MÅL & BUDGET 2012 och Flerårsplan MED VISION FÖR 2017

Transkript

1 MÅL & BUDGET 2012 och Flerårsplan MED VISION FÖR 2017 Fastställd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Politiskt förord 1-7 Vision för 2017 för Karlshamns kommun 8 Inledning 9 Vision 2017 Detta vill vi se då Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål (Vägen till visionen) Kärnområden Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre Utbildning Arbete och integration Utvecklingsområden Tillväxt och näringsliv Turismen Attraktivt boende Ekonomi och personal Övriga kommunala mål Bilaga 1 med exempel på vad som genomförts på vägen till Vision Bilaga 2 Visionstrappan - styrbegrepp 15 Resultatbudget, finansieringsbudget och balansbudget 16 Preliminär utdebitering per skattekrona för inkomståret Budgetförutsättningar 18 Finansiell analys Sammandrag driftbudget Sammandrag investeringsbudget Finansiering 28 Kommunfullmäktiges beslut 29

3 1 Budget för 2012 och plan Politiskt förord Inledning Koalitionspartierna Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, tar i den här framlagda budgeten utgångspunkt från den politiska plattform som partierna enats om för mandatperioden Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden. Välfärden är i mycket beroende av tillväxten i samhället som måste åstadkommas långsiktigt och utifrån ekologisk och social hänsyn. Vi står inför stora utmaningar för att klara en fortsatt utveckling av Karlshamn. Utöver de behov som finns avseende skola, vård och omsorg, behövs också satsningar för att fortsätta utveckla näringsliv och skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen. Bra infrastruktur är ett måste för denna utveckling. Tillväxt och livskraft skapas i stor omfattning av människor och företag och genom den service kommunen ger. Stora investeringar står framför oss bland annat inom utbildningsoch fritidsområdet. Vi lever i ett samhälle där vi är beroende av ett starkt näringsliv, som skapar sysselsättning och som i sin tur ger skatter till välfärdssystemet för bl.a. omvårdnad, skolor och kommunikationer. En god utveckling och ett bra liv för alla karlshamnsbor vilar till stora delar på kommunens tillväxt. Satsningar för ett växande näringsliv, högskola, hamn- och logistikverksamheter är därför viktiga grundstenar i vår gemensamma strävan. Vi vill att Karlshamn ska växa med nya invånare, företag och arbetsplatser och vara förankrad i en socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Genom utveckling och tillväxt i näringslivet är målsättningen att det i Karlshamn tillkommer nya arbetstillfällen under perioden Arbetet med miljöförbättringar och omställningen till ekologisk uthållighet ska förstärkas och utvecklas med stöd av programmet för hållbar utveckling. Karlshamn ska erbjuda attraktiva livsmiljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Vår strävan är också att Karlshamn aktivt ska verka för och ha en betydelsefull roll i den regionala utvecklingen. Det gäller både inom länet såväl som i samarbetet med andra län och länder, i första hand runt östersjöområdet. Koalitionen är överens om att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Medvetna underskott som tär på det egna kapitalet får inte vara ett sätt att finansiera löpande drift. En ekonomi i balans är en förutsättning för att åstadkomma en sund utveckling i kommunen med möjligheter att expandera.

4 2 Allmänt Den föreslagna budgeten för verksamhetsåret 2012 har tillkommit utifrån en avvägning mellan politiska prioriteringar av olika verksamheter, och det ekonomiska läget med hänsyn till aktuella prognoser för skatteintäkter och statsbidrag med mera för de kommande åren. Det samhällsekonomiska läget Idag är arbetslösheten väldigt hög och trots en god ekonomisk utveckling i landet har arbetslösheten tillåtits bita sig fast. Nu är var tredje arbetslös långtidsarbetslös. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. På grund av att de arbetslösa saknar den kompetens som företagen efterfrågar, får de inte de jobb som växer fram i dagsläget. I nuläget karaktäriseras svensk arbetsmarknad av en oförmåga att matcha lediga jobb med arbetssökande som har rätt kompetens. Samtidigt som arbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå råder växande arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Vision och mål med vår politik Den politiska viljeinriktningen som finns i koalitionens gemensamma plattform återspeglas i vårt förslag till mål- och visionsdokument. Av detta följer att kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar samverkan mellan miljö, sociala aspekter och ekonomi. Långsiktighet och god ekonomi är ledstjärnor i vårt arbete med Karlshamns kommun. Förutom utbildningsmöjligheter och bra omsorg är miljön, jobben, kulturen och idrotten nycklar till ett gott och trivsamt samhälle där vi gemensamt kan bygga vår välfärd. Med vårt budgetförslag fortsätter vi arbetet med en uthållig, långsiktig politik där vi tar helhetsgrepp om utvecklingen av Karlshamns kommun. Vår politik bygger på hållbar utveckling och därför är det särskilt viktigt att vi fortsätter utbildningen för anställda i hållbar utveckling som inleddes 2011 och som kommer att fortsätta Vi planerar för att denna utbildning ska bli en folkbildning som erbjuds samtliga medborgare och att vi därmed tillsammans bygger Hållbara Karlshamn. Grunden för ett gott samhällsbyggande är att vi fortsätter satsa på en aktiv och ambitiös näringspolitik både för nyetableringar och för att stödja redan befintlig verksamhet. Vi stärker utvecklingsarbetet i Stillerydshamnen genom framtagande av mark för företag som vill växa och för de som vill nyetablera sig i Karlshamn. Med kloka investeringar kan vi bygga Karlshamn starkare och ytterligare mer attraktiv som boende- och etableringsort. Näringslivsarbetet utvecklas i samarbete med företagen genom näringslivsrådet där gemensamma strategier och projekt formas. Ett särskilt arbete för att öka attraktiviteten inom handeln i Karlshamn genomförs i samarbete med fastighetsägare och handelsföreningen. Särskilda insatser planeras och genomförs för att öka företagande på landsbygden och i skärgårdsmiljön. NetPort utvecklas allt mer till att vara ledande inom sina fokusområden, Digitala Medier och Intelligent Logistik/Intelligenta Transportsystem

5 3 Allas rätt till arbete är viktigt i vårt budgetförslag och vi satsar nu ytterligare medel för att ge bra förutsättningar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara olika former av arbeten, praktikplatser eller stöd för kompletterande utbildningar. Vi öppnar Navigatorcentrum för att samla våra resurser och öka samarbetet mellan olika kommunala verksamheter och med övriga aktörer på arbetsmarknaden. Vi vill därmed sätta större fokus på ungdomars rätt till arbete och långsiktig egenförsörjning. Vår kommunala vuxenutbildning har och kommer att ha en viktig roll i utvecklingen av det framtida Karlshamn. För att vi ska kunna leva ett bra liv, komma till arbete eller skola genomför vi satsningar på utökning av kollektivtrafiken med bland annat en ny ringlinje som kommer att trafikera bostadsområden i Karlshamn och Asarum. Till Svängsta och Mörrum utökas linjerna med ytterligare trafik. Under sommaren kommer även speciella badbussar att köra till några av våra större badplatser. För att fler ska åka med kollektivtrafiken kommer information om olika kollektivtrafikalternativ, bl.a. Öppen Närtrafik att genomföras. Andra viktigt infrastruktursatsningar är förbättringar på vägnätet, utbyggnad av gång- och cykelvägnätet samt en bred satsning på utbyggnad av bredbandstillgängligheten både på landsbygden och i tätorterna. I samband med bredbandsutbyggnaden fortsätter även utbyggnaden av klimatvänlig fjärrvärme till villaområden genom Karlshamn Energis försorg. Med vårt budgetförslag fortsätter vi satsningar till ett rikare fritidsliv. I Mörrum kommer Jössarinkens roll som centralpunkt för issporterna att ytterligare förstärkas när vi bygger till isytan med en ny träningsrink och genomför renoveringsarbeten i ishallen Årets idrotts- och kulturmiljon fördelas genom att vi ökar aktivitetsbidraget till ungdomsföreningarna 2012 från 9 kr till 10 kr/aktivitet och deltagare samt stödet till lokstallarna. Vi förbereder upprustning av Svängstabadet. I nära anslutning till badet planerar vi även att bygga en ny förskola. Vi fortsätter att utveckla utomhuspedagogiken inom barnomsorgen genom utbyggnad av Stenbacka förskola. I Hällaryd och Mörrum fortsätter planeringen av nya förskolor. I Asarum fortsätter vi förberedelserna för att ersätta Stenbackaskolan med Asarums Bildnings Center, en investering på ca 190 mnkr. I Svängsta fortsätter Karlshamnsbostäder sin ombyggnad av trygghetslägenheter i Centrumhuset och satsningen på ett attraktivt centrum. I Karlshamn kommer ytterligare 40 lägenheter att byggas på Bryggeritomten. Särskilda satsningar görs i Hällaryd för att tillskapa lägenheter som ger möjlighet till trygghetsboende. Vi fortsätter även den strategiska planeringen för att kunna erbjuda bra och tryggt boende i kommunen. En särskild studie utreder behovet av olika former av äldreoch trygghetsboenden.

6 4 De förändringar som vi gjort inom omsorgens verksamhet med ökad tid för brukarna och mindre bilkörning fortsätter även Nu fortsätter vi att förbättra äldreomsorgen och strukturera verksamheten för att skapa nya möjligheter till social samvaro och personliga aktiviteter enligt var och ens behov. Vi fortsätter utvecklingen av träffpunkterna och dess sociala innehåll. Driftbudgeten Skatteintäkterna ökar 2012 med cirka 49 mnkr jämfört med 2011 beroende på att skattetillväxten ökar med 4,2 % för För 2013 och 2014 ökar skatteintäkterna med 56 mnkr respektive 52 mnkr. Skattetillväxten är lägre jämfört mot perioden då tillväxten låg på över 5 % per år. Genom att både gasa och bromsa i verksamheterna kan resultatnivåerna budgeteras med överskott under hela perioden, trots att skatteunderlagstillväxten blir något svagare jämfört mot Nämnderna tillförs 2012 nästan 25 mnkr, anslaget för lönerevision ökas och inflationsuppräkning har också skett fullt ut i driftbudgeten. I början av perioden bedöms räntekostnaderna bli något lägre än tidigare beräkningar för att sedan öka i takt med ökad investeringsnivå. Utbildningsområdet Nämnden för barn, ungdom och skola (BUS) tillförs 6,5 mnkr för utveckling av grundskolan och barnomsorgen. Gymnasienämnden tillförs 2,5 mnkr för kostnadsökning i samband med ny gymnasiereform GY11 (bland annat nya program) och för ökat behov av insatser till elever med särskilda behov inom gymnasiesärskolan. Nämnden för Arbetsmarknad & Vuxenutbildning (NAV) tillförs 1,5 mnkr för genomförande av utbildningar inom hållbar utveckling och åtgärder för unga arbetslösa. Kulturnämnden tillförs 0,85 mnkr för ökade driftskostnader för lokstallarna. Vård och omsorg Omsorgsnämnden tillförs 7,3 mnkr för att möta volymförändringar inom nämndens ansvarsområde samtidigt som nämnden behåller anhörighetsstöd motsvarande 1,0 mnkr. Socialnämnden tillförs 0,5 mnkr för att möta volymförändringar inom nämndens ansvarsområde bland annat för ökat försörjningsstöd. Näringsliv, Infrastruktur, Arbete och Turism Kommunstyrelsen tillförs 2,3 mnkr för medfinansiering i olika projekt, utökad kollektivtrafik och till ökade kostnader för räddningstjänsten. Byggnadsnämnden tillförs 0,2 mnkr för digitalisering av mätningsarkivet. Tekniska nämnden tillförs 1,5 mnkr för vägunderhåll, statusinventering av enskilda vägar samt ökade energikostnader. Fritidsnämnden tillförs 0,5 mnkr för bland annat ökat aktivitetsstöd till föreningar. Festivalkommittén tillförs 0,3 mnkr för kvalitetshöjningar av Östersjöfestivalen.

7 5 De kommunala bolagen Våra kommunala bolag kommer att fortsätta sitt arbete med att vidareutveckla sin verksamhet i syfte att medverka till måluppfyllelsen inom de prioriterade utvecklingsområdena. Det utrednings- och genomförandeuppdrag som påbörjats av att effektivisera förvaltningen av fastigheter inom koncernen kommer att fortgå under Karlshamnsfastigheter AB förvaltar och hyr ut kontors- och industrifastigheter. Karlshamnsfastigheters stora satsning 2012 blir nybyggnad av etapp 5 på Östra Piren. Denna etapp kommer att påbörjas våren 2012 och har fokus på bra lokaler för forskning, företag och utbildning. Bolaget kommer även att arbeta för att minska energianvändningen. Karlshamnsbostäder utvecklar attraktivt boende för breda åldersgrupper och bostadsbehov enligt utvecklingsplanen. Under 2012 fortsätter Karlshamnsbostäder utbyggnaden och ombyggnaden av lägenheter för att skapa fler trygghetsboenden runt om i kommunen. Karlshamn Energi skall vara ett ledande företag inom fjärrvärmesektorn och ska på sikt bli ett helt fossiltfritt företag. Under 2012 fortsätter Karlshamn Energi utbyggnaden av fossilfri fjärrvärme med särskild inriktning mot villor och då främst villor som har direktverkande el. Karlshamn Energi har även uppdraget att ansvara för utbyggnad av bredband till hushållen i Karlshamn. Särskilda satsningar kommer att göras i samband med bildandet av lokala bredbandsföreningar på landsbygden. Karlshamns Hamn är en stor och viktig del av Karlshamns vidareutveckling inom logistikområdet. Hamnen har goda förutsättningar att ytterligare stärka sin position som sydöstra Sveriges transport och logistiknav genom samverkan med andra hamnar och logistikföretag. Miljö och hållbar samhällsutveckling Vi möter framtidens samhällsplanering och dess utmaningar genom att tänka i nya banor. Kommunstyrelsen har ett politiskt ansvar att driva och samordna kommunens verksamhet på den sektorsövergripande nivån. Under kommundirektören finns en stabsenhet som ska arbeta operativt och tvärsektoriellt med samordning och strategiska frågor med sikte på att nå långsiktigt Hållbara Karlshamn där miljö, teknik, ekonomi, kulturella och sociala värden samspelar. Kommunen arbetar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med sikte på en god miljö, en hållbar ekonomi och ett gott socialt samhälle. Detta är ett förhållningssätt som präglar och formar politikens styrning av den kommunala verksamheten, där de tre dimensionerna ska vara beaktade och balanserade. Kommunen har därvid utvecklat sina ambitioner i ett särskilt program för hållbar utveckling (HUT). Verksamheterna har under mandatperioden ökat användningen av förnybar energi och effektiviserat energianvändningen med syfte att minska klimatpåverkan och samtidigt stimulera till hållbar tillväxt. En ökad användning av ekologisk odlad mat är också en medveten satsning som koalitionen prioriterar. Användning av miljödrivna bilar inom kommunens olika verksamheter är väldigt hög. Även miljöbränslen har börjat användas i kommunens övriga fordon.

8 6 Västblekinge Miljö AB satsar 50 mnkr för att bygga och producera biogas av avfall. Målsättningen är att vara med och skapa Det Gröna Blekinge med biogasmackar i samtliga fem Blekingekommuner. Kommunen deltar också i arbetet med att utveckla Biosfärområde Blekinge Arkipelag som är ett led i att utveckla kommunens skärgårdsprogram och öka entreprenadandan samt värna de natur- och kulturvärden som finns inom området. Satsningar på investeringar Karlshamn fortsätter att växa och utvecklas. Vi fortsätter satsningarna för att skapa arbeten och välstånd men även för att utveckla fritids- och kulturverksamheterna. Viktiga investeringar under de närmaste åren är nytt bildningscenter i Asarum, nya förskolor, satsningar på Jössarinken och trygghetsbostäder. Utbyggnaden av infrastrukturen såsom bredband både på landsbygden och i tätorterna är avgörande för det framtida samhällsbyggandet. Investeringsvolymen uppgår år 2012 till ca 201 mnkr. I texten nedan angivna belopp inom parentes avser projektens totala nettoinvesteringsvolym. Av de större investeringar som görs 2012 kan nämnas byggnationen av utbildningscenter i Asarum med 35 (197 inkl. inventarier och utrustning) mnkr, projektering av Svängstabadet med 0,5 (12,5) mnkr, nybyggnad av träningshall vid Jössarinken i Mörrum 15,6 (15,6) mnkr. Härutöver satsas 70 (161) mnkr i industri- och bostadsmark, och 16 mnkr i VA-anläggningar. Under perioden uppgår den totala investeringsbudgeten till 556 mnkr. Målet är att under perioden bygga tre nya förskolor, starta förändringen av Stenbackaskolan till ett utbildningscenter i Asarum, påbörja nybyggnation av järnvägsterminal i hamnområdet, iordningsställande av ny småindustri- och bostadsmark. Investeringsvolymerna för 2013 och 2014 är fastställda till 220 mnkr respektive 135 mnkr. Detaljplanering av de olika projekten skall påbörjas under hösten 2011 för att inte investeringarna ska överstiga dessa totalbelopp per år. Sammanfattning Koalitionens budgetförslag tar sikte på att utveckla välfärden och skapa nya förutsättningar för en framtida tillväxt i Karlshamn och i regionen. Förutsättningarna är goda om vi på rätt sätt tar vara på dem, med satsningar på framtiden inom ramen för en god ekonomi. Den utstakade färdriktningen ligger därmed oförändrat fast, och målet är fortfarande att vi tillsammans skall främja en långsiktigt hållbar och positiv samhällsutveckling genom att ge service utifrån våra gemensamma resurser, så att vår kommun ytterligare kan stärka sin konkurrenskraft och attraktivitet. Tillsammans bygger vi för framtiden och för långsiktigt hållbara Karlshamn. Under de senaste åren har vi invigt förskolor och äldreboenden med nya trevliga

9 7 miljöer och fräscha lokaler. Utgångspunkten är brukarnas och medborgarnas önskemål om livskvalité i livets olika skeden. Vi utvecklar även områdena fritid och kultur, forskning och utbildning. Väggabadet kommer som exempel att stå klart hösten 2011 med nya trevliga attraktioner och bildar tillsammans med Kollevik och det planerade kallbadhuset ett fantastiskt och stadsnära rekreationsområde i Vägga. Just nu pågår också utredning om ett nytt kultur- och bibliotekshus och med en positiv utveckling av Karlshamn kan vi ta sikte på en ny attraktiv mötesplats för Karlshamnarna som sjuder av kreativitet och mångfald. Låt oss tillsammans se alla goda förutsättningar och möjligheter som Karlshamn har till en långsiktig hållbar utveckling där allt hänger ihop. En kommun där vi ger kvalité i service och omvårdnad, där vi får tillgång till rekreation och fritidssysselsättning. Karlshamn den 25 maj 2011 Sven-Åke Svensson Paul Hedlund Marco Gustavsson Laila Johansson Socialdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna

10 8 Vision för 2017 samt Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål

11 9 Inledning Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun antog i början av förra mandatperioden ett visionsdokument. Visionen kompletteras med ett antal mål och riktlinjer som fungerat som ledstjärna för både förtroendevalda och anställda i den kommunala organisationen. Varje mandatperiod görs en uppdatering av visionen och dess mål. Vid en gemensam koncernträff 26 januari 2007, med medverkande från såväl politisk ledning som förvaltningsoch bolagsledning, diskuterades dokumentet ingående. Vad som hittills har genomförts i visionens riktning och en del justeringar i visionstexten noterades. Nämnda justeringar har vägts in i det aktuella dokumentet. Som framgår har vi, för läsbarhetens skull, även gjort en layoutmässig förändring av detsamma. Vi har kommit en bra bit på väg i vår strävan att nå den kommunvision och de mål som kommunfullmäktige satt upp för verksamheten. Vi vill engagera många i det kommande visionsarbetet där de politiska partierna är motor för att skapa engagemang, framtidstro och medborgarinflytande. Kommunens bolag är en del av kommunens verksamhet och en alternativ driftsform till nämnds- och förvaltningsverksamheten. Det innebär att samma krav ställs oavsett driftsform beträffande styrning, insyn och kontroll. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret och bolagen granskas på samma sätt som förvaltningsformen. Visionsdokumentet gäller således i tillämpliga delar även för de kommunägda bolagen. Huvudinriktningen i Karlshamnsvisionen står fast under kommande års budgetarbete. Visionsdokumentet ska konkretiseras på nämnds- och styrelsenivå i budgetprocessen. Initiativ har tagits för att starta upp ett arbete med att på ett mer tydligt sätt utveckla kommunens styrsystem där vision och målstyrning ingår. Vi har därvid myntat ett begrepp Visionstrappan som närmare beskrivs i bilaga 2 till denna handling. Arbetet ska även ta utgångspunkt i de lärdomar vi fått genom kommunens aktiva medverkan i Kommunkompassen, (en utvärderingsmetod med inriktning på kvalitet i offentlig verksamhet som styrs av Sveriges kommuner och landsting). En annan viktig utgångspunkt för systemgenomgången är hur vi ska arbeta med hållbar utveckling i praktiken och därmed hur vi kan bryta ned Sveriges strategi för hållbar utveckling till lokal nivå.

12 10 Vision Detta vill vi se då År 2017 bor det invånare i mångkulturella Karlshamn. Befolkningens åldersstruktur är jämn och vi har fått fler barnfamiljer och unga medarbetare i företagen. Kommunen och näringslivet satsar gemensamt för att marknadsföra kommunen nya differentierade arbetstillfällen har tillkommit under de senaste 10 åren inom etablerade företag men även inom nya etableringar. Företagsbyn och transport- och logistikverksamheten i Stilleryd och Baltic Logistik Center blomstrar. Miljöanpassade företag inom energisektorn är i drift och flera nya småföretag har tillkommit särskilt inom tjänste- och kunskapssektorn. Karlshamns roll som charmigt uppleelsecentrum med handel och nöje har vuxit i styrka. Företagen uppfattar att vi har en mycket bra näringslivsservice - vi är en av de bättre kommunerna på detta. Kommunen erbjuder en väl fungerande infrastruktur för det lokala och regionala näringslivet. Hamnen är tillsammans med företagen viktig för industriell utveckling och tillväxt. Karlshamns djuphamn och Baltic Logistic Center växer som en tydlig intermodal transportnod för Östersjöhandeln liksom Asienhandeln. Samarbetet mellan Blekinges hamnar har stärkts. Färjetrafiken har ökat och Blekinge har goda flygförbindelser. E 22 har invigts som motorväg och Sydostlänken är färdigbyggd. Tvärleden är klar och den elektrifierade kustbanan är en viktig och uppskattad länk för olika resandekategorier men även för gods på järnväg. Vi har flera intressanta färjeförbindelser med länderna runt Östersjön. Kryssningsfartyg från fjärran länder anlöper staden med jämna mellanrum för att njuta av allt det goda som erbjuds inom handel, natur och kultur. Modern kommunikationsteknik finns i hela kommunen. Kommunen ger möjligheter till att bo och leva i attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med arbete och studier. Bostadsmarknaden är i balans med en rörlighet i efterfrågan och med möjligheter till ökad inflyttning. Det finns både lägenheter och tomter för olika behov som stämmer med efterfrågan. De äldre planerar med valfrihet sitt boende vilket ökat den sociala gemenskapen. Under visionsperioden uppförs ca 1000 nya bostäder i tätorterna, på landsbygden och i kustremsan. De ungas och de äldres boendebehov ska särskilt beaktas. Genom en medveten och sektorsövergripande politik har möjligheter och önskemål om att bo på den tätortsnära landsbygden ökat och flera barnfamiljer bor nu i attraktiva landsbygdslägen. Karlshamns kommun värnar om en attraktiv boendemiljö. Parker och andra offentliga platser håller hög klass. Vi är stolta över kommunens kvaliteter med fin skärgård och en levande landsbygd. Vi har en rik fritid med bra skärgårdsfiske samt sportfiskecentrum vid Mörrumsån. Turismen är en mycket viktig näringsgren i kommunen. Marinan vid Sternö har byggts ut till internationell klass. Våra idrottsanläggningar har förnyats och håller en god standard. Samarbetet med föreningarna har öppnat möjligheter till detta. På Östra Piren har vi utöver Högskolan ett etablerat kulturcentrum med bibliotek och konsthall samt ett lärcentrum. Lokstallarna erbjuder inte minst våra ungdomar goda möjligheter till kulturella aktiviteter. Kulturlivet är mångfacetterat med musik, teater, konst. Östersjöfestivalen, upplevelsecentrat Kreativum, Eriksberg och Kulturnatten drar folk från när och fjärran. Detta sammantaget har gjort att Karlshamn utsetts till en internationell och nationell mötesplats för olika samhällsgrupper.

13 11 Samverkan näringsliv, skola och kommun genomsyrar utvecklingen. Alla ges möjlighet att lära för livet och skolsamverkan med andra kommuner har öppnat nya valmöjligheter för elever inom ett större geografiskt område. Undervisningen sker i nya former och med nya arbetssätt. Individanpassning och uppföljning på individnivå i de olika skolformerna fungerar utmärkt. Föräldrar, barn och ungdom är delaktiga i skolans arbete och har inflytande på skolans vardag. Net Port är ledande kompetenscentrum inom Nya medier, Digitala upplevelser och Intelligent logistik. Net Port främjar utveckling av kompetens, affärsmöjligheter, utbildning, forskning och kunskapsspridning och är motor för Trippel Helix som präglas av samverkan mellan näringsliv, högskola och offentlig verksamhet. Folkhälsan och det förebyggande folkhälsoarbetet har förbättrats avsevärt. De folkhälsopolitiska målen uppfylls på ett bra sätt. Den tekniska och medicinska utvecklingen har skapat ökade förutsättningar till förebyggande arbete och nya arbetsformer som ökar tryggheten och livskvaliteten för alla invånare. Vi erbjuder individuella lösningar i vården och ett allsidigt utbud. De äldre har stort inflytande över bostads- och serviceutbudet och planerar själva för sitt åldrande vilket har lett till att fler kan bo kvar längre i det egna boendet. Arbetet med att omsätta riktlinjerna för hållbar utveckling i det praktiska arbetet i kommunen prioriteras och har blivit ett naturligt förhållningsätt då åtgärder av olika slag diskuteras och genomförs. De lokala, regionala och nationella miljömålen är rättesnöre och följs upp och utvärderas. VMAB:s biogasanläggning är en viktig del i kommunens satsningar på energieffektiva och miljövänliga metoder och produkter. Kommunens fordon använder miljövänliga bränslealternativ och andelen ekologiska produkter har ökat i den kommunala verksamheten. Blekingetrafiken har miljöanpassats på motsvarande sätt. Karlshamns och Blekinges hållbarhetsarbete uppmärksammas i vidare sammanhang. Samverkan om fjärrvärme och vindkraft har ökat. Den kommunala självstyrelsen har stärkts. Kommunens invånare påverkar och är delaktiga i beslut som hör till det egna grannskapet i kvarteret, i byn eller i skolan i enlighet med demokratiprogrammets intentioner. Delaktighet och inflytande via webben tillhör vardagen. Dialogen mellan kommunens invånare och de förtroendevalda är naturlig och förtroendefull. Medborgarinflytandet och engagemanget ökar. Jämställdhetsarbetet har lyckats väl och könsrelaterade skillnader har utjämnats på arbetsmarknaden och inom politiken. Fler män söker arbete inom vården och fler kvinnor arbetar inom olika teknikområden. Vi har lyckats bra med att integrera invandrare på arbets- och bostadsmarknaden. Det lokala engagemanget är stort även i frågor som avhandlas på regionnivå. Karlshamns kommun medverkar aktivt i gränsöverskridande projekt och verksamheter inom ramen för regionens Östersjösamarbete. Kommunens engagemang är särskilt stort i frågor som har bäring på långsiktigt hållbara transportsystem där miljöanpassning, kollektivtrafik, transporteffektivitet och övergångsmöjligheter för godslogistik mellan olika transportslag är ledord.

14 12 Prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål Kärnområden Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre Fritiden för barn och unga ska berikas genom ökade satsningar på sport, musik samt natur- och kulturupplevelser. De äldre ska ha rätten att vårdas med värdighet och integritet utgående från social och ekonomisk rättvisa. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Hänsyn ska tas till de äldres behov av friskvård i olika former. Anhörigstödet, hemtjänsten och samverkan med landstingets hemsjukvård ska vidareutvecklas. Kommunen är positiv till pågående utredning om övertagande av hemsjukvård från landstinget. Personalens behov av kompetensutveckling ska beaktas. Familje- och personalkooperativa och andra icke vinstdrivande alternativ ska prövas som komplement till den kommunala vårdverksamheten. Strävan ska vara att resurser finns tillgängliga för att stödja invånare med särskilt behov. Utbildning Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med likvärdig kvalitet och pedagogiskt innehåll. Goda omsorgs- och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn och ungdomar med ett elevperspektiv 1-20 år. Genom samverkan mellan de olika skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå godkända betyg. Familje- och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den kommunala skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska åstadkommas och leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra utbildning. Arbete och integration Insatserna enligt detta visions- och måldokument ska bidra till att trygga välfärden och sysselsättningen genom att kommunen är attraktiv för såväl arbetskraft som företag. Karlshamn ska präglas av lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällsgemenskapen ska utgå från ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av grundläggande demokratiska värderingar. Utvecklingsområden Tillväxt och näringsliv Satsningen på högskola och eftergymnasial utbildning ska fortsätta med inriktningsmålet att till 2017 uppnå 2000 studenter. Företagsutvecklingen genom kompetensutvecklingsprojektet Net Port ska fortsätta med inriktningsmålet att 2017 uppnå 1000 nya arbetstillfällen samt 100 nya företag inom Net Ports fokusområden. En järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och Olofström (Sydostlänken) ska finnas för att förbättra godstransporterna. Inriktningsmålet är att Sydostlänken är i drift senast Ansträngningar ska göras för bättre kommunikationer och utbyggnad av E22:an och Tvärleden med inriktningsmålet att nämnda vägar är i drift Arbetet enligt det näringslivspolitiska programmet ska utvecklas vidare. Programmets innehåll ska ses över. Näringslivets internationalisering ska belysas och tas tillvara. Karlshamn ska utvecklas vidare som charmigt upplevelsecentrum för handel och nöje.

15 13 Utvecklingsarbetet med att etablera företag i Stillerydsområdet ska accelerera med inriktningsmålet att uppnå minst 500 nya arbetstillfällen 2017 inom transport- och logistikbranschen, tillverkningsindustrin, verksamheter med internationell prägel med mera. Turismen Naturen och kulturmiljöerna i hela kommunen erbjuder en stor potential för utveckling av turistnäringen. Särskilda satsningar inom detta område ska öka kommunens attraktivitet för såväl boende som besökare. Attraktivt boende Kommunen ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Bostadsmarknaden ska erbjuda möjligheter till ökad inflyttning. Det ska finnas lägenheter och tomter som ger möjligheter till ett blandat boende som stämmer väl överens med efterfrågan. Inom 10 år ska ca 1000 nya bostäder uppföras. I befintlig bebyggelse på landsbygden och i kustremsan ska förtätningar ske. Övriga kommunala mål Kommunfullmäktige har utöver ovan antagit mål och riktlinjer för vissa geografiska områden alternativt kompetensområden. Dessa beskrivs närmare i: Skärgårdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Internationella programmet Folkhälsoprogrammet Kulturprogrammet Demokratiprogrammet Program - Boende för äldre på egna villkor Program - Hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar Översiktsplanen Näringspolitiska programmet Skolplanen Program för hållbar utveckling För närvarande pågår arbete med att utforma ett program för integration. Ekonomi och personal Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en aktiv friskvård, flexibla arbetsförhållanden, goda möjligheter till heltidstjänst för de som så vill, bra karriärmöjligheter, hög delaktighet, arbetsglädje, ett framgångsrikt ledarskap och tydlig koppling mellan utbildning och lön. Kommunen ska rankas som en av landets bästa arbetsgivare. Kommunens verksamheter ska drivas i en anda av god ekonomisk hushållning och flexibilitet. Ekonomisk balans mellan kommunens intäkter och kostnader utgör därvid en lägsta nivå i kommunens ekonomi. Kostnader ska anpassas efter intäkterna och resursstyrning råder. Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet om det uppstår konflikt mellan mål och resurser

16 14 Bilaga 1 Några exempel på vad som hittills genomförts på vägen till vision Ändamålsenliga och flexibla förskolor har byggts i Asarumsdalen och Norrevång. Lokalerna är byggda så att de kan förändras om andra behov kan uppstå. Detta innebär i sin tur långsiktig hushållning med investeringsmedel. Fjärrvärmeutbyggnaden är utbyggd i till exempel Mörrum och Svängsta. Fjärrvärmen baseras från bioenergi vilket innebär minskade utsläpp av koldioxid men även lägre energikostnader Samarbetet mellan kommunorganisationen och företagen har utvecklats på ett positivt sätt vilket främjar företagarnas vilja att investera i nya arbetstillfällen. Kommunen vinner goodwill på detta. En viktig och fundamental grundbult i helheten är att kommunen vänt en negativ ekonomisk trend till ekonomi i balans med god ekonomisk hushållning. Tillväxten i kommunen har medfört att vi fått en växande befolkning. Förutom ökade arbetstillfällen har möjligheterna till bra boende stimulerat detta. Som exempel på nya bostäder kan nämnas Hinseblick, Snittingsviken, Guö och pågående byggnation på Bryggeritomten. Utbyggnad av verksamheterna vid Östra Piren och hamnen. Två mycket viktiga utvecklingsområden som vi bygger vidare på. Utvecklingsorganisationen Baltic Logistic Center har etablerats. Net Port har 2006 medverkat till 440 helårsstudenter, 211 nya arbetstillfällen och 31 nya företag. Inom utbildningsområdet vill vi lyfta fram vuxenutbildning med sin flexibilitet och de möjligheter som Lärcentret innebär. Samarbetet med grannkommunerna är lyckat. En satsning för att på vuxnas kompetensutveckling som minskar risken för utslagning på arbetsmarknaden. Ett ökat antalet anställda inom omsorgen har erbjudits önskad sysselsättningsgrad och ohälsotalen har minskat. Strategin Servicetrappan för äldre arbetades fram och planeringsarbete för ombyggnad av Gustavsborgs äldreboende har startat. Samverkan i kommunkoncernen har förbättrats det är viktigt för helheten att vi drar åt samma håll. En positiv framtidstro har vuxit fram enligt devisen Det händer saker i Karlshamn. Arbetet med ny översiktplan för kommunen intensifierades under 2006 och en ny plan antogs av fullmäktige En viktig och långsiktig plan för mark- och vattenanvändning avseende utbyggnadsområden, utredningsområden mm. Inom det sociala området framhålls satsningarna vid Fridhem samt det uppstartade arbetet med tidiga insatser för unga. Framtagande och genomförande av politiska handlingsprogram för demokrati, folkhälsa, internationell verksamhet, skärgården, kulturen och landsbygden med flera är en följd av ambitionerna i kommunvisionen. Pågående projekt med ledarskapsutveckling har bidragit till kommunens roll som attraktiv arbetsgivare. Instrument för uppföljning av pågående projekt, bör dock tas fram.

17 Bilaga 2 Visionstrappan styrbegrepp 15 Kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar samverkan mellan ekonomi, verksamhet och kvalitet. Systemet har olika praktisk tillämpning beroende på ansvarsnivå och delas in i olika nivåer enligt nedan. Vision: Styrsystemet tar sin utgångspunkt en vision en önskad bild av framtidens Karlshamns kommun och vårt samhälle. Nuvarande vision siktar på En vision uttrycker önskemål, behov och förväntningar och ska fungera som riktningsvisare. De politiska partierna har en viktig roll som uttolkare av medborgarperspektivet. Visionen läggs fast av kommunfullmäktige och är giltig för hela kommunkoncernen. Kommungemensamma mål: I styrsystemet anger kommunfullmäktige gemensamma mål och ekonomiska ramar för kommunorganisationens verksamheter. Målen och ramarna är ett uttryck för prioriteringar och strategiska bedömningar som kommunfullmäktige vill driva för att vi ska nå fram till visionens andemening. Målen och ramarna ses över varje år och överlämnas till nämnder och styrelser under våren i ett särskilt dokument. Nämndernas åtagande: Nämnderna åtar sig att arbeta med målen och ramarna inom den egna verksamheten. Preciserade mål tas fram inom varje nämnds ansvarsområde. Nämnden föreslår också ekonomiska medel för att genomföra det som avses. Detta beskrivs närmare i ett budgetförslag. Förvaltningarnas åtagande: Utifrån nämndernas mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningen och dess enheter sina åtgärder i den praktiska verksamheten. Här sker en mer ingående verksamhetsplanering. Nämndernas uppföljning: Varje månad diskuterar nämnderna hur de ekonomiska ramarna följs. Nämnderna diskuterar även uppfyllelse av sina mål. Vid inträffade avvikelser eller risk för sådana sker bedömningar om målet är rätt, om målet har rätt ambitionsnivå, om målet ska ändras eller om mer resurser ska tillskjutas. Nämnderna biträds av förvaltningen med underlag. Visionstrappan Vision 2017 Enheterna verksamhetsplanerar samhetsplanerar Förvaltningarna verksamhets planerar Kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen Konkretiserar med egna mål och ramar Kommunfullmäktige fastställer gemensamma mål och ramar med sikte på visionen Kommunstyrelsens uppföljning: Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen som i sin roll som ledande och samordnande organ i sin tur svarar för rapportering till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges uppföljning: Komfullmäktige diskuterar styrsystemets innehåll och resultat i samband med delårsbokslut och årsbokslut.

18 16 RESULTATBUDGET (tkr) BUDGET BUDGET PLAN PLAN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag m.m Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat FINANSIERINGSBUDGET (tkr) BUDGET PLAN PLAN Resultat före avskrivningar Ökning långfristiga skulder Försäljning anläggningstillgångar Minskning långfristiga fordringar Justeringsposter mm Summa tillförda medel Nettoinvesteringar (Därav VA nettoinvesteringar) Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga skulder Summa använda medel Förändring rörelsekapital BALANSBUDGET (mnkr) Bokslut (prognos) 2012 (prognos) Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Summa tillgångar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelse pensioner Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Soliditet 66,7% 69,8% 67,6% Soliditet med hänsyn till hela pensionsskulden 21,1% 21,2% 20,6%

19 17 PRELIMINÄR UTDEBITERING PER SKATTEKRONA FÖR INKOMSTÅRET 2012 KARLSHAMNS KOMMUN Församling Kommunal Kommunal Skatt till Skatt till Avgift Begravskatt inkl. skatt, ej kom- lands- till ningskyrko- kyrko- munen tinget Svenska avgift avgift avgift kyrkan Summakolumner Skattesatser och avgifter Asarum ,22 Hällaryd Karlshamn Mörrum- Elleholm Ringamåla Åryd

20 18 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunstyrelsen har i juni 2011 beslutat om oförändrad utdebitering dvs. 21:89 för Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas enligt Sveriges kommuner och landstings anvisningar och budgeten grundar sig på prognos lämnad enligt cirkulär SKL 2011:21. Löner och prisutveckling Lönerna beräknas öka med 2,3 % (från den 1/4 2011) och arbetsgivaravgifterna har antagits till 38,98 % för För 2012 beräknas lönerna öka med 3,0 %. För planåren med 3,0 %. Priserna beräknas öka med 2,2 % för För planåren 2013 och 2014 beräknas ökningen med 2,6 % respektive 2,3 %. För att åstadkomma en jämförbarhet även för planåren 2013 och 2014 har prognosen gällande skatteintäkter ökats med de tillväxttal som Sveriges kommuner och landsting utgått från i sin prognos. Pensionskostnader Pensionskostnaden inkl. löneskatt har budgeterats enligt KPA:s senaste beräkning som gjordes Pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) inkl. löneskatt, är också beräknad av KPA vid samma tidpunkt. Skulden uppgick år 2010 till 683 mnkr och beräknas öka till 704 mnkr vid utgången av år Därefter beräknas skulden minska för att vid utgången av år 2014 uppgå till 690 mnkr. Karlshamns kommun, finansiell analys Den finansiella analysen grundar sig på redovisningsåren , årsprognos 2011 och budget Kommunen i siffror Prognos Budget (mnkr) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag mm Balansomslutning Investeringsvolym (exkl. VA) Resultat och kapacitet Prognos Budget Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel % (inkl finansnetto) 97,0 97,2 97,3 96,6 95,3 98,1 99,0 Årets resultat (mnkr) Soliditet % 63,6 61,7 62,3 61,6 66,7 69,8 67,6 Skattesats (primärkommunal i kr) 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 Verksamhetens nettokostnader ökar med 25,8 % jämfört med Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 24,1 % under samma period. År 2012 kommer de löpande nettokostnaderna inklusive finansnetto att ta i anspråk 99,0 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens resultat har kraftigt förbättrats under perioden vilket huvudsakligen förklaras av att intäktsökningen varit större än kostnadsutvecklingen, räknat i miljoner. Med föreliggande förslag presenterar Koalitionen en budget innebärande en resultatnivå som nästan är i linje med kommunfullmäktiges finansiella mål, vilket anger 2 % av skatter och bidrag som ett genomsnitt under en femårsperiod ( ). Under perioden uppgår överskottsgraden till 1,8 %.

21 19 På investeringssidan innebär budgetförslaget att nivån, sett över en flerårsperiod och med särskild hänsyn till investeringar inom VA - verksamheten, fullt ut ryms inom beslutade finansiella ramar vad avser soliditetsmålet. Soliditeten uppgår i genomsnitt mellan åren till 66,5 % (inkl. VA). Självfinansiering av investeringar uppnås nästan under perioden utan ökad upplåning krävs på 11 mnkr (inkl. VA). Kommunstyrelsen ska besluta om oförändrad utdebitering dvs. 21,89 för Kommunens skattesats jämfört med övriga kommuner i Blekinge för år 2011 framgår av följande tabell: Gällande skattesats fr. o m den 1/1 inkomståret 2011 Kommun Karlskrona 21,19 Ronneby 22,04 Karlshamn 21,89 Olofström 21,84 Sölvesborg 21,95 Risk och kontroll Prognos Budget Risk och kontroll Kassalikviditet % Låneskuld (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) Budgetavvikelse (mnkr) 11,7 24,6 11,3 44,0 28,9 2,1 0 Kommunens likviditet kommer att utvecklas negativt under perioden beroende på höga investeringsutgifter och lägre resultat än tidigare år. Trots en låg likviditet bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Förklaringen till detta är att en stor del av kommunens kortfristiga skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under de närmaste åren. Dessutom finns en checkräkningskredit på 100 mnkr i Nordea. Den långfristiga låneskulden kommer att öka under perioden med 11 mnkr. Borgensåtagandena är hänförbara till kommunens dotterbolag i huvudsak och har ökat med 158 mnkr under perioden

22 20 SAMMANDRAG DRIFTBUDGET NÄMNDER OCH STYRELSER (tkr) Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kommunfullmäktige Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa nettokostnader Kommunrevision Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa nettokostnader Kommunstyrelsen Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Nämnd för barn- ungdom o skola Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Gymnasienämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader

23 (tkr) 21 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kulturnämd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Nämnd för arbetsmarknad & vuxenutbildning Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Tekniska nämnden exkl VA Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader VA-enheten Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Byggnadsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Fritidsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader

24 (tkr) 22 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Omsorgsnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Socialnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Valnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Överförmyndarnämnd Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader Festivalkommittén Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Summa nettokostnader