Stålindustrin Stålindustrin i Sverige Bakgrund till fusionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stålindustrin Stålindustrin i Sverige Bakgrund till fusionen"

Transkript

1 Stålindustrin De första decennierna efter andra världskriget blev en guldålder för industriell tillväxt, inte minst för den industri som sysslade med tillverkning av investerings- och insatsvaror. Mellan 1950 till 1974 ökade stålefterfrågan i världen med fem procent per år i genomsnitt. Den starka efterfrågan ledde till att produktionskapaciteten snabbt byggdes ut. Efter den första oljekrisen 1973 förändrades emellertid utvecklingen radikalt. Efterfrågan stagnerade. Sedan dess har efterfrågan på stål endast ökat svagt i de etablerade industriländerna. Istället har ökningen varit snabb i nya tillväxtländer. Motsvarande förskjutning skedde också i produktionen av stål. Länderna i Asien har under de senaste 25 åren mer än fördubblat sin produktion. Stålindustrin betraktades i de flesta länder som en strategisk verksamhet av stort nationellt intresse. Staten har därför ofta intervenerat när branschen råkat i svårigheter. De statliga stöden har ibland bidragit till en önskad strukturomvandling, men alltför ofta har de statliga insatserna konserverat branschens problem. Utvecklingen mot marknadsmässiga förhållanden pågår än idag i världens stålindustri. Nästan hela Europas stålindustri är idag i privat ägo. Överkapaciteten i Europa minskar. Omstruktureringen har resulterat i färre och effektivare anläggningar. De flesta europeiska länder har också halverat sysselsättningen inom stålindustrin sedan mitten av 1970-talet. Stålindustrin i Sverige Sverige är volymmässigt ett litet stålland, men är efter en omfattande strukturomvandling sedan stålkrisen i mitten på 1970-talet dock en betydande internationell aktör inom vissa specialiserade produkter. Det skedde alltså en produktorientering på nationell bas och i princip har alla företag överlevt sedan de blev omstrukturerade och de har också blivit internationella aktörer inom sin nisch. Denna grundstruktur som blivit resultatet av förändringar i svensk stålindustri skiljer sig från hur branschen ser ut i andra länder. Omstruktureringen har också inneburit att det utlä ndska ägandet i svensk stålindustri har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Flera viktiga svenska stålföretag ägs idag helt eller delvis av utländska intressenter. De tidigare svenska ägarna har varit mer passiva i den våg av internationell omstrukturering som skett under det senaste decenniet och som fortfarande pågår. Stålindustrin har alltid varit en mycket cyklisk bransch med stor variation i lönsamheten över konjunkturen. Kortsiktiga fluktuationer i lönsamheten uppkommer till följd av variationer i bland annat priser på insatsvaror och växelkursens utveckling. Samtidigt som branschen är cyklisk, så krävs det när investeringar ska göras ofta mycket stora kapitalinsatser och de beslutade investeringsprogrammen tar flera år att genomföra. Investeringarna blir riskfyllda projekt, eftersom beslut om en stor investering fattas med dålig kännedom om hur marknaden kommer att se ut när investeringen väl kan utnyttjas. Bakgrund till fusionen Svensk stålindustri hade en stor fördel i att produktionen var intakt efter andra världskriget. Branschen hade en mycket god utveckling fram till mitten av 1970-talet.

2 I Sverige fanns då förutom Avesta Jernverks AB också Uddeholms AB, Gränges-Nyby AB, Fagersta AB och Sandvik AB inom produktområdet rostfritt stål. Så kom stålkrisen med vikande efterfrågan, överkapacitet och sjunkande lönsamhet. En period med omstruktureringar började. Uddeholms rostfria verksamhet fusionerades med Gränges-Nyby och bildade Nyby Uddeholm En överenskommelse 1984 mellan Nyby Uddeholm, Avesta Jernverks, Fagersta och Sandvik, innebar att ett grepp togs om hela den svenska rostfria stålindustrin. Överenskommelsen innebar att Avesta Jernverk förvärvade Nyby Uddeholm och den rostfria verksamheten inom Fagersta. Ur detta bildades det nya Avesta AB. Ett annat resultat av strukturförhandlingarna blev att producenterna av svetsade rostfria rör, ombildades till Avesta Sandvik Tube AB, AST. Detta företag ägs idag till 75 procent av Avesta Sheffield och 25 procent av Sandvik. Sammanslagningarna av Avesta och British Steel Stainless Schematisk bild över historien och de olika sammanslagningarna i respektive land som till slut ledde fram till fusionen mellan Avesta och British Steel Stainless Samtidigt bildades Fagersta Stainless AB med huvudinriktningen rostfri tråd och valstråd, idag 50/50- ägt av Avesta Sheffield och Sandvik. Genom de sammanslagna produktionsresurserna skapades förutsättningar för Avestakoncernen att utvecklas vidare som en av Europas största tillverkare av rostfritt stål. Koncepten i omstruktureringen kan sammanfattas i att man samlade en produkt på varje produktionsort. På så sätt kunde man få tillräcklig volym och bli en internationell aktör inom respektive segment. Avesta-aktien börsnoterades 1987 på Stockholms Fond-börs. Det skulle dock snart visa sig att Avesta var för litet i den allt hårdare internationella konkurrensen. Tankar på att gå samman med något annat företag kom upp som ett alternativ för att klara företagets långsiktiga utveckling.

3 Nästa steg i den rostfria stålindustrins strukturomvandling skulle ske över nationsgränserna. British Steel Svensk stålindustri var inte ensam om att drabbas av den stagnerande efterfrågan och den nya lågpriskonkurrensen från Asien med flera länder. Liknande problem uppstod i de flesta länder som var gamla stålproducenter. I Storbritannien försökte man redan på 1960-talet möta problem i stålbranschen. Statligt ägande var en metod för att hantera behovet av omstrukturering. Brittisk stålindustri nationaliserades i slutet av 1960-talet. Det statliga British Steel Corporation fick dock stora ekonomiska problem. Stålkrisen i mitten av 1970-talet, slog inte minst hårt mot den rostfria delen av koncernen ledde detta till en ny fas i omstruktureringen när ett stort antal olönsamma anläggningar stängdes. Nya politiska vindar i form av de konservativas återkomst till makten blåste i början av talet. I december 1987 tillkännagav regeringen Thatcher sin intention att privatisera British Steel. Det nya företaget, British Steel plc, noterades på Londonbörsen i december Under den senare delen av 1980-talet gick brittisk industri, liksom många andra länders, på högvarv och British Steel drog också nytta av denna utveckling. Företaget drogs emellertid in i den nya krisen i början på 1990-talet. Storbritannien drabbades liksom Sverige hårt av krisen. Orsakerna var en kostnadskris i industrin, samtidigt som det fanns för stor kapacitet i stålindustrin. Nya konkurrenter från Asien kom in på marknader med redan vikande efterfrågan. Återigen väcktes frågan om att gå vidare med ytterligare strukturförändringar. Inom British Steel kom man fram till ett beslut att öka koncentrationen på kärnverksamheten. Den problemfyllda rostfria delen av koncernen, ansågs då ligga utanför kärnan. British Steel sökte därför en lämplig köpare till sin rostfria verksamhet. Fusionen mellan Avesta AB och British Steel Stainless Ltd Diskussioner om Avestas framtida utveckling och en eventuell fusion med ytterligare någon producent fanns redan efter sammanslagningarna på 1980-talet. Insikten fanns att Avesta inte långsiktigt skulle kunna klara den allt hårdare konkurrensen. En fusion med en utländsk rostfri producent skulle vara ett sätt att köpa marknadsandelar och kunna öka produktionen. Det gällde bara att hitta bästa möjliga samarbetspartner. Avesta beslutade om en stor investering på över 600 mkr i ett nytt varmvalsverk ett så kallat steckelverk i Avesta i mitten på 1980-talet. Bakgrunden till denna investering var att man ville bygga upp en ny konkurrenskraftig tillverkningsstruktur i Avesta. Genom denna investering skulle man också ha en strategisk bas och etablera sig som en svensk producent inför eventuella internationella samarbeten. Steckeln togs i bruk Man producerade vid investeringsbeslutet cirka 200 tton men skulle efter investeringen kunna gå upp till en kapacitet mellan tusen ton. Investeringen var finansiellt mycket riskfylld på grund av att företaget hade en svag balansräkning och beslutet togs dessutom i ett läge då företaget var på väg in i en konjunktursvacka. Redan på ett tidigt stadium fanns alltså tankegångar om ett samgående med en utländsk konkurrent. Under slutet av 1980-talet fördes diskussioner med British Steel, men dessa sprack En viktig orsak till detta var att British Steel krävde att man skulle avbryta investeringen i Avestas steckel och istället göra den investeringen i England, något som man inte ville gå med på från Avestas sida. British Steel valde då att avvakta och gjorde med tiden en stor investering i ett nytt så kallat Trade Center (en form av grossistlager, där man bearbetar till kunderna, ofta efter

4 måttbeställning). De valde däremot att inte investera i ett eget steckelverk, något som kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen. Under tiden fortsatte Avesta diskussionerna med andra möjliga samarbetspartners, bland annat ett italienskt bolag. British Steel blev dock åter aktuella Avesta var intressant för British Steel framför allt av två skäl; företaget hade en mycket stark internationell marknads-och distributionsorganisation och ett modernt steckelverk med en betydande slumrande kapacitet. Motiveringen för Avesta att vilja gå samman med British Steel var dels att man ville bli större för att ha råd att göra framtida investeringar, dels att man ville ha tillgång till en "hemmamarknad" i ett av de större europeiska länderna. Hösten 1992 genomfördes fusionen över nationsgränserna, Avesta AB och British Steel Stainless Division inom British Steel bildade tillsammans Avesta Sheffield AB. Företagsle dningen talade om två hemländer för den nya koncernen. Produktionsstrukturen var relativt lika fördelad mellan länderna. Två hemländer markerades också av att VD kom från Sverige medan styrelseordförande var brittisk. Huvudkontoret förlades till Stockholm och företaget registrerades som ett svenskt företag. Därmed kunde även den fackliga representationen i företagets styrelse fortsätta. Genom samgåendet tog Avesta Sheffield ytterligare ett steg upp i storlek till att vara en av de tre största tillverkarna av rostfritt stål i Europa. Koncernen tillhör de världsledande vad gäller produktion av varmvalsad och kallvalsad plåt och band med ett omfattande program av dimensioner och rostfria stålsorter. Ett av världens största bolag för rostfritt bildades. I de två företagen fanns fyra smältverk och fem valsverk, vilket på papperet såg ut att medföra en betydande rationaliseringspotential. Samtidigt uppgavs att det inte var synergivinster som var syftet med fusionen utan att göra företaget mer komplett. De båda företagen kompletterade varandra i fråga om produktion och geografisk spridning. Enheterna bedömdes överlappa varandra bara i liten utsträckning. Avestas VD Per Molin hade erfarenheter från företagets tidigare fusioner, först mellan Gränges och Nyby, sedan med Avesta och Fagersta. En viktig faktor vid dessa fusioner var att olika berörda parter fick information om händelseutvecklingen. Därigenom begränsades problemen med att olika krafter i företaget drog åt olika håll, inte minst i form av slitningar mellan berörda orter. Tempot i processen var också viktigt. De tidigare fusionserfarenheterna var en tillgång när Avesta Sheffield bildades. En länderövergripande organisation infördes. Inget land skulle favoriseras eller missgynnas när det gällde investeringar eller nedläggningar. Strukturella förändringar av företaget skulle motiveras med faktaargument och lönsamhetsperspektiv. Ägandeförändringar British Steel ägde till en början 40 procent av aktierna i den nya koncernen, senare ökade British Steel sitt ägande till 49,9 procent. Detta som ett resultat av att tidigare svenska stora ägare sålde sina innehav. En annan motivering till en ökad ägarandel från British Steel sida var att högkonjunkturen i branschen gav en god lönsamhet i Avesta Sheffield. British Steel sade sig dock inte ha för avsikt att bli majoritetsägare och ansåg att det var en fördel för företagsledningen att ingen enskild majoritetsägare fanns. Denna syn omvärderades dock bara en kort period senare ökades aktieinnehavet till 51 procent och Avesta Sheffield blev ett dotterbolag till British Steel. Detta gav British Steel möjligheten att konsolidera Avesta Sheffield i sitt resultat, vilket var

5 särskilt fördelaktigt med tanke på Avesta Sheffields goda lönsamhet detta år. De största ägargrupperna i Avesta vid fusionen var NCC-koncernen, Axel Johnson HB och Aga. Direkt efter fusionen ägde NCC drygt 25 procent, Johnson 7,5 pro-cent och Aga drygt sju procent av bolaget. Samtliga gick sedan ur sitt ägande en kort period efter det att fusionen var genomförd. T.ex. sålde NCC sin resterande andel på 22,6 procent hösten 1994 (i samband med att British Steel gick upp till 49,9 procent). Från årsskiftet 1994/1995 hade Avesta inte längre några betydande svenska ägare, dvs. någon som var beredd att ta ett långsiktigt industriellt ansvar för att utveckla verksamheten. Ekonomiska problem hos NCC och Johnson kan också ha spelat intill varför de ville gå ur stålkoncernen. Bildandet av Avesta Sheffield skedde ju mitt under 1990-talskrisen i Sverige, vilken bland annat innebar svåra problem i fastighets- och byggbolagsbranschen. Avesta Sheffields vinst och aktiekurs steg kraftigt åren vilket gjorde det gynnsamt att hoppa av som ägare vid denna tidpunkt. Ägandet idag Avesta Sheffield är idag majoritetsägt av utländska ägare. Aktien är noterad på Stockholmsbörsen och sedan 1994 även i London. Alla aktier har samma röstvärde. Enskilt största ägare är alltså British Steel, med 51 procent av aktierna. Ytterligare 11 procent av aktierna ägs av andra utländska ägare. British Steel är i sin tur ägt av amerikanska fonder. Dessa utövar dock inget aktivt ägande i koncernen. Huvudkontor och juridiskt säte ligger kvar i Sverige. En ny brittisk VD tillträdde emellertid 1997, Stuart Pettifor. I dag är halva styrelsen, inklusive ordförande, VD och finanschef brittiska, dock ligger större delen av verksamheten fortfarande i Sverige. Det är också här som tyngdpunkten i investeringarna har legat sedan samgåendet. Fackliga perspektiv Oavsett utvecklingen i branschen var man från svensk facklig sida införstådd med att Avesta skulle ha en större chans om man gick ihop med något annat företag. Hur har fusionen och den nya ägarstrukturen påverkat det fackliga arbetet? Placeringen av huvudkontor och det juridiska sätet i Sverige ger det svenska facket rätt till bolagsstyrelseplatser. Detta gör att det fackliga arbetet i förhållande till koncernledningen från svensk sida till stor del kunnat fortsätta som förut. Det finns en facklig samarbetsgrupp med deltagare från alla produktionsorter i Sverige. Gruppen träffar koncernledningen regelbundet och diskuterar olika strategiska frågor. Gruppen etablerades under förre VDns tid, men fortsätter även under den nya brittiska ledningen. Det svenska facket har på detta sätt alltså även efter fusionen kunnat delta i företagets strategidiskussioner. De brittiska facken i British Steelkoncernen har haft en helt annan roll i processen. För dem kom förslaget om fusionen med Avesta som ett fullbordat faktum. De var aldrig inblandade i diskussionerna före fusionen och för dem gällde det nu att försöka etablera goda kontakter med det svenska facket. Detta mottogs positivt av den svenska företagsledningen medan British Steel uttryckte viss oro över detta samarbete.

6 Det byggdes dock snabbt upp goda kontakter mellan de svenska och brittiska facken. Tillsammans kunde man bygga vidare på det förtroendefulla samarbetet med den svenska företagsledningen som redan fanns etablerat i den svenska delen. När dessa kontakter väl etablerats uppmuntrades de även av British Steel. Den svenska VDn träffade det brittiska facket regelbundet under de första åren efter fusionen. Avståndet till ledningen upplevs dock fortfarande som ett problem från brittiskt fackligt håll. Det fackliga samarbetet bygger bland annat på att de svenska styrelserepresentanterna vidarebefordrar information från dessa möten till det brittiska facket. Man har byggt upp ett system för att sprida informationen effektivt, t.ex. besöks de brittiska enheterna av de svenska fackliga styrelserepresentanterna efter varje möte i styrelsen. Ett annat forum för samarbete mellan de svenska och brittiska facket utgörs av det Europeiska företagsrådet -EWC - inom British Steel. Men här kan representanterna från Avesta Sheffield bara spela en mindre betydande roll, då Avesta Sheffield bara är en liten del av hela den stora British Steelkoncernen. Trots stora skillnader i facklig kultur, arbetsrättslig lagstiftning och arbetssätt har de fackliga kontakterna mellan Sverige och Storbritannien fungerat mycket bra. Företaget har även bidragit med goda möjligheter till utbyte mellan de svenska och de engelska fackliga företrädarna. Ett bra sätt att få företaget att smälta samman var att låta de anställda i båda länderna besöka varandra. Degerfors Direkt efter fusionen satte omstruktureringen av det nya företaget igång. Till en början var inriktningen att företaget skulle koncentrera sig på platta produkter. De långa produkterna, där man hade lägre produktionsvolym, skulle avvecklas. Detta innebar att Degerfors, som hade sin tyngdpunkt inom den delen av produktionen riskerade nedläggning. Planen på nedläggning av stålverket i Degerfors fanns med redan i samtalen innan fusionen. Av koncernens fyra stålverk skulle Panteg (i Wales) och Degerfors järnverk stängas. Företagets styrelse ville koncentrera produktionen och tyckte sig kunna visa att det var lönsamt att lägga ned den långa produktionen. Med hjälp av löntagarkonsulter kunde facket emellertid visa upp ett alternativ för Degerfors. De utvecklade en affärsidé som visade sig vara företagsekonomiskt fullt bärkraftig. Facket hade hela tiden stöd av företagsledningen. Strategin för att vinna stöd för sitt förslag var att diskutera detta med styrelseledamöterna, även med de brittiska. Detta resulterade i att företaget så små ningom initierade en egen utredning som kom till samma slutsats som fackets, dvs. att det var företagsekonomiskt lönsamt att behålla de långa produkterna och Degerfors stålverk. När den nya lösningen för Degerfors började utkristallisera sig informerades det brittiska facket. De blev mycket upprörda och kände sig missgynnade då det andra stålverket i Panteg inte skulle räddas. Samma lösning för Panteg hade dock knappast fungerat.

7 I kalkylen kunde man visa att Degerfors trots en minskad produktionsnivå skulle kunna sänka sina produktionskostnader per ton till en nivå som de mest lönsamma jättarna på området har, t.ex. tyska Krupp. Motsvarande möjligheter saknades i Panteg som drogs med de högsta styckkostnaderna i hela koncernen. Anläggningarna inom koncernens placering i förhållande till varandra Figuren visar schematiskt hur de olika anläggningarna inom koncernen placerar sig i förhållande till varandra när det gäller kostnader och produktionsvolym. Tyska Krupp finns med som en jämförelse. Stålverket i Degerfors kunde alltså räddas av facket. Med hjälp av sakliga, företagsekonomiska argument och en utvecklad förmåga att framföra sin idé kunde man påverka företagets strategi. Ägarnas strategi och styrelsearbetet Med de tidigare ägarna (NCC, Johnson och Aga) kunde företagsledningen före fusionen på svenskt vis styra företaget. Dessa ägare hade begränsat intresse och kunskap att ifrågasätta ledningen. Med den nya huvudägaren British Steel som hade en stor kunskap från branschen, så uppstod en konkurrenssituation om branschkunskap med risk för konflikter mellan ledning och styrelse. De nya ägarna ville uppenbarligen mer aktivt styra verksamheten och gav inte företagsledningen samma fria tyglar som tidigare. För koncernens styrelse har inte den nationella hänsynen varit viktigast när de strategiska besluten legat på bordet. Inställningen har varit att produktionen ska ligga där det är mest gynnsamt för hela företagets utveckling. De engelska ledamöterna i styrelsen har inte, vilket kanske kunde befaras, i första hand uppträtt som företrädare för egna nationella intressen. Flera av styrelseledamöterna sitter i British Steels ledning och är därmed inte uppbundna av särskild lojalitet till de brittiska produktionsorterna.

8 Man har också hittills sluppit ortsstrider inom Avesta Sheffieldkoncernen på styrelsenivån. Under 1970-talet hade de brittiska facken rätt till styrelserepresentation. Detta system försvann i och med de nya antifackliga lagarna på 1980-talet. En erfarenhet från den tiden är att det var svårt att undvika att det blev en kamp mellan olika orters intressen i British Steels styrelse. I Avesta Sheffields styrelse idag försöker de svenska fackliga representanterna att arbeta för hela koncernens bästa och inte bara utifrån sina respektive orters perspektiv. Det svenska facket uppfattar att de brittiska ägarna har ett annat synsätt på hur verksamheten ska bedrivas jämfört med vad man tidigare varit van vid. Styrelsen använder i första hand kostnadsreduktion för att öka lönsamheten och är inte lika benägna att satsa på att utveckla verksamheten. Nyckeltal som mantimmar per ton är viktiga och man vill uppnå en stark balansräkning. Facket hävdar att man istället bör styra efter ett produktivitetsmått, t.ex. hur stor vinst man kan göra per person. Dock poängteras att ägarna från British Steel är mer långsiktiga än de tidigare svenska ägarna. Det kan ju också vara så att det nya sättet att bedriva verksamheten delvis hänger samman med den allt hårdare konkurrenssituationen och inte enbart med den nya ägarsituationen byttes företagsledningen ut och en brittisk VD tog över. Idag fungerar företaget så att styrelseordföranden styr företaget i första hand och inte VDn. Detta nya sätt att styra företaget, resulterar bland annat i att beslutsprocesserna tar längre tid. Ägarna vill ofta genomlysa varje beslut mer noggrant och är mer försiktiga än vad den tidigare ledningen var. Styrelsearbetet har fått mer byråkratiska tendenser med de nya ägarna. Styrelsen formar först en policy om alla frågor och detta sker i en mycket noggrann process. Det finns några väsentliga skillnader mellan Sverige och Storbritannien, bland annat i fråga om sättet att organisera ett företag. En skillnad är arbetsfördelningen mellan VD och styrelseordförande. De svenska företagen är betydligt mer decentraliserade, och det är förhållandevis "nära" mellan ledning och de som arbetar i produktionen. Den engelska företagsstrukturen är mer hierarkisk och funktionell. Detta ledde under de första åren efter samgåendet till kulturkrockar, men Avesta Sheffield liknar idag alltmer en svensk organisation. Koncernspråket är engelska. Här har engelsmännen haft en klar fördel som de i vissa lägen kunnat använda. Detta kunde under de första åren efter fusionen ibland märkas i kontakterna mellan de brittiska styrelseledamöterna och de svenska fackliga styrelserepresentanterna. Problemet pekar tydligt på hur viktigt det idag är för en facklig företrädare att få möjlighet att skaffa sig goda språkkunskaper. Slutsatser och framtida utveckling Idag är Avesta Sheffield strukturerat med två huvudsakliga produktsystem, ett för platta produkter, vilket är huvudaffär, och ett för långa produkter. Verksamhetens ärvda anläggningsstruktur är emellertid inte idealisk. Koncernens produktion är spridd på många orter. Ett problem idag är transporterna fram och tillbaka över Nordsjön. Denna hantering behöver på sikt förenklas. Beslutet om att investera i ett steckelverk i Avesta på 1980-talet är en viktig nyckel till hela den följande utvecklingen av företaget efter fusionen. Investeringen visade sig vara så fördelaktigt

9 gjord att den med bara smärre kompletteringar kunnat byggas ut från 600 till 900 tusen ton idag togs beslut om en sådan kapacitetsökning. När nästa investering ska beslutas spelar de stora transportkostnaderna som företaget har idag en viktig roll. Avsaknaden av ett steckelverk på den brittiska sidan innebär att produkter från Sheffield idag fraktas till Avesta för bearbetning i varmvalsverket där. Efter denna förädling fraktas stålet åter till Sheffie ld för de sista momenten innan leverans till kunden. Detta är uppenbart ingen optimal struktur och det pågår diskussioner om hur detta ska lösas i framtiden. Nu förs det diskussioner om en investering om ett nytt mellanled i produktionen. Det gäller en ny anläggning som ska ligga mellan steckelverk och valsverk. Strukturen på företaget idag och flödena mellan orterna Kommentar: Stålet som tillverkats i Sheffield skeppas till Sverige för att bearbetas i Avestas steckelverk, för att därefter transporteras tillbaka för de sista momenten före leverans till kund. Det spekuleras också om eventuella nya fusioner, och nya ägarkonstellationer i koncernen. T.ex. om möjligheten att gå ihop med någon konkurrent. Sådana diskussioner har också förts inom företaget, t.ex. under koncernens mycket lönsamma år i mitten på 1990-talet, utan att utmynna i

10 något konkret. Avesta Sheffield klarar för närvarande av egen kraft de investeringar som man behöver göra. Från fackligt håll finns det en önskan om en stark och kunnig svensk ägare som motpol till British Steel. Det naturliga alternativet förefaller vara att Sandvik skulle gå in som ägare i företaget. Ett samgående mellan Avesta Sheffield och Sandvik Steel skulle betyda ytterligare ett rejält strukturgrepp inom den rostfria branschen. Frågan är vad det skulle medföra i fråga om sysselsättning och investeringar i Sverige. Vad skulle British Steel vinna på en sådan utveckling? Hur är deras inställning till att långsiktigt finnas i Avesta Sheffield? British Steel har redan omprövat sin strategi flera gånger sedan fusionen. Spekulationer finns om att British Steel skulle vilja sälja och lämna över ägandet av Avesta. Tillsvidare väntar man dock på "rätt köpare till rätt pris". Avesta Sheffield har haft en svag utveckling av lönsamheten och aktiekursen de senaste åren och hade därmed varit billiga för British Steel att köpa upp. Detta gjordes inte, vilket kan tyda på att British Steel tvekar om vilken strategi de ska ha med sitt ägande i Avesta Sheffield.

För att underlätta läsning av Webbsidorna på www.jbk.se har vi gjort denna sammanställning

För att underlätta läsning av Webbsidorna på www.jbk.se har vi gjort denna sammanställning 1 För att underlätta läsning av Webbsidorna på www.jbk.se har vi gjort denna sammanställning På dessa sidor finns våra kommentarer till Avesta Polarits förklaring varför de anser att beslutet att lägga

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Delårsrapport Q1/ april 2009 Juha Rantanen, VD.

Delårsrapport Q1/ april 2009 Juha Rantanen, VD. Delårsrapport Q1/2009 2 april 2009 Juha Rantanen, VD www.outokumpu.com Q1/2009 i korthet Marknaden för rostfritt stål Outokumpus strategi och vidtagna åtgärder Räkenskaper Q1/2009 Framtidsutsikter 2 April

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Omsättning 2013 (Mkr)

Omsättning 2013 (Mkr) Axfood är idag en av de största aktörerna inom dagligvaruhandeln i norden. Aktien har gett en stabil direktavkastning, samtidigt har värdet ökat med ungefär 15 % per år de senaste 14 åren. De senaste dagarna

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson Brukskultur Åtvidaberg 2004 Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson De första dagarna i oktober 1971 publicerade

Läs mer

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige Företagspresentation ThyssenKrupp Materials Sverige Innehåll Litet företag, stora muskler Litet företag stora muskler 3 Branschens ledande serviceföretag 4 Kunskapsledare det tjänar du på 6 Sverigebäst

Läs mer

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526 Scanacons erfarenheter av Kinaetablering SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren Rosenbad, 100526 Innehåll Om Scanacon Vår etablering i Kina Varför? Hur? Erfarenheter! Våra tips till

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Månadsrapporten för Rostfritt Stål

Månadsrapporten för Rostfritt Stål Månadsrapporten för Rostfritt Stål Marknadsnyheter Nr 19, Augusti/September 2009 Innehåll Rostfritt i korthet PMI Purchasing Manufacturing Index Branschnytt i Europa På gång i Damstahl-land This report

Läs mer

AcadeMedia förvärvar Ljud & Bildskolan samt Drottning Blankas Gymnasieskola

AcadeMedia förvärvar Ljud & Bildskolan samt Drottning Blankas Gymnasieskola Inbjudan till presskonferens idag AcadeMedias vd Marcus Strömberg och Bengt Ekberg, vd på Ljud & Bildskolan och Drottning Blankas Gymnasieskola, presenterar förvärvet vid en kombinerad press- och analytikerträff

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Huvudägarnas förslag om att Peab AB lämnar ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Peab Industri AB

Huvudägarnas förslag om att Peab AB lämnar ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Peab Industri AB Huvudägarnas förslag om att Peab AB lämnar ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Peab Industri AB Peab idag Peab startades 1959 av bröderna Erik och Mats Paulsson Omsättning 2007 på ca 32 miljarder

Läs mer

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697).

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697). Press release SKF - Halvårsrapport 1999 Förbättringen fortsätter för SKF SKFs resultatförbättring fortsätter. Rörelsemarginalen för första halvåret 1999 uppgick till 5.3%. Under andra kvartalet var den

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Hur kan vi hjälpa dig?

Hur kan vi hjälpa dig? Steel Service Center ArcelorMittal BE Group SSC AB är resultatet av ett joint venture mellan ArcelorMittal och BE Group. Vi ser en oerhörd styrka i att ingå i och vara delägda av ArcelorMittal, världens

Läs mer

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Allmänna fraser Inledning Om kunden är hos dig: Välkomna (hit) till XXY (företagets/avdelningens/enhetens namn). Jag önskar er välkomna hit till XXY. Ni är hjärtligt

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Restvärmesamarbete, kort historik. Tomas Hirsch SSAB

Restvärmesamarbete, kort historik. Tomas Hirsch SSAB Restvärmesamarbete, kort historik Tomas Hirsch SSAB SSAB i korthet Ett stålföretag med global räckvidd, baserat i Norden och USA Ledande producent för avancerade höghållfasta stål (AHSS) och seghärdade

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD

MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD MECHANUM FRAMTIDENS BILVERKSTAD Mechanum är ett bilserviceföretag som vill förändra synen på verkstadsbranschen genom att erbjuda allt kunden behöver för sin bil till en kvalitets- och servicenivå som

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Företagsspecifika fraser Namn Namnet XXY kunde kanske översättas med Namnet XXY kommer av Namnet har en lång historia. Det är företagets grundare som gett företaget dess

Läs mer

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00 Verksamhet Castellums affärsidé är att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt genom att med lokal närvaro på utvalda marknader i Sverige erbjuda

Läs mer

Södras resultatrapport för 2013

Södras resultatrapport för 2013 Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader

Läs mer

Delårsrapport. januari - september

Delårsrapport. januari - september Delårsrapport Q3 januari - september 2002 DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2002 Feelgood Svenska AB (publ) (Org. nr. 556511-2058) Belopp inom parentes avser såvitt inte annat anges motsvarande värden föregående

Läs mer

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 Sammanfattning 2009 Sverige, Tyskland och Global Services utvecklades väl Storbritannien och USA hade stora problem 2 Nyckeltal 2007-2009 Nyckeltal 2009 2008

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:24 2009-11-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2009-11-04.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 12-026 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Böhler Welding Group Nordic AB, 556017-7866 Box 501, 774 27 Avesta Ombud: Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

Internationalisering i en global värld

Internationalisering i en global värld Internationalisering i en global värld från innovation till marknadsledare Staffan Brege Professor Industriell marknadsföring, Linköpings universitet Christer Öjdemark Styrelseordförande och tidigare koncernchef

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Vi investerar i små välskötta svenska bolag

Vi investerar i små välskötta svenska bolag Vi investerar i små välskötta svenska bolag 1 2 Engelbrekt Kapital köper företag med en omsättning mellan 5 och 30 miljoner kronor Vi erbjuder Dig som står inför ett ägarbyte en trygg framtid för Ditt

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Välkommen till. bolagsstämman

Välkommen till. bolagsstämman Välkommen till bolagsstämman 2003 i sammandrag Industrirörelsen MÅL Rörelsemarginal 8% Lönsamhet 20% UTFALL Rörelsemarginal 9,5% Lönsamhet 21% Aktieportföljen Bättre än AFGX Geveko +28,1% AFGX +29,7% Geveko-aktien

Läs mer

Lönsam femfaldig Di-Gasell vinnare med 30% genomsnittlig tillväxt senaste tre åren

Lönsam femfaldig Di-Gasell vinnare med 30% genomsnittlig tillväxt senaste tre åren Lönsam femfaldig Di-Gasell vinnare med 30% genomsnittlig tillväxt senaste tre åren E-handel utan mellanhänder ger bättre marginaler och tydlig konkurrensfördel i branschen Omsättning 31,6 MSEK (+11%) med

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:124

Regeringens proposition 2000/01:124 Regeringens proposition 2000/01:124 Förändring av aktiestrukturen i SAS Prop. 2000/01:124 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 april 2001 Göran Persson Björn Rosengren

Läs mer

Tandvård i en förändrad tid...

Tandvård i en förändrad tid... Tandvård i en förändrad tid... Sida 1 är ett bolagsinitiativ som under 2008 har tagits av privattandläkaren Christer Swahn med praktik på Söder i Stockholm. Bolagets syfte är att bedriva tandvård. Sedan

Läs mer

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt?

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Någon gång ställer varje företagare sig frågan:

Läs mer

KONCERNÖVERSIKT KUNDCASE:

KONCERNÖVERSIKT KUNDCASE: KUNDCASE: 17 KONCERNÖVERSIKT Marknaden för nya personbilar fortsätter att öka i såväl Sverige som Norge och Danmark. Under året har arbetet med att fusionera förvärvade verksamheter fortlöpt enligt plan

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014 Årsstämma 2014 Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef Stockholm 9 april 2014 2013 i korthet 2013 var ett fortsatt utmanande år för stålindustrin och för SSAB. Året kännetecknades av svag

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 Nettoomsättningen ökade till 1.851 mkr (1.068). Rörelseresultatet ökade till 62,1 mkr (2,0). Resultatet efter finansnetto uppgick till 40,6 mkr (-35,8). Återbäring från SPP ingår

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Rostfritt stål i -land

Rostfritt stål i -land Rostfritt stål i -land Marknadsnyheter Nr 24, december 2010 Innehåll Rostfritt i korthet PMI (ekonomisk indikator) Kinesisk export Branschnytt i Europa På gång i Damstahl-land Damstahl, Neumo Ehrenberg

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ)

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Bilaga 3 Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Valberedningen föreslår omval av de nuvarande ledamöterna Anders G Carlberg, Sverker Martin-Löf, Anders Nyrén,

Läs mer

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ)

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Valberedningen föreslår omval av de nuvarande ledamöterna Anders G Carlberg, Jan Johansson, Martin Lindqvist, Annika

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari - december 1998

Bokslutskommuniké Januari - december 1998 Sidan 1 av 4 Bokslutskommuniké Januari - december 1998 Framgångsrik omstrukturering har gett önskad effekt Fördubblade intäkter och kraftigt förbättrat resultat Rörelseintäkterna ökade med 100 procent

Läs mer

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ)

Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i SSAB AB (publ) Valberedningen föreslår omval av de nuvarande ledamöterna Anders G Carlberg, Jan Johansson, Martin Lindqvist, Annika

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015)

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Bakgrund och sammanfattning Löner och andra anställningsvillkor i Scandi Standard AB (publ) ("Bolaget") och Bolagets

Läs mer

SJR in Scandinavia. Aställda inom koncernen

SJR in Scandinavia. Aställda inom koncernen SJR in Scandinavia På en vikande marknad går vi fortsatt framåt, så inledde SJR in Scandinavia sin årsredovisning 2013. SJR in Scandinavia lyckades ta nya marknadsandelar, trots som beskrivet, ett lugnt

Läs mer

Extra bolagsstämma. Stockholm 7 september 2011

Extra bolagsstämma. Stockholm 7 september 2011 Extra bolagsstämma Stockholm 7 september 2011 Från VC till rörelsedrivande bolag Transplantation Skapande av GmbH Inc. Intressebolag Avyttras Byggandet av ett transplantationsbolag Förvärv av Olerup SSP

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Strategi under december

Strategi under december Strategi under december Återhämtning efter svag inledning December inleddes som bekant mycket svagt på aktiemarknaderna världen över, för att trots allt sluta positivt. Europa STOXX 600 kom att gå upp

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010 Fjärde kvartalet - BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Nettoomsättning 2 506 (2 436) Mkr, justerat för förvärvad verksamhet samt valutaeffekter har omsättningen ökat med 3 % Rörelseresultat 152,9 (104,2) Mkr Rörelseresultat

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2013-013 Datum: 2013-02-07 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco BÅSTADS KOMMUNALA BOLAG KRINGGÅR REGELVERK

Läs mer

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ)

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma våren 2010 SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma räkenskaper är framtagna för att ge vägledning om hur det nya SBC:s balansräkning och därmed finansiella ställning kan komma att

Läs mer

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Kurt Eriksson Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Nordisk Renting Källa till utveckling och tillväxt Presentation av Nordisk Renting Kundnyttan och motiv Exempel på genomförda affärer Nordisk Rentings affärsidé

Läs mer

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef AFFÄRSKONCEPT Nolato är en högteknologisk systemleverantör av polymera komponenter till världsledande kunder inom mobil telefoni, telekom, vitvaror, fordon, medicinteknik

Läs mer

Förvärva, Utveckla och Förvalta

Förvärva, Utveckla och Förvalta Presentation bolagsstämma 27 april 2007 Förvärva, Utveckla och Förvalta kommersiella fastigheter i regioner med god tillväxt företrädesvis i södra Sverige. Bakgrund Active Properties koncernen bildas i

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013 Motioner Styrelsens propositioner Inkommen motion till GBFs Föreningsmöte 2013 med styrelsens yttrande Motion 1. Samgående av 1:a och 2:a distriktet Motion

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien

Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien VD Johan Eriksson kommenterar Poolias bokslutskommuniké 2007 Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien omstruktureringen Intäkter 2007 blev Poolia större än någonsin tidigare.

Läs mer

Aktieägandet i Sverige 2005

Aktieägandet i Sverige 2005 Aktieägandet i Sverige 2005 9 december 2005 Arne Modig, Temo Aktieägandet i Sverige Svenska folkets aktieinnehav Vuxnas och barns innehav Årligen sedan 1984 Aktieinnehav - frågeområden Aktier i börsnoterade

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL)

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL) FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL) TISDAGEN DEN 27 MAJ 2014 1. Bolagsstämmans öppnande 2. Val av stämmoordförande 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 För den verksamhet som bedrivs i Next Skövde Destinationsutveckling AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa

Läs mer

Bolagsstämma 26 april 2005 Mikael Nachemson

Bolagsstämma 26 april 2005 Mikael Nachemson Bolagsstämma 26 april 2005 Mikael Nachemson MIKAEL NACHEMSON Vd på Bure från den 1 februari 2005 Född 1959 Civilekonom HHS, 1984 Vd på E.Öhman J:or AB, 2001 Vd på Custos AB, 2004 2 INNEHÅLL Vad har skett

Läs mer

Arne Karlsson. Nässjö 2013-06-04

Arne Karlsson. Nässjö 2013-06-04 Arne Karlsson Nässjö 2013-06-04 1 20% IRR går det? Ratos främsta (finansiella) mål Branschen historiskt överträffat (rejält) Ratos facit 1999-2012 överträffat (med marginal) Möjligt uppnå framöver? Möjligt

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Delårsrapport kvartal för Amnode koncernen

Delårsrapport kvartal för Amnode koncernen Delårsrapport kvartal 3 2013 för Amnode koncernen Första tre kvartalen 2013 ackumulerat. Nettoomsättningen uppgick till 17,1 MSEK (20,4) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 1,5 MSEK (0,2)

Läs mer

ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande. Finansinspektionens beslut (att meddelas den 26 juni 2013 kl. 8.00)

ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande. Finansinspektionens beslut (att meddelas den 26 juni 2013 kl. 8.00) 2013-06-25 BESLUT ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande 171 93 SOLNA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer