Offentlig upphandling och regional utveckling problem, möjligheter och nya vägar

Transkript

1 Offentlig upphandling och regional utveckling problem, möjligheter och nya vägar Offentlig upphandling och regional utveckling problem, möjligheter och nya vägar Röster från Dalarna en intervjuundersökning Röster från Dalarna en intervjuundersökning 1 1

2 Offentlig upphandling och regional utveckling problem, möjligheter och nya vägar Röster från Dalarna en intervjuundersökning Intervjuerna i denna undersökning ägde rum under januari - mars

3 Förord Rätt använd kan offentlig upphandling vara ett verktyg för den gemensamma ekonomin lokal och regional tillväxt socialt företagande renare miljö hälsosammare och miljövänligare mat. Men hur ska vi göra, vilka metoder är möjliga att utveckla? Om vi vill tänja gränserna för vad som är möjligt att göra, vet vi var gränserna finns? Ovanstående är utgångspunkten för den arbetsgrupp som arbetar med insatsområdet Offentliga inköp av varor, tjänster och entreprenader inom ramen för Dalarnas regionala serviceprogram. Jag fick i uppdrag av arbetsgruppen att genomföra en intervjuundersökning med strategiskt utvalda personer kring ämnet Offentlig upphandling och regional utveckling problem, möjligheter och nya vägar. 35 personer valdes ut av arbetsgruppen. Samtliga utvalda personer har också deltagit i intervjuerna. Ingen av de utvalda har varit negativ till att delta eller till syftet med intervjuerna. I bakgrunden till de frågor som ställts finns också den strategidiskussion som genomfördes 8 december 2011 i Falun. Intervjuerna har gett en rad viktiga och intressanta svar på frågor kring hur offentlig upphandling i regionen fungerar i dag och förslag till hur den skulle kunna fungera i framtiden. Jag svarar för genomförandet, analysen och omvärldsbeskrivningen i denna rapport. 14 mars 2012 Gunnar Lyckhage Gunnar Lyckhage är upphandlingsskribent, utredare och föredragshållare. med uppdrag åt bland annat SOI Sveriges Offentliga Inköpare, LRF och Vinnova. 3

4 Gruppdiskussioner vid Strategiseminariet i Falun 8 december

5 Innehållsförteckning Förord 3 Om intervjuundersökningen 6 En kort omvärldsanalys 8 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? 10 Vilka motiv har de företag som lämnar anbud? 25 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? 27 Hur skiljer sig intervjugrupperna åt? 41 Slutsatser 43 Sammanfattning 44 Länkar 46 5

6 Om intervjuundersökningen Om intervjuundersökningen Telefonintervjuer har gjorts med representanter för följande grupper, utvalda av Arbetsgruppen för insatsområde 3*, Offentlig upphandling av varor, tjänster och entreprenader, inom Dalarnas regionala serviceprogram. Producenter/leverantörer av varor och tjänster. I denna grupp hade drygt hälften koppling till livsmedelssektorn Ledande politiker i regionen Kostservice/kostchefer Inköpare/upphandlare Övriga/intresseorganisationer Arbetsgruppen En viktig förutsättning för ett bra resultat var att undersökningen genomfördes anonymt. Samtliga intervjuade producenter/leverantörer har deltagit i offentliga upphandlingar. De grundläggande frågorna var följande; Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud trots att kommunerna har ansträngt sig? De som lämnar anbud, vad är det som gör att de valt att ta det steget? Vilka förändringar behövs för att fler producenter och leverantörer ska vilja lägga anbud? En rad följdfrågor hade också ställts samman. De redovisas under respektive avsnitt. Intervjuerna har gett en rad svar på frågor kring hur offentlig upphandling i regionen fungerar i dag och förslag till hur den skulle kunna fungera i framtiden. 6

7 Om intervjuundersökningen Omvärldsanalys Intervjuerna följde inte slaviskt frågeformuläret utan det viktiga syftet var att få fram de intervjuades egna erfarenheter, förslag, förhoppningar och idéer för framtiden, Därför gavs framför allt ett stort utrymme för egna resonemang, frågeställningar och förslag, både av mera övergripande och väldigt konkret natur. Detta tycks ha varit ett framgångsrikt sätt att arbeta, åtminstone i så måtto att en ofta trevande start i intervjuerna i allmänhet snabbt kom att ersättas med långa och engagerade resonemang kring olika frågor. Snittiden per intervju blev därmed ca en timme och hade ofta kunnat bli ännu längre om inte andra åtaganden satt hinder i vägen. Som en framgång måste också ses att, även om många praktiska problem, hinder och misstag kom i dagen, det övergripande fokus i intervjuerna låg på möjligheter och utveckling. Detta gäller för samtliga grupper av intervjuade. Sammantaget stärker analysen därmed tanken om offentlig upphandling som ett verktyg för hållbar regional och lokal utveckling. Då det finns ca 35 timmars intervjumaterial att utgå från så presenterar denna rapport en kort redovisning av de viktigaste synpunkterna. * I Arbetsgruppen för insatsområde 3 (fortsättningsvis kallad Arbetsgruppen) finns följande organisationer representerade; Borlänge kommun Coompanion Falun Borlänge-regionen Företagarna Landstinget Dalarna Länsstyrelsen Dalarna LRF SmåKom 7

8 En kort omvärldsanalys En kort omvärldsanalys I Dalarna finns en hög ambitionsnivå när det gäller att utveckla regionen den gemensamma ekonomin lokal och regional tillväxt socialt företagande renare miljö hälsosammare och miljövänligare mat. Den offentliga upphandlingen ges nu en viktig plats i detta arbete. Men arbetet pågår inte i ett tomrum. Ett förändringsarbete kring den offentliga upphandlingen pågår, både i Sverige och på EU-nivå. På svensk nivå har dessutom livsmedelsupphandlingen fått en särskilt framträdande roll, eftersom den så tydligt sammanfattar problem som hör ihop med all offentlig upphandling. Och än värre är att speciellt utsatta grupper drabbas av konsekvenserna, nämligen barn, sjuka och gamla. Det mycket uppmärksammade så kallade Rättviksmålet har en viktig roll i förändringsprocessen. I näringslivet spelar inköp en viktig roll och räknas i allmänhet som en strategisk funktion i företagen. Så har inte varit fallet i den offentliga sektorn. Inköp och upphandling har oftast varit en rutinmässig verksamhet som inte uppmärksammats särskilt mycket av de politiskt eller verksamhetsmässigt ansvariga. På senare år har ett förändringsarbete tagit fart, framför allt på upphandlarnas eget initiativ. Offentlig upphandling börjar alltmer ses som en strategisk funktion, olika typer av upphandlingsstöd har växt fram, som Miljöstyrningsrådet och Upphandlingsstödet hos Kammarkollegiet. Många kommuner i Sverige slår sig också samman i olika typer av gemensamma upphandlingsorganisationer, för att skapa större kompetens och handlingskraft. Den pågående Upphandlingsutredningen, under ledning av Anders Wijkman, tillför nu ännu en dimension upphandling som ett verktyg för samhällsförändring och utveckling. Miljöfrågan, energifrågan, livsmedelsförsörjningen, klimatförändringar, sociala och etiska hänsyn är exempel på frågor som kräver handlingskraft och nya initiativ. Även på EU-nivå pågår samma förändringsarbete. Då Sverige blev medlem i EU fanns inte mycket förståelse för denna 8

9 En kort omvärldsanalys typ av krav, varken i EU eller i de direktiv och domar som reglerar hur offentlig upphandling skall gå till. En stegvis förändring av synsättet har pågått under 2000-talets första decennium. EU-kommissionen menar nu att lagstiftningen om offentlig upphandling behöver moderniseras för att göra upphandlingen mer flexibel och för att offentliga upphandlingskontrakt ska kunna användas bättre till stöd för politiken på andra områden. Myndigheter och företag ska få bättre möjlighet att använda sin köpkraft för att upphandla varor och tjänster som främjar innovation och miljöskydd, bekämpa klimatförändringarna samt förbättra sysselsättning, hälsa och sociala villkor. Allt fler anser dock att EU samtidigt bryter mot den så kalllade subsidiaritetsprincipen, genom att vilja detaljreglera hur medlemsstaterna skall upphandla. Principen innebär att medlemsstaterna behåller de befogenheter som de själva kan administrera mest effektivt, och gemenskapen ges bara de befogenheter som medlemsstaterna inte kan utöva på tillfredsställande sätt. Gemenskapen skall inte vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i detta fördrag. Konkret skulle detta kunna innebära att vi i Sverige själva bestämmer till exempel vilka djurskyddskrav vi ställer i offentlig upphandling. Oavsett utfallet av kritiken så innebär direktivförslagen att EU tar ställning för offentlig upphandling som ett verktyg för samhällsförändring. I Sverige ligger Dalarna långt framme i arbetet med att ge den offentliga upphandlingen en viktig roll i samhällsutvecklingen. Vi ser nu att detta arbete har stöd även av utvecklingen i vår omvärld, vilket förhoppningsvis ytterligare höjer ambitionsnivån och ger än mer kraft åt ett viktigt förändringsarbete. 9

10 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud trots att kommunerna har ansträngt sig? Så formulerades den fråga som i allmänhet kom att inleda intervjuerna. Detta är ju kärnfrågan som styr förändringsarbetet. Som en hjälp i diskussionerna kring frågan fanns underliggande frågor att använda. Dessa löd som följer; Vilka är de största hindren för de små leverantörerna? Anser du att LOU gör det svårt för upphandlaren att ha fokus på den goda affären? Anser du att LOU försvårar för små företag att delta i offentlig upphandling? Anser du att upphandlare och deras uppdragsgivare behöver utveckla sina kunskaper/metoder, för att få med de små leverantörerna? Anser du att de små leverantörerna är för ointresserade av eller okunniga kring offentlig upphandling? Anser du att upphandling kan/bör/måste användas mera som en strategisk resurs för samhällsutveckling? Producenter/leverantörer 10 Upphandlingar gynnar ofta större leverantörer I gruppen Producenter/leverantörer pekades på en rad faktorer som styr många upphandlingar mot stora leverantörer. Det gällde dels själva förfrågningsunderlagen där man tog upp följande punkter; - Stora upphandlingar - Krav på fullsortimentsleveranser, minuspoäng om man saknar delar i sortimentet - Svårlästa och svårtolkade förfrågningsunderlag - Krav på kvalitetscertifieringar - Krav på en viss mängd resurser inom företaget

11 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? - Krav på att ett enda företag skall ta hand om omfattande entreprenader Producenter/leverantörer Andra faktorer som styr åt stora leverantörer är; - Dessa kan göra strategiska prisdumpningar, ändra i sortiment/priser i efterhand, vilket inte små företag kan göra. - De har finansiella och juridiska muskler för exempelvis överprövningar. - De kan ta in underleverantörer för att slippa hålla en egen maskinpark. Utifrån den egna situationen beskriver man följande faktorer: - Komplicerat att besvara anbud kräver mycket tid som man oftast inte har. - Rädslan för överprövningar. - Man känner sig som förlorare från början. - Det kan bli ett stort fall om man vinner en upphandling men förlorar nästa gång. - Rädd att behöva säga upp personal om man förlorar nästa gång. - Små företag är oftast inte vana att samarbeta med varandra. De största hindren för små leverantörer - Allt för stora upphandlingar och krångliga förfrågningsunderlag. - Rädsla för att grossisten inte vill ha tillbaka oss om vi förlorar nästa upphandling. - Smyghöjningar och prisjusteringar i efterhand kan bara de stora göra. - Jobbig administration (elektroniska fakturor skulle underlätta). - Upphandlarna vet för lite om våra villkor och förutsättningar. - Leveranser/frakter blir för dyra. - Krånglig logistik och paketering leveranser på pall vore bättre. Denna punkt tas upp av många leverantörer. 11

12 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Producenter/leverantörer - Vi är bra på produktion men dåliga på logistik och administration. - Svårt att kunna garantera volymer över en längre tid. - Dålig uppföljning hos kommunerna är till mer nackdel för oss än för stora leverantörer. - Det saknas utrymme i upphandlingarna för säsongsprodukter. - Tidsbristen gör att vi inte lämnar alla anbud som vi skulle vilja. - För lite dialog innan man skriver förfrågningsunderlagen. LOU styr inte Ingen i gruppen Producenter/leverantörer anser att LOU, lagen om offentlig upphandling, i någon principiell mening gör det svårt för upphandlaren att ha fokus på den goda affären eller försvårar för små företag att delta i offentlig upphandling. Däremot finns en rad problem, bland annat följande: Tidsbrist och rädsla för överprövningar. Bristande kompetens och marknadskännedom, för lite dialog med omvärlden. Dålig kompetens hos svenska domstolar. För lite samhällsperspektiv. Brist på politisk styrning och resurser. Dåliga verktyg, e-upphandling bör införas. Utveckla upphandlingen Den offentliga upphandlingen behöver utvecklas, menar gruppen. Genomtänkta upphandlingar ger mycket tillbaka i form av höjd kvalitet, miljöhänsyn, skattepengar och arbetstillfällen. Små och medelstora företag skapar arbetstillfällen, hälsa och välbefinnande. En rad konkreta förslag presenteras i kapitlet med förändringsförslag. Är leverantörerna okunniga/ointresserade? De flesta menar att det handlar mer om okunskap och rädsla än om ointresse. Det kommer att ta tid att ändra detta, det krävs dialog och utbildning, men det måste också synas på upphandlingarna att man vill ha med de små. Det finns även små företag som är nöjda med hur de har det, som inte vill växa eller satsa på långsiktiga åtaganden. 12

13 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Upphandling som strategisk resurs Att använda upphandling som verktyg för samhällsutveckling ansåg hela gruppen vara en riktig väg. Lokala företag är en del av samhället på ett helt annat sätt. Man upphandlar en produkt eller tjänst men med en lokal leverantör får man positiva följdverkningar på alla områden i samhället. Producenter/leverantörer Det är upp till politiken att visa hur de vill ha det. Vad säger de övriga grupperna? Producenterna/leverantörerna har pekat på en rad problem. Stämmer deras syn på den offentliga upphandlingen och varför inte fler små och medelstora företag lämnar anbud överens med de övriga gruppernas? Vi skall undersöka detta. Politikernas synpunkter Ett antal ledande politiker inom den lokala politiken i Dalarna har gett sina synpunkter på varför inte fler små och medelstora företag deltar i offentlig upphandling. Politikerna Flera politiker är självkritiska och menar att man gjort för stora upphandlingar tidigare. Det är inte fel att kommuner samarbetar men det måste ändå resultera i att man bryter upp upphandlingarna på ett sådant sätt att de små företagen kan vara med. Det kan lika gärna gälla byggentreprenader som livsmedelsupphandlingar. Dessutom pekas på behovet av bättre information, enklare förfrågningsunderlag och mer dialog. De största hindren Bland de största hindren för små leverantörer påpekas att man faktiskt har gjort dåliga upphandlingar ibland, på krångliga och svåruppfyllda krav, som exempelvis dokumenterad erfarenhet, för mycket administration och svårlöst logistik i leveranserna. Dessutom behövs mer kunskap hos leverantörerna och att det är lättare att hitta upphandlingarna. Fungerar LOU? Här är meningarna delade. Några tycker att det finns tillräckliga möjligheter inom lagen medan andra är mer negativa. Det 13

14 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Politikerna är exempelvis svårt att gynna lokala handlare. Och bristen på dialog, möten och förhandling i upphandling tar bort hederligheten i affärerna och sätter fokus på juridiken. En synpunkt är att LOU snarare är en lag mot korruption än för konkurrens. Våra kunskaper har bitvis varit dåliga men inte ens domstolarna är kapabla att tolka lagen. Det krävs kunskap och utbildning för de små företagen om de skall kunna delta. Metodutveckling Alla är överens om att den behövs, att för mycket gamla rutiner lever kvar och att upphandling kan bli mycket bättre. Man pekar också på att detta gäller både politikerna, upphandlarna och beställarna. Vi har hunnit göra strategiska misstag genom åren. Ointresse och okunskap? Att det behövs mera kunskap är alla överens om men medan en politiker pekar på att ointresset märks på hur få som kommer på utbildningarna så pekar en annan på att de små lokala odlarna är en ganska ny bransch, en nisch som vuxit fram i skuggan av de stora, rationella jordbruken och att den kommer att utvecklas. Upphandling som strategisk resurs Här är alla överens om hur viktig upphandlingen är. Politikerna måste vara tydliga och detta är ett politikerområde, ett område där vi måste arbeta strategiskt. Det finns mycket att lära och det är nödvändigt att få in de små företagen i upphandlingen. Det finns ändå hopp framåt. Tyvärr naggas det kommunala självbestämmandet i kanten av LOU, menar en politiker. Kostchefer Kostchefer och små företag Många svenska kostchefer tycker att det är svårt eller omöjligt att upphandla det produkter man vill ha, enligt undersökningar gjorda av LRF och Skolmatens vänner. 14

15 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Enligt intervjuade kostchefer i Dalarna är det en process att få med de små företagen, de måste lotsas in i upphandling. Och det är viktig att ha kunskap om hur de arbetar, deras behov och deras möjligheter. Viljan finns att få med de små företagen och deras produkter efterfrågas alltmer av allmänheten. Kostchefer Det konstateras också att det ofta är lättare för små företag att sälja till handeln och dessutom bättre betalt. Hindren för små företag Det största hindret har varit de stora upphandlingarna. Livsmedelsupphandling har haft dåligt fokus men med medias hjälp hamnar den numera ständigt i knät på politikerna, vilket varit till nytta. Dalarnas potatis är fin men det är svårt för bonden att veta hur skörden blir när han skriver avtal med oss och vi behöver ju potatis året runt. Är LOU ett problem? Det finns en frustration kring överprövningar. Men om vi blir duktigare att upphandla så klarar vi att få med de små. Att bygga bra kostorganisationer underlättar också den politiska styrningen. Behövs mer kunskap och metodutveckling? Definitivt, vi behöver mer kunskap, mer dialog och smartare upphandling och vi måste bli bättre på uppföljning. Vi måste tro på det vi gör! Är ointresse ett problem? Det förekommer naturligtvis men blir vi tillräckligt bra på att upphandla så får vi med fler små leverantörer. Mer dialog behövs. Upphandling, en strategisk resurs? Allt fler jordbruk avvecklas, mest på köttsidan. Landsbygden behöver ett bra näringsliv, nu går det åt fel håll. Vi behöver bra och unika produkter och det öppna landskapet, det utvecklar dessutom turismen. 15

16 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Kostchefer Fler synpunkter! Jag tänker på barnens betydelse som budbärare, till släkt och familjer, kompisar, vänner och bekanta. Tänk en sådan enkel sak som att läraren avslutar sista förmiddagslektionen med att berätta om vad vi skall äta idag, hur det har producerats, var någonstans, hur det har tillagats och vad som är bra med just den maten! Tänker också på det stora Food för Life-projektet i England. Där står skolmaten i centrum för barns ökade kunskaper om matlagning, odling, djuromsorg och måltidskultur. Skolmaten får lära för livet. Tusentals skolor arbetar för att nå minst 50 procent närproducerat, 30 procent ekologiskt och 75 procent lagat från grunden. Mat och odling finns med på schemat under skoldagen Vi behöver byta fot, inse att det tar tid, tänka strategiskt, titta på hur andra gör. Inköpare/upphandlare Vad säger upphandlarna? De offentliga upphandlarna är de som skall genomföra det alla andra pratar om. Hur ser de på de små leverantörerna och varför inte fler lämnar anbud? Ofta saknas nog tiden. Ibland är förfrågningsunderlagen väldigt komplexa. Små företag har personal för att utföra konkreta sysslor. Och hur hittar man upphandlingarna? Om vi inte kan garantera avtalstrohet så får vi inga lokala leverantörer. Kanske är vi inte en tillräckligt attraktiv kund. Vi kan bli mycket bättre på att informera och att förenkla förfrågningsunderlagen. Kryssrutor + ett pris skriv under lämna in. Gärna samarbete mellan kommuner men inte för stora upphandlingar. De största hindren Framför allt de stora upphandlingarna och att det är för svårt att skriva anbuden. Det är också för svårt att hitta upphandlingarna. Man upplever ett underläge, logistik och administration är svårhanterat och är inte ett enkelt problem att lösa. 16 Dessutom är direktupphandlingsgränsen för låg, även rätt så små upphandlingar kräver i dag mycket formalia.

17 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? LOU och den goda affären Här råder delade meningar. Några hävdar att det handlar om att lära verktygen och ramarna, att ha fokus på den goda affären och våga testa att tänja gränser. Inköpare/upphandlare Mot detta ställs argumentet att LOU gått från att vara en affärsprocess till att vara en juridisk process. Det behövs förhandlingsrätt. Anpassa så mycket det går till små företag, men yttersta ansvaret är mot skattebetalarna. För leverantörerna gäller det att lära spelreglerna medan upphandlarna skall lära känna marknaden. Utveckla upphandlingen Vi behöver både utveckla metoderna och skaffa mer branschkunskap, gärna besöka leverantörerna även om tidsbristen är ett stort problem. Framför allt behövs avtalsuppföljning värd namnet. Ointresserade leverantörer? Nej, men just på livsmedelssidan är det speciellt svårt att få med de små företagen. Vi måste göra oss mer begripliga och anpassa oss till de små företagens villkor. Är upphandling en strategisk resurs? Även här råder något delade meningar. Flera menar att ett samhällsperspektiv i upphandling öppnar upp för näringslivet, ger sundare konkurrens och ett bra lokalt näringsliv om vi får resurser och om upphandlingar bryts ned. Gör som LRF i Kalmar, undersök vilka leverantörer som finns inom en viss radie, inklusive intresserade åkerier/distributörer. Någon menar att upphandling som verktyg är en feltanke, även om regionen naturligtvis skall utvecklas och kraven även skall gynna små företag. 17

18 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Övriga/intresseorg. Därför får vi för få anbud Ofta ställs orimliga krav, som att ha en lastbil av senaste modell. Stora leverantörer kan till skillnad från de små agera taktiskt och de små kan aldrig dumpa priser Hinder för små företag Leveranser är ofta uppdelade i alltför små delar, logistik och andra praktiska problem blir svårlösta. De största leverantörernas stordriftsfördelar gör att även såpass stora företag som Milko kan slås ut. Är LOU ett problem I princip inte, snarare orimliga krav, som exempelvis certifieringar. Och varför ge minuspoäng om man inte har ett fullsortiment? Utveckla kunskaper och metoder Det handlar om att lösa praktiska problem. Kan man utöka distributionscentralens roll? Eller bygga frakter och logistik utifrån ett större företag, som Siljans Chark? Okunskap eller ointresse? Snarare en brist på tilltron till den egna förmågan och mer okunnighet än ointresse. Det skrivs och sägs mycket som inte ger resultat, vilket skapar besvikelse. Upphandling och samhällsstrategi Ja, det behövs ett helhetsgrepp. Vi måste hjälpas åt om vi skall få ett fungerande näringsliv och en levande landsbygd. Arbetsgruppen 18 Varför så få anbud från mindre leverantörer? Arbetsgruppen arbetar utifrån den gemensamma målsättningen att undersöka hur vi kan utveckla regionen med hjälp av den offentliga upphandlingen. Det innebär att här finns mycket engagemang och därmed också ett brett utbud av åsikter och synpunkter. Vi lägger stora samhällsresurser på att få igång nya entreprenörer och företag men när de fortfarande är små så över-

19 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? ger vi dem i den offentliga upphandlingen och förslösar det vi just investerat i. Och upphandlingen är inte konsekvent, ena gången är det jätteupphandlingar och besparingar som gäller, nästa gång har vi kommit på att vi behöver kvalitet också. Arbetsgruppen En jättestor grupp leverantörer tror att offentlig upphandling är väldigt svårt. Ofta är det ju också för stora upphandlingar och för stora krav. Det finns en rädsla för att binda upp sig på lång tid. Kommer vi att klara leveranserna? Logistik och administration kan bli för tungt. Dessutom finns en ovana och rädsla för att samarbeta med andra leverantörer. Både vi och leverantörerna måste lära oss mer. Även leverantörerna måste ha en affärsplan och en strategi. Kunskapen är ofta låg, man vet helt enkelt inte hur man skall göra. Det är en myt att det är så besvärligt. Och förfrågningsunderlagen har med tiden blivit bättre. Men man har ju andra kunder också. Många är duktiga på att producera, men inte på att hitta information, inte på försäljning, marknadsföring och logistik. Vi har levt i ett systemtänkande, ett industriellt arv; Stort är bra. Många har gett upp den offentliga marknaden, de måste tillbaka på banan. De största hindren Det saknas ett helhetsperspektiv. I USA garanterar lagstiftningen i vissa delstater att en viss mängd kontrakt går till de små företagen. För stora upphandlingar och för höga krav gör det svårt att vara med. Logistik, kundpackning och administration är svårt att klara, då kan det vara lättare att sälja till en grossist. Svårt att kunna leverera säsongsprodukter över hela året. Tidsbrist, kompetensbrist och negativa tankar från början. Vill vi ha in fler anbud och få bättre konkurrens så måste vi strukturera om våra upphandlingar och utbilda de små leverantörerna. 19

20 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Arbetsgruppen Ibland har upphandlingar varit så dåligt utformade, så formalistiska och överarbetade att leverantörer som verkligen ville vara med gav upp och avstod från att lämna anbud. I praktiken har vi gynnat de stora leverantörerna, det borde finnas en gräns, kanske procent, på hur stor del av kontrakten de skall få. Gör LOU upphandling till ett problem? Det är inte LOU utan brist på perspektiv och helhetstänkande som gör det svårt för upphandlarna Politikerna måste peka tydligare. De har inte förstått hur mycket de kan påverka genom att se på de samlade följderna Dela upp upphandlingarna, hindra de stora att köra över de små. Vi måste veta vad vi vill med upphandling. LOV kan vara ett bra komplement men förmodligen inte i glesbygd. LOU är egentligen inte så konstigt men vi måste förenkla, använda checklistor och kryssrutor, bra elektroniska verktyg. De spretiga domarna i förvaltningsdomstolarna ställer till det. Framför allt krävs ett nytt tänk bland upphandlarna, mindre juridik och mer affärsmannaskap. Bristen på förhandlingsrätt är en dålig sida hos LOU. LOU i sig ställer inte till det för företagen heller utan bristen på perspektiv och bristen på resurser i upphandling. Mycket går att göra inom ramen för nuvarande lagstiftning. Rättvik och Borlänge har gett goda exempel, det är tur för oss alla att Rättvik varit så tjuriga och vägrat att ge upp. Inte LOU utan bristen på dialog och kunskap om varandras villkor. Det behövs mer information, dialog och anpassning till hur verkligheten ser ut. Leverantörsmarknaden har blivit tuffare. Man måste verkligen vara bra för att få leverera, inte bara till offentlig sektor. Vi behöver motverka medias negativa påverkan på leverantörer. Egentligen har vi ju gemensamma intressen. 20 Man skall inte behöva vara mästare på logistik och administration för att kunna delta i offentlig upphandling.

21 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Skall vi utveckla metoder och kunskap? I upphandling finns stora ekonomiska resurser, som bör användas för produktions- och kvalitetsutveckling. Så gjordes med exempelvis sopbilar på 80-talet, vilket gav bättre miljöprestanda och mer export. Samhällets pengar är viktiga, både för att göra det lönt för de små att vara med och utvecklas och för att skapa robustare regioner. Arbetsgruppen Politikerna måste ta upphandlingens möjligheter och problem på allvar. Man måste vara en aktiv och initierad kund när man gör affärer. Vi skulle vilja ha mer tid och resurser för att utveckla dialogen, besöka leverantörer, prata, lyssna, få synpunkter på underlagen. Vi måste veta när potatisen sätts, så att vi frågar vid rätt tillfälle. Och vi måste kunna lösa sådant som säsongsmässiga problem, vi måste kunna informera bättre, vi kan ju vara en trygg affärspartner under flera års tid. Båda sidor måste utvecklas. Kombinatorisk upphandling av äldreomsorg i Jämtland, ett nytt sätt att upphandla, sparade massor av pengar och öppnade upp för fler anbudsgivare. Ja, men när politikerna pekar tydligt, som t ex i Mora-Orsa så klarar vi att följa deras intentioner. Vi behöver en strategi för regional utveckling och för att stoppa den negativa befolkningstillväxten, som bas för att utveckla upphandlingen och för att använda de gigantiska summor som upphandling omfattar på bästa sätt. Man skall inte behöva vara en mästare på logistik och administration för att kunna delta i offentlig upphandling Smartare upphandling kan ge oss ett levande näringsliv och en levande landsbygd. Vi måste få bort rädslan för överprövningar och för att gå emot de stora leverantörerna. Är små företag ointresserade? Tyvärr har kommunerna ibland varit ointresserade av att få med de små vilket skapat en dålig bild. Okunskap går att få bort med en bättre dialog. Om vi delar upp upphandlingarna både i volym och över tid, utvecklar information och dialog och ger tydliga politiska signaler så blir det ett annat klimat för de små leverantörerna. 21

22 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Arbetsgruppen Ofta har man har en felaktig bild eller är rädd för det byråkratiska i upphandling. Vi behöver en plattform för mer dialog, samverkan, ökad kunskap och mer erfarenhetsutbyte. Upphandling som strategisk resurs Ja, men politikerna har inte löst den ekvationen. Upphandlingen är ett otroligt viktigt verktyg om man har ett helhetsperspektiv på samhällsutveckling. Det behövs mer resurser till upphandlingen, för att skapa största möjliga nytta med de stora ekonomiska resurser som det handlar om. Vi måste ge de små företagen en helt annan chans att utvecklas. Kanske behövs också en ändrad lagstiftning, en positiv diskriminering. I dag har vi fri konkurrens på de storas villkor. Lobbyister och ständiga överprövningar skapar praktiken i verkligheten och inget parti har haft kunskap nog att ta tag i frågan. Offentlig upphandling är superviktig som verktyg för lokal och regional utveckling. Här upphandlas för 1,5 miljarder per år! Ja vi skulle kunna arbeta mer professionellt om vi utvecklade en gemensam organisation för 6 kommuner i Borlängeregionen, utvecklar samarbetet med politiker, ekonomer, IT-folket etc. Utbilda beställare så att de kan sköta direktupphandlingar, använda inköpssamordnare och sektorsekonomer. Den egna kassan är ju ett otroligt viktigt instrument, som måste användas på bästa sätt. Vi får inte använda kraven på tillverkningsprocesser, på etiska, sociala och miljömässiga mål på ett sådant sätt att vi missgynnar de små företagen. Ja, det gäller att politikerna kan peka tydligt. Att arbeta tillsammans i en gemensam nämnd, med en gemensam strategi för marknaden, vore bra. Vi behöver en övergripande strategi för länet kring upphandling och regional utveckling, ett bredare perspektiv och en tydlig handlingsplan. Jag hoppas att regionen och länsstyrelsen kan gå i spetsen och att man vågar peka tydligt. 22

23 Varför lämnar inte fler små och medelstora företag anbud? Utveckla den offentliga måltiden och utveckla näringslivet. Det är värdefullt för samhället och värdefullt för de små leverantörerna Arbetsgruppen Vi behöver vikta smartare i upphandlingarna. Tillväxten ligger hos de småskaliga företagen. Men det behövs tydliga politiska signaler. När man ser alla de småskaliga slakterierna i Österrike kan man inte tro att vi är med i samma EU. 23

24 24

25 Vilka motiv har de företag som lämnar anbud? Vilka motiv har de företag som lämnar anbud? De som lämnar anbud, vad är det som gör att de valt att ta det steget? På denna fråga är det, naturligt nog, bara producenter/leverantörer som valt att svara på frågan. Jag tyckte väl att kommunen borde handla lokalt. Det är en upplevelse att få en lokal leverantör skrev en upphandlare till mig. Hjälpte mig att köpa en fax och kom och hälsade på! Producenter/leverantörer Har varit lokalpolitiker och ville se om det verkligen funkade. Fick hitta mina egna vägar för att komma fram. Jag ville bevisa för mig själv att jag duger till. Vi gör det som en samhällsservice, upphandling är inget vi tjänar pengar på. Det är bra att ha ett eller ett par ramavtal i botten. Vi måste hela tiden skapa vår egen verksamhet, har bara ett fåtal fasta kunder. Så tidvis är offentlig upphandling en stor del i verksamheten. Men många små får inga egna avtal utan blir i bästa fall underleverantörer till de större företagen. I min ena bransch är det helt omöjligt att få avtal, i min andra bransch säljer vi väldigt mycket till offentlig sektor! Jag har haft avtal i många år, men nu, med de stora upphandlingarna, blir det allt svårare. I min bransch är offentlig sektor en stor kund. Jag tycker att förfrågningsunderlagen ofta är dåliga men svarar ändå och får ibland avtal. 25

26 26

27 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? De svar som lämnas i denna del av rapporten kommer förhoppningsvis att ha en viktig och avgörande betydelse för diskussionerna i Dalarna, kring den framtida strategin i samhällsutvecklingen. Vilka förändringar behövs för att fler producenter och leverantörer ska vilja lägga anbud? Till denna huvudfråga hörde även följande frågor; Behöver LOU förändras och i så fall hur? Behövs det mer utbildning i offentliga inköp och för vem? Behövs det nya modeller och metoder i upphandling? Hur höjer man kompetensen hos beställare, upphandlare, politiker/beslutsfattare och leverantörer? Behövs det mer upphandlingsstöd, till exempel ett regionalt kompetenscentrum? Hur kan man initiera och utveckla nätverk och samarbete mellan de olika aktörerna i upphandling? Hur kan man stödja lokala och regionala företag utan att bryta mot lagen? Hur kan man utveckla dialogen mellan upphandlare/inköpare och leverantörerna? Kan upphandling användas som ett verktyg för innovation, nyskapande och samhällsutveckling och i så fall hur? Vad kan bransch- och intresseorganisationer bidra med i utvecklingen? 27

28 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Vilka är dina tips och idéer för att utveckla de små företagens möjligheter i offentlig upphandling? Finns det enkla praktiska sätt att underlätta exempelvis transporter, kringadministration etc. för mindre företag? Här följer i sammanfattning de viktigaste synpunkterna kring frågeställningen och även här inleder vi med svaren från producenter och leverantörer. Producenter/leverantörer Enkelhet hela vägen behövs, gemensamma mallar, använd ny teknik och e-faktura. Öppen dialog, lär känna leverantörerna. Se helheten och mycket bättre uppföljning. Låt distributionscentralen dela upp, förenkla paketering och inleveranser. Anpassa kraven så att alla kan vara med. Höj kompetensen hos beställare och upphandlare i vissa kommuner. Enklare leveranser och enklare fakturering. Vi vill kunna prenumerera på upphandlingarna, både vanliga och direktupphandlingar. Vi missar för många i dag. Mer uppdelade upphandlingar. Förenkla underlagen så långt det går, mer kryssrutor. Kommunerna kan gärna samarbeta runt mallar och krav men inte i själva upphandlingen. Bättre uppföljning för att få bort prisdumpningen. Kommuner blir blåsta på stora pengar ibland av de stora leverantörerna. Sluta skylla på regelverket. Samordna inköp, matsedlar etc. bättre i kommunerna. Använd inte bara fullsortimentsleverantörer, ge utrymme för säsongsvaror, byt fryst mot färskt i möjligaste mån. Se till helheten, inte bara den enskilda upphandlingen. Se till totalekonomin och ge tydliga politiska signaler och målsättningar. Ta bort onödiga krav, som certifieringar som skjuter över målet ibland. Se till att tjänstemännen förstår vilka mål som skall nås. Mer kompetens och resurser till upphandlingen. 28

29 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Gör mer funktionsupphandlingar, där det är möjligt och lägg straffavgifter om det inte funkar. Kolla och lär känna marknaden innan förfrågningsunderlaget skapas. Producenter/leverantörer Behöver LOU förändras? Höjd direktupphandlingsgräns, mer förhandlingsmöjligheter och teknikutvecklingstävlingar. Styr samtidigt upp direktupphandlingarna bättre, utan att krångla till det för mycket. Att höja direktupphandlingsgränsen till kr skulle ta bort onödiga kostnader för både kommun och leverantörer. Behövs mer utbildning och för vem? Mer utbildning mer dialog mer helhetssyn för alla inblandade parter. Både för upphandlare och beställare, och för oss leverantörer. En liten pojke ville se maskinen som gör äggen. Det är fler som behöver utbildas än vi tänker på! Ja, inte minst för att få ett bredare perspektiv. Ibland rimmar upphandlingen väldigt illa med övriga samhällsambitioner. Det krävs mycket kompetens för att upphandla smart. Beställarna behöver utbildning/certifiering. En liten pojke ville se maskinen som gör äggen. Det är fler som behöver utbildas än vi tänker på! Utbildning måste kopplas till tydlig politisk vilja och ett politiskt stöd för smartare upphandling. Även inhyrda konsulter gör ibland ett riktigt dåligt arbete. Och ansvarsfördelningen måste bli tydligare. Nya modeller och metoder Ja, det räcker inte med ambition om man vill utveckla upphandlingen. Framför allt behövs bättre uppföljning och kontroll. De större privata företagen jobbar ofta smartare med inköp. Det behövs ett bredare samhällsperspektiv men också mer resurser till upphandling om det skall ge resultat. Och en tydlig politisk uppbackning. 29

30 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Producenter/leverantörer Utveckla metoder så att vi kan använda lokala resurser bättre. Hur höjer vi kompetensen? Genom mer dialog och genom att besöka leverantörerna. Om utbildning och dialog skall ge resultat så måste mod och djärvhet uppmuntras. Det behövs politiskt stöd och ett tydligt samhällsperspektiv. Dela gärna upp utbildningarna branschvis. Upphandlingsstöd regionalt kompetenscentrum Positivt om alla parter involveras. Det behövs kunskap och praktiskt stöd samt dialog. Det får inte bli för byråkratiskt eller för flummigt. Dialog är det viktigaste. Det måste läggas upp rätt. Involvera även restaurangutbildning och skolor. Rollen måste definieras noga, Och det måste vara rätt personer. Allmän rådgivning kan lätt bli flummig. Det finns bra exempel på duktiga personer som skulle passa! Lokala företag behöver utbildas i upphandling. Nätverk och samarbete Vi har funderat på att ta upp samarbete med andra i samma bransch, det skulle nog kunna funka. Jag skulle ha mycket nytta av att inte bara sitta själv. Behöver få se möjligheterna. Jag har dialog med andra leverantörer, men inte i någon organiserad form. Kan och får man stödja lokala företag? Till exempel genom ett lokalt kompetenscentrum, genom mer dialog och genom att besöka leverantörerna. Se till att de små inte diskvalificeras genom för stora upphandlingar och krånglig formalia. 30

31 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Enkelhet hela vägen. Gemensamma mallar, e-faktura. Anpassa kraven så att alla kan vara med. Höj kompetensen hos beställare och upphandlare i vissa kommuner. Producenter/leverantörer Låt distributionscentralen dela upp, förenkla paketering/leverans, bättre uppföljning och kontroll. Kunna prenumerera på upphandlingarna, både vanliga och direktupphandlingar. Vi missar för många i dag. Kan vi utveckla dialogen? Det räcker inte med ett dialogmöte. Det handlar om en process där man lär sig bit för bit och förhoppningsvis ser att man i grunden vill ha samma sak, ett fungerande samhälle. Det krävs ett långsiktigt tänkande. Upphandling för samhällsutveckling? Den borde kunna vara ett viktigt verktyg för att få ett fungerande lokalsamhälle och region, eftersom den omsätter så mycket pengar. Kan branschorganisationer bidra? Branschorganisationerna är väldigt viktiga, åtminstone i vissa branscher. De skulle kunna engagera sig ännu mer. De borde kunna hjälpa oss att hitta rätt vägar och att utbilda i hur man gör. Fler tips och idéer Mer dialog, mer utbildning, fler mötesplatser, gärna så nära oss som möjligt, så att det inte känns så märkvärdigt. Mera lyhördhet hos politiker och upphandlare, mindre formalia och mer kvalitetskriterier. Lättare logistik och administration Vi är fokuserade på vår produktion men kommer aldrig att bli särskilt bra på logistik och administration. Det är här vi behöver hjälp! 31

32 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Distributionen är en av de viktigaste frågorna. Om paketeringen låg på distributionscentralen skulle det underlätta enormt för en del leverantörer. Faktureringen är en tung del, det blir så enormt många fakturor. Kan man förenkla? Använda ny teknik? Jobbigt när man kräver en viss förpackningsstorlek som våra maskiner inte är anpassade för. Om vi vinner så får vi börja med att investera, fast det inte är något fel på de maskiner vi har. Om var och en måste ha en ny och miljögodkänd lastbil så blir det väldigt dyrt. Förenkla inleveranserna. Politikerna Vilka förändringar behövs? Att upphandlingarna delas upp och anpassas bättre till leverantörernas förutsättningar. Förenkla förfrågningsunderlagen. Mera rådgivning och dialog. Att staten kompenserar svenska köttproducenter för extra kostnader p g a djurskyddskrav, så att det blir konkurrensneutralitet. Se till att alla känner till upphandlingarna. Hjälpa leverantörerna att hitta bra sätt att samarbeta. Förbättra logistiken så att det blir enklare att leverera. Höjd gräns för direktupphandling. Vi måste bli tydligare med våra politiska mål. Hur vill du ändra LOU? Mer förhandlingsmöjlighet inom LOU. Preklusionsfrist är bra, ingen överprövning av förfrågningsunderlaget efter tilldelningsbeslutet. Höj gränsen för direktupphandling och gärna preklusionsfrist. Rättviksmålet har ställt LOU på sin spets. Vi vet fortfarande inte vad som gäller. Som lagen är i dag så tullar man väldigt 32

33 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? mycket på marknadsekonomin. Skall vi inte få handla det vi vill ha? Politikerna Behövs det mer utbildning och för vem? Vi utbildar både politiker, beställare och leverantörer. Vi har gjort stora satsningar på att utbilda leverantörer, tillsamman med näringslivskontoret och upphandlarna. Men beställarkompetensen är också viktig. Vi arbetar mycket med att utveckla dialogen med leverantörerna men måste själva bli duktiga på att skapa bra och tydliga förfrågningsunderlag. Både politiker, upphandlare och leverantörer behöver kompetensutvecklas. Och det är bra om branschorganisationerna medverkar. Vi behöver mer dialog och mer kunskap om varandras villkor. Vi har gjort dåliga upphandlingar och strategiska felbedömningar. Vi behöver kompetens för att kunna utveckla formerna för upphandling. Behövs nya modeller och metoder? Vi kan bli mycket bättre, även om det tar tid att lära om. Vi behöver utveckla upphandlingsformerna. Att implementera e-beställning, e-faktura och e-upphandling är ett sådant exempel. Rätt använt får vi också en mycket bättre uppföljning och avtalstrohet. De skall dessutom bygga på tydliga signaler från politikerna om vad vi vill uppnå. Upphandlingsstöd kompetenscentrum Ett kompetenscentrum kan vara en part på neutral mark för leverantörerna. Alla parter måste i så fall förbinda sig att använda det. Satsa då också på att utveckla beställarkompetensen, det är där krutet skall läggas. 33

34 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Politikerna Någon form av konsultativ verksamhet vore bra. Där bör finnas specialister. Kanske skulle också SKL arbeta mer med upphandlingsstöd. Upphandling ett verktyg för samhällsutveckling? Ja, kopplat till tydliga politiska beslut. Upphandling är ett politiskt verktyg. Vi ska ta tillvara entreprenörsandan i länet och hitta nya vägar för framtiden. Kostchefer Behövs ett kompetenscentrum? Skulle vara fantastiskt om Länsstyrelsen m. fl. kunde satsa på en Help Desk och ett Kompetenscentrum. Vi får inte bara förlita oss på tekniken utan det måste finnas människor att prata med. Så det måste vara rätt personer, de måste ha stor förståelse och förmåga att lotsa personer åt rätt håll Ett regionalt kompetenscentrum skulle också kunna vara en utmärkt plattform för att utveckla dialogen med leverantörerna. Inköpare/upphandlare Förändringar för framtiden Vi skall vara en seriös kund med hög avtalstrohet. E-upphandling är ett bra verktyg både för upphandlare och leverantörer, inte minst de små. Leverantören känner igen sig i enhetligare struktur på upphandling, felaktiga anbud stoppas innan det är för sent, uppföljning och statistik blir enklare. Höjd beloppsgräns är bra om den kopplas till bra rutiner och dokumentation. Och en preklusionsfrist vore också bra. Mer information och ett prenumerationssystem för att hitta upphandlingar/direktupphandlingar Bryt upp i mindre delar överallt där det är möjligt. Större avtalstrohet krävs. Vi skall göra oss så ointressanta som möjligt för jättarna genom att dela upp upphandlingarna. Fungerande distribution/logistik. Våga pröva nya vägar och tänja gränser. Skapa 34

35 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? vettiga underlag. Informera mera och mer dialog. Lär känna marknaden, avdramatisera. Enklare leveranser. Inköpare/upphandlare Skall vi ändra LOU? Höjd direktupphandlingsgräns och preklusionsfrist. Det uppmuntrar seriöst beteende och respekt för varandra. Behövs mera utbildning? Ja, i många led för att skapa förståelse för vad man får och kan. Vi utbildar alla våra inköpssamordnare och beställare och vi utbildar leverantörer tilsammans med Företagarna. Vi behöver lära oss funktionsupphandling och att arbeta i projekt. Och utbilda beställare, politiker, förvaltningar etc. Politikerna förstår inte den faktiska nyttan med upphandling. Vi är en resurs, ett verktyg som skall användas till nytta för skattebetalarna. Satsa på upphandling! Nya modeller och metoder E-upphandling är ett utmärkt exempel som kan leda till stora förbättringar. Vi är en resurs, ett verktyg som skall användas till nytta för skattebetalarna. Satsa på upphandling! Vi måste utveckla oss, men kommunerna har kommit mycket längre än staten med e-upphandling. Vi måste våga tänja gränser, med fokus på de goda affärerna. Upphandlingsstöd och kompetenscentrum Ingen enkel fråga, kanske behövs ett neutral stöd för leverantörerna. Men det måste byggas på genomtänkta och tydliga önskemål. Kanske kan bli ett forum för goda exempel och för byggandet av nätverk, som Rheum, ett kluster för små livsmedelsföretag i Skåne, som hjälper och stöder varann. Det blir viktigt att hitta en genomtänkt inriktning! Och där kanske man kan samordna en prenumerationstjänst på alla upphandlingar och direktupphandlingar i regionen. 35

36 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Arbetsgruppen Vilka förändringar behövs för framtiden? Långsiktigt behövs mer helhetsperspektiv på samhällsutveckling, mer läroprocesser i den kommunala politiken. Vi behöver lära oss att mäta och värdera kvalitet. Slösa inte bort de investeringar som görs i entreprenörsskap och lokala företag. Verkligheten är mångfacetterad, upphandling får inte handla bara om juridik utan måste vara förankrad i verkligheten. Skapa möjligheter att leverera i liten skala. Som till enskilda skolor, förskolor, äldreboenden i Orsa eller möjlig mängd per position i Borlänge. Gör det enklare att klara logistik och administration. Förenkla inleveranser, paketering, fakturering etc. Mer dialog före upphandlingarna. Det behövs fler arenor för att träffas, men man måste också vara nyfiken på den offentliga marknaden. Involvera gärna näringslivskontoren i arbetet. Gör det lättare att hitta annonserna. Gärna ett system där man kan mailprenumerera på både direktupphandlingar och de vanliga upphandlingarna, med länkar till själva annonserna. Detta har provats med framgång på andra håll. Skapa realistiska möjligheter att kunna lämna anbud Mänskliga möten gör att man blir sedda på ett annat sätt. Utgå från hur det ser ut hos de enskilda leverantörerna. Kvalitet lönar sig. Erfarenheter från dagligvaruhandeln visar att allt fler är beredda att betala för den känsla som finns inbyggd i produkten. Upphandlingssamverkan och större upphandlingsenheter är OK, så länge själva upphandlingarna inte blir för stora. Matkvalitet betyder tillväxt och turism. Kommunerna har inte förstått vidden av möjligheterna till tillväxt. Offentlig upphandling är en del i ett större pussel för näringslivs- och landsbygdsutveckling och måste användas för detta. 36

37 Vilka förändringar behövs för att få fler anbud? Skall LOU förändras? Kanske behövs en lagstiftning som garanterar en minimimängd till de små företagen. Arbetsgruppen En höjd direktupphandlingsgräns är bra men direktupphandlingarna behöver ändå dokumenteras och göras av beställare som utbildats för det. En höjd direktupphandlingsgräns är ett av de få sätten att underlätta för de små företagen. En preklusionsfrist skulle betyda att man inte kan överpröva förfrågningsunderlaget efter tilldelningsbeslutet. Behövs det mer utbildning? Alla parter i upphandlingsprocessen behöver utbildning och det gäller inte minst politikerna. Förmodligen är det upphandlarna som är mest kunniga i dag. De kommunala bolagen är däremot ofta de som fuskar mest med upphandling. Det behövs mer kunskap i affärsmannaskap, så att vi kommer bort från juridiken. Mer livskostnadsanalyser. Anbudsskolor för företagarna. Bägge lagen behöver kunna reglerna i en fotbollsmatch och det gäller här också. Kommunerna måste bjuda in till dialog och utbildning gärna i samverkan med Företagarna och andra organisationer. Skapa fler mötesplatser. Den öppna och direkta dialogen är alltid viktigast och utbildning är en del i den. Gärna även mer Gnosjöanda, så att företagen lär sig att samarbeta mera. Behövs det nya modeller och metoder? Ja, det behövs. Exempelvis kombinatorisk upphandling. Vägverket var först då man kunde lämna anbud på en eller flera vägsträckor. Med en gemensam nämnd skulle vi få större möjligheter att arbeta med metodutveckling. Nya metoder är bra den öppna dialogen är allra viktigast. 37