Ramslök (Allium ursinum)

Transkript

1 Ramslök (Allium ursinum) Beskrivning Stark lökluktande, flerårig ört, cm hög med en oval lök. Blad oftast två, långskaftade, cm, brett lansettlikt, ljusgröna med bågböjda nerver. Bladskaft 5-20 cm långt, vridet. Stängel kantig med basal slida och mångblommig, flocklik blomställning. Kalkblad 6, fria, vita, 1 cm långa, lansettlika. Kapsel trerummig med svarta, klotrunda frön. Förekomst Sporadiskt i södra Sverige upp till Mälardalen. Ganska sällsynt på fuktig, skuggig, näringsrik mulljord. Använda delar Den blommande örten. Kuriosa Verksamma beståndsdelar 0,007% eterolja, enzymer, vitaminer, mineralämnen och spårelement Farmakologi Har i stort sett samma verkan som vitlök Medicinsk användning Används på samma sätt som vitlök. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning Annan användning Används i sallader och övrig matlagning som smaksättare.

2 Ramslök har i stort sett samma verkan som vitlök, den är odlingsvärd för att den är vacker, men att odla den för medicinsk bruk om man har tillgång till vitlök anser jag vara onödigt. Timjan (Thymus vulgaris) Beskrivning En flerårig cm hög, starkt förgrenad halvbuske. Blad, vintergröna, motsatta, oskaftade. Blommorna, skära eller vita, små samlade i täta kransar i de övre blad-vecken. Fodret är tvåläppat liksom kronan. Överläpp platt, underläpp treflikig. Smaken är bitter doften aroma-tisk Odling och skötsel Timjan skall odlas i mager och väldränerad jord för att bästa smaken skall utvecklas. Örten tycker om torka men behöver skyddas för kalla vindar under hårda blöta vintrar. Att ta mjuka sticklingar är det bästa sättet att föröka de allra flesta former om man vill ha sortrena arter. Bara några få, som kryddtimjan och islandstimjan kan man med framgång odla från frö. Frösådd, så de små fröna tidigt inomhus på våren. Använd en jordblandning av torvmull och sand, för att få ett bra resultat är det bra med undervärme. När plantorna är stora nog avhärdas de och planteras ut, man kan också skola om plantorna till s.k pluggbrätten för att få större plantor att plantera ut, då behövs ej avhärdningen. Kryddtimjan förökas lätt med mjuka sticklingar från nyväxta skott tidigt på våren. Krypande timjan utvecklar luftrötter när de sprider sig, vilket gör dem mycket lätt att dela. Det är nödvändigt att beskära timjan efter blomning, dels för att främja nya skott, dels för att hindra plantan från att förvedas och ränna i väg för mycket. Sjukdomar och skadegörare Timjan är en aromatisk växt och slipper oftast ohyra. Men om jorden däremot är fet kan plantan angripas av bladlöss. Behandla med växtsåpa. Alla arter och sorter ruttnar om de blir för blöta under vinter. Förekomst

3 Timjan härstammar från medelhavsområdet, förekommer i många arter som varierar mycket i fråga om utseende och ursprung. Den växer under många olika betingelser. Man hittar den numer i regioner så långt åtskilda som Grönland och västra Asien. Omkring år 1000 fördes örten med benediktermunkarna över Alperna till Mellaneuropa där den fortfarande odlas. Till Sverige infördes den på 1200-talet av munkar. Kuriosa Vid balsamering använde egypterna olja av timjan. Grekerna hällde den i badvattnet och lät den brinna som rökelse i templen. Romarna brukade den som luftrenare inomhus. Under medeltiden förekom det att man intog timjandryck vid en rit för att skåda älvor, och så bar man små buketter för att rena rum där sjuka vistades. Timjans antiseptiska egenskaper utnyttjades även i domstolar, där både rosmarin och timjan ansågs kunna skydda mot tyfussmitta från fängelserna. Vidare ansågs i vissa länder, framför allt i Grekland att den lilla oansenliga blomman var en symbol för mod och handlingskraft, samt att den ansågs kunna fördriva svårmod. Använd växtdel Där timjan är städsegrön kan man skörda hela året, bara man under vintertid inte tar för mycket. Till torkning skördar man strax före blomning. Verksamma beståndsdelar 1-2 % eterolja med % tymol, samt bl.a. kavakrol och cymen, trierpensyrorna ursolsyra och olaenolsyra, kaffesyra och luteolin, bitterämnen, garvämnen, flavon-glykosider och saponiner Farmakologi Eteroljan utsöndras efter intag delvis genom lungorna och verkar därmed slemlösande, upphostningsberoende och lätt kramplösande. Tymol är ca. 25 gånger verksammare än fenol och dödar bakterier, svampar och maskar. Garv-ämnena har bl.a. en milt urindrivande och kramplösande effekt samt att de stärker kapillärkärlens väggar. Saponin-erna hämmar tillväxten av svamp och har även en viss antibiotisk verkan. Toxokologi Timjanörten kan inte förorsaka någon allvarlig förgiftning. Däremot skall man vara försiktig vid användning av större mängder eterolja eller rent tymol. Dessa kan ge en kraftig irritation av magtarmkanalen, samt leverskador med störningar i ämnesomsättningen. Medicinsk användning Vid akut eller kronisk bronkit, bronkialastma, torr rethosta, särskilt kikhosta, även vid influensa och andra luft-vägsinfektioner. Vidare som krydda för att stimulera aptiten och matsmältningen, som kramplösande och väderfördelande medel vid matsmältningsbesvär samt vid diarré, särskilt hos barn. I kosmetiska produkter: Eteroljan användes utvärtes i liniment och salvor vid reumatiska besvär och ischiasvärk. Används i salvor som desinficerande medel vid småsår, bölder, smärre brännskador, fotsvamp och liknande problem. Vidare till hud- och hårvård kan du använda timjan vid infektioner som acne, oren hud, torr och slapp hy, örten stärker hårbotten och är därför bra vid

4 mjäll. Den är även mycket gångbar i behandling av vårtor, blåmärken, löss och som munvatten. Kosmetisk användning Den eteriska oljan i oljor och salvor används främst mor reumatism. Oljan är dessutom avgiftande och därför bra vid behandling av artrit, gikt och celluliter. Dess kärlvidgande egenskaperna är till hjälp vid muskelvärk och dålig cirkulation. Annan användning Timjan är utsökt som matkrydda, både torkad och färsk, och användes till soppor, såser, sallader, köttfärs, vilt, kanin och till smaksättning av olika slags korvar. Den är också utmärkt som te. Ett antal arter T.caespitittus, kryptimjan. Städsegrön, härdig perenn. Höjd 10 cm och breder ut sig 20 cm. Blekt rosa blommor på sommaren. Bladen är smala och gröna, sitter tätt på stammen. T.x citrodorus. Citrontimjan. Städsegrön härdig perenn. Höjd ca 25 cm breder ut sig 20 cm. Lilarosa blommor på sommaren. Ganska stora, gröna blad med en stark doft av citron. Utmärkt till matlagning. T.x citrodorus. Fragantissimus. Städsegrön, härdig perenn. Höjd ca 15 cm och breder ut sig 20 cm. Små blekrosa/vita blommor på sommaren. Bladen är små, smala och grågröna. Den doftar kryddigt av apelsin. Passar till wokrätter och fågel, speciellt till anka, men även till vissa efterrätter. T. herba-barona. Kummintimjan. Städsegrön härdig perenn. Höjd ca 5 cm. Vackert rosa blommor under sommaren. Tunna, grågröna blad med en mild doft. Passar bäst som stenpartiväxt. T.parecox ssp britannicus. Islandstimjan. Städsegrön härdig perenn. Höjd ca 3 cm och breder ut sig 20 cm. Blekt ljuslila blommor på sommaren. Små mörkgröna blad som har en mild doft. Kan användas till matlagning. T.praecox ssp britannicus var. Pseudolanuginosus. Grå-timjan. Städsegrön härdig perenn, 3 cm hög och breder ut sig 20 cm. Bleka rosa/ljuslila blommor större delen av sommaren. Gråa håriga blad. Ej till matlagning. T.pulegoides. Stortimjan. Städsegrön härdig perenn. Höjd 8 cm breder ut sig 20 cm. Rosa till ljuslila blommor på sommaren. Stora mörkgröna blad med stark timjansmak. Utmärkt matlagningskrydda. T.vulgaris Lucy. Städsegrön härdig perenn. Höjd 30 cm. Bleka rosa till lila blommor. Gröna blad som blir guldgula på sommaren. Den har en fin smak och passar bra till vegetariska rätter. Några tillämpningar Timjanvin. Låt 25 gram torkade timjanblommor stå och dra i en liter torrt vitt vin i 14 dagar, Sila. Ett glas efter varje måltid underlättar matsmältningen. Sallad. 1 dl olivolja, 5 pressade vitlöksklyftor och två msk färsk hackad timjan, blanda och häll över

5 tre skivade tomater med fårost. Saltgurka. Gör som receptet anbefaller men varva i ett par kvistar timjan, ger en mycket angenäm smak. Vidare passar timjan mycket bra till kryddsmör, olja och vinäger. Ett te som gjorts på kryddtimjan eller citrontimjan blir en doftande dryck som är mycket bra för mat-smältningen och envis hosta, den främjar också god sömn. Salvia (Salvia officinalis) Beskrivning Härdig, städsegrön perenn. Höjd ca 60 cm, breder ut sig lika mycket. Ljuslila till blå blommor under sommaren. De gröna, smala, ovala bladen har tydlig struktur och är mycket aromatiska. Kryddsalvian är den mest använda i köket. Odling och skötsel Kryddsalvia och muskatelsalvia är mycket lätta att dra upp från frö som sås tidigt på våren i sålådor inomhus, de behöver grader under groningen efter ca 3 veckor kan de planteras i krukor och när frostrisken är över planteras de ut. Plantan övervintrar normalt hos oss från mellansverige och nedåt, för att vara absolut säker på att övervintring kan ske utomhus kan man även täcka plantorna med halm eller liknande. Täcker du ordentligt kan man även skatta plantan vintertid. Salvian beskärs lätt på sensommaren efter blomningen. Stora plantor beskärs hårt på våren, men ta för säkerhets skull några sticklingar före beskärningen. Salvian förvedas efter några år, så du bör förnya bestånden var 4-5 år. Jorden bör helst vara väldränerad och inte sur och läget så varmt och torrt som möjligt. Bladens arom varierar beroende på bl.a. jordens fuktighetsgrad och näringsinnehåll. Sticklingar, den här metoden lämpar sig för alla brokbladiga sorter och sådana som inte sätter frö i vårt klimat.

6 Sjukdomar och skadegörare Salvia som växer ute i trädgården drabbas sällan av ohyra eller sjukdom. Det är värre med krukodlad salvia, speciellt annanassalvia som lätt angrips av växthusspinnkvalster. Så snart du ser tecken på angrepp sätter du in behandling med växtsåpa. Förekomst Salvia hör hemma i medelhavsområdet där den växer både vilt och som odlad. Kuriosa Det finns ca 750 arter av denna familj spridda över hela världen. Man hittar såväl ettåriga som perenner, halvbuskar och buskar med varierande växtsätt. Släktnamnet salvia kommer av latinets Salveo, som betyder läka eller jag helar. En del arter har högt anseende som läkeväxter. Redan på 800-talet förde benediktinmunkarna salvian över Alperna till Tyskland och därifrån till Sverige. På 1400-talet odlades den allmänt i den svenska allmogens trädgårdstäppor och kryddgårdar. Salvian lovsjöngs i alla tonarter och i en örtabok som utkom på 1500-talet tillerkändes den inte mindre än 27 goda egenskaper. Salvian skulle bl.a. ha en underbar inverkan på huvud och hjärna, stärka minnet och liva upp kroppens sinnen. I en annan örtabok, utgiven 100 år senare, kan man läsa om salvian: Om man tvättar huvudet med salt och lut vari salvia kokas, så stärks minnet, och håret kommer att växa, varjämte rött eller grått hår blir svart. Bland alla sagor och berättelser om salvian finns en kristen legend i vilken berättas om hur jungfru Maria när hon flydde med Jesusbarnet undan Herodes knektar, bad växterna om ett gömställe, och salvian hörsammade hennes bön och dolde henne och barnet i sitt bladverk. Herodes knektar gick förbi salviabusken utan att upptäcka dem. När männen försvunnit sade Jungfru Maria till salvian: Från och med nu och till all evighet skall du vara människans älsklingsväxt och rädda dem från döden, som du räddade mig och barnet. Grekerna ordinerade salvia mot magsår, lungsot och ormgift. Romarna höll den för helig och upprätthöll vissa ceremonier vid insamlandet. En speciell kniv skulle användas, som inte var jord av järn, eftersom salvian reagerar kemiskt med järnsalter. Den som plockade måste ha rena kläder, rena fötter och offra mat innan insamlandet började. Många historier florerar om varför kineserna värderade den så högt. På 1600-talet hände det nämligen att holländska köpmän kunde byta till sig tre lådor kinesiskt te mot en låda salviablad. Använd växtdel Eftersom salvia på många håll är städsegrön kan bladen plockas hela året. Bladen går att torka men det är ganska besvärligt. Om man misslyckas ändras aromen helt och blir fruktansvärt illasmakande, bäst är att frysa salvia i iskuber. I vissa fall kan leverantörer av mikrovågsugnar säga att de kan torka salvia i den, svar ja, men se upp salvian kan börja att brinna. Verksamma beståndsdelar

7 Eterolja med thujon, cineol, kamfer, borneol och bornylacetat, garvämnen, saponin, flavonglykosider, bitt-erämnet pikrosalvin, urolsyra, depsid av kaffesyra och alfa-hydroxy-dihydo-kaffesyra, niacin och ett östrogen-liknande ämne. Farmakologi Eteroljan är bl.a kramplösande på glatt muskulatur (utanför blodkärlssystemet), tex. i magtarmkanalen, samt hämmamde på körtelverksamheten, tex. salivkörtlar och svettkörtlar. Salvian hämmar även de mjölkproducerande bröstkörtlarnas aktiviteter vilket bl.a. kan bero på effekt av de östrogenliknande ämnena. Garvämnena har bl.a. sammandragande egenskaper och saponinerna har bl.a slemlösande och hostbefodrande verkan, samt att det för-bättrar upptaget av näringsämnen. Flavonglykosiderna är bl.a. milt urindrivande, kramplösande och stärker kapil-lärkärlens väggar. Bitterämnena kan bl.a. ha aptitstimu-lerande verkan. Salvian kan slutligen verka lätt blod-sockersänkande, även vid svår diabetes. Utvärtes har salvian en sammandragande och antiseptisk effekt som beror på samverkan mellan garvämnena och eteroljan. Toxikologi Inga biverkningar vid normal användning av salviabladen. Kan ge muntorrhet, som vid längre tids användning ger ökad risk för karies och skador på munslemhinnan. Överdosering av eterolja kan ge epilepsiliknande kramper beroende på förekomsten av thujon. Medicinsk användning Salvian användes invärtes som svetthämmande medel vid för stark och besvärande svettning. Som aptitstimulerande och galldrivande medel och som inflammationshämmande, kramplösande och väderfördelande medel vid bl.a. mag-tarmkatarr och väderspändhet. Som kramplösande medel vid smärtsam menstruation. Som slemlösande och hostbefodrande medel vid kronisk bronkit. Utvärtes till munsköljningar och som gurgelmedel vid inflammation i mun och svalg. Vidare till sköljningar och omslag vid bensår och andra svårläkta sår. Till naturkosmetika mot och vid: För att stimulera blod-cirkulationen, påskyndande av skadade vävnader, till bölder och små sår, är även användbart mot ringorm och svampangrepp. Den är vidare bra vid fet, oren, rynkig och slapp hy, finnar akne och andra hudutslag. Till håret där den desinficerar hårbotten vilket kan minska mjällbildning, som sköljmedel gör den håret mörkare. I fotvårdsprodukter är den bra mot fotsvett. Passar även bra som svetthämmande och bakteriedödande medel i deoderanter. Observera att eterisk olja utvändigt skall användas med stor försiktighet och invärtes skall den över huvud tagit inte användas. Vidare skall den inte användas till ammande mödrar eftersom den också hämmar mjölkproduktionen. Kosmetisk användning Som salva, oljor eller lotion är den bra för bensår och andra svårläkta sår, vid fet och oren, rynkig och slapp hy. Salvian rengör huden stimulerar blodcirkulationen, verkar sammandragande och gör den mer elastisk, kan också hjälpa vid akne, finnar och andra hudutslag. I schampo kan den

8 förhindra håravfall och minska mjällbildning. Salvin är också bra vid fotvård, då den verkar svetthämmande och bakteriedödande. Annan användning Ingen kryddkvast är fullständig utan några kvistar salvia. Används vidare i gris och lammgrytor, till olja, vinäger och örtsmör för att ha på grillad biff. Går utmärkt att göra te på. Utmärkt malmedel, häng ett par kvistar i vindens skrymslen. Salvia som planteras med kål sägs skrämma den vita kålfjärilen på flykten. Intill vinrankor lär den vara allmänt välgörande. Ett antal arter Salvia eleganse Rutilans. Halvhärdig perenn. Höjd 90 cm, breder ut sig 60 cm. Anslående röda blommor från mitten av sommaren till sensommaren. De gröna bladen med en lätt röd ton vid kanterna doftar härligt av ananas och arten kallas av många för ananssalvia. Denna växt måste under vintern skyddas mot frost. Kan bara förökas genom sticklingar. Som örtkrydda går den att använda men smaken är inte klass med doften Salvia lavandulifolia Spansk salvia. Härdig, städsegrön perenn. Höjd 45 cm, breder ut sig lika mycket. Vackra blå blommor under sommaren. De gröna, ovala bladen har en tydlig struktur och mycket aromatiska. En utmärkt salvia till matlagning, också god till te. Kan bara förökas genom sticklingar. Salvia officinalis Icterina. Halvhärdig, städsegrön perenn.höjd 45 cm, breder ut sig 75 cm. Blommar sällan i vårat klimat, men om det händer är blommorna blå till ljuslila. De små, ovala bladen är brokiga i grönt och gult med tydlig struktur, aromatisk, ger mild smak i matlagning. Kan bara förökas genom sticklingar. Salvia sclarea Muskatellsalvia. Härdig tvåårig ört. Höjd upp till en meter, breder ut sig 45 cm. Färggranna högblad i blått, purpur och lila med vitkantad bladbas. Sommarblommande. Bladen som är mjukt gröna kan bli upp till 20 cm långa. De är lätta att dra fram från frö. Här är det blomman som är viktig, framförallt till smaksättning av likörer. Salvia officinalis Purpurascens. Härdig städsegrön perenn. Höjd 70 cm och breder ut sig lika mycket. Ljuslila till blå blommor under sommaren. De smala, ovala bladen är mörkröda med en tydlig striktur. Aromatisk. Kan endast förökas genom sticklingar. Några tillämpningar Gör örtsmör och använd till grillade kötträtter. Bra till lamm, strö på smulad eller hackad salvia när rätten är nästan färdigstekt. Rislimpa. 1½ dl långkornigt ris, 23/4 dl kokande vatten, 1 tsk salt, 1 stor hackad gul lök, 100 gram hackade färska champinjoner, 2 medelstora rivna morötter, ½ tsk korianderfö, 1 msk soja, 100 gram ströbröd, 175 gram malda hasselnötter, 1½ msk hackad färsk salvia, libbsticka till garnering. Sätt ugnen på 180 GrC. Hetta upp i msk olja i en kastrull, tillsätt riset och rör om. Häll kokande

9 vatten över riset och i med saltet. Låt koka sakta. Hetta upp 1 msk olja i en stekpanna, lägg i lök och champinjonerna, morötterna och korianderfröna. Tillsätt soja och rör om, låt småfräsa i 10 minuter. Blanda det kokta riset med ströbröd, hasselnötterna och salvian och libbsticka. Rör ned grönsaksröran i riset och häll allt i en ugnssäker form. Strö om du har över solrosfrö och grädda i ca 45 minuter. Serveras med tomatsås och grönsallad. Rölleka (Achillea millefolium) Asteraeae/Compositae Beskrivning Härdig perenn. Höjd ca 60 cm, betraktas av många som ett ogräs. Bladen består av ett otal spetsade flikar, som i sin tur delas i många mindre flikar. Därav millefolium med betydelsen, tusenblad. Stammarna är ludna. De små, gråvita eller ibland rosa blommorna växer i täta korgar och blommar hela sommaren Odling och skötsel Rölleka växer tämligen rikligt i vår natur som vild, men den är odlingsvärd för sin långa blomning och kraftfulla växtsätt. Fröna sås bäst på hösten i sålådor som täcks och får stå i en kallbänk eller dylikt över vintern. Grobarheten är oberäknelig. Plantera sedan ut på senvåren. Växten har en viss förmåga att sprida sig så den måste hållas i herrans tukt och förmaning. Den är en överlevare och kan i princip planteras var som helst. På sommaren skär man av vissna blommor för att förhindra självsådd. Den behöver inte

10 vintertäckas. Sjukdomar och skadegörare Klarar sig som regel från alla typer av angrepp. Kuriosa Detta är ännu en ört med mycket gamla anor. Redan de gamla grekerna använde den för att stoppa blödningar, används än i dag för samma ändamål. Dess läkande egenskaper omnämns i legenden om Akilles. Under det Trojanska kriget säga Akilles ha botat många av sina krigare med rölleka, därav det latinska namnet Achillea. Den har tillskrivets stora krafter, både som talisman mot olycka och för att framkalla hjälp mot mörkrets makter. Den användes som spådomsört av de gamla kineserna, vilkas bok I Ching också är känd under namnet rölleka-oraklet. Druiderna och anglosaxarna kände även till röllekans egenskaper. Under medeltiden ansågs den ha kraft att motstå onda andars påverkan, och lades därför i barnvaggor och hängdes över stalldörren. I Frankrike användes den av skoleleverna som inte kunde sin läxa och när situationen blev för pressad så att de ville lämna skolan, då stack de upp ett röllekablad i näsan och knakade på näsan så att de fina bladflikarna trängde in i näsväggen och förorsakade näsblod. I England är en på samma sätt framkallad näsblödning ett kärleksorakel. Medan pojken eller flickan vrider om ett rölleka blad tre gånger i näsborren, tänker vederbörande på sin älskande. Om näsan börjar att blöda utan att vederbörande slår på den med fingrarna, får han eller hon sin älskade, eljest inte. Använd växtdel Skörda bladen när plantan blommar för att använda direkt. Blomkorgarna insamlas under torr väderlek strax under förgreningsstället. Torkas i solen eller på en luftig, skuggig plats. Ca 4 kilo färska blommor ger ett kilo torkade. Verksamma beståndsdelar Eteroljan som vid blomningstiden kan uppgå till 0,5 % i blommorna och 0,07-0,1% i den färska örten. En del av eteroljan omvandlas till chamazulen genom hydrolys vid infusion eller destillation i vattenånga. Flavonoiderna apigenin och luteolin förenade med sockermolekyler. Seskviterpenlaktonerna millefoild och acetylbalchanolid. De kvävehaltiga ämnena betain, stachydrin och betonicin. Farmakologi Eteroljan innehåller 8-10% cineol, som har antiseptisk, maskfördrivande och slemdrivande verkan. Chamazulen är inflammationshämmande och stimulerar granulationen vid sårläkning. Bitterämnena främjar matsmältningen genom att stimulera aptiten och produktionen av matsmältningssafter. Garvämnena har bland annat sammandragande verkan. Röllekan har även milt kramplösande egenskaper. Toxikologi

11 Inga kända biverkningar vid normal användning. Känsliga personer kan reagera om växtsaft kommer i kontakt med huden. Medicinsk användning Användes invärtes för att stimulera aptiten och främja matsmältningen. Den är milt spasmolytisk vid kramp i ett flertal organ, inklusive mag-tarmkanalen. Den har sammandragande och lindrande effekt vid hemorrojder och åderbråck. Anses också främja blodcirkulationen i livmodern vid dysmenenorré. Motverkar svag menstruation och inverkar gynnsamt vid oregelbunden blödning. Vid tillräckligt lång användning verkar den blodstillande vid olika inre blödningar. Som milt svettdrivande medel vid förkylning och andra febersjukdomar. Den är också ypperlig vid behandling av småsår och hudskador tex. hudsprickor. Rölleka stoppar blödningar, drar ihop huden och stimulerar hudvävnadens uppbyggnad, har lugnande effekt på huden, stramar upp huden och används därför vid öppna porer, oren hy, akne och rynkor. Tillsammans med vitpil och hamamelis är den bra mot klåda, mjäll, småsår i hårbotten samt vid eksemaktiga utslag med småsår och klåda på huden. Röllika skall inte användas invärtes av gravida. I stora doser invärtes kan rölleka ge huvudvärk och yrsel Kosmetisk användning I salvor och krämer vid åderbråck, spontana blåmärke, blödande hemorrojder för det sistnämnda då i sittbad vidare mot småsår, hudskador tex hudsprickor, vidare har den en lugnande effekt på huden stramar upp huden och används därför vid öppna porer, oren hy, akne och rynkor. Ihop med vitpil och hamamelis r den bra vid klåda, mjäll, småsår i hårbotten samt vid eksemaktiga utslag med småsår och klåda på huden. Ringblomma (Calendula officinalis) Ringblomma (Calendula officinalis)

12 Beskrivning Ettårig ört, höjd 60 cm breder ut sig lika mycket. Blommorna är orange kan vara enkla eller dubbla, blommar hela sommaren ända fram till frosten. Bladen är ljusgröna, lansettlika och har en underbar arom. Odling och skötsel Ringblomman trivs i de flesta jordarter, den får bara inte vara sank, den föredrar full sol, den blir vackrast där. På våren sås fröna direkt i jorden. På sommaren klipps vissna blommor bort för att främja fortsatt blomning. På hösten kan man också så, för att få tidigare blomning, de späda plantorna måste dock vintertäckas. Bäst är att om man vill få tidig blomning är att så i s.k pluggbrätt. Sjukdom och skadegörare De späda ringblomsbladen är omtyckta av sniglar. Det är bara att nattetid utrusta sig med ficklampa och gå på jakt, man kan försöka med ölfälla också. Mot slutet av växtsäsongen kan växten angripas av svarta bladlöss, borsta bort dem på ett tidigt stadium. Lyckas inte detta spruta senare med växtsåpa för att få bort eventuella äggsamlingar. Vidare kan växten på hösten drabbas av mjöldagg, klipp bort de skadade växtdelarna och bränn dem för att förhindra spridning. Förekomst Ringblomman hör troligen hemma i länder runt Medelhavet och Iran. Spridd över hela världen som trädgårdsväxt. Obs att det finns många varianter som också är vackra men skall du ha ringblomman som medicinalväxt skall den endast heta Calendula officinalis inget annat och bara för detta så finns det mängder av sorter som bara heter Calendula officinalis men tittar du på bilden så ser den inte ut som den i denna boken, så se upp. Kuriosa Ett gammalt namn på ringblomma är solsticka, därför att blomman alltid vänder sig mot solen. Den gulorange blomman, Shakespeare kallade den glädjeknopp, var tidigt ett inslag i indisk och arabisk kultur, innan den upptäcktes av de gamla grekerna och egytsierna. De sistnämnda

13 betraktade ringblomman som en ungdomsbevarande ört medan grekerna smaksatte och dekorerade sin mat med den. Släktnamnet calendula har den bl.a fått av romarna på grund av att örten håller sig frisk en hel månad, calendae betecknades av romarna som den första dagen i varje månad. En annan tolkning är att den fick sitt namn, enär den blommar under årets flesta månader. I Indien flätas kransar av ringblomman som prydnad för gudar och gudinnor. På medeltiden var den en symbol för kärlek och spelade en viktig roll i en invecklad trollformel som skulle avslöja för unga flickor vem deras tillkommande blev. Dioskorides nämner att de thessaliska kvinnorna använde blommorna som kärleksmedel och doktor Bock betecknar den som ett medel, som används till kärlekskonster och som kärleksdryck. Även i England användes den som en sorts kärleksdryck. I de slaviska länderna sådde de kärlekskranka kvinnorna ringblomsfrö i en kruka med jord som kom från den åtrådde ynglingens fotspår. Ju mer plantan växte desto mer växte den utvalde ynglingens kärlek till dem. Använd växtdel Plocka blommorna under sommaren, helst nyutslagna, både för att använda färska och för att torka. Späda blad går att äta, men jag tycker inte om dem..verksamma beståndsdelar Eterolja, bitterämnet calendulin, karotinfärgämnen, saponiner, flavonglykosider, fytosterin, salicylsyra och slemämnen. Farmakologi Eteroljan är inflammatioshämmande, tillsammans med karotinfärgämnet främjar den läkning av sår. Örten är galldrivande. Extrakt ur blomman sänker blodtrycket och har en lugnande effekt. Den är milt svettdrivande och kramplösande. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normalt användande. Medicinsk användning Utvärtes är den ett mycket bra medel vid behandling av svårläkta sår, tx. Liggsår, bensår, eksem, frost- och brännskador med inflammations- och infektionshäm-mande verkan. Invärtes som gall- och svettdrivande medel Kosmetisk användning Vanligtvis används ett extrakt på blomman utvunnet med koldioxid. Det finns också en eterisk olja men den är mycket svår att få tag i. Extraktet verkar inflammations-och infektionshämmande, Örten kan användas på hud vid behandling av kroniska och svårläkta sår, eksem, frost-och brännskador. Örten passar alla hudtyper, man använder den på ställen där huden skall nybildas tex vid solbränna och skrubbsår, samt vid irriterad, inflammerad röd hud, vidare mot orenheter i huden, finnar och akne.

14 Mattram (Chrysanthemum Tanacetum Parthenium) Asteraceae/Compositae Beskrivning Härdig perenn, odlas som ettåring. Höjd ca 50 cm och breder ut sig 30 cm. Starkt aromatisk. Bladen är gulgröna, spiralställda, 3-8 cm långa, smalt äggrunda, parflikiga. Blommorna är vita s.k strålblommor. Odling och skötsel Mattram är en vild och tålig växt, den växer överallt, men bäst trivs den i sol och lerhaltig jord som kan gödslas med brunnen stallgödsel. På sommaren klipper man bort blomställningen efter blomning för att slippa självsådd och för formens skull. På hösten kan man dela väl etablerade plantor. Sjukdomar och skadegörare Mattram drabbas sällan av sjukdomar eller skadegörare. Vissa sorter kan dock få brännskador av solen. Stör det kan plantan klippas och får då återigen fina blad. Skall mattramen användas i medicinskt syfte så är det bara ursprungsvarianten som duger, Chrysanthemum parthenium. Använd växtdel Skörda bladen efter blomning och torka de som skall användas som medicin, färska blad kan tas hela säsongen oavsett blomningen. Blommorna plockar du till torkning precis när de slagit ut. Verksamma beståndsdelar Bittra seskviterpenlaktoner, bl.a parthenolid, shrysartemin A och B, santamarin och reynosin.

15 Farmakologi Seskviterpenlaktonerna har stark kramplösande verkan, som visats i olika studier. De kan hämma effekten av serotonin. Har migränhämmande effekt, tumörhämmande, inflammationshämmande, leverskyddande, antiseptisk och blodfettssänkande effekter. Toxikologi Har inga bieffekter vid normal användning. Vissa människor kan få allergiska besvär i form av munsår, besvären upphör när man slutar använda mattram. Medicinsk användning Mattram används mest för att förebygga och behandla migrän och annan återkommande huvudvärk. Full effekt fås först efter ett par veckors användning. Kan också användas mot behandling av reumatoid artrit och mot melankoli. Bäst är att varje morgon på smörgåsen ta tre blad. Johannesört (Hypericum perforatum) Beskrivning Flerårig ört med kraftigt krypande jordstam. Höjd ca cm. Bladen motsatta, oskaftade, ca 2 cm långa, smala och äggrunda. Blommorna är gula Odling och skötsel

16 Fullt härdig perenn ört. Detta är en vild växt, men går väldigt lätt att odla. Trivs på de flesta jordar, vill stå soligt eller i lätt skugga. Växten skall i princip inte ha någon extra näring, får den det börjar den producera mer blad än blommor. På sommaren skär man tillbaka efter blomning för att förhindra självsådd. Den angrips mycket sällan av ohyra eller sjukdomar. Förekomst Perforatum betyder genomborrad, hänsyftar till bladens genomskinliga punkter. Hypericum betyder antingen, en på heden växande ört, eller utomordentlig, vilket åsyftar växtens utomordentliga egenskaper. Den är allmän och man hittar den i de flesta tempererade klimatzoner. I Sverige upp till Svealand, oftast på ängsmarker, backar och skogsbryn. Kuriosa Johannesört kallas också för mansblod, johannesblöda och rösmansblod. Under antiken använde dåtidens läkare johannesört till sårvård. Hippokrates använde den som kylande och inflammationshämmande vid lungsjukdomar. Militärkirugen Dioskurides som tjänstgjorde under Nero rekommenderade den vid ischiasbesvär, febersjukdomar, urinblåsebesvär och brännsår. I senare tid fram till våra dagar har många kända läkare och botanister lovprisat den. Och givetvis har även denna växt sin placering bland magi, trolldom och sägner. Den som trampar på en johannesört efter solens nedgång riskerar att hamna på ryggen av en förtrollad häst som skenar runt på himlavalvet ända tills solen går upp och då kastar den utmattade ryttaren till marken. Örten har använts för att locka fram spöken och driva ut onda andar. Smulade blad avger en välluktande doft, vilken ansågs kunna driva bort och skrämma vålnader. På medeltiden var man övertygad om att djävulen bittert hatade denna ört. Eftersom de guldgula blommorna genom sin färg var förbunden till de himmelska krafterna, ja, den hade sån kraft att en enda planta i fönstret kunde skydda mot blixtnedslag. För att göra örten ont trodde man att djävulen genomstucket bladen med nålar. Växten står i full blom på Johannes Döpares dag, 24 juni och det kraftigt röda färgpigmentet, som färgar fingrar blodröda, har fått symbolisera hans blod när han halshöggs. Eftersom när Salome bar fram hans huvud till modern Herodias, genomstack hon det med sin gyllene hårnål och några droppar blod föll ned till jorden och ur dessa bloddroppar växte sedan johannesörten upp. Även Linné lovprisade johannesörten, jag avslutar med ett recept skrivet av honom själv, för att bota en lungsiktig flicka under sin Västgötaresa. - Rec. Summitat Hyperic mp.i - Coque in vin. Hispan. Libr. IV ad partis remanentiam. - Cola D:r S:r Decoct, hvaraf ett quarter intages mårgon och afton. Använd växtdel Hela örten skördas, även blommorna. Den bästa skördetiden är mellan mitten av juni och till början

17 av september. För att få högsta möjliga koncentration av verksamma komponenter ska man skörda när månen är ny. Verksamma beståndsdelar Eterolja med alfapinen och seskviterpener, garvämnen, imanin, novoimanin, flavonglykosiderna hyperosid, rutosid, saponin, rött färgämne. Farmakologi Eteroljan har sårläkande och inflammationshämmande verkan. Den är antiseptisk. Flavonglykosiderna är milt urindrivande, kramplösande och stärker kapillärkärlens väggar. Dämpar medelsvår depression olika psykiska sjukdomar och besvär hos barn och vuxna. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning. Invärtes bör örten inte användas på lekmans rekommendation. Det har i vissa tidningar skrivets att johannesört kan vara skadlig. Så är det inte. Tar du kemisk medicin och samtidigt tar johannesört kan den kemiska medicinens kraft avta och på så sätt kan komplikationer uppstå. Nu är det tyvärr så att de flesta svenska läkare är dåliga på medicinalväxter de kan som regel bara läsa i fass. Men trots det bör du upplysa den läkare om vad du tar för örtprepparat och lyda vad doktorn säger även om det kanske är fel. Medicinsk användning Används till medelsvår depression, motverkar nedstämdhet, svag hjärtmuskel, infektioner, idrottsskador, cancerförebyggande, bronkit, bältros, diarrésjukdomar, finnar, furunklar, läppherpes, hucudvärk, klimakterie-besvär, menstruationsbesvärk, nervvärk, sängvätning, sömnrubbningar mm. Det finns en förträfflig bok som enbart handlar om johannesört. Vill du lära mer om denna ört rekommenderar jag dig att läsa den. Livsglädje och hälsa med johannesört skriven av Jörg Zittlau ISBN Johannesört är bra för mycket. Jag tar upp en sjukdom som jag botat fler ifrån och det är läppherpes Ett virus det s.k. herpessimplex-viruset typ 1. 90% av befolkningen har det, men för det mesta är det vilande, men i vissa situationer ser det sin chans och blir då aktivt. Det börjar med att läpparna stramar och kliar en aning, senare visar sig de typiska, smärtsamma herpesblåsorna.i johannesörten finns en substans, hypericin som är mycket verksam mot viruset om man tar det så fort man börjar känna av det. Det viktigaste när man behandlar sig med medlet är att man också minst en timme om dagen utsätter sig för dagsljus för det är först då som hypericin utvecklar sin virusbekämpande förmåga till fullo. Bäst är att göra en johannesörttinktur som man sedan baddar, flera gånger om dagen på det angripna ställena. Är herpesblåsorna svåra kan man också blanda i citronmeliss som också bekämpar virus. Kosmetisk användning Örtavkok i salvor är bra mot muskelsmärtor, utgjutningar, blåmärke, klämskador, skavsår, stukningar och vrickningae. Som olja då den förebygger, desinficerar skadade hudpartier

18 Annan användning Till växtfärgning, blommorna ger ett gult färgpigment med alun och ett rött med alkohol. Du kan också använda blommorna till brännvinskrydda. En enkel och bra olja kan man lätt göra själv för lindring av neuralgi, ischias, åderbråck och för stark solbränna. Fyll en flaska med johannesörtblommor, fyll sedan med en vegetabilisk olja. Låt stå i ett soligt fönster i 10 dagar, sila och tappa upp på flaska. Skall den bevaras en längre tid bör E-vitamin tillsättas annars finns risk för att oljan härsknar. Lungört (Pulmonaria officinalis) Beskrivning En cm hög flerårig ört. Hela plantan är glest hårig. Bladen är vanligen ofläckiga. Stjälkblad lansettlika med tvär omfattande bas, jordblad är långskaftade i rosett, hjärtlika. Blommor först röda, senare blå i maj, i ett gaffelgrenigt ensidigt knippe. Foder rörformigt med 5 flikar. Krona trattlik med flikar längst ut och med hårknippen i svalget, ståndare 5, pistill 1. Delfrukter 4, ggformiga nötter. Jordstammen tun. Förekomst Mindre allmän i lundar och rikare skogsmark upp till Hälsingland. Saknas på Gotland och längs bvästkusten. Använda delar Den ovanjordiska delen.

19 Verksamma beståndsdelar Slemämnen, kiselsyra, garvämnen, saponin, allantoin och pyrrolizidinalkaloider. Farmakologi Slemämnena har främst en lokal påverkan på hud och slemhinnor som de kommer i kontakt med, genom att de kan bilda en barriär som skyddar mot mekanisk och kemisk irritation. Denna egenskap är värdefull vid behandling av katarr i de övre luftvägarna och hela mag-tarmkanalen. Medicinsk användning Mest för hosta och förkylning. Toxikologi Lungört innehåller små mängder pyrrolizidinalkaloider som kan ge leverskador om den används i stora doser och under längre tid. Lomme (Capsella bursa-pastoris) Beskrivning En mycket varierande, cm hög ört. En- eller tvåårig. Den blommande stjälken är upprätt, ibland grenig och förlängs under blomningen. Blad i rosett vid basen, av växlande form. Stjälkblad nästan enbart längst ner vid marken, mer eller mindre parflikiga och stjälkomfattande. Blommor vita i maj-september och små, sittande i glesa klasar. Skida trekantig. Förekomst

20 Allmän över hela landet på åkrar, trädgårdar, vägkanter och annan kulturmark. Föredrar gödslad jord. Använda delar Den ovanjordiska delen av växten, färsk eller torkad. Verksamma beståndsdelar De biogena aminerna kolin, acetylkolin, tyramin, flavonglykosden diosmin, garvämnen, organiska syror och kalium. Farmakologi Kolin och acetylkolin är mycket verksamma ämnen som även finns i människokroppen, där de fungerar som trans-mittorsubstanser i nervsystemet. De saknar emellertid effekt vid tillförsel via munnen, eftersom de inte tas upp via magtarmkanalen, vilket i stort sett även gäller för tyramin. Flyvonglykosiden diosmin tas sannolikt upp till viss del och tillskrivs den kärlsammandragande och blodstillande verkan på tex. Livmodern vid oregelbundna blödningar som varit känd sedan lång tid tillbaka. Garvämnet har bl.a. sammandragande egenskaper. Enligt uppgift uppnår örten sin största effekt ca 3 månader efter beredning av ett extrakt, vilket beror på att det bildas aktiva sekundära aminer, som senare övergår till farmakologiskt overksamma ämnen. Medicinsk användning Vid rikliga menstruationer eller oregelbundna livmodersblödningar, samt vid lättare blödningar i andra delar av kroppen. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning. Ljung (Calluna vulgaris)

21 Beskrivning en cm hög, rikgrenig halvbuske, som kan bli uppåt 40 år gammal. Bladen är ständigt gröna. De är nålformade, mycket små och sitter korsvis motsatta i fyra rader. Blommorna är ljuslila i julioktober och sitter i täta ensidiga klasar. Blomningen kan vara i 6 veckor. Kronan är klocklik med 4 flikar och kortare än det kronlika, pergamentartade fodret. Frukten består av en torr kapsel med många frön. Förekomst Allmän över hela landet, sparsammare längst i norr. Trivs bäst på kalkfattiga, sura jordar. Växer på hedar och i ljusa skogar. Använda delar Färska blommande grenspetsar med blad. Verksamma beståndsdelar Flavonglykosider, garvämnen, fenolglykosiden arbutin, samt mycket kalcium och kiselsyra. Farmakologi Flavonglykosiderna är bl.a. milt urindrivande, kramplösande och stärker kapillärernas väggar. Garvämnet har bl.a. sammandragande egenskaper. Arbutin omvandlas till hydrokinon i alkalisk urin och får därmed en antiseptisk verkan, som dock är ganska svag. Medicinsk användning Ljung används främst som urindrivande och lätt bakterie-hämmande medel vid njur- och urinvägssjukdomar. Den sammandragande effekten kan vara gynsam vid bl.a. mag-tarmkatarr och diarré Toxikologi Inga biverkningar vid normal användning, dock skall inte stora doser användas under mycket lång tid.

22