Gabriellas resa. I skuggan gömmer sig solkatterna. Gabriellas resa. Lärarhandledning. Elisabeth Hagborg & Karin Salmson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gabriellas resa. I skuggan gömmer sig solkatterna. Gabriellas resa. Lärarhandledning. Elisabeth Hagborg & Karin Salmson"

Transkript

1 Lärarhandledning Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg, Tove Hennix. Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg & Karin Salmson

2 Varför Gabriellas resa? Böcker för barn och unga som handlar om att leva i utsattheter av olika slag är en bristvara och om de finns adresseras ofta inte problemen i klartext. Vi vet att det är alldeles för många barn som på ett eller annat sätt känner igen sig i Gabriellas situation och vi vet också att det är viktigt att få utrymme för identifikation, reflektion och samtal. Men den här boken är lika mycket riktad till de som inte har egna erfarenheter av ämnet. Vi menar att vakna ögon och empati skapas genom att vi får ta del av många olika sorters vardagsverkligheter. Denna intention har också sitt stöd i läroplaner och andra styrdokument. Att börja ett samtal Vi vet också att lärare ofta är hängivna sin uppgift och att skolan enligt många och samstämmiga forskarrön är barns viktigaste vardagsarena utanför familjen. Men sällan förbereds lärare under sin utbildning för den psykosociala verklighet som eleverna kommer till skolan med. Många lärare vi har träffat inser att det är angeläget att prata med barn och unga om svåra saker, men vet inte hur man kan inleda ett samtal om känsliga ämnen. Verktyg Boken kan fungera som ett redskap för att arbeta både generellt och individuellt med svåra frågor, så som barn och unga som behöver vuxnas stöd utanför familjen. Att stödja barn när de lever i utsattheter är deras främsta skyddsfaktor när familjen periodiskt eller över tid brister i omsorg och omtanke på grund av till exempel alkohol, droger eller psykisk ohälsa. Där boken används i ett klassrum tror vi också att den kan hjälpa dig som vuxen att se barn med behov av hjälp. Men bokens främsta syfte är att ur ett barnperspektiv belysa ett viktigt och samtidigt tyvärr vardagligt ämne och att ge stöd och hopp om att det finns utvägar och att det finns hjälp att få. Vi hoppas att boken blir ett redskap för att öppna en dialog i och utanför klassrummet, och att den kan visa på att det finns hjälp att få för både barn, unga och vuxna. Bokens författare Elisabeth Hagborg & förläggare Karin Salmson Boken Gabriellas Resa är utgiven i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN på Olika förlag & Vilda verktyg. För mer information om boken se Denna lärarhandledning finns tillgänglig för gratis nedladdning på under fliken Vuxna. På Drugsmart finns det också mer fakta, råd och stöd för unga som lever med missbruk i familjen.

3 Introduktion Generella frågor och samtal om någon annan, som en fiktiv karaktär, gör ofta svåra ämnen lättare att hantera. Även om detta blir ett samtal på generell nivå bör du ha en medvetenhet om att det kan sätta igång processer i enskilda barn eller i gruppen. Rent statistiskt kan man säga att det är flera stycken i en vanlig skolklass som är berörda av alkohol- och droger i hemmet. Det är självfallet viktigt att ingen blir eller känner sig utpekad. Om eleverna väljer att själva börja berätta personligt är det viktigt att försöka skapa en atmosfär av trygghet, och framförallt att man redan innan har talat om hur man hanterar det man talar om under lektionen och att man sätter ramar med enkla regler för respekt. Tas ett känsligt ämne upp i klassrummet bör du som lärare följa upp detta både individuellt och i den grupp där man samtalat om det. Det är dock viktigt att veta att syftet med arbetet med boken inte är självhjälpsmöten eller stödgrupper, även om ett samtal kan börja här som kan motivera till att söka och få hjälp och stöd. Med anledning av detta bör du ha tagit reda på vilken uppbackning som finns på skolan i form av elevhälsovård, och om detta inte finns måste du veta vart du och berörda elever kan vända er. Kolla även upp vad som sägs i skolans handlingsplaner för de elever som växer upp med olika riskfaktorer i hemmet, och som vi vet kan äventyra barn hälsa och utveckling. Lärarkåren Arbetet med boken ska ha förankrats i lärargruppen och information bör ha spridits inom hela personalgruppen på skolan. Detta eftersom frågor och reflektioner kan komma upp i många andra sammanhang. Det är också bra om du skapar en grupp av kollegor, eller använder eventuellt lärarlag, till både för- och efterarbete, reflektioner och har handlingsberedskap (ihop med elevhälsovården). Det är viktigt att du som leder samtalet om boken själv har testat och diskuterat frågorna och att du känner dig så trygg som möjligt, eftersom vi vuxna är förebilder inte bara med vad vi säger utan främst genom hur vi hanterar frågor av allvarlig karaktär. Med anledning av detta kan det vara både intressant och bra att vara minst två lärare som arbetar med boken i en klass.

4 Om att tala med barn och unga om svåra frågor En bra bok att läsa för att få stöd kring samtal med barn och unga är Petter Ivarssons Samtal med barn och ungdomar (Gothia, 2007) om hans erfarenheter från arbetet på Bris och barnens hjälptelefon, och han pekar på sju viktiga punkter för hur stödjande samtal ska utformas: Möjliggöra berättande. Bidra till struktur. Hjälpa till att normalisera. Informera. Bekräfta. Se barnets resurser och möjligheter. Se resurser och möjligheter i barnets närhet. Handla, avlasta och härbärgera. Skapa gränser och ramar. Förmedla hopp. Dessa punkter går hand i hand med Aaron Antonovskys teori om KASAM som står för känsla av sammanhang. Han menar i korthet att det är viktigt för hur en individ kan klara en utsatthet att man har möjlighet att både förstå och skapa en sådan känsla där man kan hantera och göra mening av det som sker runt omkring sig. Du som lärare har inte det ingående ansvar som till exempel en kurator har, men du kan säkert använda punkterna ovan på en generell nivå så att det blir en stödjande atmosfär utan att övergå till stödsamtal. Du kan också förmedla till eleverna det ovan angivna som exempel på vad som utgör ett stödjande förhållningssätt i ett samtal som syftar till att stödja. Att leva med en utsatthet får olika effekter på olika barn, man brukar tala om risk- och skyddsfaktorer som samverkar. Att båda skolan och relationerna där kan vara en skyddsfaktor för ett barn är både ett stort ansvar och en stor möjlighet. Det är också därför sådant som mobbing och ohälsa inom skolan blir så allvarligt för barn som lever med en utsatthet i hem- eller närmiljön.

5 Kortfakta om alkohol- och drogmissbruk Hur många? Idag finns inga säkra uppgifter om hur många barn som lever med föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem. Det gäller både i Sverige och internationellt. En förklaring är att de studier där man uppskattar antalet bygger på olika definitioner av missbruks- och beroendeproblem. Internationell forskning har dock redovisat uppskattningar på att 8 27 % av alla barn lever med minst en förälder som har alkoholproblem. En siffra som ofta förekommer i Sverige är att cirka barn (ca 20 %), lever i en familj där minst en förälder har alkoholproblem. Detta innebär att föräldern har en riskabel alkoholkonsumtion och är en uppskattning gjord av Statens Folkhälsoinstitut (Ljungdahl, 2008). Vem? Missbruksproblem finns i alla samhällsklasser och oftast kan man inte se vem som har problem. Man pekar dock samstämmigt på tre faktorer inom forskningen: det återfinns i släkten, barn till alkoholister är en riskgrupp och de tenderar att upprepa barndomsmönster genom att som vuxen leva med en alkoholist/ missbrukare. Det finns även riskfaktorer i arbetsmiljön, som handlar om tillgång, socialt tryck, oregelbundna arbetstider, stress och separation från normala relationer genom till exempel resor. Man har också kunnat se att utanförskap genom till exempel krissituationer, arbetslöshet eller sjukskrivning är andra riskfaktorer. Vilka effekter? I en familj där det dricks/drogas uppstår ofta beteenden som blir dysfunktionella beteenden som att man till exempel inte känner tillit till varandra eller inte visar känslor på ett sunt sätt. Det kan finnas en brist på ärlig kommunikation och trygghet. I förlängningen skapar det likartade mönster hos många av de barn som vuxit upp eller växer upp med en missbrukare. De kan ha svårt att be om hjälp, svårt att fullfölja saker från början till slut, har svårt med nära relationer, är bra på att ljuga och kan göra det även när de lika gärna kan tala sanning, har en osäker självbild och söker bekräftelse, kan ha hög grad av impulsivitet och har svårt att säga nej och att lita på andra. Bland annat.

6 Hur märker jag? Det är ofta inte lätt att veta om ett barn lever i en utsatthet, särskilt inte när de kommit upp i åldrarna och kontakten med föräldrarna blir allt mer sporadisk. Man brukar dock tala om fyra överlevnads-/bemästringsstratgier som barn tar till för att få tillvaron att fungera: hjälten, clownen, rebellen och tapetblomman. Men det kan också få symptom som huvudvärk, magsmärtor, nedstämdhet, trötthet, motorisk oro, koncentrationsproblem, humörsvängningar, svårigheter med vänner samt att över eller underprestera i skolan. Sammantaget kan man säga att det är svårt att ge en checklista för dig som vuxen. Dessutom har barn tränat upp en stor skicklighet när det kommer till att dölja familjens problem. Ändå finns det många som får en känsla av att något är fel i en familj eller med ett barn, att lyssna på den känslan och visa sig tillgänglig för barnet är en bra början. Det finns också barn som på olika sätt signalerar ett behov av hjälp, upprepade problem och kontaktsökande av både positiv och negativ karaktär kan vara signaler att ta på allvar. Att ställa sig frågan om bakomliggande faktorer till ett beteende eller ett problem är en viktig del av att vara en stödjande och uppmärksam vuxen. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten är en känslig men viktig del av ditt yrke som lärare. Det är aldrig lätt att ta steget att kontakta socialtjänsten, oftast därför att man är rädd för att man snarare förvärrar än förbättrar en situation eller för att man inte känner sig helt säker på att misstankarna är befogade. Kanske borde det inte heta anmälningsskyldighet eftersom det snarare handlar om skyldighet att hjälpa barn. Tänk på att din misstanke och att den anmälan som du därmed enligt lag är skyldig att göra kan vara det som hjälper barnet att få stöd till ett fungerande familjeliv, inom eller utom sin ursprungsfamilj. I stället för att fokusera på de negativa konsekvenser och risker som finns med att anmäla kan det vara bra att fundera över de konsekvenser en utebliven anmälan kan ha för barnet. Skolan gör klokt i att utarbeta handlingsplaner och skaffa sig generella kunskaper, med detta kan man få hjälp av expertis inom till exempel socialtjänsten. Det handlar om att ge barn det stöd de behöver. Att vuxenvärlden tycker frågan är svårt att hantera vet vi, och det är också detta som gör att man kallar dessa barn de osynliga barnen. I vuxen ålder beskriver många barn att man upplevde osynliggörandet som ett svårt svek eftersom man insett att hjälpbehovet måste ha märkts. Många barn är rädda att berätta av just samma anledning som du är rädd att anmäla. De vet inte om det blir bättre och de är rädda att de ska bli omhändertagna. Det är viktigt att vet att en anmälan många gånger innebär att barnet får hjälp inom familjen, genom stödgrupper och andra insatser. Men förkommer det övergrepp kan det självfallet bli så att barnet får bo i en annan familj, det sker om man bedömer att detta är det bästa för barnet.

7 Lästips: Vara vettig vuxen En bok med utbildningsförslag om hur man kan vara stödjande som vuxen. Sofie Ribbing & Elisabeth Hagborg, Förlagshuset Gothia (2009) Barn i familjer med missbruksproblem En faktasamling om hur barn påverkas. Frid A. Hansen, Studentlitteratur (1995) Vuxna betyder allt är vi vuxna uppgiften? En berättelsesamling om vuxna förebilder och deras roll. Anders Carlberg, Hjalmarson & Högberg (2002) Hela människan-hjulet En samtalsmodell kring livskunskapsfrågor. Elisabeth Hagborg, Klara Yvonne Jonsson & Karin Salmson, Studentlitteratur (2010) Förberedelser Innan ni sätter igång önskar vi att ni orienterar er om följande: Vad finns det för generell policy/handlingsplan på er skola när ni möter barn som lever med olika utsattheter? Hur fungerar elevvårdsteamet, vilka ingår och vilket stöd kan du få från dem? Vilken allmän orientering finns på skolan om närmiljöns/ortens hjälpmöjligheter för barn, unga och vuxna när det gäller alkohol, psykisk ohälsa och våld? Vad kan du som lärare hjälpa ett barn som Gabriella med? (Ska även redovisas för eleverna) Förberedelser med boken: Läs igenom boken och svara på samma frågor som eleverna kommer att diskutera. Gör gärna detta i grupp. Reflektera över hur det kändes. Hur skulle du ha velat hjälpa Gabriella om hon hade gått i din klass? Förberedelser på skolan: Informera övrig personal om klassens/gruppens arbete. Förberedelser gentemot föräldrar: Berätta om temat och att syftet är att öka medvetenhet om ett samhällsproblem och om hur man kan ge och få stöd som barn och ungdom.

8 Förberedelser i klassen Sätt ramar för diskussionerna, att man kan tycka olika men att alla får uttrycka sin åsikt och tolkning. Tala om att det inte finns rätt och fel tolkningar av boken. Tala om att det inte heller finns rätt och fel när det gäller känslor, att alla känslor är okej men att beteenden kan vara fel. Berätta varför ni läser boken. Att det är vanligt att barn och unga lever med dolda problem i hemmet och att det är skolans uppgift att upplysa och föra ett samtal om detta. Uppgiftsanvisning Arbetsblad Övningarna som ni ska göra i klassen/gruppen förutsätter varken att man har eller inte har läst boken innan. Dela in klassen/gruppen i mindre enheter, 4 6 personer brukar vara lagom. Finns det möjlighet får gärna en vuxen finnas med i varje grupp som stöd. Eleverna läser boken enligt läsanvisningarna och diskuterar under läsningens gång de frågor som ställs i arbetsbladen. Reflektionsblad Reflektionsbladet fyller eleverna i var och en för sig efter läsningen av hela boken, detta för att alla ska ges möjlighet att tänka efter. Efter detta sker en gemensam diskussion i helklass eller i de mindre grupperna. Uppgifter Uppgifterna är tänkta som individuella eller som gruppuppgifter och kan göras i anslutning till läsningen av boken eller som fördjupning/läxa. Avslutning Avslutningsvis efter arbetspasset med boken bör du berätta vad du skulle kunna ha gjort om Gabriella hade varit en elev i din klass när hon levde med sin missbrukande förälder. Du kan också dela ut bladet Bra att veta om familjer och bladet Personliga rättigheter. Vid intresse och behov kan man återknyta till det senare bladet i fortsatta diskussioner och då även ta upp barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Lycka till!

9 Arbetsblad Gabriellas resa Läs till och med sidan 4 Vart tror du att Gabriella är på väg? Läs till och med sidan 9 Vad tror du att Gabriella känner? Läs sidan 10 Var tror du att Gabriella är nu? Läs sidan 12 Gabriellas mamma Karin och Gabriellas fostermamma Eva var två olika barn. Varför tror du att det gick så illa för Karin? Tror du att man väljer att bli alkoholist eller narkoman, som att bli brandsoldat eller lärare? Läs till och med sidan 17 Gabriella har både haft klänning och känt sig som en riddare. Vad tror du att de här två rollerna/förhållningssätten betyder för henne? Läs till och med sidan 19 Vad tror du Gabriella och hennes mamma pratar om? Är ljusa minnen viktiga tror du och varför i så fall? Läs till och med sidan 21 Vad har önskningar för betydelse i våra liv? Kan det vara läskigt att vilja något? Läs till och med sidan 26 Vad är självkänsla? Vad betyder nära relationer för den bild vi har av oss själva? Hur tror du att Gabriella skulle ha kunnat få stöd för att se sig själv som bra och fin? Läs till och med sidan 31 Prata om vad ni ser på bilderna. Kunde Gabriella ha hjälpt sin mamma, tror ni?

10 Läs till och med sidan 33 Om Gabriella var din vän, vad hade du velat säga till henne? Läs till och med sidan 42 Vad tror du det beror på att grannar och andra som finns nära vet men inte gör något? Hur tror du att det känns för Gabriella? Vad tror du tant Svensson betydde för Gabriella? Tror du att Einar och tant Svensson hade hjälpt Gabriella om hon bett om det? Läs till och med sidan 44 Vad är det som gör att Gabriella är rädd för att titta in i det mörka? Läs till och med sidan 48 Om du var Eva, vad skulle du sagt till Gabriella nu? Läs till och med sidan 57 Vad tror du det betyder för Gabriella att hon hittar ett foto av sig och sin mamma från när hon var bebis? Läs till och med sidan 61 Varför tror ni att Gabriella har smycket på sig i slutet? Hur tror ni att det går för Gabriella nu när de städat ur hennes mammas lägenhet?

11 Uppgifter Gabriellas resa Vad betyder det att skratta? Ta reda på det. Gör Min stödjande hand, rita av din hand och skriv vilka personer som du kan vända dig till för att få tröst, stöd och uppmuntran. Vad är en kontaktfamilj och vad är ett familjehem? Ta reda på varför man får en sådan, vem bestämmer och hur går det till? Var kan barn, unga och föräldrar få hjälp på din ort om man har problem i familjen med alkohol, droger, psykisk ohälsa eller våld? Vad är en stödgrupp och var finns det? Vem kan hjälpa någon som Gabriella på er skola? Berätta för varandra om någon bok eller film som har med ämnet att göra.

12 Reflektionspapper Gabriellas resa 1. Vad handlar den här boken om? 2. Vad tyckte du om innehållet i boken? 3. Hur var det att prata med varandra om det här? 4. Har du upptäckt eller lärt dig något under samtalen? 5. Vad tror du att det hade betytt för Gabriella att läsa en sådan här bok i skolan? 6. Vad skulle du säga om Gabriella var en jämnårig kompis? 7. Vad betyder städningen i boken tror du?

13 Personliga rättigheter Som person har jag rätt: 1. Att både känna och uttrycka mina känslor. 2. Att få respekt för vad jag tycker och känner. 3. Att berätta om mina behov för någon även om den människan inte bryr sig. 4. Att få mina behov betraktade som lika viktiga som andras. 5. Att själv ta ansvar för vad jag gör och eventuella konsekvenser. 6. Att ibland ställa krav på andra. 7. Att vara som jag är och att tycka om mig själv. 8. Att säga nej utan att känna mig självisk. 9. Att bli behandlad med respekt. 10. Att be om hjälp och om vänskap. Jag kanske inte alltid får det, men jag har rätt att fråga. 11. Att ibland vara ologisk. 12. Att göra misstag. 13. Att ändra mig. 14. Att säga jag vet inte. 15. Att säga jag håller inte med. 16. Att säga jag förstår inte. 17. Att utvecklas, lära nytt och förändras. 18. Att må bra fast andra mår dåligt. Källa: Tonårsprogrammet 2000, Ersta Vändpunkten, Stockholm, ingår även i Hela människan-hjulet, (2010), Hagborg, Jonsson, Salmson, Studentlitteratur. Bra att veta om familjer Alla familjer har någon positiv sida. Alla familjer befinner sig någon gång i svårigheter eller kris. Barn är inte ansvariga till vuxnas svårigheter, bråk och våldsamheter. Barn är aldrig orsak till att föräldrarna skiljer sig - de kan ej heller få dem att leva ihop igen. Du är inte ansvarig för någon annans persons drickande/drogande (eller andra svårigheter), endast för ditt eget Du har ansvaret och rätten att be om den hjälp du behöver, oavsett om svårigheten är din eller någon annans. Förändringar är möjliga. Källa: Hela människan-hjulet, (2010), Hagborg, Jonsson, Salmson, Studentlitteratur.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

- risker och konsekvenser

- risker och konsekvenser Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Resurser för dig som är anhörig

Resurser för dig som är anhörig Resurser för dig som är anhörig Aleforsstiftelsen Aleforsstiftelsens behandlingshem Första Långgatan 21 Aleforshemmet 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är! Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Trygghetsplan 2015-2016

Trygghetsplan 2015-2016 Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra

Läs mer

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Flyktingsituation i världen

Flyktingsituation i världen Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,

Läs mer

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Mantha Kasagianni Kvällens upplägg o Kort information om sektionen för förebyggande arbete o Insatser på skolor I Botkyrka o Barns svar med diskussioner

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Fler politiker i skolan, kärlek till alla och mindre stress är viktigast för att kunna ha ett bra liv

Fler politiker i skolan, kärlek till alla och mindre stress är viktigast för att kunna ha ett bra liv Datum 2003-04-25 Fler politiker i skolan, kärlek till alla och mindre stress är viktigast för att kunna ha ett bra liv Att ha ett bra liv innebär större inflytande i politiken för unga, kärlek och respekt

Läs mer

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka. Social thinking www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.se Språkberget Artikulation Fonologi Grammatik Ordförråd Semantik

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Rödebyområdets elevhälsa

Rödebyområdets elevhälsa Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Samtalsstöd för elevhälsan

Samtalsstöd för elevhälsan Samtalsstöd för elevhälsan Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende Carianne Lundvall Karlsson bitr. elevhälsochef Vänersborg Anna Jonsson Regional samordnare förstalinjen och En väg in BUP Skåne

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Emil får skolkatalogen och han tycker att han ser hemsk ut på fotot. Han hör att många kommenterar honom på fotot. Han blir ledsen och springer

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Sociala berättelser 1

Sociala berättelser 1 Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.

Läs mer

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten ACoA:s Mötesordning för telefonmöten Kursiv stil = instruktion till mötesledaren. Ska inte läsas högt. Fet stil ska läsas högt. Ring inte tidigare än 5 minuter innan mötet startar, för då kan tekniska

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Samtal om tobak i skolan

Samtal om tobak i skolan Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring

Läs mer

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Barn idag och föräldrarollen

Barn idag och föräldrarollen Barn idag och föräldrarollen Barns inlärning och utveckling Karin Rosvall AB karin.rosvall@telia.com Telefon: 0703-245515 1 Föräldrarollen Upplever Du som förälder att du ibland o är vilsen och känner

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz I en klass kan man t.ex. dela upp eleverna i fyra grupper och låta varje grupp diskutera kring ett barn och därefter be dem redovisa lite

Läs mer