Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 22 ONSDAG 10 FEBRUARI 2010 ARVIKA NYHETER Kungörelser, Meddelanden Affärs- och bostadsmarknaden Auktioner Yrkes- och hantverkshjälp Uthyres AUKTION HÖGVALTA TORSDAG KL Visning från Dbo fr Göteborg. 10% slagavg. Stilstolar, munkstolar, gungstolar, stolbänk, pelarbord, spelbord, bukbyråar, chiffonje, kommod, vitrinskåp, stilgrupper, matsalsgrupper, kökssoffor, kaffeserviser, matserviser, figuriner, tenn, koppar, mässing, väggklockor bla pendyler, herrgårdsur, golvur, dukar, mattor, tavlor, mycket verktyg bla värmefläkt, slagborr, borrmaskiner, fräs, lödtänger, avdragare, märkyxa och mkt mer. SALOMON & FALK AUKTIONER. Telesvar: Mottagning gods måndagar mellan Gods köpes eller hämtas , Bilder på Miljöpartiet har öppet möte på Sagoblomman, Kyrkogatan, Arvika, månd. 15/2 kl Medlemmar o intresserade är välkomna! Översvämningsskydd för Arvika stad - inbjudan till samråd 23 februari Arvika kommun arbetar just nu med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för uppförandet av ett permanent översvämningsskydd för Arvika stad. Då Länsstyrelsen bedömt att projektet kommer att innebära betydande miljöpåverkan inbjuder kommunen nu till: Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken avseende Översvämningsskydd för Arvika stad. För att skydda Arvika stad mot framtida översvämningar avser kommunen att ansöka om tillstånd att anlägga ett översvämningsskydd i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Skyddet i form av en påbyggnadsbar huvuddamm avses att utföras i betong (med beklädnad) och förses med två stycken öppningar à 8 meter för att möjliggöra båttrafik i två riktningar. Öppningarna kan stängas i händelse av översvämning. Översvämningsskyddet kompletteras med två stycken spärrdammar i låglänt terräng öster respektive väster om sundet. Spärrdammarna planeras att utformas som ca 2-3 meter höga jordvallar i befintlig vägsträckning med en längdsträckning på meter. När entreprenaden påbörjas bedöms byggtiden uppgå till 18 månader. Under byggtiden kommer antalet transporter till både Östra och Västra Sund att öka. Samrådet kommer att behandla projektets lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer bl a att beskriva de utredda alternativen samt konsekvenserna av den miljöpåverkan som det planerade projektet väntas innebära samt utgöra en del av det underlag som kommer att ingå i den tillståndsansökan som kommunen kommer att lämna in till Miljödomstolen för upprättandet av översvämningsskyddet. Under samrådet kommer allmänhet, myndigheter, organisationer samt övriga berörda beredas möjlighet att lämna synpunkter på projektet samt dess MKB. Samrådet kommer att hållas tisdagen den 23 februari 2010 kl på Arvika Näringslivscentrum, Hörsalen, ingång via Hälsokompaniet. Information om projektet finns att ladda ner från Arvika kommuns webbplats eller tillhandahålls av Teknisk försörjning. Ytterligare upplysningar om projektet och det utökade samrådet lämnas av Elin Alsterhag, Arvika kommun, tfn , e-post elin.alsterhag@arvika.se. Synpunkter kan lämnas vid mötet eller skriftligen, senast den 2 mars 2010 till Elin Alsterhag, 20. Teknisk försörjning, Arvika eller via e-post elin.alsterhag@arvika. se. Sammanträden Varumarknaden Säljes Nu åter i lager! BRASVED- SÄCKAR 40 l fr. 59:- Kolla in våra kampanjer på hemsidan ÖPPETTIDER: e Lör Ottebolsgård, Arvika Tel Lediga platser Arbetsmarknaden Teknisk försörjning

11 Minnesanteckningar Utökat samråd Översvämningsskydd för Arvika stad kl Arvika Näringslivscentrum, Hörsalen Dagordning Översvämningsarbete i Arvika Vad har hänt sedan år 2000? Information om projektet Teknikutredning Miljökonsekvensbeskrivningsprocessen Tidplan och tillgänglig information Paus med kaffe Synpunkter och frågor Avslutning Presentationer Anders Norrby (AN), chef för Teknisk försörjning på Arvika kommun, öppnade samrådsmötet och hälsade alla välkomna. AN beskrev Högsta Domstolens dom (2009). Arvika kommun redovisade inte alternativ utformning och alternativa lägen i Sundet i miljökonsekvensbeskrivningen (2005) utan först i domstolsförhandlingen. Högsta Domstolen ansåg att insyn och inflytande förloras om komplettering sker på ett sent stadium och upphävde därför Miljödomstolens och Miljööverdomstolens domar. Efter Högsta Domstolens beslut har kommunstyrelsen i Arvika beslutat att en ny miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas för ett permanent översvämningsskydd för Arvika stad, och att en ny ansökan ska lämnas in till Miljödomstolen. Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr:

12 2 (7) AN berättade att samrådsmöten hållits med särskilt berörda och Länsstyrelsen i januari. Sedan dess har Länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därför hålls utökat samråd med allmänheten, berörda kommuner, myndigheter och organisationer. Vidare förklarade AN syftet med samrådet och redogjorde översiktligt för Arvika kommuns översvämningsarbete sedan år Huvudalternativet beskrevs, bestående av en permanent påbyggbar huvuddamm i Sundet med spärrdamm på Västra respektive Östra Sund. Tre olika alternativ för huvuddammens lokalisering i Sundet presenterades; där Sundet är som smalast, ett nordligare läge samt vid Blåsut. Åke Nilsson (ÅN) från WSP i Stockholm presenterade för- och nackdelar med utredda alternativ samt konstaterade att utredningen visar att kommunens huvudalternativ är det mest fördelaktiga med avseende på teknik, säkerhet och ekonomi. WSP ser möjligheter att sänka den permanenta konstruktionen till +47,5 samt att göra pelarna demonterbara. Lena Lundkvist från Vectura i Karlstad presenterade sedan miljökonsekvensbeskrivningsprocessen. Hon beskrev de miljöaspekter som kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen (naturmiljö, kulturmiljö, vattenmiljö, landskapsbild, rekreation och friluftsliv, förorenad mark, klimatförändring, buller, barriäreffekter samt konsekvenser under byggtiden) och välkomnade synpunkter. Slutligen presenterade AN en översiktlig tidplan för projektet och berättade var deltagarna kan få ytterligare information. Presentationen som visades under samrådsmötet återfinns i bilaga 2 och informationsbladet som delades ut presenteras i bilaga 3. Synpunkter och frågor Nedan återges de synpunkter, frågor och svar som framfördes vid samrådsmötet. Inläggen återges inte exakt utan har sammanfattats och vid publicering på Arvika kommuns webbplats har namn inte angivits. Höjder anges i RH 00. Måste skyddet vara högre än kajkanten i hamnen? AN: Överkanten av kajkanten vid Kattviken är +46,5 och det är den nivån som ska hållas i Kyrkviken. Om den permanenta delen av skyddet är +47,5 finns tillräcklig marginal för att mobilisera skyddet på ett sätt som är säkert ur arbetsmiljösynpunkt. Finns det något tekniskt skäl till varför inte den permanenta konstruktionen kan sänkas till +46,5? AN: Om den permanenta delen av skyddet är +47,5 så blir påbyggnaden 2,5 m för att skyddsnivån +50,0 ska uppnås. Vid en så hög påbyggnad måste fordon användas och vår bedömning är att en meters marginal krävs för att säkerheten ska vara rimlig för fordon och personal. Det finns prognoser för stigande vattennivåer.

13 3 (7) Görs förhöjningen i ett enda steg? AN: Förhöjningen görs i flera steg. Kommunens omsorg om dem som ska höja skyddet vid några enstaka tillfällen är alltså större än omsorgen om de närboende. AN: För dem som ska höja skyddet handlar det om säkerhet och för de närboende handlar det om landskapsbildspåverkan. Kommunen kommer att utreda landskapsbildspåverkan, värdera de olika intressena och redovisa detta i miljökonsekvensbeskrivningen. Med ny teknik borde skyddet kunna höjas även om den permanenta konstruktionen redan ligger under vattenytan. Jag ser en stor ovilja hos kommunen att utreda frågan på allvar. Tidigare sa ni att det var dyrare. ÅN: Den tillfälliga påbyggnaden kommer att likna det skydd som används för våguppspolning vid kraftstationer; plank staplas mellan vertikala stålbalkar. Kan ett temporärt skydd sättas upp för att mobilisering av huvuddammen ska kunna ske på ett säkert sätt även med lägre permanent krönnivå? Har ni tittat på detta? AN: Vi tar till oss era synpunkter. Öppningarna för sjöfart går att stänga fastän de ligger i vattnet. Man borde kunna göra på samma sätt med den tillfälliga förhöjningen. Man måste höja skyddet till fullhöjd på en gång. När vattnet har stigit kommer man inte ut med fordon. Varför går det inte att gräva ur nere i Säffle? AN: De mätningar och analyser vi gjort för att utreda möjligheten till ökad avbördning visar entydigt att det krävs orealistiskt stora ingrepp för att påverka vattenståndet i Glafsfjorden tillräckligt mycket. Jag kan inte tro att ökad avbördning i Byälven är utredd ordentligt. Sunt bondförnuft säger att all vass på vägen till Säffle måste stoppa upp flödet. AN: Vi är övertygade om att effekter av röjning och muddring är ordenligt utredda. Anledningen till att det är svårt att öka avbördningen är att vattendraget lutar väldigt lite mellan Arvika och Säffle, endast 0,5 m på hela sträckan. Både Miljödomstolen och Miljööverdomstolen har granskat våra beräkningar och bedömt dem som riktiga.

14 4 (7) Släpp på vattnet ordentligt ner till Vänern och sänk Vänerns nivå. Enligt samtal med en chef på Vattenfall är det ekonomiska intressen som styr regleringen. AN: Vänerns nivå påverkade inte vattenståndet i Arvika under översvämningen år Om ett stadsnära skydd byggs, så kan även Kyrkviken användas som magasin för vattnet. Vattennivån borde då bli lägre och belastningen på pumparna borde bli mindre. Kan man inte göra rum för vattnet? Måste man pumpa ut hela tillrinningen? AN: Man måste pumpa ut vattnet till Kyrkviken annars blir staden översvämmad från skyddets insida. Jag är förvånad att kommunen koncentrerar sig totalt på en damm i Sundet. Det utredda alternativet med ett stadsnära översvämningsskydd är bara spel för galleriet. Ingenting har nämnts om andra alternativ, t.ex. ökad avbördning i Byälven, som togs upp i den förra miljökonsekvensbeskrivningen. AN: Den nya miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla redovisning av det alternativet, liksom andra analyserade alternativ. I förra miljökonsekvensbeskrivningen står det att ökad avbördning har minimal påverkan på vattennivån i Glafsfjorden. I Arvika Nyheter citerades Rolf Gustafsson, dåvarande teknisk chef på Arvika kommun, då han berättade att utförda åtgärder i Byälven innebär avsevärd påverkan på vattennivån i Glafsfjorden. Hur kan effekten av en och samma åtgärd bedömas helt olika? AN: Kan inte svara på vad som avsågs i artikeln. Effekter av åtgärder för att öka avbördningen är identifierade och beräknade. Om åtgärderna hade gjorts före år 2000 hade den maximala vattennivån blivit några decimeter lägre än den blev utan åtgärderna. På samrådet med särskilt berörda berättade kommunen om samarbetet med Säffle kommun för att ta över slussen. Har någonting nytt hänt i projektet sedan dess? AN: Ja, ett möte har hållits med Sjöfartsverket, Vattenfall samt Säffle och Arvika kommuner och vi har kommit närmare ett avtal. Hur påverkas fisket i Kyrkviken av projektet? På senare tid har sik, gös och asp kommit tillbaka till Kyrkviken. AN: Öppningarna i dammen går ner till normalt bottendjup och ska inte hindra fisken. Vattenomsättningen har bedömts vara tillräcklig.

15 5 (7) I miljökonsekvensbeskrivningen handlar nollalternativet om vad som händer om dammen inte byggs. Men en mer relevant fråga är vad som händer om ni inte röjer i Byälven. AN: Parallellt med detta projekt pågår röjning av Byälven. Det blir problem om inte dammluckorna i Säffle öppnas i tid. Är de öppna nu? AN: Luckorna är inte öppna i dagsläget, men vi ska vara med och parera snösmältningen. Är det klart hur dammen kommer att utformas? ÅN: Inte i detalj. AN: Kommunen håller på att ta fram fotomontage av dammen som visar ett normalt vattenstånd. När montagen är färdiga presenteras de på kommunens webbplats. Om ni gör en damm, gör en snygg! Om vattennivån hinner höjas mer än +46,5 innan dammen stängs, kommer man då behöva pumpa ut mer än tillflödet för att få ner nivån? AN: Det kan bli svårt. Pumparna är dimensionerade för ett årsflöde. Hur stort var tillflödet till Kyrkviken år 2000? AN: Jag kommer inte ihåg, men den högsta nivån beräknades ha en återkomsttid på 100 år. Vid Viksälven i nivå med Volvo var man tvungen att höja vägen år Kommer vi få möjlighet att yttra oss avseende estetiska aspekter? Jag tänker främst på östra spärrdammen. Det vore bra om den smälter in i landskapsbilden. AN: Formellt är det idag vi har samråd och ni kan meddela synpunkter fram till den 3 mars Kommunen kommer att anstränga sig för att översvämningsskyddet ska störa så lite som möjligt.

16 6 (7) Hur stor uppskattas kostnaden bli? AN: Enligt den första beräkningen uppgick kostnaden till ca 65 miljoner kronor. Nu uppskattas kostnaden till ca 80 miljoner kronor. Hittills har diskussionen utgått från egoistiska intressen. Vi borde komma bort från det och istället tänka på kommande generationer. Det handlar inte om oss som lever nu, översvämningsskyddet ska finnas kvar länge. Med vilken hastighet avbördades vatten i Byälven vid översvämningen år 2000? AN: Ca 400 m 3 /s. Byälven är den bromsande faktorn. Vilken tvärsnittsarea behövs på Byälven för att avbördningen ska bli tillräckligt stor? AN: I förra miljökonsekvensbeskrivningen presenterades ett exempel med en tunnel vars tvärsnitt var 10x17 m stort. Om tunneln hade varit i bruk vid översvämningen år 2000 hade den högsta nivån blivit ca 70 cm lägre än den blev i verkligheten. Vad händer när tunneln har sänkt nivån 70 cm? Stängs tunneln? AN: Tunneln sänker inte nivån 70 cm, utan den förhindrar att vattnet stiger. Vad är normalt lågvattenstånd? AN: Ca +44. En sänkning av nivån i Vänern skulle få stora konsekvenser för miljön i avsänkningszonen. AN: Ja och även för t.ex. bryggägare. Eftersom det inte fanns fler frågor och synpunkter så avslutades samrådsmötet med en kort beskrivning av kommande steg: Synpunkter på projektet lämnas skriftligt senast 3 mars 2010 till e-post: elin.alsterhag@arvika.se Adress: Elin Alsterhag, Arvika kommun, 20. Teknisk försörjning, Arvika Kommunen upprättar miljökonsekvensbeskrivning och ansökan till miljödomstolen under våren Miljödomstolen kungör och kallar sakägare till huvudförhandling

17 7 (7) AN berättade också att minnesanteckningarna från samrådsmötet kommer att publiceras på kommunens webbplats, och visade hur man hittar dem. Anders Norrby tackade för ett bra samtal och för att alla tagit sig tid att komma. Vid pennan: Justeras: Elin Alsterhag Anders Norrby

18 Närvarande vid samråd med allmänheten Översvämningsskydd för Arvika stad Namn Fastighetsbeteckning (alternativt adress) 1 P-Å Thorén Västra Sund 2:22 2 Pär Johansson Kinna 1:33 3 Erhard Andersson 4 P-O Berg Västra Sund 2:4 5 Anders Holt Västra Sund 2:5 6 Gunnar Tidemand Arvika kommun 7 J-Å Vestlund Västra Sund 2:52 8 Dan-Inge Andersson Blåsut Arvika Motobåtsklubb 9 Abi-Charlotte Markfjäll Blåsut Arvika Motobåtsklubb 10 Anders Jonasson Arvika kommun 11 Per Larsson Arvikabygdens Naturskyddsförening 12 Olov Hallén Arvika kommun 13 Thorbjörn Nilsson Västra Sund 14 Tony Sundberg Västra Sund 2:11 15 Georg Möller Östra Sundsbo 16 Monica Möller Östra Sundsbo 17 Irene Heine Östra/Västra Sund 18 Irja Nilsson Västra Sund 2:12 19 Mats Hellman Ombud 1(2)

19 Namn Fastighetsbeteckning (alternativt adress) 20 Elisabeth Börjesson Östra Sund 2:7 21 Åke Nilsson WSP 22 Lena Lundkvist Vectura 23 Anna Nordlander Vectura 24 Anders Norrby Arvika kommun 25 Maria Dåverhög Arvika kommun 26 Elin Alsterhag Arvika kommun 2(2)

20

21 Page 1 of 1 Elin Alsterhag Från: John.Sjostrom@naturvardsverket.se Skickat: den 25 februari :45 Till: Kopia: Ämne: Elin Alsterhag Annika.Karlsson@naturvardsverket.se Samråd om översvämningsskydd för Arvika stad Synpunkter med anledning av samråd om översvämningsskydd för Arvika stad Naturvårdsverket har lämnats tillfälle att inkomma med synpunkter i rubricerat ärende (Naturvårdsverket Dnr ). Vad vi generellt anser bör beaktas vid prövning enligt 11 kap. miljöbalken framgår av Naturvårdsverkets handbok 2008:5, Vattenverksamheter, Handbok för tillämpningen av 11 kapitlet i miljöbalken. Vi har i detta skede inga ytterligare synpunkter. För Naturvårdsverket John Sjöström JOHN SJÖSTRÖM NATURVÅRDSVERKET Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet BESÖK: Valhallavägen 195, Stockholm POST: Stockholm TELEFON: +46-(0) INTERNET:

22

23

24

25

26 1 (2) Datum: Beteckning: Samråd del 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DEL 2 Utökat samråd för MKB till vattenverksamhet gällande översvämningsskydd för Arvika stad Inledning Länsstyrelsen i Värmlands län har beslutat att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan att bygga översvämningsskydd mellan Kyrkviken och Glafsfjorden på det sätt som beskrivs i ingivna handlingar. Länsstyrelsens beslut innebär att ett utökat samråd ska hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Länsstyrelsen har ansett att ett sådant samråd förutom allmänheten även bör omfatta Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Säffle kommun samt lokala och nationella miljö- och naturvårdsorganisationer. Administrativa uppgifter Verksamhet : Uppförande av översvämningsskydd i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden och två spärrdammar vid Östra respektive Västra Sund samt de följdföretag som verksamheten kräver. Verksamhetsutövare : Arvika kommun Kontaktperson : Anders Norrby, Anders.norrby@arvika.se Bakgrund Arvika kommun har genomfört tidigt samråd med enskilda som bedömts vara särskilt berörda av projektet samt med Länsstyrelsen. Resultatet av det tidiga samrådet redovisas i samrådsredogörelse, del 1. Utökat samråd Vectura / Mark & Samhälle Lagergrens gata Karlstad Lena Lundkvist Arkitekt SAR/MSA Lena.lundkvist@vectura.se I:\Samhällsbyggnad miljö och service\teknisk försörjning\203 Allmänt\Översvämningsskydd\Arbetsmaterial översvämningsskydd\ansökan\bilagor till ansökan\4 MKB\Bilaga 3\Samrådsredogörelse_2_ docx

27 Vectura 2 (2) Datum: Beteckning: Samråd del 2 Myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer Utökat samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet m fl hölls på Arvika Näringslivscentrum Inbjudan till samrådet har sänts till de myndigheter, organisationer och fastighetsägare bedömts vara särskilt berörda. Inbjudan samt sändlista redovisas i bilaga 1. Allmänheten inbjöds via annons i tidningen Arvika Nyheter samt på kommunens hemsida se bilaga 2. Minnesanteckningar från samrådsmötet redovisas i bilaga 3. Närvarolista från samrådet redovisas i bilaga 4. Myndigheter och nationella miljöorganisationer inbjöds till samrådsmöte Ingen deltog på mötet men ett antal skriftliga synpunkter inkom istället. Sammanställning av inkomna synpunkter redovisas i bilaga 5. Samråd med allmänheten i Säffle med omnejd har annonserats via Säffle-Tidningen se bilaga 6. Övriga synpunkter Skriftliga synpunkter som inkommit i samband med det utökade samrådet har sammanställts och redovisas i bilaga 7. Karlstad Lena Lundkvist Vectura Bilagor Bilaga 1: Inbjudan samt sändlista till utökat samråd. Bilaga 2: Annons i Arvika Nyheter Bilaga 3: Minnesanteckningar från utökat samråd. Bilaga 4: Närvarolista från utökat samråd. Bilaga 5: Skriftliga synpunkter från myndigheter. Bilaga 6: Annons i Säffle Tidning Bilaga 7: Övriga skriftliga synpunkter. I:\Samhällsbyggnad miljö och service\teknisk försörjning\203 Allmänt\Översvämningsskydd\Arbetsmaterial översvämningsskydd\ansökan\bilagor till ansökan\4 MKB\Bilaga 3\Samrådsredogörelse_2_ docx

28 1 Den förra miljökonsekvensbeskrivningen innehöll brister och felaktigheter. Vilket muntligt och skriftligt påtalades vid förhandlingarna i miljödomstolarna. Då synpunkterna ej hörsammades överklagades bristen på alternativa lösningar till högsta domstolen. Kommer den nya miljökonsekvensbeskrivningen att korrigera resterande brister och presentera ett objektivt och korrekt underlag? 2 Flera av kommunens grafiska presentationer har varit kraftigt missvisande. Förutom fotomontage och illustrationer av huvuddammen, kan exempelvis nämnas karta i Arvikingen 2009 som visar områden vilka riskerar att översvämmas vid höga flöden. Enligt denna karta kommer krönet på dammanläggningen att ligga flera meter under vattenytan! Detta bildmaterial bör ersättas och kommande presentationer bättre stämma överens med verkligheten. Björn Heine

29

30

31

32

33

34

35 Arvika kommun Elin Alsterhag ARVIKA (2) Översvämningsskydd för Arvika stad Som jag nämnde i mitt tidigare brev så hade jag en idé till en alternativ utformning av den planerade fördämningen i Sundet, och att detta ledde till att jag började titta närmare på hela problematiken. Jag upptäckte då en del omständigheter som fick mig att tveka, och en del av dessa redogjorde jag för i brevet. I den nya samrådsredogörelsen från 23 februari har utformningen av fördämningen ändrats något, och liknar mer min idé, med en lägre damm med en temporär skyddsvall längs hela krönet. Men fortfarande är ambitionen att klara en nivå på +50,00 meter, och om farledsdjupet vid lågvatten ska vara minst 2,5 meter så blir anläggningen stor och kostsam hur man än utformar den. Därför avstår jag tills vidare från att presentera min idé. Istället vill jag redovisa de skäl som gör att jag tycker att kommunen borde avvakta med att gå vidare med en ansökan tills förutsättningarna klarlagts bättre. Risken är annars att en lång process i flera instanser slutar i ännu ett avslag, fast på kanske andra grunder än i förra vändan. Då har man förlorat ytterligare pengar, och tid. Skulle nämligen en relativt måttlig översvämning inträffa under de år som den rättsliga processen pågår är staden inte mycket bättre skyddad än den var år Därför vore det bättre att utan dröjsmål ta fram och genomföra en plan för att skydda staden mot måttliga vattennivåer, och samtidigt ta fram ett bättre underlag för en fördämningsanläggning i Sundet. Det finns ytterligare skäl att vänta med att gå vidare med Sundet-projektet. Sammanfattningsvis skulle jag vilja sammanfatta dessa enligt följande: 1. Nivån på +50,00 meter verkar inte särskilt väl underbyggd, utan snarare en jämn och bra siffra. Innan man drar igång ett så här stort och dyrt projekt, med stora konsekvenser för många, borde man undersöka bättre vilka vattennivåer som kan bli aktuella, och sannolikheten för dessa. Utifrån den undersökningen beslutar man sedan om vilken nivå man vill skydda sig mot. 2. Med det planerade projektet slår man fast en ambitionsnivå att skydda sig mot en nivå på +50,00 meter. Det kan bli ett dyrt prejudikat för kommunen, när andra som bor runt Glafsfjorden kräver skydd för samma nivå. Dessutom kan även kommunen komma att behöva skydda sina egna anläggningar och annan infrastruktur runt om sjön till denna nivå. 3. Genom att hålla vattennivån i Kyrkviken 3,5 meter lägre kommer nivån i resten av sjön att bli högre. Hur mycket högre är inte utrett, men som jag nämnde i mitt tidigare brev så kommer höjningen att hamna någonstans inom intervallet 0-22 cm. Sannolikt blir det betydligt högre än de 4 centimeter som hittills anförts, eftersom den siffran bygger på händelseförloppet år 2000 med en maxnivå i sjön på bara +48,36. Detta borde utredas redan innan projektet dras igång. Skulle det visa sig att höjningen är betydande så är risken stor att projektet inte tillåts genomföras, eftersom andra runt sjön drabbas. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX & MEJL REG.NR POSTGIRO BANKGIRO Box NÄSVIKEN Forsså ind.omr NÄSVIKEN sigurd.melin@terrafirma.se SE

36 2 (2) 4. Alternativet med en kombination av permanenta och temporära skyddsvallar inne i stan är i och för sig skisserat i det nya underlaget, men det avfärdas utan att några kostnader eller andra konsekvenser utretts. 5. Den juridiska processen kan komma att ta flera år. Om projektet till slut får klartecken så kommer det sen att ta tid att finansiera det. Till detta kommer upphandling och genomförande. Under hela denna tid är staden otillfredsställande skyddad även vid betydligt lägre vattennivåer än +50,00. Om det till slut visar sig att projektet inte går att genomföra så får man än en gång börja om från noll. Och då har man förlorat ytterligare tid och pengar. Om kommunen, efter att ha gjort de nödvändiga undersökningarna, fortfarande ser en fördämning i Sundet som den bästa lösningen, är sannolikheten att få tillstånd till projektet betydligt bättre än med nuvarande underlag. Med Vänliga Hälsningar! Sigurd Melin

37

38

39 Page 1 of 2 Elin Alsterhag Från: Elin Alsterhag Skickat: 01 March :49 Till: 'hans gustavsson' Kopia: Anders Norrby Ämne: SV: Synpunkter angående översvämningsskydd Bifogade filer: Infoblad om alternativ.pdf Hej Hans! Jag får be om ursäkt om du inte fått det svar som jag skickade till dig den 26:e januari (se nedan). Dina synpunkter har tagits emot och skickades till Länsstyrelsen som underlag då de beslutade att översvämningsskyddet innebär betydande miljöpåverkan. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor. Med vänlig hälsning Elin Alsterhag Utredningsingenjör Arvika kommun Postadress: 20. Teknisk försörjning, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Tfn: , Tfn växel: Från: Elin Alsterhag Skickat: den 26 januari :07 Till: 'hans gustavsson' Kopia: Anders Norrby Ämne: SV: Synpunkter angående översvämningsskydd Hej Hans! Tack för ditt mail och förlåt att jag har dröjt med svar. Till samrådet så har vi tagit fram ett informationsblad som beskriver de utredningar som kommunen gjort om möjligheter att skydda Arvika kommun mot översvämningar. Jag skickar med det ifall du inte har möjlighet att närvara vid samrådet. Arvika kommun arbetar tillsammans med Säffle kommun för att muddra samt att röja bort vass och vegetation längs Byälven för att på så sätt öka genomströmningen och minska risken för översvämning av lågt liggande byggnader längs vattendraget, inklusive de orter som du nämner. För att ytterligare minska översvämningsrisken för byggnader uppströms Säffle arbetar kommunerna också för att i framtiden ta över slussen i Säffle från Sjöfartsverket. Som ägare kommer kommunerna arbeta för att bygga om fördämningen i Säffle samt att ändra vattendomen så att slussen kan öppnas vid prognoser om högt vatten. Utredningar har dock visat att dessa åtgärder bara skulle ha sänkt vattennivån år 2000 några decimeter och de ger alltså inte tillräckligt skydd vid en översvämning. Angående reglering av vatten uppströms Glafsfjorden så har även dessa möjligheter utretts. Resultatet av omfattande åtgärder hade gett några decimeters sänkning av vattennivån år Du kan läsa mer i det bifogade informationsbladet. Utredningarna visar entydigt att det inte finns något genomförbart sätt att skydda hela Arvika kommun mot översvämningar. Det är däremot möjligt att skydda Arvika stad genom en permanent damm i sundet och två spärrdammar på land. Och det är kommunstyrelsens avsikt att arbeta för att genomföra detta. Som jag har beskrivit ovan så arbetar kommunen dock parallellt med att minska riskerna för lågt liggande byggnader utanför dammen längs Glafsfjorden. Om du har ytterligare frågor så är det bara att höra av sig. 02/07/2010

40 Page 2 of 2 Med vänlig hälsning Elin Alsterhag Utredningsingenjör Arvika kommun Postadress: 20. Teknisk försörjning, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Tfn: , Tfn växel: Från: hans gustavsson [mailto:gustavssonhans@telia.com] Skickat: den 28 februari :40 Till: Elin Alsterhag Ämne: VB: Synpunkter angående översvämningsskydd Från: hans gustavsson [mailto:gustavssonhans@telia.com] Skickat: den 28 februari :41 Till: 'hans gustavsson' Ämne: SV: Synpunkter angående översvämningsskydd Från: hans gustavsson [mailto:gustavssonhans@telia.com] Skickat: den 19 januari :49 Till: 'elin.alsterhag@arvika.se' Ämne: Synpunkter angående översvämningsskydd Hej angående projektet översvämningsskydd för Arvika stad så har man inte gjort muddring av kanalen ner mot Vänern, varför inte? Sedan skulle en konsekvensåtgärd för kommunen som innefattar Sulvik, Älgå,Glava, Klässbol, och övrigt drabbade ställen som kommunen ansvarar för. Nu ligger fokus på Arvika stad men Arvika kommun var väl drabbad så ansvaret är väl över hela kommunen.vad var det i regleringen som inte kunskapen fanns 2000 har man lärt sig i modern tid att reglera vatten flödet? En damm verkar som en mindre bra lösning enligt mina torier. Tänk mer regionalt. Hälsningar Hans Gustavsson Västra Sund 2:207 Undrar om synpunkterna läses har ej fått bekräftelse på att meddelandet har kommit fram? 02/07/2010