Bättre liv och mer lust för unga.

Transkript

1 Bättre liv och mer lust för unga.

2 Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja fundera på och samtala kring mobbning och vad man kan göra för att motverka mobbning. 2

3 Katrineholms kommun har under tre år deltagit i ett projekt som handlat om att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet för barn och unga. Projektet har finansierats av Statens Folkhälsoinstitut och genomförts i samarbete med forskare vid Tema Barn vid Linköpings universitet. Katrineholms kommun är en av sex kommuner i Sverige som haft möjlighet att arbeta med detta projekt. Projektet har bestått av fyra delar Säg STOPP arbete mot mobbning SET Social och Emotionell Träning (Livskunskap) DISA Din Inre Styrka Aktiveras Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna Forskarna säger Vi är inspirerade av Barnkonventionen som betonar barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor. Vi utgår från att barn och ungdomar har erfarenheter av att hantera mobbning och att de har olika sätt för att må bra. Vi utgår även från att de kan uppfatta och använda sig av Säg STOPP, DISA och SET på olika sätt. Vi har därför intervjuat barn och ungdomar samt deltagit i undervisningen tillsammans med dem. 3

4 SET Livskunskap SET är en metod som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och förebygga mobbning genom att systematiskt lära elever att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Under så kallade SET-lektioner (Livskunskap) har eleverna fått lära sig hur man ska vara mot varandra. De har pratat om vad man kan göra när man själv eller någon annan har gjort något dumt. 4

5 Forskning om barns perspektiv SET De flesta barn gillar SET-lektionerna. Att lyssna på vad andra tycker upplevs spännande. På lektionerna har de diskuterat vad de kan göra i problematiska situationer och vad det får för konsekvenser. Barnen har olika strategier för att hantera konflikter. Det handlar ofta om att markera om någon gjort något dumt, ge igen på den som är taskig eller att gå vidare och fortsätta som innan konflikten. Ibland används leken som täckmantel för att bryta konflikter utan att öppet påtala att någon är taskig eller gör något dumt. Det är viktigt att uppmärksamma dessa strategier. Diskussionerna i SET om bl.a. konflikthantering tenderar att bli förenklade och normativa. Det kan då vara svårt för barnen att ta till sig och tillämpa. Det försvårar även för läraren att tillvarata barnens erfarenheter. DISA Gruppdynamiken var betydelsefull för hur DISA-metoden fungerade. När den fungerade väl knöt flickorna relationer med andra flickor som de vanligtvis inte umgås med. Då DISA-ledare tillförde egna samarbetsövningar/lekar och lät flickorna mer fritt diskutera aktuella frågor förbättrades gruppdynamiken. I vissa grupper fungerade det dock inte. Där kunde de inte prata så öppet eftersom de inte litade på alla i gruppen. En del tyckte att DISA var lärorikt. De flesta tyckte dock att kursen handlade för mycket om negativa tankar. Flickornas beskrivningar och åsikter hjälpte till att upptäcka problem som finns med DISA-metoden. Säg STOPP Barnen upplever det positivt att arbeta med mobbning med hjälp av dramapedagogik. Ämnet mobbning är starkt moraliskt laddat, med starka åsikter om rätt och fel. Det gör det svårt att prata om mobbning. Ingen vill vara mobbare och ingen vill bli mobbad. Säg STOPP!-metoden gör det möjligt att med lek och fantasi involvera barn i frågor kring vad som utlöser mobbning, vad som låter det fortgå och hur man kan hantera mobbning. Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna När Ungdomens hus skulle planeras var det svårt att nå ut till olika barn- och ungdomsgrupper i Katrineholm. En undersökning gav svar på vilka som idag använder fritidsverksamheten och vilka som inte gör det och hur behoven ser ut i olika ungdomsgrupper. Ungdomarna önskade: Ett hus fullt med aktiviteter som design, musik och spel samt fräscha lokaler och bra ledare. Och möjlighet till kontakt med politiker, polis med flera så att man känner att man kan påverka mer i samhället. 5

6 DISA DISA är en metod som syftar till att förebygga stress och depressiva symptom hos flickor. Flickorna har fått träffa en kurator eller en lärare i grupp cirka 10 gånger. Ledaren följer en manual. Flickorna har fått sitta i grupp och diskutera sina tankar, känslor och handlingar utifrån olika situationer som tas upp i manualen. 6

7 Lokstallarna Syftet med detta projekt är att ge ungdomar deltaktighet och inflytande på utformandet av den nya lokala ung kultur och fritidsverksamheten i Lokstallarna. För att utveckla Lokstallarna utifrån ungas önskemål och intressen anordnades mötesplatsen Framtidsverk staden en mötesplats för ungdomar och kommunala politiker och tjänstemän. En enkätundersökning genomfördes även bland 245 elever i gymnasiets årskurs 2 för att ge svar på de ungas behov och önskemål. 7

8 Tre viktiga lärdomar Rektorernas beslut och prioriteringar har varit avgörande för att ge möjligheter, resurser och inspiration till de lärare och handledare som jobbat med de olika metoderna i skolorna. Lärarnas och handledarnas förmåga att anpassa olika metoder till målgruppen har varit en viktig framgångfaktor. Liksom deras vilja och engagemang för att lära sig mer om att främja barn och ungdomars hälsa i skolmiljö. Och olika projekt, såsom barn- och ungdomsprojekt kan ha en konkurrerande inverkan på varandra i skolorganisationen. Tydliga ramverk, ansvarsområden och avsatta resurser måste därför finnas för alla projekt Katrineholms kommun. Idé och grafisk formgivning Rudin & Co. Illustrationer Stina Sander och istockphoto. Tryck Hyltetryck, Hyltebruk maj Projektet Tema Barn LU Forskarrapporten Folkhälsoinstitutet Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Djulögatan 41, Katrineholm Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm telefon (vardagar 8 17)