FELICIA Var går gränsen mellan samtal och föreställning?

Transkript

1 FELICIA Var går gränsen mellan samtal och föreställning? Teaterprojekt om beroende och medberoende i familjer med alkoholeller missbruksproblem Skapad av Moa Silén & Shari Sabel Strandmark Transkribering Maria Ljuslin Medverkande Moa Silén Regi Shari Sabel Strandmark Kostym & rum Anja Ruehle Foto Philomène Grandin, Minna Wallin & Anja Ruehle Grafisk formgivning Anja Ruehle Serbian Society for Animation & Development of Children s Drama Creativity GERTRUDE OCH IVAR PHILIPSONS STIFTELSE 1

2 INNEHÅLL BAKGRUND... GENOMFÖRANDE UNGAS INKLUDERING... HÄLSA & UTBILDNING... DEMOKRATI & UNGAS DELTAGANDE... KONSTNÄRLIGT UTTRYCK... SOLIDARITET & TOLERANS I EUROPA... PROCESS... SAMARBETE NATIONELLT... INTERNATIONELLT... RESPONS... RESULTAT... FLYER FELICIA PRESS

3 BAKGRUND FELICIA initierades, utformades och drevs igenom utifrån en gemensam vision att bryta stigma och tabu kring barn och unga som växer upp med föräldrar som missbrukar droger, alkohol eller har en psykisk sjukdom. Denna klassrumsföreställning baserades och lät sig inspireras utifrån fyra av gruppmedlemmarnas egna erfarenheter. Målet var att berätta en historia som frångår en stereotypisk offer/hjälte karaktär, porträttera medberoende och komplexitet samt ge utrymme för drömmar och framtid. FELICIA-gruppen är en del av Sharikompaniet, en ideell konstnärlig organisation som arbetar mot fattigdom, för social rättvisa, demokrati, mänskliga rättigheter och gender i Sverige och internationellt. GENOMFÖRANDE Nedan följer en kort redogörelse för de huvudsakliga områden FELICIA-projektet arbetat med: UNGAS INKLUDERING FELICIA är en historia byggd på personliga berättelser från fyra personer. Dessa personer är alla unga, starka och kreativa individer som ännu har liten eller ingen tillgång till det offentliga rummet. I denna föreställning står deras röster i centrum och tar upp jobbiga och problematiska ämnen på ett öppet och ansvarsfullt sätt där ingen av de medverkande eller publiken känner sig utpekad eller utsatt. Respekt, dialog och möjlighet till identifikation står i fokus. 3

4 HÄLSA & UTBILDNING FELICIA uppmärksammar allvaret kring missbruk av alkohol och droger och väcker reflektioner och diskussion kring detta, Målsättningen var att motarbeta fördomar och utveckla förståelse. Oavsett social bakgrund så är det vanligt att unga växer upp i en miljö där det pågår någon form av missbruk. FELICIA-gruppen har tagit ett helhetsansvar och när föreställningen spelas på skolor har ansvariga lärare och elevhälsoteam blivit informerade samt förberedda på att jobba med sina elever i ett för- och efterarbete. Vissa elever har valt att lämna klassrummet innan föreställningen för att istället samtala med en kurator. FELICIA-gruppen har jobbat i nära samråd och dialog med professionella, väl insatta lärare, kuratorer och anhörigorganisationer i utformning av föreställningens innehåll, framförande samt lärarhandledning. På detta sätt har samtliga skolor kunnat använda FELICIA som ett viktigt och kompletterande utbildningsverktyg. DEMOKRATI & UNGAS DELTAGANDE FELICIA-projektet formulerade en önskan om att teater skulle vara mer närvarande i unga människors liv. Ett försök att närma sig detta var genom att bygga ett demokratiskt spelrum. Det demokratiska scenrummet blev här en plats i vilken unga möter unga och där publiken utgör en självklar byggsten. Närsomhelst under föreställningen har publikdeltagarna möjlighet att ställa frågor och samtala med personen FELICIA eller vid behov lämna rummet. Genom att bryta ned de klassiska hierarkierna mellan skådespelare och publik blev resultatet en föreställning som inkluderade, både till sitt innehåll och till sitt sceniska uttryck. FELICIA blev även ett tydligt exempel på ett eget och självständigt initiativ av unga för unga. De medverkande har på detta sätt kunnat dela med sig av sina kunskaper om hur man går från idé till förverkligande och inspirera unga till att driva egna projekt. Scenografi: cirkelns diameter och antal stolar beroende på publikstorlek Cirkelns diameter 3,50 meter publikplatser / stolar Cirkelns ø4m diameter 4 meter ø3m publikplatser / stolar ø5m Cirkelns diameter 5 meter publikplatser / stolar 6 Felicia Sharikompaniet Planritning 7 15 platser Diameter 3,50 m M 1:

5 SOLIDARITET & TOLERANS I EUROPA FELICIA initierade dialog och släktskap mellan två vitt skilda sociala kontexter i två diametralt olika europeiska länder: Sverige och Serbien. Genom att frångå översättning, ett konventionellt tillvägagångssätt inom teatern - utvecklades gränsöverskridande metoder och processer. Det viktiga blev istället kärnan i projektet, att berätta med unga för unga om aktuella, svåra och utmanande livssituationer. Serbiska PETAR är historien om en ung man med ett kriminellt förflutet som kämpar för och drömmer om ett helt normalt liv. Genom att hitta uppfinningsrika och innovativa tillvägagångsätt så fick FELICIA ett syskon i föreställningen PETAR. De båda föreställningarna delar ett gemensamt syfte trots att de berättar om två fullständigt olika livsöden. KONSTNÄRLIGT UTTRYCK FELICIA har strävat efter att vara en nyskapande teaterupplevelse. Det finns en tendens inom teater, film och tv att framställa unga tjejer från jobbiga sociala omständigheter som offer eller stereotyper. Vanligt förekommande är att deras historier på scen drar åt det socialpornografiska hållet för att locka fram sympati och medlidande hos publiken. FELICIA ville motarbeta dessa trender genom att inte följa en fast pjästext. Genom att undersöka var gränsen går mellan ett samtal och en föreställning så varierade ständigt berättelsens ordningsföljd och vokabulär. Även längden på föreställningen följde helt efter publikens reaktioner och frågor. Skådespelaren skapade en gruppkänsla och trygghet där alla kände sig inkluderade men aldrig tvingade till aktivt deltagande. 5 Moa Silén förbereder sig inför föreställningen.

6 Det demokratiska spelrummet, här på teater Giljotins kontor. 6

7 PROCESS En trovärdig, bred och dokumentär research och grundligt förarbete har varit förutsättningen för att skapa FELICIA. Att få fram en levande och organisk dialog som tilltalar målgruppen har varit prioritet i arbetet. En av många delar har därför handlat om att involvera publiken i skapandeprocessen. Innan premiär fick flera testgrupper svara på enkätfrågor efter att de sett föreställningen. Frågorna handlade om vad de tyckte om alternativt inte tyckte om, vad man skulle kunna förbättra och hur de ansåg att publikdeltagarna skulle förberedas innan föreställningen. Föreställningen var bra. Hon var en bra skådespelare. Man kände verkligen känslorna hon hade när hon berättade. Berätta tydligare att det ni vill berätta är en pjäs och inte en självbiografi. Det är bra att förbereda elever om handlingen till pjäsen så att man kan samla tankar innan så att man kan analysera pjäsen. Den inlevelse man får av att närvara och se personen/skådespelaren som blivit utsatt för pjäsen skulle mycket väl kunna debatteras. Istället för en ring skulle platserna sett ut som de vanligtvis gör eftersom hon beskriver sitt liv för oss utan att själv få något tillbaka. Hon levde sig in i rollen, jag kände hennes engagemang. Det var lätt att relatera till. FELICIA spelar på Salut i Vällingby. 7 Jag tyckte mycket om inlevelsen i det ganska tunga och svåra ämnet att prata om, speciellt om man känner någon eller är bekant med som har alkoholproblem.

8 SAMARBETE NATIONELLT Sedan starten av projektet har de nationella samarbetena och intresset från institutioner och organisationer spelat en avgörande roll för genomförandet av FELICIA-projektet. Ersta Vändpunkten: Organisationen gav stöd i ett initialt skede med kontakter som skapade intervjutillfällen. De har även besökt skolor i samband med föreställningen och gjort workshops om medberoende och alkoholmissbruk i hemmet. ESS-gymnasiet: Skolans ledning och personal engagerade sig i projektet från start. Det innebar inspiration och trygghet att få repetera i en reell skolmiljö och inte på en teater då föreställningen tydligt var ämnad för klassrum och mötesrum. Maskrosbarn: Organisationen gav värdefull feedback och information under researchprocessen och grundarnas mångåriga erfarenheter från att jobba i skolan var ovärderlig. Trygga Barnen: Organisationen besökte skolor tillsammans med föreställningen och föreläste om medberoende och alkoholmissbruk i hemmet samt hur man söker hjälp och samtalsstöd. FELICIA spelades även för Trygga Barnens samtalsgrupper. Uppsala Stadsteater: Teatern utvecklade en omfattande lärarhandledning för föreställningen och FELICIA har spelats på Uppsala Stadsteater och kommer att fortsätta göra det och turnera i skolor under IOGT: Organisationen använde sig av FELICIA-föreställningen under interna forum och möten och och hjälpte även delvis till med marknadsföring inom de egna föreningarna. Teater Giljotin: Teatern bistod projektet med spelplats upprepade gånger under Moodboard på Ersta Vändpunkten.

9 PETAR affisch SAMARBETE INTERNATIONELLT Under processens gång kom projektgruppen i kontakt med ett barn- och ungdomsteaterkompani i Serbien som visade stort intresse för FELICIA-projektet. Ett samarbete mellan svenskt och serbiskt team utvecklades med finansiering från Svenska Institutet. De grundidéer, riktlinjer och den arbetsprocess som FELICIA skapades från blev också huvudsaklig grund för den serbiska föreställningen PETAR, som kom att handla om en ung man med kriminellt och våldsamt förflutet. Han drömmer om en framtid och ett normalt liv och han delar med sig av sin berättelse för publiken. Precis som i FELICIA så utgår PETAR från ett aktuellt samhällsproblem och låter sig inspireras av intervjuer med personer i en liknande situation. PETAR hade premiär i Belgrad 2014 och framfördes även i Stockholm på teater Giljotin samt i Uppsala på Uppsala Stadsteater förra året. RESPONS Så intelligent och väl avvägt material och väl riktat till ungdomar och andra som både känner igen sig eller är helt främmande för ämnet. Vilket jag inte tror att så många är... Det var så suveränt med den här delarringen. Som på ett AAmöte där Felicia blev den som delar. Så naturligt och fint och NÄRA. Precis rätt för målgruppen. Anna Ehring, barnboksförfattare. Jag ville bara tacka för en fantastisk föreställning. Så himla bra, både i form och innehåll och utförande, kan tänka mig att ni verkligen gör nytta ute i skolorna. Stella Lundén, skolansvarig på Svenska FN-förbundet. Det blev verkligen lyckat och vi är jätteglada att ni kom. Det blev diskussioner i korridorerna efter ni gick och en hel del reflektioner. Silan Mirberg, skolkurator på Salut, ESS-gymnasiet. 9 ПЕТАР

10 RESULTAT FELICIA-projektet samarbetade med nationella anhörigorganisationer såsom Ersta Vändpunkten, Maskrosbarn och Trygga Barnen. Föreställningen följs av ett direkt och pedagogiskt efterarbete samt att eleverna fått en tydlig introduktion till anhörigorganisationernas viktiga arbete. Det har lett till att många delat med sig av egna och andras berättelser om alkohol. Genom att undersöka gränsen mellan samtal och föreställning blev FELICIA ett forum som kunde skapa en trygg identifikation för publikdeltagarna. En person delar med sig av sin historia idag, vem delar med sig imorgon? Arbetet utvecklades i aktivt samråd och dialog med lärare och elever på ESS-gymnasiet. Som en uppföljning till de många klassrumsföreställningarna runtom på skolor i Stockholm spelades FELICIA även på teater Giljotins kontor för en vuxen publik. Den planerade turnén och samarbetet med Uppsala Stadsteater våren 2015 blev tyvärr inställd på grund av komplikationer i samband med skådespelerskans graviditet. FELICIA fortsätter därför att spelas under Den geografiska spridning runtom i Sverige som vi har önskat och eftersträvat har ännu inte fullföljts då vår samarbetsteater i Göteborg avböjde. FELICIA-projektet har även resulterat i ett samarbete och utbyte med Serbian Society for Animation & Development of Children s Drama Creativity i Belgrad som utvecklade sin egen version kring ämnet missbruk med föreställningen PETAR. Båda föreställningar har spelats i Stockholm och Belgrad. FELICIA har fått en övervägande positiv respons från ung publik, engagerade vuxna, skolor, etablerade teatrar och anhörig organisationer och har sammanlagt spelat 40 föreställningar. För att skapa en atmosfär där ingen behöver känna sig iaktagen, undveks fotografering under föreställning. Vid fotografering ute i skolorna har även många elever haft skyddad identitet alternativt inte velat ställa upp på bild. 10 Uppsala Stadsteater hemsida april 2015

11 FLYER 1 av 10 elever i svenska klassrum har en förälder som missbrukar alkohol eller droger hemma. Så många gånger som jag har legat hemma i sängen när pappa inte har kommit hem och man undrar han borde vart hemma för länge sen liksom? Man undrar var han är, vad han gör nu, om han lever det är ju så många gånger som jag bara tänkt: nej nu är han död därför att han har ramlat på spåret eller han har hoppat från bron asså jag vet inte varför svarar han inte i telefon? Referensperson, FELICIA-projektet, 21 år FELICIA Skapad av MOA SILÉN & SHARI SABEL STRANDMARK Medverkande MOA SILÉN Regi SHARI SABEL STRANDMARK Kostym&rum ANJA RUEHLE Transkribering MARIA LJUSLIN Foto PHILOMÉNE GRANDIN & MINNA WALLIN Grafisk form ANJA RUEHLE Produktion SHARIKOMPANIET Serbian Society for Animation & Development of Children s Drama Creativity GERTRUDE OCH IVAR PHILIPSONS STIFTELSE 11 Vi möter Felicia, 21, som berättar om sitt liv för oss. I ett samtal med publiken berättar Felicia om tonår av ensamhet, stort ansvar och oro men också om skratt och kärlek. Hon hoppas ständigt att hennes pappa en dag ska sluta dricka och bli frisk. Hur är det möjligt att längta efter någon trots att man ses varje dag? Föreställningen FELICIA är inspirerad av intervjuer med kvinnor i åldern som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Vill du att FELICIA spelar på din skola/förening/organisation/teater? Kontakta Shari Sabel Strandmark sharikompaniet@gmail.com eller Ett särskilt tack till Teater Giljotin! Produktionen är ett samarbete med ESS-gymnasiet, Ersta Vändpunkten, Maskrosbarn, Gertrude & Ivar Philipsons Stiftelse, EU Youth in Action Programme, Svenska Institutet och Society for Animation and Development of Children s Drama Creativity i Serbien.

12 PRESS Ungas erfarenheter i pjäs om att leva i missbrukarfamilj :51 Ungas erfarenheter i pjäs om att leva i missbrukarfamilj :51 har någon i familjen som är missbrukare eller har psykisk ohälsa. Problematiken och hemlighållandet omkring finns i alla samhällsklasser och miljöer. Därför ville vi göra den här pjäsen och spela den för ungdomar, säger skådespelaren Moa Silén. Tillsammans med Shari Sabel Strandmark har hon jobbat fram och skrivit ihop pjäsen Felicia som är en monolog. Shari Sabel Strandmark har regisserat och Moa Silén spelar själv den enda rollen som den 21- åriga Felicia. Felicia skulle gärna vilja resa ut i världen, eller åtminstone flytta hemifrån. Men hon vågar inte lämna sin mamma och lillasyster ensamma med pappan som är missbrukare, hon har blivit medberoende, förklarar Moa Silén i en dagtidstom publikfoajé på Stadsteatern. Hon debuterade som långfilsmskådespelare i Teresa Fabiks hyllade Prinsessa. Sedan dess har vi kunnat se henne i åtskilliga tv-serier och på film. I höstas började Moa Silén arbeta som skådespelare på Uppsala stadsteater. Pjäsen, Felicia, är mer ett sidoprojekt. Hon har spelat den tidigare i några skolor och på anhörigorganisationer, samt på Teater Giljotin i Stockholm. Men nu ska den få en uppfräschning inför Upplandsturnén, där ett par föreställningar i ett konferensrum på Uppsala stadsteater ingår, 7 och 8 maj. Pjäsen bygger på åtskilliga intervjuer som Moa Silén och Shari Sabel Strandmark gjort med tjejer i åldrarna år, som de fått kontakt med via Ersta vändpunkten, en mottagning i Stockholm som ger stöd till den som lever i en familj med missbruk. Vår Felicia är en sammansmältning av alla intervjuerna och lite till. Vi hoppas att de som ser föreställningen ska kunna hitta något av sig själv i henne. Moa Silén berättar att de experimenterar med var gränsen mellan samtal och teaterföreställning kan tänkas gå. Publiken får till exempel ställa frågor till Felicia när som helst. Scenografen Anja Ruehle har skapat om spelplatsen klassrummet såtillvida att alla sitter i en ring, även Felicia. c FAKTA Det är också tillåtet att lämna klassrummet. Man kan ju kanske uppleva ämnet som jobbigt, säger Moa Silén. Efter föreställningen är det ett samtal med teaterns dramapedagog Maria Trost. Skolornas respektive elevvårdsteam ska också vara informerade om pjäsens innehåll för att kunna möta eventuella extra behov av stöd som föreställningen kan väcka. Alla känner någon eller Sida 1 av 3 Sida 2 av 3 12