~ 3 ~ Terttu Lehtola chef för bibliotekstjänster

Transkript

1 1

2 ~ 2 ~

3 r 2011 var ett jubileumsår för biblioteket Å som redan i 150 år erbjudit Borgåborna sina tjänster. Under hela det gångna året jubilerade vi tillsammans med våra kunder. I samarbete med Borgånejdens musikinstitut gavs fem konserter från musikens olika områden, delvis gratis, delvis mot en liten inträdesavgift. En sällsynt gäst var Jorma Hynninen som sällan ger konserter numera. Fängslande var också den roliga dialogen mellan fagott och kontrabas, den mäktiga barockmusiken samt de berörande kompositionerna till Aleksis Kivis dikter. Konserterna fick ett gott mottagande. På jubileumsdagen bjöds våra kunder på kaffe och tårta. Bibliotekets historia belystes under året av skiftande utställningar och av Merja Herranen, direktör för Borgå museum, som höll en föreläsning om Borgå vid tiden för bibliotekets tillkomst. Under året hölls även föreläsningar om tiden under fortsättningskriget och om skrivandets realitet. Tack till Kari Tuomi och Nylands skribenter. Personalen bjöd på bokprat för vuxna. Nordisk biblioteksvecka, som firas samtidigt i alla nordiska länder, hör till våra traditioner. Förutom högläsning bjöd vi i år också på en föreställning av Teatteri Taruma. Evenemangen Möjligheternas torg och Broar mellan kulturer genomfördes i samarbete med tredje sektorn. Det sistnämnda evenemanget fyllde biblioteket till bräddarna med färgstarka program och mängder av besökare. Utställningsverksamheten var livlig både beträffande gästande konstnärer och egna utställningar. Användarutbildning ordnades för både små och stora kunder och samarbetet såväl inom staden som på riksnivå var fruktbart. Terttu Lehtola chef för bibliotekstjänster Landskapsbiblioteket gick in i en ny era när verksamheten som hela Nylands landskapsbibliotek inleddes i början av år Biblioteket fick också donationer. Konstnär Kyösti Hakalas målning hänger i tidningssalen och Förenta Staternas ambassad utökade våra samlingar med 50 ypperliga verk. America@YourLibrary är Förenta Staternas Helsingforsambassads projekt som har till uppgift att förse landskapsbiblioteken i Finland med amerikansk litteratur. De goda resultaten till trots har vi ändå ett särdeles svårt år bakom oss. Bibliotekets utgifter skars ner för andra året i följd. Anskaffningsanslagen sjönk med 8 % jämfört med året innan. Jämfört med år 2009 har anskaffningsanslagen under två år beskurits med sammanlagt så mycket som 25 %. Anskaffningsanslagen stannar därmed under fem euro per invånare då anslagen i övriga landskapsbibliotek rör sig mellan sju och nio euro per invånare. Personalen minskade genom pensioneringar med över 5 % och ledde till att vi var tvungna att minska på öppettiderna. Som väntat syns åtgärderna i statistiken. Lånen minskade med 2,6 % och besökarantalet med 3,3 %. Lånen utgjorde ändå 17,6 per invånare och besöken över 8 per invånare och bibliotekets nätanvändning fortsatte att växa. Biblioteket används alltså fortfarande flitigt och enligt kultur- och fritidssektorns undersökning är kunderna nöjda med våra tjänster. Tack för det gångna året till våra kunder, samarbetspartner och personalen, vars arbetsinsats utgör grunden för en god service. ~ 3 ~

4 nder det gångna året firade Borgå stadsbibliotek sina 150 verksamhetsår. År U 1861 grundades 33 folkbibliotek i Finland och Folkbiblioteket i Borgå öppnades för allmänheten den i den lägre elementarskolans utrymmen. Folkbiblioteket riktade sig i första hand till den arbetande klassen, men varje medborgare i Borgå stadsoch landsförsamling hade lånerätt i biblioteket. Kulturpersonligheter som Fredrika Runeberg och J.E. Strömborg hörde till det nya folkbibliotekets grundare. Kvinnorna deltog ända från början aktivt i utvecklandet av folkbiblioteket. Grundplåten för bibliotekssamlingen utgjordes av Flickornas bibliotek som flickskolan donerat samt Fruarnas bibliotek som donerats av Fruntimmersföreningen. Som seden föreskrev på den tiden utvidgades bibliotekssamlingen med hjälp av bok- och penningdonationer. Biblioteket var en omedelbar publikframgång och utrymmena blev snabbt för trånga. Biblioteket flyttade till större utrymmen som i sin tur snabbt blev för små. Utrymmesbristen berodde på den växande kundtillströmningen. År 2000 flyttade stadsbiblioteket för femte gången under sin historia då den nya och efterlängtade huvudbiblioteksbyggnaden äntligen blev färdig. År 1901 beslöt stadsstyrelsen att staden skulle ta över skötseln av biblioteket och en direktion utsågs för ändamålet. Man beslöt att sköta bibliotekets utgifter med vinstandelar från utskänkningsbolagets verksamhet, därmed ingick biblioteksutgifterna inte i stadens egentliga budget. Åren genomgick biblioteket en betydande förändring. Då övergick biblioteket, troligtvis som det första i Finland, till systemet med öppna hyllor på initiativ av medborgarinstitutets rektor Einar Holmberg som låtit sig inspireras av en resa i Amerika. Man spände upp hönsnät framför böckerna på barnavdelningen, så barnen fick peka på den bok de ville låna. Småningom togs tekniska hjälpmedel i bruk för att underlätta biblioteksarbetet. År 1916 fick biblioteket en telefon. Kunderna kunde beställa böcker per telefon och fick dem hemburna mot en avgift på 20 penni. Kamerautlåning togs i bruk Den första gemensamma biblioteksdatabasen införskaffades av stadens och landskommunens bibliotek år På 2000-talet köpte huvudbiblioteket först ett par låneautomater och senare också en återlämningsautomat. ~ 4 ~

5 År 1997 sammanslogs Borgå stad och landskommun med varandra och i samma veva införlivades Borgå landskommuns bibliotek, som grundats 1883, med stadsbiblioteket. Borgå stadsbibliotek utnämndes till Östra Nylands landskapsbibliotek år Från och med början av 2011 fungerar Borgå stadsbibliotek som hela Nylands landskapsbibliotek. Jubileumsåret till ära arrangerades en mängd olika program på biblioteket. 150-årsdagen firades på folkbibliotekets öppningsdag 13.4 och då bjöds alla våra kunder på kaffe och tårta. musikstunder under bibliotekets öppettid. Serien avslutades på Aleksis Kividagen med konserten Kiven juurilla. Som solister uppträdde Juha Poikela (sång), Kimmo Leppälä (klarinett), Ilmari Räikkönen (piano) och Eerik Siikasaari (bas). Konserterna var välbesökta och akustiken på biblioteket fick beröm. Under jubileumsåret ordnades olika utställningar i anknytning till bibliotekets historia med början i bibliotekets begynnelseår ända fram till vår tid. Utställningarna kulminerade i Borgåskolornas elevarbeten där de fick ge uttryck för sina visioner om bibliotekens framtid under rubriken Framtidens bibliotek ser det ut så här?. Ett hundratal elever var närvarande på vernissagen. Elever vid Borgånejdens musikinstitut bjöd på en futuristisk fanfar och Kvarnbackens skolas elever spelade och sjöng en egen komposition. Utställningen öppnades av författaren Christer Kihlman. Till programmet hörde en serie konserter som planerades i samarbete med Borgånejdens musikinstitut. Öppningskonserten hölls av Jorma Hynninen och Ilmari Räikkönen Varför?-Därför! Ny och gammal ånga för fagott och kontrabas var namnet på Duo Fassos konsert Duon består av Eero Toikka på fagott och Peter Grans på kontrabas. Barockmusik av Bach och Händel framförd av Lojo stadsorkester under ledning av Aapo Häkkinen och med Tuuli Lindeberg (sopran) och Teppo Lampela (kontratenor) som solister stod i tur den 2.4. Den 16.4 bjöd elever från Borgånejdens musikinstitut på korta Lördagen den 21.5 arrangerades Möjligheternas torg på huvudbiblioteket. Möjligheternas torg är en gratis publiktillställning för hela familjen som sammanför olika lokala organisationer och torgpubliken med varandra för att tillsammans fundera kring världsomspännande spörsmål som berör oss alla. Årets tema var frivillighet. ~ 5 ~

6 I slutet av maj höll Kari Tuomi en föreläsning på huvudbiblioteket under rubriken Jatkosodan ensimmäisen päivän aamu Porvoossa ja Suomessa 25. kesäkuuta 1941 Muistikuvia ja historiaa 70 vuoden takaa. Många historiskt intresserade Borgåbor samlades för att lyssna till föreläsningen och efteråt uppstod en livlig diskussion kring temat. nyheter från Som vanligt firades Nordisk biblioteksvecka i november. Årets tema var humor i Norden. Veckan inleddes med högläsning i skymningen då kulturproducent Eija Saarivirta och bibliotekarie Jan Nyström läste utdrag ur Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula. Vid samma tillfälle uppförde Marko Ruotsalainen från Teatteri Taruma en presentation om de finska känslorna. Dörrarna till magasinet på huvudbiblioteket stod också öppna under hela dagen. Under hösten fortsatte programmet kring jubileumsåret då Borgå museums direktör Merja Herranen föreläste om Borgå på 1860-talet. Därtill hölls två litterära kvällar: Uudenmaan kirjoittajat - Nylands skribenter ordnade en kväll under temat Om skrivandets lust och skam och på Aleksis Kividagen höll bibliotekspersonalen en afton med Bokbegrundan i Bokgränden, bokprat för vuxna med skönlitterära I november arrangerade huvudbiblioteket också ett annat evenemang, dvs. det populära Broar mellan kulturer, då mångkulturalism presenterades för Borgåborna ur olika perspektiv. Kvällens huvudtalare, riksdagsledamot Jani Toivola och Idols-artisten Fatima Koroma berättade om fördomar de mött som medborgare i vårt land och riksdagsledamot Eila Tiainen talade om arbetet inom Delegationen för etniska relationer. Också invandrare i Borgå fick komma till tals. Kvällen bjöd också på bland annat karibiska trummor, burmesisk dans och gambisk bildkonst och den som ville kunde bekanta sig med en origamiverkstad och en vintrig sagostund samt delta i en rundvandring på biblioteket. Kvällen avslutades av stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula som under ~ 6 ~

7 en kvart svarade på invånarnas frågor. Evenemanget arrangerades i samarbete med De gröna i Borgå, Vänsterförbundet i Borgå, Borgå stads invandrartjänster, Borgå stads ungdomstjänster, Nellaprojektet, Borgå finska församling, Föreningen för islamska kvinnor och barn i Borgå, Borgå finska medborgarinstitut och Meeting Point, Edupoli, Borgå handelsläroverks företagsservice, Röda korsets Borgå-avdelning, Cercle franco-finlandais de Porvoo/Borgå och UN-Women. Facta, Nationalencyklopedin, Nationalbiografin och MOT-ordböckerna samt e-tidnings- och e- boktjänsterna epress, PressDisplay, Eighteenth Century Collections Online och Early English Books Online. Under våren upphörde biblioteket att avgiftsbelägga interna reserveringar på sitt material. På det sättet cirkulerar materialet effektivare och kunderna står i ett jämlikare förhållande beträffande materialtillgängligheten. Biblioteket ordnade användarutbildning i bibliotekskunskap samt handledning i hur man använder Internet och de elektroniska tidningsdatabaserna epress och PressDisplay. Utbildningen ordnades under året sammanlagt sex gånger både på finska och svenska i huvudbibliotekets dataklass. Nio olika grupper tog också del av handledningen, sammanlagt 119 personer. Invandrare och studerande vid yrkesskolorna var målgrupper för handledningen. Stadsbiblioteket besökte också Borgå Campus där biblioteket och dess tjänster presenterades för de studerande. Följande avgiftsbelagda databaser stod till kundernas förfogande år 2011: artikeldatabaserna Aleksi, Arto, Mediearkivet och Doria, uppslagsverken Wsoy Borgå stadsbibliotek deltog också i fjärrinformationstjänsten Fråga bibliotekarien genom att per e-post svara på frågor som lämnats via Internet. Catharina Latvala och Helena Backman-Karvonen från stadsbiblioteket hör till den arbetsgrupp som utvecklar de skönlitterära ämnesordsregistren Kaunokki och Bella. År 2011 sammankom gruppen en gång och jobbade aktivt per e-post. Tove Selkälä hör till det Nationella Elektroniska Bibliotekets (FinElib) expertgrupp för allmänna bibliotek, och fungerar som FinElibs koordinator i Nyland. Borgå stadsbibliotek deltar också i det riksomfattande biblioteksnätverkets samarbete i Rådet för de allmänna biblioteken och i Konsortiet för landskapsbibliotek. ~ 7 ~

8 tställningsutrymmena på huvudbibliotekets vuxenavdelning bjöd på mycket sevärt under året. Man U kunde beundra Borgåkonstnärers arbeten bl.a. i form av naturfotografier och målningar. Utställningarna tog oss också längre ut i världen, t.ex. till Antarktis tillsammans med pingviner, till landskapen i Oman på Arabiska halvön och ut på gatorna i Borgås vänort Viljandi. Den finländska tecknade serien fyllde 100 år under det gångna året. Jubileumsåret firades med en serie utställningar där lokala tecknade serier presenterades. Den första som ställde ut var Kristian Huitula från Tammerfors, som presenterade sin serie med Kalevala-motiv. Serietecknare från Borgå presenterade sina alster vid månatligen växlande utställningar under hösten. Pratbubblor från Borgå -utställningarna fortsätter ännu år januari Gammelbacka gård / biblioteket och Porvoon kulttuurinystävät Illustration of Slovak children s book BIB-belönade slovakiska barnboksillustrationer från åren / Slovakiens ambassad februari Borgå stadsbibliotek 150 år del I: Bibliotekets tidigaste skeden Natur- och miljöveckan: frivillig verksamhet samt kärr och skogar som en del av kampen mot klimatförändringen mars Fotografier / Esko Porala Fotografier / Jari Sirén Skulpturer / Pekka Leinonen ~ 8 ~

9 april Onnen linnut träd med fåglar i origami / Linnankosken lukio Borgå stadsbibliotek 150 år del II: Biblioteket goes retro! Bibliotekets olika ansikten fotografier från svunna decennier maj På spaning efter godheten en nordisk vandringsutställning / Bitte Bamberg-Thaléns arbetsgrupp (Åland) Fotografier / Jimi Laaksonen Lasten oikeesti / CISV Viljandi kultuurimaja fotoringi näitus Porvoos Borgå & Viljandi vänorter i 50 år fotografier / medlemmar i fotoklubben i Viljandi ~ 9 ~

10 juni Tavlor med kattmotiv / Mari Tilli juli Målningar / Siiri Nurkkala Terra - Maa fotografier av människor utan land / Sebastião Salgadon (Brasilien) Antarctica fotografier från syd / Ingo Forsberg augusti Serie-Kalevala vandringsutställning / Kristian Huitula september The environments of Oman fotografier / Hussein Shehadeh Pratbubblor från Borgå: Robert Ottosson ~ 10 ~

11 oktober Naturfotografier / Markus Kauppinen Borgå stadsbibliotek 150 år del III: Framtidens bibliotek / Lågstadier i Borgå och biblioteket Pratbubblor från Borgå: Emmi Valve november Akvareller / Heleena Kleemola & Jaana Ruuth Pratbubblor från Borgå: Filippa Hella december Kaksin Rakkautta ilmassa tecknade serier / Maria Björklund Cirkus på biblioteket - vandringsutställning som baserar sig på Markus Majaluomas bok med anledning av jubileumsåret i Sibbo bibliotek Pratbubblor från Borgå: Kaisa Leka ~ 11 ~

12 Bokkorgar och bubblor j, vad vi bar korgar år 2011! Korgar fyllda O med böcker till daghemmen, korgar med bokpratsböcker till skolor och korgar fyllda med sand, stenar, mjukisdjur och annat till våra sagoveckor. Till sist måste vi faktiskt köpa en hel massa nya korgar för att klara hela ruljansen! Under året plockade vi ihop tiotals korgar fyllda med böcker om något speciellt tema till skolklasser, förskolegrupper och daghemsgrupper. Vi bokpratade i sammanlagt 57 klasser under året. Spännande, roliga, skräckiga, romantiska och andra helt superbra böcker fyllde våra bokpratskorgar. Vem skulle inte vilja veta hur Katniss klarar sig i Hungerspelen eller om Turbo verkligen vågar gå in i spökhuset klockan tolv på natten...?! För att göra det lättare för våra unga kunder att hitta rätt i biblioteket, att hitta information i böcker och på nätet och att hitta svar på sina frågor ordnade vi biblioteksäventyr, kluriga korsord och också mera traditionella lektioner och övningar i informationssökning. 38 grupper deltog. Dessutom letade 16 grupper med förstaklassare efter sina bibliotekskort som bibbans maskot Ossian, den skurken, knyckt! ~ 12 ~

13 Under vårens sagovecka förvandlades sagorummet till en cirkus. Sagorna lästes av en smidig lindansös, en rolig clown och en nästan tam zebra. I en cirkusvagn satt också några vilda djur och lyssnade till sagorna. Vilken tur att vagnen hade ett stadigt galler! På hösten svallade havet in i sagorummet. Salta sjöbjörnar, en glad matros och en modig vinterbadare läste sagor från hav och sjöar. Bland stenar och vass på stranden hittade vi flaskpost med en skattkarta som visade att det fanns en skatt i biblioteket Barn- och ungdomsavdelningen ställde också upp på olika evenemang för vuxna, bl.a. kulturseminarium och föräldramöten. Av tradition har Svenska dagen firats med kanonmuller från slaget vid Lützen på Tallberga daghem. År 2011 ville också andra grupper ha biblioteket på besök under Svenska dagen. I barnavdelningens glasvitrin byggde vi upp elva utställningar under året. På lördagsförmiddagarna ordnades sagotimmar för 3-6-åringar, varannan vecka på svenska och varannan på finska. 285 barn deltog och lyssnade till våra sagotanter Karin, Nicole och Kirsi. Samlingarna har fortsättningsvis katalogiserats och indexerats retroaktivt. Det jobbet tycks aldrig ta slut Under år 2011 deltog sammanlagt 3276 barn och unga i bokprat, informationsundervisning, sagotimmar, biblioteksäventyr eller något annat program som barn- och ungdomsavdelningen ordnade. Vi slog alltså vårt rekord från i fjol med hela 448 deltagare. Det ni! ~ 13 ~

14 nder de senaste åren har skolbibliotekens samlingar flitigt katalogiserats i databasen Porsse. Under U det gångna året stod Lyceiparkens skolas samlingar i tur att katalogiseras. Arbetet fortsätter ännu år 2012, då också låneverksamhet via PallasPro-Extra-bibliotekssystemet inleds. Under hösten ordnades ett gemensamt möte för skolbiblioteken och stadsbiblioteket, där man diskuterade skolbibliotekens situation och andra aktuella ämnen. Kulturskolan är ett samarbetsprojekt mellan Borgå stads kulturtjänster, Borgå stadsbibliotek, Borgå stads morgon- och eftermiddagsverksamhet, Borgånejdens musikinstitut och Borgå museum. Kulturtjänsterna i Borgå stad bär ansvaret för kulturskolan. Biblioteket representeras i projektgruppen av avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelningen, Catharina Latvala. Projektgruppen sammanträdde tre gånger under år Kulturskolans bestående tema är Borgå min stad, vilket betonar den lokala kulturen. Tyngdpunkten under åren ligger på nationalstadsparken i Borgå. ~ 14 ~

15 Digitalisering och katalogisering av samlingarna i Borgå Gymnasiums museibibliotek igitaliseringsprojektet, som inleddes år 2010 med anslag D från undervisnings- och kulturministeriet, fortsatte under år År 2010 digitaliserades främst handskrifter i Nationalbibliotekets digitaliseringscentrum i S:t Michel och år 2011 fortsatte man med tryckta alster. Bland de verk som digitaliserades kan nämnas bl.a. en katekes på indianspråk från slutet av 1600-talet, en finskspråkig almanacka från 1752, förstaupplagan av Carl von Linnés Systema Natura från år 1735, Euklides Elementa från år 1482 (inkunabel) samt Stefan Löfvings dagböcker i original. Hösten 2011 började Pasi Hynninen jobba med katalogiseringen av samlingen i Borgå Gymnasiums museibibliotek. Också detta projekt finansierades med anslag från undervisnings- och kulturministeriet. Projektet fortsätter ännu år 2012, då den lektor som ansvarar för museibiblioteket introduceras i katalogiseringen av materialet. Borgå Gymnasiums bibliotek har varit i Borgå stads ägo och administrerats av Borgå stadsbibliotek sedan år Biblioteket omfattar ca verk och småtryck huvudsakligen från talen. I samlingen ingår bl.a. handskrifter, handmålade kartor, inkunabler (verk tryckta före år 1501) och böcker som tagits som krigsbyte från Centraleuropa. Hållbar utveckling i biblioteket orgå stadsbibliotek deltar i projektet Hållbar utveckling i biblioteket, som koordineras av Helsingfors B stadsbibliotek och finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Projektet inleddes i maj och dess ändamål är att utveckla och förbättra de allmänna bibliotekens ekologiska hållbarhet genom att undersöka vad som i nuläget görs för en hållbar utveckling, skapa gemensamma verksamhetsmodeller och -linjer, presentera utvecklingsplaner samt utveckla former för miljöinformation såväl inom biblioteksbranschen som för olika kundsegment. I biblioteken har man redan nu olika metoder för hållbar utveckling, men en gemensam linje saknas. En inledande kartläggning gjordes med hjälp av ett frågeformulär som delades ut till alla allmänna bibliotek i Finland hösten Till projektgruppen hör förutom Helsingfors och Borgå stadsbibliotek också JJR-biblioteken (Jorois, Juva, Rantasalmi), Kemijärvi stadsbibliotek, Kotka stadsbibliotek, Kuusamo stadsbibliotek, Uleåborg stadsbiblioteklandskapsbibliotek, Rääkkylä kommunbibliotek och Varkaus stadsbibliotek. Projektet fortsätter till slutet av år ~ 15 ~

16 orgå stadsbibliotek verkade som landskapsbibliotek för Östra Nyland under B åren Från början av år 2011 avskaffades landskapet Östra Nyland och dess kommuner anslöts till landskapet Nyland. Samtidigt inledde Borgå stadsbibliotek som landskapsbibliotek för Nyland, då Esbo avsade sig uppdraget. Till landskapet Nyland hör förutom Borgå 26 kommuner och städer. Helsingfors stadsbibliotek har en självständig ställning som centralbibliotek för de allmänna biblioteken, och hör därför inte till landskapsområdets bibliotek. Landskapsbibliotekarie Eija Kareno gick i pension och Katja Jokiniemi tog över uppdraget Från Esbo fick landskapsbiblioteket i Borgå en omfattande samling nyländska tidningar som mikrofilmer. Ur landskapssamlingen i Esbo valdes också en del material om Nyland i bokform för att komplettera samlingen i Borgå. Då Östra Nyland och Nyland fusionerades sammanslogs också landskapens egna Nelli-portaler till en gemensam Nelli-portal för Nyland. Bibliotekarie Tove Selkälä fungerade som projektledare för Nylands Nelli-portal. Nelli är en informationssökningsportal där man kan söka i flera databaser och nätkällor samtidigt. Via Nelli kan man använda både kostnadsfria databaser och de licensbelagda databaser som biblioteken skaffat. Licensbelagda databaser kan man använda via Nelli i biblioteken, i de kostnadsfria kan man söka information också hemma. Nelli kan användas på finska, svenska och engelska. Före sommaren distribuerades två informationsblad utgivna av landskapsbiblioteket, POM-info, och under hösten skickades mindre meddelanden per e- post. Landskapsbiblioteksmötet som ordnades i november hade som tema Ekologi och etik på biblioteket. Under dagen fick man höra om olika gröna projekt i biblioteken, som Cycling for Libraries-evenemanget och projektet Hållbar utveckling i biblioteket, som administreras av Helsingfors stadsbibliotek. Nationalbibliotekets jurist Pekka Heikkinen föredrog om etik i biblioteksbranschen och Sirke Happonen, forskare vid Helsingfors universitet, berättade om mumintrollens förhållande till naturen. Bibliotekets Marthor bjöd deltagarna på ekologisk soppa till lunch. Under slutet av året besökte landskapsbibliotekarien biblioteken i Nyland för att bekanta sig med dem. Landskapsbiblioteket skickade totalt 1204 fjärrlån till andra bibliotek. Då man tar med omlånen i beräkningarna stiger de avsända fjärrlånens antal till sammanlagt De avsända fjärrlånens antal steg med 24 %. Till det egna bibliotekets kunder beställdes 911 fjärrlån från andra bibliotek, varav 12 från utlandet. 16 av alla inbegärda fjärrlån var artiklar. Ökningen i beställda fjärrlån var 20 % jämfört med föregående år. Till Klövskog och Hyvinge skickades cirkulerande samlingar av svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur, sammanlagt 106 exemplar. Till Porsse-samarbetsbiblioteketen i Askola, Borgnäs och Sibbo skickades 6844 lån. Lånen mellan Porsse-biblioteken ökade med ca 14 % jämfört med föregående år. Från Flerspråkiga biblioteket beställdes två cirkulerande samlingar på thai och en av vardera på persiska och sorani. Till Gammelbacka beställdes cirkulerande samlingar på vietnamesiska, thai, kinesiska och arabiska. ~ 16 ~

17 tlåningen i Vårberga bibliotek steg med U 2,5 % jämfört med föregående år. Kunderna använde också flitigt bibliotekets kunddatorer, där de bl.a. kunde sköta sina bankärenden efter att bankservicen på området upphört. Gruppbesök, skolsamarbete och annan verksamhet I biblioteket ordnades tio gruppbesök. Sammanlagt deltog 144 personer i dessa besök. I Kevätkummun koulu har projektet Luku-diplomi (Läs-diplom) förverkligats så att biblioteket har valt ut omfattande boksamlingar för användning i skolan. LukuShow-evenemang arrangerades i Kevätkummun koulu och i Hinthaaran koulu för sammanlagt 348 elever. Under den nationella diabetesdagen testade 35 kunder sitt blodsocker i biblioteket. Samarbete är styrka Under hösten fick närbiblioteket en liten extra service, då Kahvipiste Raimo Kaipanen installerade en kaffeautomat i bibliotekets tidningsläsesal. Närbibliotekets basverksamhet kompletterades under året med ett intensifierat samarbete med flera olika aktörer. Biblioteket samarbetade bl.a. med Kevätkummun koulu, daghemmen, ungdomstjänsterna, sjukhuset, församlingen, affärerna i Vårberga servicecentrum samt med KeVå Vårberga samarbetsnätverk. Dessutom är biblioteket med i Skaftkärr-projektet och bibliotekschef Hannele Heiskanen deltar i sparringgruppen för Skaftkärr. Invånar- och energikvällarna samlade många deltagare och närbiblioteket var också ett populärt förhandsröstningsställe. Bibliotekschefen deltog i styrelsen för Oy Kevätkummun palvelukeskus Ab. ~ 17 ~

18 Utställningar Im Memoriam Bo Carpelan / Vårberga bibliotek och Päivi Toivanen Luonto talvella / Vårberga bibliotek och Päivi Toivanen Kalevala / Kevätkummun koulu Fräscht till vårhemmet / Vårberga bibliotek och Päivi Toivanen Bokbussen i Finland 50 år / Ninnu Holme Fotografier och skulpturer / Jukka Palmgren Bokskatter från Borgå Gymnasium / Stefan Hagman och Vårberga bibliotek Venedig / Syskonen Husberg Marimekkos jul ~ 18 ~

19 ängden besökare i närbiblioteket i Gammelbacka ökade med 2,4 % i jämförelse M med året innan. Utlåningen däremot sjönk med 5,2 % jämfört med föregående år. I början av året kunde man se utställningen Gammelbacka skeden i en herrgårds historia. Eleverna i Peipon koulu bekantade sig med utställningen och såg den av Sari Glad dramatiserade föreställningen om Gammelbacka gårds historia. Det livliga samarbetet med Peipon koulu, Hamarin koulu och Pääskytien koulu fortsatte. Skolklasserna lärde sig använda biblioteket och lånade böcker 68 gånger under årets lopp. Från Helsingfors Flerspråkiga Bibliotek lånades cirkulerande samlingar på vietnamesiska, thai, kinesiska och arabiska. Det var ofta hemspråkslärarna som stod för låneförfrågningarna. Under den svamprika hösten ordnades svampinfo i biblioteket. Hushållsläraren och svampexperten Anneli Tuomala identifierade kundernas svampar och gav goda råd om hur de kunde användas. För daghemsgrupper ordnades en sagostund med cirkustema. Publiken bestod av en grupp barn från Kartanoniityn päiväkoti samt Nuuskamuikkuset och Vilijonkat från Gammelbackan päiväkoti. Gammelbacka bibliotek firade 35-årsdag På programmet stod kaffeservering för kunderna och frågesport om musiken på 70-talet. Karnevalen i Gammelbacka ordnades i år Dagen till ära hade biblioteket öppet längre än normalt, kl Biblioteket presenterade de elektroniska tidningstjänsterna epress och PressDisplay. Biblioteket tog samtidigt i bruk den återvinningshylla som Veera Arstio och Johanna Kekäläinen från Artex-verkstaden piffat upp. Bibliotekskunder kan lämna böcker, musikinspelningar och filmer i hyllan och ta med sig en bok, skiva eller film därifrån. På hösten ordnades en teckningstävling för barn med temat Framtidens bibliotek. De konstverk som elever gjort av avskrivna böcker för huvudbibliotekets utställning Framtidens bibliotek - ser det ut så här? ställdes ut också i Gammelbacka bibliotek. ~ 19 ~

20 å grund av stadens inbesparingar P upphörde Kerko biblioteks verksamhet i postens tidigare utrymmen i slutet av år Biblioteket flyttade till Kerkkoon koulus utrymmen i början av år Kerko byaförening och bokcirkel skötte flyttningen av hyllor och böcker på talko. Bibliotekspersonalen hjälpte till med att packa och ge goda råd. Biblioteket invigdes Kerko bibliotek är öppet för skolelever två timmar på tisdagar och torsdagar och för övriga kunder på måndagar kl Skolans lärare sköter biblioteket under skoltid, medan biblioteksfunktionär Katri Vuori sköter kvällsskiftet. Biblioteket var kvällstid öppet sammanlagt 152 timmar. Kerko bibliotek fick i mars 2011 Kopiostos skolbibliotekspris på För prissumman anskaffades en videoprojektor och filmduk till biblioteket eftersom biblioteksutrymmet också används för skolans gemensamma samlingar, t.ex. morgonsamlingar. Prissumman räckte också till gardiner och borddukar som ska öka trivseln i biblioteket samt till anslagstavlor där man ska kunna hänga upp elevernas arbeten. Dessutom skaffades nytt material till biblioteket. Till biblioteket beställdes tidningar enligt elevkårens önskemål och till varje klass skaffades klassuppsättningar på 20 exemplar av samma titel. Andra skolor har också möjlighet att låna dessa klassuppsättningar. Ur skolans synvinkel var bibliotekets flyttning till skolans utrymmen en utomordentlig förbättring. Elevernas biblioteksrutt är tryggare än tidigare och biblioteket kan användas oftare. Invånarna i såväl Kerko som grannbyarna är glada över att biblioteksservicen stannade nära dem. Biblioteket används nu också som byns gemensamma samlingsplats. ~ 20 ~

21 orgå landskommun fick sin första bokbuss år 1967 och den nuvarande bussen, som är den fjärde i ordningen, har varit i bruk B sedan Bokbussen körde under skolåret två turer med två chaufförer. Under dagtid riktades servicen främst till skolor och daghem. Sommartid kördes endast kvällsturen. Förutom sedvanliga bibliotekstjänster erbjöd personalen hjälp med bl.a. strumpstickning. I synnerhet för glesbygdens ålderstigna befolkning erbjuder bokbussen en viktig social knutpunkt och en plats där man kan be om råd i de mest varierande frågor. Bokbussen deltog i augusti i de internationella bokbussdagarna i Åbo och representerade där Borgå bland mobila bibliotek från över 30 olika länder. Bokbussen fungerade som förhandsröstningsställe och kunde under den tiden inte utföra sina normala bokbussuppgifter. År 2011 hade bokbussen 188 kördagar, 1005 öppettimmar och 686 körtimmar. Bokbussen hade 123 hållplatser, varav 30 på morgonturen och 93 på kvällsturen. Utlåningen i bokbussen var på samma nivå som året innan. Hemservice Huvudbibliotekets hemservice hade som kunder ca tjugo äldre eller rörelsehämmade Borgåbor som inte kunde besöka biblioteket personligen. Hemservicens kunder är ivriga läsare, för många av dem är läshobbyn en av de få hobbyer de ännu har krafter för. Till hemservicens kunder levererades under årets lopp nästan 1800 böcker, tidningar och ljudböcker. Besöken hos kunderna uppgick till 98. Förutom till kunder som bor hemma fördes bokkassar även till ålderdomshem, servicebostäder och dagrum i pensionärers gemensamma klubbutrymmen ca 20 gånger under året. ~ 21 ~

22 r 2011 gjordes vid Borgå stadsbibliotek - Östra Nylands landskapsbibliotek Å 42 årsverken av ordinarie personal och 2,5 årsverken av visstidsanställd personal. Av den ordinarie personalen var tre personer deltidspensionerade och två personer jobbade deltid. Av bibliotekets arbetstagare pensionerades biblioteksfunktionär Sinikka Seppänen, som arbetat över fyrtio år i stadsbibliotekets tjänst, samt landskapsbibliotekarie Eija Kareno. I såväl Vårberga som Gammelbacka bibliotek arbetade under årets lopp tre praktikanter. I huvudbiblioteket arbetade under året flera civiltjänstgörare i följd. Huvudbiblioteket fungerade som PRAO-plats för fem högstadieelever, en elev per skola. I Vårberga bibliotek fanns dessutom tre och i Gammelbacka bibliotek en PRAO-elev. Biblioteket tog också emot sex 1-2 dagars PRAO- elever samt några dagsverkselever. PRAO-eleverna bekantade sig med bibliotekets olika avdelningar och verksamheter i enlighet med en på förhand uppgjord plan. På huvudbiblioteket ansvarar barn- och ungdomsavdelningen för handledningen av PRAO-eleverna tillsammans med hela den övriga personalen. Bibliotekets personal deltog i 36 olika utbildningstillfällen och 13 arbetsmöten under året. Sammanlagt 80 dagsverken användes till kurser och möten. Möjligheterna att delta i kurser sjönk betydligt i jämförelse med tidigare år, eftersom anslagen för utbildning helt ströks från budgeten för år Borgå stadsbibliotek fortsatte sitt samarbete med Borgå handelsläroverks Företagsservice inom ramen för läroavtalsutbildningen för svenskspråkiga biblioteksfunktionärer. I biblioteket arbetade två läroavtalsstuderande, som utexaminerades på sommaren. Catharina Latvala deltog i utvärderingen av examenstillfällen för läroavtalsstuderande i bibliotek runtom i landet. Helena Backman-Karvonen och Catharina Latvala höll i februari en kursdag om indexering av skönlitteratur för biblioteksfunktionärsstuderande vid Företagsservice. Hela personalens gemensamma utbildningsdag gick detta år av stapeln i Kotka, med besök på Maritimcentret Vellamo och dess informationscenter samt Kotka stadsbibliotek. På återvägen besöktes Strömfors bruk. ~ 22 ~

23 Chef för bibliotekstjänster Terttu Lehtola Landskapsbibliotekarie Eija Kareno Kanslist Maria Suomela Avdelningschefer Katja Jokiniemi Päivi Kuutti Catharina Latvala Specialbibliotekarie Markku Untinen Bibliotekarier Melina Aremaa Helena Backman-Karvonen Heidi Häivälä Katri Koivulaakso Tiina Rajala Tove Selkälä Marika Sykkö Specialbiblioteksfunktionär Arto Tella Biblioteksfunktionärer Monika Felixsson Ninnu Holme Pasi Hynninen Åsa Ilander Eeva Jemivaara Eija Johansson Irja Kekäläinen Nina Kihlman Jouni Malmborg Helena Nyholm Sinikka Seppänen Kati Sillgren Ann Westerling Annette Wackström-Paananen Virpi Vilkki Biblioteksbiträden Helena Eloranta Marina Johansson Merja Koskenlaita Ritva Vainio Vaktmästare Thomas Blom Roger Johansson Bokbusschaufförer Bengt Ekholm Ulf Johansson Sommararbetare Alisa Alanne Tommi Silvennoinen Skolgångsbiträden Kerstin Bomberg Hellevi von Schrowe Evita Viiri Vikarier Asko Autio Jan Nyström Katri Vuori Civiltjänstgörare Emil Fridolfsson Maximilian Koch Otso Repo Söndagsövervakare i tidningsläsesalen Anniina Kero Gammelbacka bibliotek Bibliotekschef Tuula Pajala ~ 23 ~ Biblioteksfunktionärer Kari Hovi Katja Mäkelä Praktikanter Tiina Moisanen Joel Puurtinen Katri Vuori Sommararbetare Laura Kekäläinen Vårberga bibliotek Bibliotekschef Hannele Heiskanen Biblioteksfunktionärer Henrik Lenck Sari Oinas Päivi Toivanen Sommararbetare Rasmus Mård Harjoittelijat Joni Anttio Lena Pelkonen Praktikanter Brita Berg-Aaltonen Kerko bibliotek Biblioteksfunktionär Katri Vuori Borgå gymnasiums bibliotek Lektor Stefan Hagman (avtal om skötsel av Borgå Gymnasiums bibliotek)

24 Bibliotekets ekonomi Bruttoutgifter Intäkter Nettoutgifter Materialutgifternas andel av nettoutgifterna Besökare Bibliotekets alla verksamhetsställen hade totalt besökare. Besökarantalet minskade med 3,3 % jämfört med föregående år. Nätbesöken ökade med ca 20 %. Alla verksamhetsställen hade totalt öppettimmar. Man var tvungen att förkorta huvudbibliotekets öppettider pga. stadens inbesparingsåtgärder. Också Kerko biblioteks öppettider förkortades till en kväll i veckan. Hela januari månad var Kerko bibliotek stängt pga. flyttningen. Antalet öppettimmar minskade med nästan 10 % jämfört med föregående år. Besökare Huvudbiblioteket Gammelbacka bibliotek Vårberga bibliotek Bokbussen Kerko bibliotek 13 % 12 % 68 % 0 % 7 % ~ 24 ~

25 Regionreserveringar I Porsse-samarbetsbiblioteken i Askola, Borgnäs, Sibbo och Borgå gjordes sammanlagt regionreserveringar år Ökningen jämfört med föregående år var 17 %. Tack vare regionreserveringssystemet kan kunderna själva reservera material från samarbetsbiblioteken via nätet. Material transporteras mellan samarbetsbiblioteken två gånger i veckan. Utlåning Det totala antalet lån uppgick till Antalet minskade med 2,6 % jämfört med föregående år. Antalet låntagare var totalt personer. Detta är 3,6 % mindre än föregående år. Under året registrerades 1626 nya kunder. Utlåning enligt verksamhetsställe Huvudbiblioteket Gammelbacka bibliotek Vårberga bibliotek Bokbussen Kerko bibliotek 11 % 8 % 71 % 9 % 1 % ~ 25 ~

26 Utlåning enligt materialtyp skönlitteratur facklitteratur video + dvd musikinspelningar tidningar övriga 21 % 11 % 7 % 47 % 5 % 9 % Bokutlåning skönlitteratur för vuxna skönlitteratur för barn och unga facklitteratur för vuxna facklitteratur för barn och unga 26 % 26 % 5 % 43 % (totalt ) ~ 26 ~

27 Utlåning enligt språk finska svenska engelska övriga 23 % 10 % 64 % 3 % Bestånd Beståndet omfattade totalt volymer i slutet av året. Utöver det inkluderade beståndet tidskriftsnummer. Bestånd enligt materialtyp skönlitteratur facklitteratur video + dvd musikinspelningar övriga 38 % 3 % 7 % 48 % 4 % ~ 27 ~

28 Anskaffning och avskrivning Totalt anskaffades volymer. Ur samlingen avskrevs totalt volymer. Anskaffning enligt materialtyp skönlitteratur för vuxna skönlitteratur för barn och unga musikinspelningar (cd) övriga facklitteratur för vuxna facklitteratur för barn och unga dvd 19 % 31 % 5 % 9 % 27 % 5 % 4 % ~ 28 ~

29 otalt prenumererade biblioteket på 62 dagstidningar och 584 tidskrifter. Pga. stadens T sparåtgärder var man tvungen att stryka 14 dagstidningsårgångar och så mycket som 74 tidskriftsårgångar. Kunderna hade också möjlighet att använda de elektroniska tidningstjänsterna PressDisplay och epress. Via PressDisplay kan man läsa cirka dagstidningar från 93 länder på 49 olika språk. epress i sin tur ger tillgång till ca 80 inhemska lokal- och landskapstidningar i elektronisk form. Via epress lästes under årets lopp sammanlagt 2348 tidningar. Tjänsten användes av totalt 358 kunder. De mest lästa tidningarna var utöver lokaltidningarna Uusimaa och Borgåbladet Jämsän Seutu, Keski-Uusimaa, Pohjankyrö, Kyrönmaa, Etelä-Suomen Sanomat, Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Åbo Underrättelser. PressDisplay användes 2907 gånger under årets lopp. De populäraste tidningarna var de inhemska Iltalehti, Kauppalehti, Aamulehti och Lapin Kansa samt den svenska Dagens Nyheter. ~ 29 ~