Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga?

Transkript

1 Bibliotek och den digitala klyftan - en överlevnadsfråga?

2 Fjärde basfärdigheten I framtida samhället och delvis redan nu är digitala färdigheter den fjärde basfärdigheten utöver att läsa, skriva och räkna.

3 Nyckelkompetens Digital kompetens är en nyckelkompetens i det livslånga lärandet. Europaparlamentets och EU:s råd om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 18 dec 2006

4 Delaktighet i informationssamhället EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna till kraftfulla åtgärder för att minska den digitala klyftan i samhället. Målet med EU:s i2010-program är att skapa ett informationssamhälle för alla fram till I Riga 2006 kom medlemsstaterna överens om konkreta mål för att minska den digitala klyftan Gapet mellan dem som använder internet minst och vardagsanvändaren ska minska med hälften fram till 2010

5 Digitala klyftan i Sverige Idag beräknar man att ungefär en tredjedel av svenskarna är utanför Internetvärlden. Det innebär att internet inte är en del av två miljoner vuxna svenskars vardagsliv.

6 Grupper som står utanför Äldre Arbetslösa Låginkomsttagare Lågutbildade Invandrare Funktionshindrade = Svaga grupper i samhället, som biblioteken alltid har värnat om i sin verksamhet.

7 Internet en klassfråga Internetanvändning har blivit en tydlig klassfråga, hela 40 procent av låginkomsttagarna har inte tillgång till internet i vardagen.

8 Stora digitala klyftor i Östergötland Det är stor skillnad i hur människors tillgång till internet ser ut. Många som bor i de mindre östgötakommunerna använder inte internet överhuvudtaget. Det framgår av en utredning om biblioteksvanor i Östergötland.

9 Stora digitala klyftor i Östergötland Drygt 60 procent av dem som inte besöker bibliotek uppger att de är ovana internetanvändare eller inte använder internet alls. Biblioteksbesökarna är mer vana internetanvändarna, men 45 procent uppger att de är ovana eller inte använder internet alls.

10 SIKA-rapport nov 2007 Tillgången till datorer och Internet på offentliga platser bidrar till att minska digitala klyftor, särskilt om de kompletteras med kunnig personal som kan lära ut hur man använder tekniken.

11 Frågeställningar Alla har rätt till information, men har alla samma möjligheter att nå informationen? Vad innebär att databaserad information görs tillgänglig räcker det att erbjuda datorer med internetanslutning?

12 Vuxenundervisning vid Helsingsfors stadsbibliotek

13 Därför undervisar vi vuxna Bibliotekets vuxenundervisning hör till: informationstjänsten vår samhällsuppgift handledning i biblioteksanvändning uppsökande verksamheten: att nå nya kunder

14 Därför undervisar vi vuxna Bibliotekets kurser främjar: demokrati och jämlikhet mellan olika grupper i samhället bibliotekets synlighet och image livskontroll och livslångt lärande invånarnas bl.a. invandrares samhällsengagemang mångkulturalitet stärkandet av medborgarkunskaper förebyggandet av utslagning rekreation

15 Bibliotekets roll i utbildningsnätverket Inofficiell utbildning Icke-formell undervisning Avgiftsfritt Frivilligt Deltagarna är motiverade Deltagarnas trivsel är viktig

16 Vuxenundervisningens målsättning Undervisninegns mål Minska rädsla och osäkerhet Ge mod och inspiration till självständigt användande av datorer och internet och/eller tilläggsstudier

17 Kursutbud Undervisning i informationskompetens & biblioteksanvändning t.ex. Låna en bibliotekarie -tjänsten, undervisning i biblioteksanvändning för invandrare Grunderna i dator- och internetanvändning t.ex. internet för nybörjare, e-post, e-service Gruppundervisning, enskild undervisning med tidsbeställning Temaundervisning t.ex. släktforskning, databaser, web 2.0 tillämpningar, nerladdning av digibilder

18 Administration Gemensam kursplanering och materialproduktion Personalutbildning Träffar för kursdragare Pedagogisk informatiker bl.a. koordinerar och fungerar som mentor

19 Träffpunkten i Helsingfors Boka tid med laptopdoktorn Hjälp med teknik och programvaror Låna utrustning för redigering av ljud och bild och publicering Gratisservice

20 Internetbussen Netti-Nysse Tammerfors stadsbiblioteks internetbuss Gratis kurser för nybörjare på nätet Började rulla 2001 Permanent verksamhet sedan 2004

21 Östgötar på studiebesök

22 Some Numbers Years About Basic Instruction Visits All Together Visits 65-70% Women Age Dististribution: % % % % Over 75 9 %

23 Net squares på biblioteket Kunskapstorg med 20-tal datorer Personal som kan hjälpa till Öppet hela dagarna Kursverksamhet

24 Tuula Haavisto, Tammerfors För biblioteket är det idag lika viktigt att lära ut grundläggande internetfärdigheter och höja IT-kompetensen som det är att arbeta med läsfrämjande åtgärder. Självklart ska denna service vara gratis.

25 Internetundervisning på Alingsås bibliotek Grundkurs Inga förkunskaper krävs Fyra steg 10 timmar totalt Små grupper Gratis

26 Internetundervisning på Alingsås bibliotek Metod Avdramatisera Förenkla Länka samman Repetera Entusiasmera

27 Exempel på innehåll 1. Internet från grunden 2. Att söka praktiskt 3. E-posthantering 4. Frågor och svar om Internetanvändning

28 Tre av fyra är kvinnor Deltagarnas ålder 71% är 60 år eller äldre 6% är 49 år eller yngre Könsfördelning 77% är kvinnor 23% är män

29 Deltagarnas förkunskaper 67% anser att deras kunskaper om datorer är otillräckliga 94% anser att deras kunskaper om Internet är otillräckliga

30 Jan Andrée, Alingsås: Ofta faller planeringen av datakurser på att det är för svårt att använda vanliga böcker och därför erbjuder jag alla som vill att använda mitt anpassade material - precis som det är eller som underlag för egna varianter. Det viktigaste är att biblioteken kommer igång och börjar jobba! Här finns Jans undervisningsmaterial: aspx

31 Norden I våra nordiska grannländer folkbiblioteken mobiliserats för att genom sin verksamhet hjälpa människor med grunderna i internet och hjälp att hitta till offentliga tjänster på nätet.

32 Finland I Finland deltog över 400 bibliotek och medborgarkontor 2005 i en nationell kampanj Finland i nätverken som syftade till att öka människors mod, kunskaper och förutsättningar att använda sig av internet i vardagen. Det gav folkbibliotekens image en lyft, och har resulterat i att de finska folkbiblioteken idag på ett mer självklart sätt jobbar med att introducera internet för vuxna.

33 Danmark I Danmark har statliga IT - och telestyrelsen nyligen tecknat ett speciellt avtal med danska Biblioteksstyrelsen om att biblioteken ska hjälpa och undervisa medborgarna i hur de får tillgång till offentlig information och lära dem utnyttja digitala självbetjäningsmöjligheter. För detta får folkbiblioteken ersättning från staten.

34 Norge I Norge är biblioteken på offensiven och vill ha uppdraget som regeringen gett kommunerna, nämligen att ge medborgarna tillgång till, och kunskap om, offentlig information på nätet.

35 Sverige? Var står biblioteken i Sverige? Vilken roll vill och kan biblioteken spela i Sverige? Vilken är vår roll på länsbiblioteket? Hur kan vi bidraga till att biblioteken blir en resurs för att motverka digitala klyftor i samhället?

36 Just nu: Utredning om servicekontor Den 14 november 2008 överlämnade utredaren Lars Högdahl (Fi 2007:06) sitt delbetänkande SOU 2008:97 Styr an - för bättre service till medborgarna till rare Dan Ericsson i Finansdepartementet. Utredarens t ta fram lösningar för att göra offentlig service bättre tillgänglig för för medborgarna. I betänkandet föreslås att statliga och kommunala tliga och kommunala förvaltningsmyndigheter ska samverka kring ka kring utbudet av samhällsservice. Kommunala och statliga atliga myndigheters servicekontor samlokaliseras och samverkan rsträvas så att man kan ha längre öppettider. Som komplement till ment till bemannade servicekontor ska det finnas servicepunkter, till exempel i bibliotek och lanthandel. Där ska finnas kunddatorer för ersonlig kontakt på distans med myndigheter. Länsstyrelsen åläggs äggs ansvar för att samordna kommunernas och statens ceutveckling och ge regeringen underlag för styrning av erviceutvecklingen.