår ett självskattningsformulär The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D) som mäter depressiva symtom (Bilaga 1). Detta formulär får flickorna fylla i vid första samt sista träffen. Resultatet är det bara den enskilda flickan samt, efter hennes tillstånd, gruppledarna som får ta del av. De kan genom att räkna samman poängen på detta självskattningsinstrument få information om kursen haft någon omedelbar effekt på flickans sinnestämning. Personal på ungdomsmottagningar i Stockholms län har efter att ha utbildats till DISAgruppledare visat intresse för att i sin tur fungera som utbildare av personal vid elevhälsan på högstadieskolor. Beställarkontor Vård Norr har i ett förslag till samverkansavtal med Ungdomsmottagningarna i norra länet framhållit att mottagningarna bl.a. skall arbeta för att förebygga psykisk ohälsa. Fram till och med 2005 har 28 personer vid 14 av länets 38 ungdomsmottagningar i Stockholm utbildats till DISA -gruppledare. Beskrivning av föreliggande studie Nedan följer en kort beskrivning av studiens syfte, metod och resultat. Syfte Syftet med denna studie var att mäta effekten av ett universellt skolbaserat program (DISA) för att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. Effekten av programmet mättes tre respektive tolv månader efter interventionen. Metod Höstterminen 2003 erbjöds alla högstadieskolor i Stockholms stad och län, sammanlagt 370 skolor, att ingå i ett projekt för att utvärdera DISA-programmet. Från starten deltog åtta skolor, en skola exkluderades på grund av att man inte fullföljde programmet. Denna skola finns i samma kommun som en av de sju skolor som kom att delta i utvärderingen, varför bortfallet inte torde ha någon betydelse. De sju skolor som kom att delta i studien var geografiskt jämt spridda i Stockholms län. Efter samråd med skolledarna erbjöds alla flickor från en av klasserna av elever i årskurs 7 eller 8 att delta i gruppverksamheten. Resterande samtliga flickor i parallellklasserna utgjorde kontrollgrupp. Elevråden informerades skriftligt om studien. Alla flickorna fyllde i frågeformulär innan de visste om de skulle ingå i interventionsgrupp eller inte, det vill säga, få genomgå DISA-programmet eller ingå i kontrollgruppen. Föräldrarnas skriftliga samtycke inhämtades (Bil. 2). Flickornas deltagande var frivilligt. Skolpersonal, huvudsakligen elevhälsopersonal, utbildades till gruppledare i DISA -programmet. Två av skolpersonalen, huvudsakligen elevvårdspersonal vid varje deltagande skola utbildades till gruppledare under tre heldagar. Personalen erbjöd sig frivilligt att delta i utbildningen. Under interventionsperioden fick personalen metodhandledning i sammanlagt nio timmar. Flickorna i de utvalda klasserna som skulle utgöra interventionsgrupp var 80 stycken. Fyra flickor fick inte föräldrarnas tillåtelse att delta. En skola följde inte instruktionerna för studien varför tio flickor uteslöts från studien. Resterande 61 flickor ingick i interventionsgruppen och av dessa besvarade 51 flickor enkätfrågorna vid alla tre mättillfällen. DISA-programmet 9

10 genomfördes inom ramen för det normala skolschemat. Samtliga flickor förutom två deltog i hela DISA-programmet. Resterande parallellklassers flickor som skulle utgöra kontrollgrupp var 270 stycken, sattes på en väntelista för att få delta i en DISA-grupp senare. Av dessa besvarade 152 flickor enkäten vid alla tre tillfällen, 26 stycken deltog i DISA-grupp mellan mättillfälle två och tre varför de uteslöts ur studien. Resterande -126 flickor - utgjorde kontrollgrupp. Vid genomgång av formulären konstaterades att ett antal av dessa, 13 flickor, uppgav att de hade självmordstankar och tankar om självmordshandlingar. Deras situation bedömdes som så pass allvarlig att projektledaren kontaktade dem för ett samtal och gav dem förslag till kontakt med vårdgivare. De elever som vi kontaktat är inte längre oberoende kontrollgrupp varför de uteslöts från studien. Vi höll i detta sammanhang respektive elevs namn konfidentiellt i förhållande till skolans personal. Den slutliga kontrollgruppen kom genom detta att bestå av 113 elever. Det frågeformulär som användes vid utvärderingen bestod av bakgrundsfrågor som födelseår, skola och skolår, familjesituation samt födelseland för tonåringen respektive föräldrarna. I övrigt innehöll formuläret frågor som avser att mäta depressiva symtom enligt The Centre for Epidemiological Studies-Depression Scale (CES-D) [28]. CES-D är inte ett heltäckande formulär specifikt för att diagnostisera depression. CES-D ingår som en del i DISA manualen. Reynolds [29] hävdar att självskattningsformulär är bland de mest valida och reliabla verktyg för att mäta depressioner i tonårstiden. Användning av självskattningsskalor har visat sig mycket värdefullt vid psykologisk bedömning av barn och ungdomar. Självskattningar ger en unik information om psykologiska tillstånd och är speciellt användbara vid inåtvända symtom och tankar, som förekommer vid ångest, depression och ilska. Det finns starka samband mellan barns självskattning av depression, känslor av hopplöshet samt låg självbild och tankar på självmord [30]. Mödrars och lärares uppgifter om ungdomars psykiska hälsa har dålig samstämmighet med barnens egna uppgifter om sin psykiska hälsa [31,32]. Tsunamikatastrofen inträffade en månad före 12-månadersuppföljningen. För att få en uppfattning om hur denna katastrof påverkat flickornas sinnesstämning kompletterades frågeformulär med två frågor för att belysa detta. En anledning till att vi la till dessa frågor är att det är få prospektiva studier gjorda avseende katastrofer [33]. Den tillskottsinformation dessa frågor bidrar till har kunnat utnyttjas för att belysa i vilken grad sinnesstämningen påverkats av katastrofen. De statistiska analyser som använts är Chi-2 för jämförelse mellan grupperna samt t-test för att testa skillnaden mellan medelvärden och variansanalys med upprepade mätningar för att beräkna CES-D medelvärdet mellan grupperna och tid. För att erhålla lika antal individer i kontroll och interventionsgrupp har ett randomiserat urval med stratifiering på skolnivå gjorts. Resultat Bakgrundsvariabler såsom skolår,familjesituation och etnicitet skilde inte mellan skolorna. Före interventionen förelåg ingen skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende medelvärdet för CES-D. 10

11 För att ytterligare studera möjliga positiva effekter av interventionen uppdelades flickorna i intervention respektive kontrollgrupp i delgrupper bestående av 35 flickor utan depressiva symtom (CES-D < 16) 35 av 51 samt 16 flickor med subsyndromala symtom ( CES-D 16 ). Gränsen på 16 CES-D poäng sattes enligt tidigare rekommendationer [34]. Signifikanta skillnader i utvecklingen av subsyndromala symtom konstaterades. Flickorna från kontrollgruppen utvecklade sådana symtom i högre grad än flickorna i interventionsgruppen se Tabell 1). Tabell 1 CES-D medelvärde för gruppen flickor n= 70 utan depressiva symtom CES-D Före intervention Uppf efter 3 mån Uppf efter 12 mån Intervention Kontroll Analys av hur Tsunamikatastrofen påverkade sinnestämningen, visade att flickorna i interventionsruppen hade lättare att hantera denna händelse i jämförelse med flickorna i kontrollgruppen. Tabell 2. Effekt av Tsunamin Intervention grupp Kontroll grupp Chi-2 Tsunami-relaterad faktor n % n % Frihetsgrader P-värde Någon släkting eller kamrat som skadades eller förolyckades vid flodvågskatastrofen , Ingen släkting eller kamrat som skadades eller förolyckades vid flodvågskatastrofen Total Psykisk hälsa/sinnesstämning påverkad av flodvågskatastrofen Psykisk hälsa/sinnesstämning ej , påverkad av flodvågskatastrofen Total

12 Diskussion Denna studie visade att flickor som deltagit i Disa-programmet hade ett signifikant lägre medelvärde än kontrollgruppen mätt som CES-D efter tre respektive tolv månader. Detta resultat framkom vid uppföljning av interventions - respektive kontroll grupp där grupperna delats på flickor med subsyndromala symtom (CES-D 16) respektive flickor utan symtom (CES-D < 16). Resultaten visade att inga flickor i interventionsgruppen övergick till den subsyndromala gruppen vid mätning efter tre månader respektive efter tolv månader. I kontrollgruppen däremot ökade antalet flickor i den subsyndromala gruppen både vid mätning vid tre månader och även efter tolv månader. Ett annat viktigt resultat är att sinnesstämningen hos flickorna i interventionsgruppen i mindre utsträckning påverkades av tsunamikatastrofen. Reijneveld beskriver i en studie att katastrofer påverkar den mentala hälsan bland annat med symtom på depression inte bara hos dem som är direkt drabbade utan också hos exempelvis klasskamrater till de drabbade [33]. Samma negativa effekt kan förväntas drabba elever och klasskamrater som direkt eller indirekt drabbats av Tsunamikatastrofen. Det är möjligt att deltagandet i DISA-programmet kan ha hjälpt flickorna i interventionsgruppen att hantera Tsunamikatastrofen på ett annat sätt än flickorna i kontrollgruppen. Vår studie är viktig i det avseendet att det finns få studier för att förebygga depressiva symtom där man har undersökt långtidseffekter av universella program [25]. En svårighet att jämföra de olika program som är framtagna för att förebygga depressiva symtom är att grupperna som har jämförts är heterogena [25]. Programmen varierar beroende på gruppstorlek, mötesintensitet och längd, antal möten, gruppledare kompetens och utbildningstid. Vissa studier är riktade medan andra är universella. Några har metodologiska tillkortakommanden som exempelvis få deltagare. Om en stor grupp människor som exponeras för en låg risk av sjukdom, som vissa symtom på depression, kommer dessa att generera fler sjukdomsfall än en liten grupp människor som exponeras för en högre risk [35]. Om skolorna använder ett förebyggande program mot depression kan detta program med fördel bli en del av skolplanen, exempelvis utgöra en del av kursen livskunskap. Ett annat sätt att nå ungdomar i riskzonen för depression är att välja ut ungdomar som har högre sannolikhet att utveckla depression [22]. En svårighet med detta förfaringssätt är att ungdomar kan uppleva sig som stigmatiserade. Om alla elever i en årsklass omfattas av ett preventionsprogram så kommer inte eleverna att känna sig speciellt utpekade för programmet. Denna studie byggde på ett frivilligt deltagande från skolorna. En studie visar att två faktorer bidrar till att en intervention skall bli lyckad. För det första att skolledaren skall ge adekvat stöd, för det andra att gruppledarnas förmåga att genomföra metoden är hög [36]. En begränsning i denna studie var att varken skolledarnas support eller gruppledarnas förmåga att genomföra DISA programmet mättes. Studiens resultat kan dock tolkas som att utbildningen av gruppledarna var tillräcklig och att manualen är lätt att följa då resultatet från skolorna inte skiljer sig och då bortfallet inte skilde sig mellan skolorna. En begränsning i studien är att urvalet av skolor inte gjordes slumpmässigt utan deltagandet i studien byggde på skolledarnas intresse för att skolan skulle ingå i studien. Det låga bortfallet i interventionsgruppen tyder på att elevernas intresse för programmet var högt och att antalet mötestillfällen, tio stycken, var tillräcklig. Clark visar i en studie av en 12

13 selekterad grupp ungdomar där programmet omfattade 15 möten, att ungdomarna endast deltog i genomsnitt vid 9,5 möten [22]. De elever som hoppar av skolan och/eller har stor frånvaro från skolan kommer inte att nås av förebyggande program inom skolans ram [37]. Dessa ungdomar kanske kan nås på ett annat sätt för att få tillgång till förebyggande program. Exempelvis skulle ungdomsmottagningar kunna erbjuda denna möjlighet. En svårighet med att genomföra DISA-grupper på ungdomsmottagningar kan vara att engagera ungdomar utöver deras normala skolarbete. Personal från ungdomsmottagningar har rapporterat att de använt DISA- programmet för enskilda ungdomar då det har varit svårt att träffas i grupp efter skolan. Clarke har prövat två modeller, en med cirkulära möten (oändligt upprepande), så att ungdomarna kan börja i grupperna oberoende av var i mötesordningen man befinner sig och en individuellt anpassad modell som innefattar fem till nio möten [38]. Någon av dessa modeller kanske skulle passa in i Ungdomsmottagningarna arbetssätt. Fördelen med att CES-D självskattningsskalan finns i elevens arbetsbok är att man initialt kan få en uppfattning om hur eleven mår. Om eleven har höga poäng på självskattningsskalan kan man snabbt erbjuda samtal och kontakt för att eleven skall få den hjälp som erfordras. Då det finns ett samband mellan depression och skolsvårigheter är det viktigt att depressiva symtom hos eleven uppmärksammas för att bryta en negativ utveckling [39]. Vid avslutningsmötet i DISA-programmet fyller flickorna i CES-D självskattningsskalan igen. Utfallet ger besked om ifall någon elev behöver ytterligare hjälp samtidigt som det ger ett besked om DISAprogrammets effekt på den individuella eleven. Resultatet utgör också en form av kvalitetssäkring av DISA-programmet. För att förebyggande program ska accepteras måste de vara kostnadseffektiva och enkla att genomföra [15]. Lönsamheten är stor för samhället av att systematiskt försöka motverka depressioner. Kostnaden för insatser av exempelvis DISA-programmet är betydligt lägre än de kostnader samhället och individen drabbas av om ingen insats alls görs. Generella program som DISA-programmet har också visat sig kostnadseffektiva i förhållande till individuellt riktade insatser [14]. Studien har visat att efter en tredagarsutbildning samt handledning kan befintlig personal inom elevhälsan eller ungdomsmottagningar vara gruppledare för DISAprogrammet. Programmet, med sin detaljerade manual, är enkelt använda. DISA-programmet kan också med fördel användas både på skolor och på ungdomsmottagningar. Personalgrupperna psykologer, kuratorer och barnmorskor kan genom att erbjuda DISAprogrammet till flickor få ett verktyg för att arbeta förebyggande mot depressiva symtom. Denna studie visar att DISA-programmet har en preventiv effekt på depressiva symtom hos högstadieflickor. Uppföljning av interventionen efter 12 månader visar att flickor i interventionsgruppen inte får subsyndromala symtom medan ett flertal flickor i kontrollgruppen har fått depressiva symtom. Flickorna i interventionsgruppen har också lärt sig hantera stressande händelser. I framtiden behövs studier för att ta reda på om DISA-programmet har samma effekt på tonårsflickor som tonårspojkar. Gunilla Olssons studie visade att tonårsflickor och pojkar har olika depressionsmönster [9]. Det är därför även av intresse att studera DISA- programmets effekt i enkönade och respektive blandade grupper. Det vore också intressant att ta reda på vilken effekt DISA-programmet har på olika åldersgrupper av tonårsflickor respektive tonårspojkar. 13

14 Referenser 1. World Health Organisation, The World Health Report Mental Health: New understanding, New Hope. 2001: Geneva. 2. Birmaher, B., N. Ryan, and D. Williamsson, Childhood and adolescent depression: A review of the past ten years. Part I. The journal of the American Academy of child and adolescent psychiatry, : Cicchetti, D., F. Rogosch, and S. Toth, Ontogenesis, depressotypic organization and the depressive spectrum., in Developmental psychopathology. Perspectives on adjustment, risk and disorder., B.J. Luthar SS, Cicchetti D, Weisz JR, Editor. 2001, University Press: Cambridge. 4. Marklund, U., Skolbarns hälsovanor under ett decennium. 1997, Folkhälsoinstitutet: Stockholm. 5. Larsson, B. and L. Melin, Depressive symptoms in Swedish adolescents. Journal of Abnormal Child Psychology., : p Larsson, B., et al., Short-term stability of depressive symptoms and suicide attempts in Swedish adolescents. Acta Psychiatr Scand, (5): p Lindberg, L., N. Karlsson, and S. Bremberg, Ungdomars psykiska hälsa. Utvärdering av ett mätinstrument. 1999, Centrum för Barn&Ungdom: Stockholm. 8. Knorring, A., Depressioner hos barn och ungdomar. Nordisk Medicin, : p Olsson, G., Adolescent depression. Epidemiology, Nosology, Life Stress and Social Network. Acta Universitatis Uppsaliensis. 1998, Uppsala 10. Wasserman, D., Depression- en vanlig sjukdom. Symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter. 2000, Borås: Natur och Kultur. 11. Clarke, G.N., et al., Targeted prevention of unipolar depressive disorder in an at-risk sample of high school adolescents: a randomized trial of a group cognitive intervention. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, (3): p Lewinsohn, P.M., et al., Depression-related psychosocial variables: Are they specific to depression in adolescents? Journal of Abnormal Child Psychology., (3) Aug., Clarke, G.N., L.L. DeBar, and P.M. Lewinsohn, Cognitive-Behavioral Group Treatment for Adolescent Depresion., in Evidence-Based Psychotherapies for Children and Adolescents, A.E. Kazdin and J.R. Weitz, Editors. 2003, The Guilford Press: New York. 14. Lynch, F.L., et al., Cost-effectiveness of an intervention to prevent depression in atrisk teens. Archives of General Psychiatry, : p Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. 2004, Socialstyrelsen,Skolverket,Statens Folkhälsoinstitut: Stockholm. 16. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar. 2002, FSUM. 18. Det gäller livet, SOU, 1998:31, SOU. 19. Nationella Folkhälsoenkäten. 2005, Statens Folkhälsoinstitut: Stockholm. 20. Attityder till skolan 2003, Skolverket Rapport Utmattningssyndrom- Stressrelaterad psykisk ohälsa. 2003, Socialstyrelsen. 22. Clarke, G.N., et al., A randomized trial of a group cognitive intervention for preventing depression in adolescent offspring of depressed parents. Archives of General Psychiatry, ;58(12):

15 23. Clarke, G.N. and P.M. Lewinsohn, The adolescent Coping With Stress Class: Leader Manual. 1995, Kaiser Permanente Center for Health Research: Portland. 24. Beck, et al., Cognitive therapy of depression. 1979, New York: Guilford Press. 25. Merry, S., et al., Psychological and/or educational interventions for the prevention of depression in children and adolescents., in Cochrane Library, Vol (051115) 27. Clarke, G.N., The Coping With Stress Course: Adolescent Workbook. 1995, Kaiser Permanente Center for Health Research: Portland Radloff, L.S., The CES-D scale: A self-report depression scale for research in general population. Applied Psychological Measurement, : p Reynolds, W.M., Assessment of depression in children and adolescents by self-report questionnaries. Handbook of depression in children and adolescents, ed. R.W.M.J. H.F. 1994, New York: Plenum Kazdin, A.E., Informant variability in the assessment of childhood depression. Handbook of depression in children and adolescents, ed. J.H.F. Renyolds William M. 1994, New York: Plenum Press Weissman, M.M., H. Orvaschel, and Padian.M.S., Children s symptom and social functioning self-report scale. The Journal of nervous and mental disease, Lindberg, L., N. Larsson, and S. Bremberg, Ungdomars psykiska hälsa. 1999, Samhällsmedicin: Stockholm. 33. Reijneveld, S., et al., The effect of a severe disaster on mental health of adolescents: a controlled study. The Lancet, Weissmann M.M., et al., Assessing depressive symptoms in five psychiatric populations : a validation study. Am J Epidemiol , Rose, G., The strategy of preventive medicine. 1992: Oxford university press. 36. Kam, C.-M., M. Greenberg, and C. Walls, Examining the role of implementation Quality in school-based prevention using the PATHS curriculum. Prevention Science, Merry, S., et al., A Randomized Placebo-Controlled Trial of a School-Based Depression Prevention Program. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, : Clarke, G.N., et al., School-based primary prevention of depressive symptomatology in adolescents. Journal of Adolescent Research, : p Gillham, J. and K. Reivich, Cultivating Optimism in Childhood and Adolescence. The Annals of American Academy,

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflckor 35 DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor En utvärdering av DISA (Depression in Swedish Adolescents)-programmet visar att tonårsflickor

Läs mer

Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa

Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa Pernilla Garmy, skolsköterska, doktorand Högskolan Kristianstad / Lunds universitet Centralt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Banafsheh Farshizad, Elenaz Sepasi

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Banafsheh Farshizad, Elenaz Sepasi Sociologi HT-07 DISA Din Inre Styrka Aktiveras Banafsheh Farshizad, Elenaz Sepasi Fortsättningskurs i sociologi, uppsats 7,5 p Handledare: Abbas Emami 1 Sammanfattning På senare år har psykisk ohälsa ökat

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan

Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan Rapporter i pedagogik 18 ANDREAS BERGH ANNA-LENA ENGLUND TOMAS ENGLUND INGEMAR ENGSTRÖM KARIN ENGSTRÖM Värdepremisser i främjande och förebyggande

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Agneta Pettersson 2005 1

Agneta Pettersson 2005 1 Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter? Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Kan DISA- metoden påverka psykisk ohälsa? En utvärdering

Kan DISA- metoden påverka psykisk ohälsa? En utvärdering GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Kan DISA- metoden påverka psykisk ohälsa? En utvärdering Examensarbete 30 poäng Psykologprogrammet Vårterminen 2010 Handledare: Kerstin Palmérus Sammanfattning.

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande  Rosaria Galanti, professor, projektledare Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr. UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

DISA. En bra metod för tonårspojkar? Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht - 2009. Författare: Thomas Axelsson

DISA. En bra metod för tonårspojkar? Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht - 2009. Författare: Thomas Axelsson Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht - 2009 DISA En bra metod för tonårspojkar? Författare: Thomas Axelsson Handledare: Marie Sallnäs DISA en bra metod för tonårspojkar? Thomas Axelsson

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2010-04-20 12 Plats och tid Bjurbäcksrummet kl. 13.00 15.00 Beslutande Ida Brinning-Klasson, vice ordf. (fp) Henrik Jansson, ks ordf. (m) Kent Oskarsson, ks vice ordf. (s) Agneta Grunditz (m) Övriga närvarande

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

DISA: en depressionsförebyggande metod för tonårsflickor Deltagarnas perspektiv och deras sinnesstämningsförändring

DISA: en depressionsförebyggande metod för tonårsflickor Deltagarnas perspektiv och deras sinnesstämningsförändring Akademin för hälsa, vård och välfärd DISA: en depressionsförebyggande metod för tonårsflickor Deltagarnas perspektiv och deras sinnesstämningsförändring Examensarbete i: Folkhälsovetenskap Nivå: Avancerad

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer