MÅL & BUDGET 2009 och Flerårsplan

Transkript

1 MÅL & BUDGET 2009 och Flerårsplan MED VISION FÖR 2017 Fastställd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Politiskt förord 1-6 Vision för 2017 för Karlshamns kommun 7 Inledning 8 Vision 2017 Detta vill vi se då 9-10 Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål (Vägen till visionen) Kärnområden Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre Utbildning Arbete och integration Utvecklingsområden Tillväxt och näringsliv Turismen Attraktivt boende Ekonomi och personal Övriga kommunala mål Bilaga 1 med exempel på vad som genomförts på vägen till Vision Bilaga 2 Visionstrappan - styrbegrepp 14 Resultatbudget, finansieringsbudget och balansbudget 15 Utdebitering per skattekrona för inkomståret förutsättningar 17 Finansiell analys Sammandrag driftbudget Sammandrag investeringsbudget Finansiering 28 sammandrag inklusive nämndernas o styrelsers verksamhets- och målbeskrivningar Kommunfullmäktige 29 Kommunrevision 30 Kommunstyrelse Nämnd för barn, ungdom och skola Gymnasienämnd Vuxenutbildningsnämnd Kulturnämnd Teknik- och fritidsnämnd exkl. VA-verksamheten VA-verksamheten Byggnadsnämnd Servicenämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Festivalkommittén Kommunfullmäktiges beslut: 69

3 1 för 2009 och plan Politiskt förord Inledning Koalitionspartierna Socialdemokraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, tar i den här framlagda budgeten utgångspunkt från den politiska plattform som partierna enats om för mandatperioden Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden. Välfärden är i mycket beroende av tillväxten i samhället som måste åstadkommas långsiktigt och utifrån ekologisk och social hänsyn. Vi står inför stora utmaningar för att klara en fortsatt utveckling av Karlshamn. Utöver de behov som finns avseende skola, vård och omsorg, behövs också satsningar för att fortsätta utveckla näringsliv och skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen. Bra infrastruktur är ett måste för denna utveckling. Tillväxt och livskraft skapas i stor omfattning av människor och företag och genom den service kommunen ger. Stora investeringar står framför oss bl.a. inom utbildnings- och äldreområdet. Vi lever i ett samhälle där vi är beroende av ett starkt näringsliv, som skapar sysselsättning och som i sin tur ger skatter till välfärdssystemet för bl.a. omvårdnad, skolor och kommunikationer. En god utveckling och ett bra liv för alla karlshamnsbor vilar till stora delar på kommunens tillväxt. Satsningar för ett växande näringsliv, högskola och hamnverksamheter är därför viktiga grundstenar i vår gemensamma strävan. Vi vill att Karlshamn ska växa med nya invånare, företag och arbetsplatser och vara förankrad i en socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Genom utveckling och tillväxt i näringslivet är målsättningen att det i Karlshamn tillkommer 800 nya arbetstillfällen inom de närmaste 10 åren. Arbetet med miljöförbättringar och omställningen till ekologisk uthållighet ska förstärkas och utvecklas med stöd av programmet för hållbar utveckling. Karlshamn ska erbjuda attraktiva livsmiljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Vår strävan är också att Karlshamn aktivt ska verka för och ha en betydelsefull roll i den regionala utvecklingen. Det gäller både inom länet såväl som i samarbetet med andra län och länder, i första hand runt östersjöområdet. Koalitionen är överens om att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Medvetna underskott som tär på det egna kapitalet får inte vara ett sätt att finansiera löpande drift. En ekonomi i balans är en förutsättning för att åstadkomma en sund utveckling i kommunen med möjligheter att expandera. Ökad skatteinkomst ska i första hand användas till kvalitetsförbättringar och efter noggranna verksamhetsanalyser och konsekvensbeskrivningar. Den budget koalitionen nu presenterar tar sikte på en god ekonomisk hushållning, där överskottet utgör 2 % av tillförda skatter och generella statsbidrag.

4 2 Allmänt en för verksamhetsåret 2009 har tillkommit utifrån en avvägning mellan politiska prioriteringar av olika verksamheter, och det ekonomiska läget med hänsyn till aktuella prognoser för skatteintäkter och statsbidrag mm för de kommande åren. en uppfyller målet med balans i ekonomin och god ekonomisk hushållning, samtidigt som det inrymmer nya satsningar om ca 19 mnkr. Utöver detta görs omdisponeringar inom befintliga ramar. Kommunfullmäktiges mål med god ekonomisk hushållning uppnås med vårt budgetförslag. För att klara välfärdsuppdraget och de demografiska förändringarna även på längre sikt har ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting påbörjats för att utveckla arbetet med ledning och styrning i kommunkoncernen. Alla verksamheter strävar mot de gemensamma politiska målen samtidigt som kraft och engagemang för uppdragen tas tillvara. Nationella förutsättningar Enligt regeringen väntas BNP-tillväxten i Sverige bli omkring två procent per år under 2008 och 2009, vilket är relativt lågt sett ur ett längre historiskt perspektiv. Den främsta orsaken till den låga BNP-tillväxten är att investeringstillväxten mattas och att den förhållandevis försiktiga utvecklingen av exporten fortsätter, vilket främst är en följd av den svagare omvärldskonjunkturen anser regeringen. Den viktigaste orsaken till att investeringarna väntas växa i en långsammare takt 2008 och 2009 är, enligt regeringen, att den svagare efterfrågetillväxten på svenska produkter fortsätter samtidigt som de senaste årens utökade produktionskapacitet tas i anspråk. Även försämrad lönsamhet och stramare kreditförhållanden i den finansiella krisens fotspår förutses av regeringen bidra till att dämpa investeringsviljan hos företagen. Efter en mycket stark utveckling på arbetsmarknaden 2007 förutser regeringen en lugnare utveckling framöver. I samband med att BNP-tillväxten avtar väntas även efterfrågan på arbetskraft dämpas. Antalet arbetade timmar bromsar in snabbare än antalet sysselsatta, vilket innebär att medelarbetstiden minskar. Den i dagsläget starka arbetsmarknaden i kombination med de höga centrala avtalen väntas av regeringen leda till snabbare löneökningar de närmaste åren jämfört med Löneökningstakten blir som störst i år för att dämpas något nästa år då avtalen är lägre än 2008 och resursutnyttjandet blir mindre ansträngt. Vision och mål Den politiska viljeinriktningen som finns i koalitionens gemensamma plattform återspeglas i vårt förslag till mål- och visionsdokument. Av detta följer att, övergripande mål för både ekonomi och verksamhet är desamma. Förändrade förutsättningar kan emellertid i vissa fall medföra tidsmässiga förskjutningar. Med tanke på att det ekonomiska läget i kommunen ser bra ut, kommer vi, i en anda av framtidstro och tillförsikt, att arbeta utifrån den gemensamma plattform för Karlshamns kommun som vi lagt fast för mandatperioden.

5 3 Satsningar i driftbudgeten en för 2009 innebär en utökning av verksamhetsvolymen, där nämnderna totalt tillförs ca 19 mnkr och 2,4 % i inflationskompensation. Härutöver reserveras medel för löneökningar avseende 2009 med tillsammans 29 mnkr. Ovanstående syftar till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och ett ännu bättre samhälle. Dessa satsningar förutsätter att de nu aktuella prognoserna för skatteunderlaget inte försämras. Satsningarna syftar inte till att befästa en hög utgiftsnivå utan till att skapa ett bättre samhälle med ett bra resursutnyttjande. För att skapa möjligheter till ytterligare ambitionshöjningar måste de utvecklingsmöjligheter som finns inom olika verksamheter tas tillvara. Personal Sjuktalen är fortfarande höga i Karlshamns kommun och uppgår till 8 %, vilket är ett genomsnitt i riket. Tendensen är att korttidsfrånvaron ökar medan långtidssjukskrivningarna minskar. Från 2008 kommer därför insatserna mot de korta sjukskrivningarna att öka. Dessa insatser kräver ökade resurser, varför företagshälsovården tillförs ytterligare 2 mnkr. Utbildningsområdet Vuxenutbildningsnämnden tillförs ytterligare 0,75 mnkr. Om vuxenutbildningen skall ha möjlighet att fortsätta att fokusera på yrkesutbildning utan att göra avkall på annan lagstadgad verksamhet, måste finansiella resurser tillföras. Vuxenutbildningsnämnden arbetar idag med att validera, komplettera och slutföra yrkesstudier för att den studerande så snabbt som möjligt skall komma att stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta arbetssätt har varit framgångsrikt i Karlshamn och därför vill vi satsa ytterligare medel i denna verksamhet. Ny- och ombyggnation av lokaler inom för-, grundskola fortsätter. Förändring av antalet barn inom förskolan ökar inte i den takt som var budgeterad för Det ökade anslaget inför 2009 på 2,2 mnkr minskas med 1 mnkr beroende på lägre antal barn i verksamheten än tidigare prognos. Gymnasieskolan står inför stora förändringar till följd av minskade elevkullar och vid införande av en ny gymnasieskola GY09. Som en följd av detta har ett regionalt samarbete inletts med Ronneby och Olofström inom ramen för KORtsamverkan i syfte att kunna bibehålla en hög kvalitet och ett brett utbud av gymnasieutbildningar för kommunens ungdomar. Vård och omsorg Omsorgsnämnden tillförs ytterligare 10,0 mnkr beroende på ökade driftskostnader i samband med det nya särskilda boendet - Gustavsborg, samt ökade behov inom hemtjänsten och LSS. Inom omsorgsnämnden pågår ett långsiktigt arbete med att skapa en ekonomi i balans och genom denna resursförstärkning möjliggörs att arbetet kan fortsätta enligt den långsiktiga planeringen. Arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet inom omsorgsnämndens ansvarsområden fortsätter. Socialnämnden tillförs ytterligare 2,0 mnkr. Pengarna är i första hand avsatta till projektet Sesam, centrum för våld i nära relationer, vilket är ett gemensamt projekt för landstinget och Blekinges kommuner, exklusive Karlskrona.

6 4 Arbete, Näringsliv, Infrastruktur och Kollektivtrafik Näringslivsarbetet utvecklas i samarbete med företagen genom näringslivsrådet där gemensamma strategier och projekt formas. En särskild grupp med företrädare för handeln och fastighetsägare arbetar i samråd för utveckling av handeln i Karlshamn. NetPort utvecklas till ett ledande kompetenscentrum inom Nya medier, Digitala upplevelser och Intelligenta transporter. Hamnstrategiutredningen har utpekat Karlshamns hamn som en av landets tio viktiga hamnnoder, vilket stärker hamnens position och samverkan mellan hamnarna i regionen och ger möjlighet till förbättrad infrastruktur i och kring hamnarna. Vi fortsätter den inledda satsningen på utbyggnaden av Stillerydsområdet och organiserar för försäljning av mark. Vårt mål är också att utveckla industriområdet, ta fram nya småindustritomter, stödja etablering av nya företag och skapa fler arbetstillfällen. En projektgrupp under ledning av Region Blekinge med representanter från kommunerna i Karlshamn, Olofström, Älmhult, Sölvesborg och Osby samt från Volvo, IKEA, AAK och Logistiknätverket i Sydost arbetar med förberedelserna att bygga järnvägslinjen Sydostlänken mellan Blekinge Kustbana och Älmhult. Projektet kommer att fortsätta med att ta fram en järnvägsplan. Satsningen på en utbyggnad av E22 för att förbättra transport- och vägsäkerheten är viktig för utvecklingen av hamnens och kommunens näringsliv. Därför behöver ombyggnaden av sträckan Sölve-Stensnäs snarast igångsättas. I den framtidssatsning som finns för Baltic Logistic Center, innehålls också en rad projekt och företagsetableringar kring ett energikluster. Nordisk Etanol AB s planerade etablering i området är en stor och viktig del i det intresset som finns mellan nya och befintliga företag i området för att skapa ett riktigt centrum för samverkan kring energifrågor. Projektet EastWest I avslutades i december 2007 och redan nu finns ett stort intresse runt Östersjön för att fortsätta att utveckla transportkorridoren genom att öppna upp ett EastWest II. Karlshamns kommun och Hamnbolag ska vara drivande partners tillsammans med Region Blekinge i detta fortsatta arbete. Även den MOSansökan (EU projekt) som kommunen lämnat in till regeringen för bedömning, är mycket viktig för att kunna utveckla hamnen som den nod den förtjänar att vara. Projektet kommer starkt att bidra till att sätta Baltic Logistic Center på kartan. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att stärka näringslivet i Karlshamn med kommunal service, kompetensutbildningar och i samverkan med näringslivet på flera områden stödja ungdomsutbildning. Ytterligare stöd till arbetsmarknadssatsningar på olika områden kommer att fortskrida under Teknik- och fritidsnämnden tillförs 1,7 mnkr för bl.a. köp av miljöbränsle, ökade energikostnader samt till en ny skogsbruksplan för kommunens skogar. Ökade satsningar inom Blekingetrafiken med bl. a. bättre bussförbindelser och flera turer innebär en satsning från Karlshamns kommun på 1,7 mnkr. Servicenämnden tillförs 1,0 mnkr till kostverksamheten. Matpriserna har stigit markant de senaste åren och prisstegringen har varit över konsumentprisindex.

7 5 De kommunala bolagen Våra kommunala bolag kommer att fortsätta sitt arbete med att vidareutveckla sin verksamhet i syfta att medverka till måluppfyllelsen inom de prioriterade utvecklingsområdena. Det utrednings- och genomförandeuppdrag om att effektivisera förvaltningen av fastigheter inom koncernen som påbörjats kommer att fortgå under De kommunövergripande målen uppnås bl. a genom att Karlshamns Fastigheter AB (tidigare Munkahusbolaget) förvaltar och hyr ut kontors- och industrifastigheter. Karlshamnsbostäder utvecklar attraktivt boende för breda åldersgrupper och bostadsbehov enligt utvecklingsplanen. Karlshamn Energi ökar anslutningstakten av i första hand fjärrvärme vilket innebär energivinster för de hushåll som ansluter sig och att miljön i Karlshamn förbättras inom målen för en hållbar utveckling. Karlshamns Hamn är en viktig part och en del i utvecklingen av Baltic Logistic Center, som på sikt ska innehålla en väl utvecklad internationell kombiterminal. Miljö och hållbar samhällsutveckling Kommunen arbetar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med sikte på en god miljö, en hållbar ekonomi och ett gott socialt samhälle. Detta är ett förhållningssätt som präglar och formar politikens styrning av den kommunala verksamheten, där de tre dimensionerna ska vara beaktade och balanserade. Kommunen har därvid utvecklat sina ambitioner i ett särskilt program för hållbar utveckling (HUT). Programmet kommer nu att vidareutvecklas med s.k. åtaganden från verksamheterna för att därigenom få programmet mer handlingsinriktat. Verksamheterna kommer under mandatperioden att öka användningen av förnybar energi och effektivisera energianvändningen med syfte att minska klimatpåverkan och samtidigt stimulera till hållbar tillväxt. Karlshamn Energi kommer att fortsätta fjärrvärmeutbyggnaden till villor i Karlshamn. Västblekinge Miljö planerar för att bygga och producera biogas av vårt avfall. Kommunen deltar också i arbetet med att utveckla Biosfärområde Blekinge Skärgård som är ett led att utveckla kommunens skärgårdsprogram. Satsningar på investeringar Investeringsvolymen uppgår år 2009 till ca 152 mnkr. Av de större investeringar som görs kan nämnas färdigställande av om- och tillbyggnad av Gustavsborgs särskilda boende med 43,5 mnkr (igångsatt 2007), färdigställande av Norreports förskola med 3 mnkr (igångsatt 2008), nybyggnad av förskola i Korpadalen med 22 mnkr, övriga byggnadsinvesteringar med ca 11 mnkr, investeringar i industri- och bostadsmark med 21,7 mnkr, investeringar i gator och vägar med 5 mnkr, investeringar i fritidsanläggningar med ca 2 mnkr. Medel för att starta projektering av en om, till- eller nybyggnad av Stenbackaskolan finns avsatta i budgeten. Under perioden uppgår den totala investeringsbudgeten till 433 mnkr. Målet är att under perioden bygga fyra nya förskolor samt att starta förändringen av Stenbackaskolan, påbörja nybyggnation av järnvägsterminal i hamnområdet, iordningsställande av ny småindustri- och bostadsmark samt genomföra en större ombyggnad av Väggabadet.

8 6 Samverkan i ett vidare perspektiv För att utveckla samarbetet i ett vidare perspektiv inom ett antal olika områden (bl. a. infrastruktur, miljö, utbildning) kommer samverkan att utökas regionalt, nationellt och internationellt. Koalitionens budgetförslag tar sikte på att utveckla välfärden och skapa nya förutsättningar för framtida tillväxt i Karlshamn och i regionen. Förutsättningarna är goda om vi rätt tar vara på dem med satsningar på framtiden inom ramen för en god ekonomi. Den utstakade färdriktningen ligger därmed oförändrat fast, och målet är fortfarande att vi tillsammans skall främja en långsiktigt hållbar och positiv utveckling genom att ge service utifrån våra gemensamma resurser, så att vår kommun ytterligare kan stärka sin konkurrenskraft och attraktivitet. Karlshamn den 3 juni 2008 Sven-Åke Svensson Rolf Tholén Laila Johansson Socialdemokraterna Folkpartiet Kristdemokraterna

9 7 Vision för 2017 samt Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål Den politiska koalitionen i oktober 2007

10 8 Inledning Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun antog i början av förra mandatperioden ett visionsdokument. Visionen kompletteras med ett antal mål och riktlinjer som fungerat som ledstjärna för både förtroendevalda och anställda i den kommunala organisationen. Varje mandatperiod görs en uppdatering av visionen och dess mål. Vid en gemensam koncernträff 26 januari 2007, med medverkande från såväl politisk ledning som förvaltningsoch bolagsledning, diskuterades dokumentet ingående. Vad som hittills har genomförts i visionens riktning och en del justeringar i visionstexten noterades. Nämnda justeringar har vägts in i det aktuella dokumentet. Som framgår har vi, för läsbarhetens skull, även gjort en layoutmässig förändring av detsamma. Vi har kommit en bra bit på väg i vår strävan att nå den kommunvision och de mål som kommunfullmäktige satt upp för verksamheten. Initiativ har tagits för att starta upp ett arbete med att på ett mer tydligt sätt utveckla kommunens styrsystem där vision och målstyrning ingår. Vi har därvid myntat ett begrepp Visionstrappan som närmare beskrivs i bilaga 2 till denna handling. Arbetet ska även ta utgångspunkt i de lärdomar vi fått genom kommunens aktiva medverkan i Kommunkompassen, (en utvärderingsmetod med inriktning på kvalitet i offentlig verksamhet som styrs av Sveriges kommuner och landsting). Vi vill engagera många i det kommande visionsarbetet där de politiska partierna är motor för att skapa engagemang, framtidstro och medborgarinflytande. Kommunens bolag är en del av kommunens verksamhet och en alternativ driftsform till nämnds- och förvaltningsverksamheten. Det innebär att samma krav ställs oavsett driftsform beträffande styrning, insyn och kontroll. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret och bolagen granskas på samma sätt som förvaltningsformen. Visionsdokumentet gäller således i tillämpliga delar även för de kommunägda bolagen. Huvudinriktningen i Karlshamnsvisionen står fast under kommande års budgetarbete. Visionsdokumentet ska konkretiseras på nämnds- och styrelsenivå i budgetprocessen. Den politiska koalitionen i oktober 2007 En annan viktig utgångspunkt för systemgenomgången är hur vi ska arbeta med hållbar utveckling i praktiken och därmed hur vi kan bryta ned Sveriges strategi för hållbar utveckling till lokal nivå.

11 9 Vision Detta vill vi se då År 2017 bor det invånare i mångkulturella Karlshamn. Befolkningens åldersstruktur är jämn och vi har fått fler barnfamiljer och unga medarbetare i företagen. Kommunen och näringslivet satsar gemensamt för att marknadsföra kommunen nya differentierade arbetstillfällen har tillkommit under de senaste 10 åren inom etablerade företag men även inom nya etableringar. Företagsbyn och transport- och logistikverksamheten i Stilleryd och Baltic Logistik Center blomstrar. Miljöanpassade företag inom energisektorn är i drift och flera nya småföretag har tillkommit särskilt inom tjänste- och kunskapssektorn. Karlshamns roll som charmigt uppleelsecentrum med handel och nöje har vuxit i styrka. Företagen uppfattar att vi har en mycket bra näringslivsservice - vi är en av de bättre kommunerna på detta. Kommunen erbjuder en väl fungerande infrastruktur för det lokala och regionala näringslivet. Hamnen är tillsammans med företagen viktig för industriell utveckling och tillväxt. Karlshamns djuphamn och Baltic Logistic Center växer som en tydlig intermodal transportnod för Östersjöhandeln liksom Asienhandeln. Samarbetet mellan Blekinges hamnar har stärkts. Färjetrafiken har ökat och Blekinge har goda flygförbindelser. E 22 har invigts som motorväg och Sydostlänken är färdigbyggd. Tvärleden är klar och den elektrifierade kustbanan är en viktig och uppskattad länk för olika resandekategorier men även för gods på järnväg. Vi har flera intressanta färjeförbindelser med länderna runt Östersjön. Kryssningsfartyg från fjärran länder anlöper staden med jämna mellanrum för att njuta av allt det goda som erbjuds inom handel, natur och kultur. Modern kommunikationsteknik finns i hela kommunen. Kommunen ger möjligheter till att bo och leva i attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med arbete och studier. Bostadsmarknaden är i balans med en rörlighet i efterfrågan och med möjligheter till ökad inflyttning. Det finns både lägenheter och tomter för olika behov som stämmer med efterfrågan. De äldre planerar med valfrihet sitt boende vilket ökat den sociala gemenskapen. Under visionsperioden uppförs ca 1000 nya bostäder i tätorterna, på landsbygden och i kustremsan. De ungas och de äldres boendebehov ska särskilt beaktas. Genom en medveten och sektorsövergripande politik har möjligheter och önskemål om att bo på den tätortsnära landsbygden ökat och flera barnfamiljer bor nu i attraktiva landsbygdslägen. Karlshamns kommun värnar om en attraktiv boendemiljö. Parker och andra offentliga platser håller hög klass. Vi är stolta över kommunens kvaliteter med fin skärgård och en levande landsbygd. Vi har en rik fritid med bra skärgårdsfiske samt sportfiskecentrum vid Mörrumsån. Turismen är en mycket viktig näringsgren i kommunen. Marinan vid Sternö har byggts ut till internationell klass. Våra idrottsanläggningar har förnyats och håller en god standard. Samarbetet med föreningarna har öppnat möjligheter till detta. På Östra Piren har vi utöver Högskolan ett etablerat kulturcentrum med bibliotek och konsthall samt ett lärcentrum. Lokstallarna erbjuder inte minst våra ungdomar goda möjligheter till kulturella aktiviteter. Kulturlivet är mångfacetterat med musik, teater, konst. Östersjöfestivalen, upplevelsecentrat Kreativum, Eriksberg och Kulturnatten drar folk från när och fjärran. Detta sammantaget har gjort att Karlshamn utsetts till en internationell och nationell mötesplats för olika samhällsgrupper.

12 10 Samverkan näringsliv, skola och kommun genomsyrar utvecklingen. Alla ges möjlighet att lära för livet och skolsamverkan med andra kommuner har öppnat nya valmöjligheter för elever inom ett större geografiskt område. Undervisningen sker i nya former och med nya arbetssätt. Individanpassning och uppföljning på individnivå i de olika skolformerna fungerar utmärkt. Föräldrar, barn och ungdom är delaktiga i skolans arbete och har inflytande på skolans vardag. Net Port är ledande kompetenscentrum inom Nya medier, Digitala upplevelser och Intelligent logistik. Net Port främjar utveckling av kompetens, affärsmöjligheter, utbildning, forskning och kunskapsspridning och är motor för Trippel Helix som präglas av samverkan mellan näringsliv, högskola och offentlig verksamhet. Folkhälsan och det förebyggande folkhälsoarbetet har förbättrats avsevärt. De folkhälsopolitiska målen uppfylls på ett bra sätt. Den tekniska och medicinska utvecklingen har skapat ökade förutsättningar till förebyggande arbete och nya arbetsformer som ökar tryggheten och livskvaliteten för alla invånare. Vi erbjuder individuella lösningar i vården och ett allsidigt utbud. De äldre har stort inflytande över bostads- och serviceutbudet och planerar själva för sitt åldrande vilket har lett till att fler kan bo kvar längre i det egna boendet. Arbetet med att omsätta riktlinjerna för hållbar utveckling i det praktiska arbetet i kommunen prioriteras och har blivit ett naturligt förhållningsätt då åtgärder av olika slag diskuteras och genomförs. De lokala, regionala och nationella miljömålen är rättesnöre och följs upp och utvärderas. VMAB:s biogasanläggning är en viktig del i kommunens satsningar på energieffektiva och miljövänliga metoder och produkter. Kommunens fordon använder miljövänliga bränslealternativ och andelen ekologiska produkter har ökat i den kommunala verksamheten. Blekingetrafiken har miljöanpassats på motsvarande sätt. Karlshamns och Blekinges hållbarhetsarbete uppmärksammas i vidare sammanhang. Samverkan om fjärrvärme och vindkraft har ökat. Den kommunala självstyrelsen har stärkts. Kommunens invånare påverkar och är delaktiga i beslut som hör till det egna grannskapet i kvarteret, i byn eller i skolan i enlighet med demokratiprogrammets intentioner. Delaktighet och inflytande via webben tillhör vardagen. Dialogen mellan kommunens invånare och de förtroendevalda är naturlig och förtroendefull. Medborgarinflytandet och engagemanget ökar. Jämställdhetsarbetet har lyckats väl och könsrelaterade skillnader har utjämnats på arbetsmarknaden och inom politiken. Fler män söker arbete inom vården och fler kvinnor arbetar inom olika teknikområden. Vi har lyckats bra med att integrera invandrare på arbets- och bostadsmarknaden. Det lokala engagemanget är stort även i frågor som avhandlas på regionnivå. Karlshamns kommun medverkar aktivt i gränsöverskridande projekt och verksamheter inom ramen för regionens Östersjösamarbete. Kommunens engagemang är särskilt stort i frågor som har bäring på långsiktigt hållbara transportsystem där miljöanpassning, kollektivtrafik, transporteffektivitet och övergångsmöjligheter för godslogistik mellan olika transportslag är ledord.

13 11 Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål Kärnområden Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre Fritiden för barn och unga ska berikas genom ökade satsningar på sport, musik samt natur- och kulturupplevelser. De äldre ska ha rätten att vårdas med värdighet och integritet utgående från social och ekonomisk rättvisa. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Hänsyn ska tas till de äldres behov av friskvård i olika former. Anhörigstödet, hemtjänsten och samverkan med landstingets hemsjukvård ska vidareutvecklas. Kommunen är positiv till pågående utredning om övertagande av hemsjukvård från landstinget. Personalens behov av kompetensutveckling ska beaktas. Familje- och personalkooperativa och andra icke vinstdrivande alternativ ska prövas som komplement till den kommunala vårdverksamheten. Strävan ska vara att resurser finns tillgängliga för att stödja invånare med särskilt behov. Utbildning Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med likvärdig kvalitet och pedagogiskt innehåll. Goda omsorgs- och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn och ungdomar med ett elevperspektiv 1-20 år. Genom samverkan mellan de olika skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå godkända betyg. Familje- och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den kommunala skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska åstadkommas och leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra utbildning. Arbete och integration Insatserna enligt detta visions- och måldokument ska bidra till att trygga välfärden och sysselsättningen genom att kommunen är attraktiv för såväl arbetskraft som företag. Karlshamn ska präglas av lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällsgemenskapen ska utgå från ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av grundläggande demokratiska värderingar. Utvecklingsområden Tillväxt och näringsliv Satsningen på högskola och eftergymnasial utbildning ska fortsätta med inriktningsmålet att till 2017 uppnå 2000 studenter. Företagsutvecklingen genom kompetensutvecklingsprojektet Net Port ska fortsätta med inriktningsmålet att 2017 uppnå 1000 nya arbetstillfällen samt 100 nya företag inom Net Ports fokusområden. En järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och Olofström (Sydostlänken) ska finnas för att förbättra godstransporterna. Inriktningsmålet är att Sydostlänken är i drift senast Ansträngningar ska göras för bättre kommunikationer och utbyggnad av E22:an och Tvärleden med inriktningsmålet att nämnda vägar är i drift Arbetet enligt det näringslivspolitiska programmet ska utvecklas vidare. Programmets innehåll ska ses över. Näringslivets internationalisering ska belysas och tas tillvara. Karlshamn ska utvecklas vidare som charmigt upplevelsecentrum för handel och nöje.

14 12 Utvecklingsarbetet med att etablera företag i Stillerydsområdet ska accelerera med inriktningsmålet att uppnå minst 500 nya arbetstillfällen 2017 inom transport- och logistikbranschen, tillverkningsindustrin, verksamheter med internationell prägel med mera. Turismen Naturen och kulturmiljöerna i hela kommunen erbjuder en stor potential för utveckling av turistnäringen. Särskilda satsningar inom detta område ska öka kommunens attraktivitet för såväl boende som besökare. Attraktivt boende Kommunen ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Bostadsmarknaden ska erbjuda möjligheter till ökad inflyttning. Det ska finnas lägenheter och tomter som ger möjligheter till ett blandat boende som stämmer väl överens med efterfrågan. Inom 10 år ska ca 1000 nya bostäder uppföras. I befintlig bebyggelse på landsbygden och i kustremsan ska förtätningar ske. Övriga kommunala mål Kommunfullmäktige har utöver ovan antagit mål och riktlinjer för vissa geografiska områden alternativt kompetensområden. Dessa beskrivs närmare i: Skärgårdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Internationella programmet Folkhälsoprogrammet Kulturprogrammet Demokratiprogrammet Program - Boende för äldre på egna villkor Program - Hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar Översiktsplanen Näringspolitiska programmet Skolplanen Program för hållbar utveckling För närvarande pågår arbete med att utforma ett program för integration. Ekonomi och personal Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en aktiv friskvård, flexibla arbetsförhållanden, goda möjligheter till heltidstjänst för de som så vill, bra karriärmöjligheter, hög delaktighet, arbetsglädje, ett framgångsrikt ledarskap och tydlig koppling mellan utbildning och lön. Kommunen ska rankas som en av landets bästa arbetsgivare. Kommunens verksamheter ska drivas i en anda av god ekonomisk hushållning och flexibilitet. Ekonomisk balans mellan kommunens intäkter och kostnader utgör därvid en lägsta nivå i kommunens ekonomi. Kostnader ska anpassas efter intäkterna och resursstyrning råder. Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet om det uppstår konflikt mellan mål och resurser

15 13 Bilaga 1 Några exempel på vad som hittills genomförts på vägen till vision Ändamålsenliga och flexibla förskolor har byggts i Asarumsdalen och Norrevång. Lokalerna är byggda så att de kan förändras om andra behov kan uppstå. Detta innebär i sin tur långsiktig hushållning med investeringsmedel. Fjärrvärmeutbyggnaden är utbyggd i till exempel Mörrum och Svängsta. Fjärrvärmen baseras från bioenergi vilket innebär minskade utsläpp av koldioxid men även lägre energikostnader Samarbetet mellan kommunorganisationen och företagen har utvecklats på ett positivt sätt vilket främjar företagarnas vilja att investera i nya arbetstillfällen. Kommunen vinner goodwill på detta. En viktig och fundamental grundbult i helheten är att kommunen vänt en negativ ekonomisk trend till ekonomi i balans med god ekonomisk hushållning. Tillväxten i kommunen har medfört att vi fått en växande befolkning. Förutom ökade arbetstillfällen har möjligheterna till bra boende stimulerat detta. Som exempel på nya bostäder kan nämnas Hinseblick, Snittingsviken, Guö och pågående byggnation på Bryggeritomten. Utbyggnad av verksamheterna vid Östra Piren och hamnen. Två mycket viktiga utvecklingsområden som vi bygger vidare på. Utvecklingsorganisationen Baltic Logistic Center har etablerats. Net Port har 2006 medverkat till 440 helårsstudenter, 211 nya arbetstillfällen och 31 nya företag. Inom utbildningsområdet vill vi lyfta fram vuxenutbildning med sin flexibilitet och de möjligheter som Lärcentret innebär. Samarbetet med grannkommunerna är lyckat. En satsning för att på vuxnas kompetensutveckling som minskar risken för utslagning på arbetsmarknaden. Ett ökat antalet anställda inom omsorgen har erbjudits önskad sysselsättningsgrad och ohälsotalen har minskat. Strategin Servicetrappan för äldre arbetades fram och planeringsarbete för ombyggnad av Gustavsborgs äldreboende har startat. Samverkan i kommunkoncernen har förbättrats det är viktigt för helheten att vi drar åt samma håll. En positiv framtidstro har vuxit fram enligt devisen Det händer saker i Karlshamn. Arbetet med ny översiktplan för kommunen intensifierades under 2006 och en ny plan antogs av fullmäktige En viktig och långsiktig plan för mark- och vattenanvändning avseende utbyggnadsområden, utredningsområden mm. Inom det sociala området framhålls satsningarna vid Fridhem samt det uppstartade arbetet med tidiga insatser för unga. Framtagande och genomförande av politiska handlingsprogram för demokrati, folkhälsa, internationell verksamhet, skärgården, kulturen och landsbygden med flera är en följd av ambitionerna i kommunvisionen. Pågående projekt med ledarskapsutveckling har bidragit till kommunens roll som attraktiv arbetsgivare. Instrument för uppföljning av bör dock tas fram.

16 14 Bilaga 2 Visionstrappan styrbegrepp Kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar samverkan mellan ekonomi, verksamhet och kvalitet. Systemet har olika praktisk tillämpning beroende på ansvarsnivå och delas in i olika nivåer enligt nedan. Vision: Styrsystemet tar sin utgångspunkt en vision en önskad bild av framtidens Karlshamns kommun och vårt samhälle. Nuvarande vision siktar på En vision uttrycker önskemål, behov och förväntningar och ska fungera som riktningsvisare. De politiska partierna har en viktig roll som uttolkare av medborgarperspektivet. Visionen läggs fast av kommunfullmäktige och är giltig för hela kommunkoncernen. Kommungemensamma mål: I styrsystemet anger kommunfullmäktige gemensamma mål och ekonomiska ramar för kommunorganisationens verksamheter. Målen och ramarna är ett uttryck för prioriteringar och strategiska bedömningar som kommunfullmäktige vill driva för att vi ska nå fram till visionens andemening. Målen och ramarna ses över varje år och överlämnas till nämnder och styrelser under våren i ett särskilt dokument. Nämndernas åtagande: Nämnderna åtar sig att arbeta med målen och ramarna inom den egna verksamheten. Preciserade mål tas fram inom varje nämnds ansvarsområde. Nämnden föreslår också ekonomiska medel för att genomföra det som avses. Detta beskrivs närmare i ett budgetförslag. Förvaltningarnas åtagande: Utifrån nämndernas mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningen och dess enheter sina åtgärder i den praktiska verksamheten. Här sker en mer ingående verksamhetsplanering. Nämndernas uppföljning: Varje månad diskuterar nämnderna hur de ekonomiska ramarna följs. Nämnderna diskuterar även uppfyllelse av sina mål. Vid inträffade avvikelser eller risk för sådana sker bedömningar om målet är rätt, om målet har rätt ambitionsnivå, om målet ska ändras eller om mer resurser ska tillskjutas. Nämnderna biträds av förvaltningen med underlag. Visionstrappan Vision 2017 Enheterna verksamhetsplanerar Förvaltningarna verksamhets planerar Kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen Konkretiserar med egna mål och ramar Kommunfullmäktige fastställer gemensamma mål och ramar med sikte på visionen Kommunstyrelsens uppföljning: Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen som i sin roll som ledande och samordnande organ i sin tur svarar för rapportering till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges uppföljning: Komfullmäktige diskuterar styrsystemets innehåll och resultat i samband med delårsbokslut och årsbokslut.

17 RESULTATBUDGET 15 (tkr) BUDGET BUDGET PLAN PLAN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag mm Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat FINANSIERINGSBUDGET (tkr) BUDGET PLAN PLAN Resultat före avskrivningar Ökning långfristiga skulder Försäljning anläggningstillgångar Minskning långfristiga fordringar Justeringsposter mm Summa tillförda medel Nettoinvesteringar (Därav VA nettoinvesteringar) Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga skulder Summa använda medel Förändring rörelsekapital BALANSBUDGET (mnkr) Bokslut (prognos) 2009(prognos) Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Summa tillgångar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelse pensioner Soliditet 61,6% 61,9% 60,0% Soliditet med hänsyn till hela pensionsskulden 11,2% 12,1% 12,5%

18 16 PRELIMINÄR UTDEBITERING PER SKATTEKRONA FÖR INKOMSTÅRET 2009 KARLSHAMNS KOMMUN Kommunal Kommunal Församling Skatt till Skatt till Avgift Begravskatt inkl. skatt, ej kom- lands- till ningskyrko- kyrko- munen tinget Svenska avgift avgift avgift kyrkan Summakolumner Skattesatser och avgifter Asarum ,25 Hällaryd Karlshamn Mörrum- Elleholm Ringamåla Åryd

19 17 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunstyrelsen har i juni 2008 beslutat om oförändrad utdebitering dvs. 21:89 för Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas enligt Sveriges kommuner och landstings anvisningar och budgeten grundar sig på prognos lämnad enligt cirkulär SKL 2008:32. Löner och prisutveckling Lönerna beräknas öka med drygt 4,5 % (från den 1/4) och arbetsgivaravgifterna har antagits oförändrade i förhållande till 2008 (41,52 %). Priserna beräknas öka med 2,4 % för För planåren 2010 och 2011 beräknas ökningen med 2,3 % respektive 2,0 %. För att åstadkomma en jämförbarhet även för planåren 2010 och 2011 har prognosen gällande skatteintäkter ökats med de tillväxttal som Sveriges kommuner och landsting utgått från i sin prognos. Pensionskostnader Pensionskostnader har budgeterats enligt vår pensionsförvaltares beräkning så långt detta varit möjligt. Med anledning av det nya pensionsavtalet KAP-KL har det skett en ny översyn av beräkningsmetoderna för pensionsskuldsberäkningarna. Det handlar om en ökning av förväntad livslängd, främst för män. Ansvarsförbindelsen påverkades redan 2007 och ökade med 92 mnkr. Ökningen under 2008 är 9 mnkr, och 2009 är ökningen ytterligare 10 mnkr. Karlshamns kommun, finansiell analys Den finansiella analysen grundar sig på redovisningsåren , årsprognos 2008 och budget Kommunen i siffror Prognos (mnkr) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag mm Balansomslutning Investeringsvolym (exkl. VA) Resultat och kapacitet Prognos Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel % (inkl finansnetto) 100,0 99,7 99,1 97,0 97,4 98,1 98,0 Årets resultat (mnkr) Soliditet % 59,6 59,0 58,9 63,6 61,6 61,9 60,0 Skattesats (primärkommunal i kr) 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 Verksamhetens nettokostnader ökar med 29 % jämfört med Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 32 % under samma period, Detta har inneburit att nettokostnadsandelen har utvecklats positivt. År 2009 kommer de löpande nettokostnaderna inklusive finansnetto att ta i anspråk 98,0 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens resultat har kraftigt förbättrats under perioden vilket huvudsakligen förklaras av att intäktsökningen varit större än kostnadsutvecklingen. Med föreliggande förslag presenterar kommunstyrelsen en budget innebärande en resultatnivå i linje med kommunfullmäktiges finansiella mål, vilket anger 2 % av skatter och bidrag som ett genomsnitt under en femårsperiod ( ). Under perioden uppgår resultatet till 2,1 %.

20 18 På investeringssidan innebär budgetförslaget att nivån, sett över en flerårsperiod och med särskild hänsyn till investeringar inom VA verksamheten, ryms inom beslutade finansiella ramar vad avser soliditetsmålet. Soliditet uppgår i genomsnitt mellan åren till 60,6 %. Självfinansiering av investeringar uppnås ej under perioden utan ökad upplåning krävs på 147,5 mnkr. Kommunstyrelsen har beslutat om oförändrad utdebitering dvs. 21:89 för Skattehöjningen som gjordes 2003 innebär begränsade möjligheter för att möta framtida behov med ytterligare skattehöjningar. Kommunens skattesats jämfört med övriga kommuner i Blekinge för år 2009 framgår av följande tabell: Kommun Preliminär kommunal skattesats inkomståret 2009 Karlskrona 21,19 Ronneby 21,29 Karlshamn 21,89 Olofström 21,84 Sölvesborg 21,95 Risk och kontroll Prognos Risk och kontroll Kassalikviditet % Låneskuld (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) avvikelse (mnkr) -19,3 0,4-13,9 11,7 24,6 0 0 Kommunens likviditet kommer att utvecklats negativt under perioden beroende på höga investeringsutgifter. Trots en likviditet under 100 procent bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Förklaringen till detta är att en stor del av kommunens kortfristiga skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under de närmaste åren. Den långfristiga låneskulden kommer att öka under perioden med 147,5 mnkr beroende på höga investeringsutgifter. En ökad räntebelastning samt högre räntenivåer är fullt ut beräknade i budgeten samt för planåren. Borgensåtagandena har ökat med över 206 mnkr sedan Ökningen består huvudsakligen av utbyggnad av fjärrvärme som genomförts av Karlshamn Energi AB.

21 19 SAMMANDRAG DRIFTBUDGET NÄMNDER OCH STYRELSER (tkr) Bokslut Plan 2010 Plan2011 Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Bokslut Plan 2010 Plan2011 Kommunfullmäktige Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter -5 Summa nettokostnader Kommunrevision Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa nettokostnader Kommunstyrelsen Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Nämnd för barn- ungdom o skola Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Gymnasienämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader

22 (tkr) 20 Bokslut Plan 2010 Plan2011 Kulturnämd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Vuxenutbildningsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Teknik- och fritidsnämnd exkl VA Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Byggnadsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Servicenämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader VA-verksamhet Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader

23 (tkr) 21 Bokslut Plan 2010 Plan2011 Omsorgsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Socialnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Valnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Överförmyndarnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Festivalkommittén Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader

24 22 SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET STYRELSER OCH NÄMNDER Totalt netto tkr snitt/år tkr inkl. VA Totalt netto tkr snitt/år tkr exkl. VA OBS! Kolumnen Totalutgift/inkomst innefattar uppskattningar utöver planperioden Sammandrag investeringar (tkr) Utgift/inkomst Prognos t o m Plan 2010 Plan 2011 Kapitalutgifter Kapitalinkomster Nettoinvesteringar Kommunstyrelsen (tkr) Totala investeringar utgift/inkomst Prognos t o m Plan 2010 Plan 2011 Kapitalutgifter 0002 Östra Piren BLC, industriområde Bryggeritomten Östra Skogsborg Vettekullaområdet Västerport BLC, Järnvägsterminal Stilleryds småindustriområde Övre Asarumsdalen Rälsvägen, Mörrum Hällaryd Guövik östra Strategisk Utveckling Busshållplatser IT i kommunal vård o omsorg Inventarier KS Semesterbyar, förbättring Om- o tillbyggnad Gustavsb Summa Kapitalutgifter Kapitalinkomster 0002 Östra Piren BLC, industriområde Bryggeritomten Östra Skogsborg Vettekullaområdet BLC, Järnvägsterminal Stilleryds småindustriområde I Övre Asarumsdalen