Verksamhetsberättelse Patientnämnden Dalarna LD16/01207

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Patientnämnden Dalarna LD16/01207

2

3 Innehåll Sammanfattning...4 Redogörelse för verksamhetsåret Patientnämndens samman träden och nämndens arbete...6 Patientnämndens kansli och personal...6 Handläggning av ärenden...6 Kontaktorsaker...7 Ärendefördelning utifrån verksamhetsområde...8 Specialiserad vård...8 Primärvård...9 Psykiatri...10 Tandvård...11 Kommuner...12 Kontakter och återkoppling mellan Patientnämnden och verksamheter...13 Information...13 Stödpersonsverksamheten...14 Granskning av åtgärder i anledning av ärenden i Patientnämnden...14 Framtiden...15 Ekonomi...15 Bilagor Antal ärenden Förtroendevalda Patientnämnden Verksamhetsberättelse, kortversion

4 Sammanfattning (2014 inom parentes) Patientnämndens (PN) uppdrag regleras i Lag om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) I varje landsting och kommun ska det finnas minst en nämnd som ska ta emot och handlägga patientupplevda problem och händelser i hälso- och sjukvården och bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. I Dalarna har kommunerna avtal med Patientnämnden att sköta deras klagomålshantering. För att få högre kvalitet och jämförbara utdata vid återrapportering till vårdgivare, chefläkare, politiker och berörda myndigheter arbetar Patientnämnderna i Sverige på ett likvärdigt sätt och med en enhetlig registrering av de ärenden som kommer in. PN ska årligen analysera och dra slutsatser av de ärenden vi får in och rapportera till bla verksamheter och IVO. Analysen baseras på hur hälsooch sjukvården fungerar ur patientens perspektiv. För vården är det värdefulla synpunkter som kan visa på förbättringsområden. Under 2015 inkom 1468 ärenden vilket är en ökning med 6% jämfört med föregående år. Trenden är likartad i hela landet och beror dels på att PN:s verksamhet har blivit mer känd, både hos patienter och inom vården dels på en ökad medvetenheten/kännedomen hos patienter och allmänheten. Det kan också bero på att acceptansen för fel har minskat. Även om vi ser en ökning av antalet klagomål motsvarar dessa 0,1 procent av alla besök som äger rum inom Hälso- och sjukvården, Tandvården och kommuner under ett år. Vårdanalys nationella enkätundersökning (Patientlagen i praktiken 2015) som besvarades av personer visade att var fjärde svarande velat framföra synpunkter på vården det senaste året men att 60% av dom avstod från att göra det. Det finns därför anledning att misstänka att det finns ett mörkertal med patientupplevda händelser som av olika skäl inte kommer till verksamheternas kännedom. Det trendbrott på vad patienter klagar på som vi kunde skönja 2014 ser vi nu tydligare Fortfarande står ärenden som rör Vård och behandling för den största andelen klagomål 42% (46%) men ärenden som rör Kommunikation 26% (23%) ökar. De synpunkter som framförs under kommunikation handlar främst om dåligt bemötande, bristande information och delaktighet. Organisation och Tillgänglighet står för 14% (13%) av ärendena, t ex: att det är svårt att komma fram till vården, långa väntetider och att vården hänvisar till resursbrist. 80% av de som tar kontakt med oss gör det på telefon. Övriga kontaktvägar in är brev, e-post, Mina vårdkontakter och besök på kansliet. Patienter vill helst ringa för ett första samtal. Många börjar samtalet med jag vet inte om jag ringt rätt eller jag vet inte var jag ska börja Fler kvinnor 59% (56%) än män 41% (44%) vänder sig till PN. Det finns skillnader i hur man upplever information och delaktighet i vården men den stora skillnader återfinns i bemötande och att man inte känner sig lyssnad till. Dubbelt så många kvinnor klagar på dåligt bemötande och 75% av de som framför synpunkter på att man inte blivit lyssnad på är kvinnor. Det finns studier som visar att kvinnor generellt klagar mer på vården än män och att det skulle kunna bero på att det kan finnas skillnader i faktisk vårdkvalitet mellan kvinnor och män, att kvinnor oftare drabbas av kvalitetsbrister i vården och att de oftare upplever sig nonchalerade. Vid vilken ålder klagar man mest? De som är i åldern står för flest kontakter med PN förutom ärenden som rör psykiatrin där det är åringar som mest tar kontakt. I kommunerna är det naturligt att klagomålen rör äldre personer. Andelen ärenden som rör Specialistvården har minskat. Det är de opererande enheterna som står för minskningen medan Medicinklinikernas ärenden har ökat något. Ärenden som rör Primärvården och Psykiatrin har ökat. När det gäller 4

5 Kommunernas hälso- och sjukvård och Tandvården är andelen ärenden fortfarande låg. Stödpersonsverksamheten har ökat med flera pågående ärenden under året. Vi ser det som en effekt av det kvalitetsarbete som PN genomfört tillsammans med Rättspsykiatriska kliniken i Säter. Patientnämnden har deltagit i 53 (44) besök på kansliet eller i vården tillsammans med patient. Vi har dessutom haft 38 (22) informationstillfällen ute i vården och för studerande och AT-läkare. Vi har under året deltagit i centrala och regionala konferenser Personalsituationen på kansliet är fn stabil men förändringens vindar blåser då två medarbetare uppnår pensionsålder Ekonomin visade ett överskott på 345 Tkr vilket främst beror på att en medarbetare arbetat deltid samt lägre kostnader för stödpersonsarvodet än budgeterat. 5

6 Redogörelse för verksamhetsåret 2015 Patientnämndens sammanträden och nämndens arbete Nämnden har en ny ordförande och nya ledamöter för den nya mandatperioden Under året har nämnden fortsatt med 6 sammanträden per år. Presidieberedningen har fortsatt att ha möte inför varje sammanträde. På presidieberedningen gås alla ärenden igenom och när vi ser övergripande patientsäkerhetsrisker lyfts detta särskilt fram vid PN:s möte. En representant för chefläkargruppen fortsätter att vara adjungerad vid sammanträdena. Genom de ärenden som redovisats i nämnden har ledamöterna haft god insyn i vilka klagomål och synpunkter som förekommit på hälso- och sjukvården. Något de kan ta med sig som beslutsunderlag i sitt politiska arbete. Arbetet i Patientnämnden har kunnat ske i stor enighet. Nämnden har under året bjudit in representanter för verksamheter eller patientorganisationer har LD Revisorer, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Divisionschefen för Psykiatrin samt en stödperson varit inbjuden till nämndmöten. Dessutom har chefläkare på uppdrag från nämnden redogjort för IVO:s rapport från tillsynen av regionens akutmottagningar samt hur man arbetar förebyggande för att undvika förlossningsskador hos kvinnor. Patientnämndens kansli och personal Patientnämnden är en egen förvaltning och har därmed en organisatoriskt fristående ställning med eget diarium och arkiv. PN:s kansli har fyra heltidsbefattningar fördelade på en förvaltningschef och tre handläggare. Kansliet har en god tillgänglighet. Vi har ett gemensamt telefonnummer vilket underlättar för de som kontaktar oss. Telefonerna är öppna hela dagarna med möjlighet att lämna meddelande om ingen kan svara. Vår ambition är att ha en hög tillgänglighet, snabb handläggning av ärenden och bred information om nämndens verksamhet. Generösa öppettider och daglig telefonbemanning ska garantera detta och framkomligheten har varit god. I förra årets patientenkät ansåg en övervägande majoritet att det var lätt att komma i kontakt med oss. I kanslipersonalens arbetsuppgifter ingår att hålla sig uppdaterade på aktuell lagstiftning så att vi kan ge patienter rätt information. Kanslipersonal deltar i Huvudkontorets husmöten samt på nämndsekreterarmöten. Förvaltningschefen deltar även i chefläkarnas möten och en handläggare ingår i Central Förvaltnings samverkansgrupp. Nationellt ingår förvaltningschefen i PN:s nationella tjänstemannanätverk. Nätverket träffas ca 4 gånger per år. En arbetsgrupp med representanter från 10 olika landsting, däribland PN Dalarna, arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt gemensamma ärendehanteringssystem Vårdsynpunkter. Handläggning av ärenden PN:s kansli har under året handlagt 1468 (1387) ärenden. Fördelning av dessa framgår av bifogad bilaga 1. Klagomål som kommer in kategoriseras och registreras enligt en gemensam struktur för alla PN i Sverige. Vi registrerar ärendena under åtta olika huvudproblem: vård och behandling, omvårdnad, kommunikation, patientjournal och sekretess, ekonomi, organisation, tillgänglighet och organisation, vårdansvar samt administrativ hantering. Varje huvudproblem delas in i ett antal delproblem för en högre detaljeringsgrad av vad ärendet avser och vad patienten anser är det största problemet. En händelse kan beskrivas med flera bidragande orsaker, därför har vi ett antal fokusområden. Dessa registrerar vi i löpande text under #. Exempel på lokala fokusområden är #ej lyssnad på, #bemötande, #resursbrist eller #stafettläkare. Ofta innehåller patientens berättelse flera olika klagomål men det går bara att registrera under ett problem. jag är inte nöjd med utredningen och behandlingen, dessutom var läkaren otrevlig eller läkaren lyssnade inte på mig. Ärendet blir då registrerat under Vård och behandling och undersökning/utredning med #bemötande eller #ej lyssnad på. 6

7 Under 2015 registrerades 114 ärenden som klagomål på bemötande samt 24 ärenden som ej lyssnad på. Därutöver innehöll ytterligare 170 ärenden synpunkter på bemötandet samt 144 ej lyssnad på. Många klagomål bottnar alltså i bristande kommunikation. Klagomål som skulle kunnat undvikas med ett bättre bemötande och om man lyssnat på patienten. 80% av dom som tar kontakt med oss gör det på telefonen. Resterande 20% tar kontakt via brev, e-post och via Mina Vårdkontakter. Det händer att pat besöker oss direkt efter ett vårdbesök utan att ha bokat tid före och är då ofta upprörd över något som man anser har blivit fel. Vi vill helst att man ska boka tid hos oss före ett besök och vår policy är att inte ta emot besök när vi är ensamma men det är ibland svårt att undvika. Många ärenden har gällt rådgivning och information om vilka rättigheter man har och var man kan vända sig för att själv klara ut sina problem. Handläggare förmedlar kontakt med vården när så önskas vilket sker i hälften av ärendena. I de fall då anmälaren inte själv önskat ta direktkontakt har handläggare förmedlat patientens synpunkter till verksamhetsansvariga. Många ärenden har kunnat redas ut snabbt och klarats av med en telefonkontakt. När brev inkommer med synpunkter och frågor som anmälaren vill ha svar på förmedlas brevet till ansvarig chef för svar och yttrande. Svaret redovisas till den som anmält ärendet. Ca 30% av ärendena har under året har varit ett brevärenden. På patientnämndens sammanträden redovisas ärenden i sammanställd form för ledamöterna. Kontaktorsaker Många ärenden gäller rådgivning och information och det är ofta tillräckligt för anmälaren att få diskutera igenom sina frågor, att få den uppmärksammad och registrerad. Man frågar ofta hur patientens synpunkter kommer fram till vården. När anmälaren får information om att alla ärenden redovisas till verksamhetschef i form av avidentifierade sammanfattningar blir pat ofta nöjd med det. Ibland vill anmälaren få information om vilka rättigheter man har och var man vänder sig för att själv klara ut sina problem. Det kan handla om brister i utredning, vård och behandling eller långa väntetider. Det kan också handla om brister i dialog och delaktighet som gör att man inte förstått den information man fått, eller att man anser sig kränkt och felaktigt bemött. Relativt många kontakter har handlat om brister i organisation och tillgänglighet. I flera fall har man uppmanats av vårdpersonal att ta kontakt med PN. Den som kontaktar PN anger ofta som skäl att andra inte ska behöva råka ut för samma sak. Kontakter har också initierats av händelser där patientsäkerheten inte varit tillfredställande. En del av dessa ärenden har förts vidare till chefläkare för utredning om ev. Lex Maria. Vi informerar också om Patientförsäkring LÖF och IVO. Ibland vill patienten/närstående att någon från nämndens kansli ska vara med vid ett möte med vården. PN:s uppgift vid dessa möten är att hjälpa pat att få svar på de frågor man har så att ärendet kan avslutas med en nöjd patient. Under året deltog en handläggare från PN på 16 sådana möten. Dessutom har vi haft 36 besök på kansliet av patienter/ närstående. Det kan röra sig om rena samtal, att lyssna på pat, hjälpa till med anmälan, skriva till LÖF eller förbereda ett möte i vården 7

8 Ärendefördelning utifrån verksamhetsområde Specialiserad vård Andelen ärenden som rör Specialistvården har minskat något 43% (46%) Det är de opererande enheterna som står för minskningen medan Medicinklinikernas ärenden har ökat något. Ärenden gällande vårdoch behandling utgör den största gruppen därefter kommer brister i kommunikation och organisation/ tillgänglighet. Vissa ärenden har handlat om att resultatet av ett ingrepp eller en behandling inte motsvarar patientens förväntningar. Problem som hade kunnat undvikas med bättre information och dialog/delaktighet om vad man kan förvänta sig för resultat och om det finns risker med behandlingen. inte blir gjord kan detta orsaka onödiga problem och hälsorisker för patienter och närstående. Risken för återinläggning ökar när det inte fungerar efter utskrivning. Frågor kring väntetider, valfrihet och vårdgaranti har utgjort 11% av ärendena i den specialiserade vården. PN har ett bra samarbete med Väntetidskansliet kring dessa frågor 2% ärenden i specialistvården har gällt patientlagen, att fritt kunna söka öppen specialistvård i landet. Det är främst frågor om hur man kan få en annan bedömning på annat sjukhus och långa väntetider som gör att man söker sig till vård i annat landsting. Ett flertal ärenden har handlat om brister i samverkan mellan vårdenheter/vårdgivare. Många känner Patientnämnden Dalarna Registrerade ärenden inte till att man har rätt till en vårdplan. Om denna Specialiserad vård Period: Rapport 8a Antal ärenden per huvudrubrik/kön Antal ärenden Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar 8. Administrativ hantering Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling ,6% ,3% 2. Omvårdnad 7 1,1% 12 1,9% 3. Kommunikation 59 9,4% 94 15,0% 4. Patientjournal och sekretess 5 0,8% 11 1,8% 5. Ekonomi 7 1,1% 6 1,0% 6. Organisation och tillgänglighet 32 5,1% 35 5,6% 7. Vårdansvar 19 3,0% 17 2,7% 8. Administrativ hantering 11 1,8% 6 1,0% Summa ,9% ,1% Totalt antal ärenden: 628 8

9 Primärvård Primärvårdens andel av ärenden utgör 30% (29%) Även här är andelen ärenden som rör Vård och behandling är störst men har minskat, 42% (48%). Istället har ärenden som rör Kommunikation ökat, 32% (25%) det handlar då främst om bemötande samt information och delaktighet. Organisation och tillgänglighet ligger kvar på samma nivå 14%. Patientnämnden Dalarna Registrerade ärenden Läkare och då ofta stafettläkare tillhör den personalkategori som får mest klagomål. Det kan gälla bristande kommunikation och dåligt bemötande men framför allt brist på kontinuitet och uppföljning och möjlighet att få hjälp med utredning av sammansatta problem. Klagomål på tillgänglighet är ett återkommande tema i primärvården. Det är svårt att komma fram på telefonen och det är svårt att få prata med en läkare Rapport 8a Primärvård Period: Antal ärenden per huvudrubrik/kön 160 Antal ärenden Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar 8. Administrativ hantering Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling 76 17,6% ,5% 2. Omvårdnad 1 0,2% 0 0,0% 3. Kommunikation 47 10,9% 89 20,6% 4. Patientjournal och sekretess 6 1,4% 10 2,3% 5. Ekonomi 2 0,5% 6 1,4% 6. Organisation och tillgänglighet 27 6,2% 33 7,6% 7. Vårdansvar 2 0,5% 7 1,6% 8. Administrativ hantering 10 2,3% 11 2,5% Summa ,5% ,5% Totalt antal ärenden: 433 Sida 1 av 1 9

10 Psykiatri Psykiatrins andel av ärenden har ökat och utgör 14% (12%) Även om ärenden rörande Vård och Behandling fortfarande står för den största andelen så har det minskat, 30% (36%). Istället fortsätter ärenden som handlar om Kommunikation att öka 27% (26%). Även ärenden under Organisation och Tillgänglighet ökar 23% (20%). Klagomålen på psykiatrin handlar till störst delen om att det är svårt att komma fram på telefon, svårt att få träffa eller prata med läkare, att man lovat att höra av sig men inte gör det. Patienten känner sig bortglömd när ingen hör av sig. Dåligt bemötande och bristande information och dialog/ delaktighet med patienten är vanligt förekommande synpunkter. tar helhetsansvar och man får olika besked av olika läkare. T. ex. bristande information till patienter som har fått ändrad diagnos och medicinering men inte förstått innebörden av det. Brister i uppföljning av läkemedelsbehandling samt avsaknad av vård/behandlingsplan för patienten förekommer i flera fall. Ett problem som särskilt har uppmärksammats är långa väntetider till utredningar och samtalsbehandling vilket gör att patienterna inte tycker sig komma någonstans i sin behandling. Patienten har ofta tolkat informationen från vården att man är högt prioriterad men inget händer. Den långa väntan kan få konsekvenser i form av sjukskrivning, oro över att förlora sitt arbete eller att inte komma ut i arbetslivet. Detta medför också ekonomiska svårigheter för patienten vilket ytterligare försämrar patientens hälsoproblem. Just bristen på läkare och problem med stafettläkare har påtalats av många. Patienten upplever att ingen Patientnämnden Dalarna Registrerade ärenden Rapport 8a Psykiatri Period: Antal ärenden per huvudrubrik/kön Antal ärenden Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar 8. Administrativ hantering Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling 33 16,7% 27 13,6% 2. Omvårdnad 2 1,0% 1 0,5% 3. Kommunikation 23 11,6% 30 15,2% 4. Patientjournal och sekretess 4 2,0% 6 3,0% 5. Ekonomi 2 1,0% 2 1,0% 6. Organisation och tillgänglighet 15 7,6% 30 15,2% 7. Vårdansvar 4 2,0% 9 4,5% 8. Administrativ hantering 5 2,5% 5 2,5% Summa 88 44,4% ,6% Totalt antal ärenden:

11 Tandvård Under året har 3% (3%) ärenden registrerats som handlat om tandvård. Främst gäller det klagomål på Patientnämnden Dalarna Folktandvårdskliniker. Registrerade ärenden De flesta av ärendena rör den behandling man fått. Ofta bottnar det i ekonomiska frågor och garantikrav med anledning av vad man anser vara felaktig behandling eller biverkning av behandling. PN:s Rapport 8a3 handläggare har haft regelbundna kontakter med främst förtroendetandläkaren. Tandvård Period: Antal ärenden per huvudrubrik/kön Antal ärenden Vård och behandling 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar 8. Administrativ hantering Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling 7 13,0% 16 29,6% 3. Kommunikation 5 9,3% 9 16,7% 4. Patientjournal och sekretess 1 1,9% 0 0,0% 5. Ekonomi 3 5,6% 7 13,0% 6. Organisation och tillgänglighet 3 5,6% 1 1,9% 7. Vårdansvar 0 0,0% 1 1,9% 8. Administrativ hantering 1 1,9% 0 0,0% Summa 20 37,0% 34 63,0% Totalt antal ärenden: 54 Sida 1 av 1 11

12 Kommuner PN har avtal med alla länets kommuner om Patientnämndsverksamhet. När ett ärende uppstår hänvisas till eller tas kontakt med enhetschef vid respektive boende eller MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) i respektive kommun. MAS och tjänsteman på PN träffas årligen för erfarenhetsutbyte Patientnämnden Dalarna Registrerade ärenden utifrån de ärenden som varit under året. Kommun Period: Antalet kommunärenden är fortfarande lågt och utgör 3% (3%)av ärendena. Det vanligaste är att kontakten initieras av anhöriga. De flesta ärenden rör Vård/Behandling och bristande Omvårdnad. De flesta av länets kommuner finns representerade i statistiken och ärende rör både särskilda boenden och hemsjukvården. Rapport 8a Antal ärenden per huvudrubrik/kön Antal ärenden Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation 4. Patientjournal och sekretess 7. Vårdansvar Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling 4 11,4% 11 31,4% 2. Omvårdnad 7 20,0% 5 14,3% 3. Kommunikation 0 0,0% 4 11,4% 4. Patientjournal och sekretess 0 0,0% 1 2,9% 7. Vårdansvar 2 5,7% 1 2,9% Summa 13 37,1% 22 62,9% Totalt antal ärenden: 35 Sida 1 av 1 12

13 Kontakter och återkoppling mellan Patientnämnden och verksamheter Patienters erfarenheter och synpunkter på vården är viktiga i arbetet med att förbättra vårdens kvalitet. Patientnämndens uppgift är att bidra till detta genom att förmedla patienters och närståendes klagomål och synpunkter på vården så att detta kan användas i patientsäkerhetsarbetet. Ärendets karaktär och patientens/anmälarens önskemål styr handläggningen av det enskilda ärendet. Om patienten vill att ärendet ska gå vidare till verksamheten så är det till verksamhetschefen/mas ärendet skickas. I vissa fall kan verksamhetschef bjudas in till nämnden för att diskutera aktuella ärenden. Samarbetet med de enheter som berörs av ärendena är gott. PN genomförde under 2014 en enkät riktad till verksamhetschefer och MAS vad man tycker om PN:s arbete. De svarande anser att PN:s arbete är viktigt både för verksamheten och patient/boendes synpunkter bidrar till verksamhetsutveckling. Bilaga A chefsenkäten. Ärendestatistik lämnas regelbundet till alla verksamhetschefer/mas. Systemet ger möjlighet för chefer/patientsäkerhetsombud att få ta del av enhetens statistik och ärenden från tidigare år. Informationsmaterial som Bemötandetips i fickformat och broschyren: Har du synpunkter på vården finns att beställa och delas ut då vi besöker olika enheter. Ett samarbete med Patientsäkerhetsavdelningen har inletts under året. Vi har träffats och diskuterat gemensamma ärenden och frågor. Handläggare har deltagit vid träffar med länets patientsäkerhetsombud. PN:s förvaltningschef deltar tillsammans med Patientsäkerhetsavdelningen på chefläkargruppens möten där ärenden av särskild karaktär tas upp. PN har inplanerade möten med Hälso- och sjukvårdsdirektören. Genom dessa möten ges ledningen möjligheter till systematisk uppföljning av patienters och närståendes synpunkter och klagomål vilket kan bidra till underlag för beslut i ledningen. Även information från ledningen och ledningsbeslut tas upp. Protokoll från sammanträden mejlas till landstingsstyrelse, revisorerna, tandvårdsnämnd, ansvariga tjänstemän och till alla länets kommuner. Protokoll läggs ut både externt och på Navet. Information Till PN:s uppgift hör att informera om verksamheten. Vår målsättning är att det ska finnas god kännedom om verksamheten hos personal, patienter/ boende och allmänhet. Något vi märker att det finns då patienter som hör av sig till oss många gånger säger att det var personalen eller en annan patient eller bekant som gav mig rådet att jag skulle ta kontakt med er. Handläggare har informerat i olika sammanhang och till olika verksamheter vid 21 tillfällen. Återkommande information ges vid AT läkarnas introduktion och på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan, KY-utbildningarna till skötare i Säter samt medicinska sekreterare. Förutom detta så informerar på arbetsplatsträffar och i ledningsgrupper. Vi har då med oss ärenden som är aktuella för kliniken och utgår från dessa i diskussionen. På 1177.se finns information om landets patientnämnder på olika språk. På Internet och Navet finns utförlig information som också har uppgraderats med tanke på förändringar som kommit av den nya Patientlagen. Vi fortsätter att skicka ut våra affischer och broschyrer till verksamheter som hör av sig. I sjukhusentréerna finns anslag om var man kan vända sig med synpunkter och klagomål. 13

14 Stödpersonsverksamheten En stödperson bistår den tvångsvårdade patienten i personliga frågor, är ett medmänskligt stöd och har tystnadsplikt. Stödpersonen ska göra regelbundna besök till patienten och har, om patienten vill, rätt att delta i Förvaltningsrättens förhandlingar. Uppdraget är ett s.k. arvoderat fritidsuppdrag Nya uppdrag Anlitade stödpersoner Pågående uppdrag Antal uppdrag har ökat mycket under året. Vid årsskiftet var det 60 pågående uppdrag, 6 LPT och 54 LRV varav 45 var män och 15 kvinnor. Vid årsskiftet hade vi 53 aktiva stödpersoner, 28 kvinnor och 25 män. Den äldsta 70 år och den yngsta 22 år. Under året har vi haft tre utbildningstillfällen samt en julavslutning. Vid första träffen talade en stödperson, både utifrån sitt uppdrag och utifrån att vara anhörig. En patient deltog också och berättade om sina erfarenheter av att ha stödperson. Andra tillfället var en utbildningsträff tillsammans med Gävleborg och Jämtland. En (H)järnkollsambassadör berättade om sina erfarenheter av Borderline personlighetsstörning, om tvångshandlingar och självskadebeteende tillsammans med skötare på K2, en enhet för återhämtning och rehabilitering inom specialistpsykiatrin. Andra dagens föreläsning Ett annorlunda föräldraskap. Att vara förälder till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Höstens träff handlade om Barnperspektivet. Vi fick information från både Allmänpsykiatriska kliniken och Rättspsykiatriska kliniken hur de arbetar i vården med barn i focus, patienter med barn. Handläggare och stödperson har även deltagit Hjärngala(e)n, en föreläsning med Simone Reiche Nordström samt i Temadag anordnad av Psykiatrins utvecklingsenhet och Dalarnas närverk för psykisk hälsa med Yasmine Ejner Lind, Bakom symtom finns alltid en historia. Granskning av åtgärder i anledning av ärenden i Patientnämnden Landstingets revisorer har under 2015 genomfört en granskning med syfte att bedöma om Landstingsstyrelsen, som är ansvarig för hälso- och sjukvården, säkerställt att ärenden som initieras via patientnämnden används på ett effektivt och systematiskt sätt för kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Granskningen är en uppföljning av den som gjordes 2014 och som visade att inkomna synpunkter i stor utsträckning är inriktad på att tillgodose enskilda patienters problem och klagomål. Utredarna rekommenderar bl.a. att: ärenden från PN på ett tydligare sätt integreras i det ordinarie systematiska arbetet med att förbättra kvalitet och patientsäkerhet PN tar en mer aktiv roll att inhämta skriftliga yttranden med begäran om återrapportering från berörd verksamheter för vidare information till styrelsen det skapas en enhetlig landstingsövergripande rutin för hur ärenden från PN ska hanteras och kommuniceras. 14

15 Framtiden Frågan om PN:s ställning har varit aktuell i flera utredningar. Den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 jan 2015 ger patienter ökad valfrihet och ställer krav på att patienterna ska vara delaktig i sin vård. En del av ansvaret för att informera patienterna om den nya lagen har lagts på PN. Klagomålsutredningen: Fråga patienten, har lämnat sitt slutbetänkande till regeringen och är nu ute på remiss. Uppdraget var att föreslå ett mer ändamålsenligt system för klagomålshantering. Ett system som i högre grad svara på frågor om vad som inträffat och varför och att patienters synpunkter tas tillvara för att utveckla hälso- och sjukvården. Enligt förslaget ska klagomål i första hand besvaras av vården som inte bara ska svara på det rent medicinska utan också på frågor om varför blev det så här och vad kan man göra för att det inte ska hända igen? Vårdens skyldighet att besvara klagomål ska ske skyndsamt och framgå av lag. mandat att se till att patienten får svar på sina frågor. PN ska analysera alla klagomål och synpunkter som man tar emot för att identifiera brister och risker i hälso- och sjukvården. För detta utökade uppdrag kommer resurser att omfördelas från IVO till PN motsvarande en heltid för en verksamhet i vår storlek. IVO ska enligt förslaget inte utreda mindre allvarlig klagomål utan i större grad ägna sig åt tillsynsverksamheten. De förändringar som föreslås beräknas, om de går igenom, att träda i kraft 1 juli Ekonomi Den totala budgeten för 2015 var Tkr. I den ingår en intäkt på 310 Tkr från kommunerna enligt avtal. Utfallet för året visar på ett överskott på 338 Tkr i budget. Detta bero främst på att en medarbetare jobbat deltid och på lägre för stödpersoner än budgeterat. Bilaga 3 Man kommer även fortsättningsvis att kunna vända sig till PN som kommer att få ett utökat lagstadgat Falun Agneta Andreasson Bäck Ordförande Marita Albinsson Förvaltningschef 15

16 Bilagor Rapport 8a3 Patientnämnden Dalarna Registrerade ärenden 1. Antal ärenden Totala antalet ärenden Period: Huvudrubrik Antal 1. Vård och behandling ,0% ,2% 2. Omvårdnad 17 1,2% 19 1,3% 3. Kommunikation 146 9,9% ,1% 4. Patientjournal och sekretess 17 1,2% 31 2,1% 5. Ekonomi 19 1,3% 29 2,0% 6. Organisation och tillgänglighet 90 6,1% 115 7,8% 7. Vårdansvar 28 1,9% 36 2,5% 8. Administrativ hantering 33 2,2% 30 2,0% 9. Övrigt 1 0,1% 0 0,0% Summa ,9% ,1% Totalt antal ärenden: Sida 1 av 1 16

17 2. Förtroendevalda Patientnämnden Mandatperiod: Andreasson Bäck, Agneta (S) Ord Lundh Kerstin (MP) 1:e vice ord Johansson, Lena (KD) 2:e vice ord Palm, Lilian (S) Ledamot Alkazhami, Mohammed (S) Ledamot Nyberg, Inger (C) Ledamot Larsson, Johnny (DSP) Ledamot Dahlquist, Kent (S) Ersättare Fors, Irja (S) Ersättare Persson, Leo (S) Ersättare Anhari, Zohreh (V) Ersättare Krigsman, Tatiana (M) Ersättare Granegärd, Anette (C) Ersättare Bergström Maria (L) Ersättare 17

18 3. Verksamhetsberättelse, kortversion Patientnämnden Dalarna Patientnämnden Verksamhet Under 2015 har Patientnämnden (PN) tagit emot 1468 ärenden. Ärendena ligger ungefär samma nivå som motsvarande period förra året (1387) Ärenden som rör Kommunikation har ökat, då främst brister i bemötandet samt dialog/delaktighet och information till patient/närstående. Stödpersonsverksamheten har ökat under året. Vi har förordnat stödperson i 39 nya ärenden, jmf med 26 förra året. Antal aktiva stödpersoner har varit 60 (50) och vi har haft 90 (80) st pågående ärenden. Vi har arrangerat fyra utbildningsträffar för stödpersoner. Den utåtriktade verksamheten med information är en viktig del av vår verksamhet. Under året har vi informerat om vår verksamhet vid 38 tillfällen. Bla till AT-läkare, SSK-stud samt ute i verksamheterna. Nämnden har haft sex möten under året och chefläkare deltar i nämndmötena. Förvaltningschefen deltar på chefläkares möten en gång per månad. Förvaltningschefen samt ordförande har deltagit i regionträffar med IVO där vi rapporterar ärendeutvecklingen till IVO inför deras riskanalys. I jan 2015 genomfördes en enkät riktad till slumpvis utvalda patienter som haft kontakt med PN. Enkäten ställde frågor om hur nöjd man är med PN arbete och hur nöjd man är med svaret från vården. Övervägande delen av de svarande ansåg att det var lätt att få kontakt med PN, att handläggarna kunde tillgodose behovet av hjälp och stöd, man var nöjd med kontakten med PN. Färre var nöjd med svaret från vården. Den nya Patientlagen, som ger patienten möjlighet att söka öppen vård i hela landet, trädde i kraft den 1 jan I Patientnämndslagen har införts att PN har ansvar för att informera patienter som kontaktar oss om vad den nya lagen innebär. I år har vi informerat patienter om den nya lagen vid 37 tillfällen. Den pågående Klagomålsutredningen har kommit med sin slutrapport som överlämnades till regeringen i dec Utredaren lämnar förslag på hur ett nytt klagomålssystem ska vara utformat. Man föreslår författningsförändringar om vårdgivarens skyldighet att besvara klagomål och att PN roll bör förtydligas och förstärkas. Inspektionen för vård och omsorgs utredningsskyldighet ska begränsas till ärenden av särskild karaktär. Administrativ hantering Övrigt 1 6 Totalt Framtiden Den nya patientlagen, övergången till personcentrerad vård och Klagomålsutredningens intentioner innebär att patienters synpunkter på vården behöver tas in på ett mer systematiskt sätt i vårdens förbättringsarbete. Vi tror att detta sammantaget kommer att innebära förändrade och utökade arbetsuppgifter för Patientnämnden. Ekonomi (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 5,3 5,3 0 0,3 -varav Landstingsbidrag 5,0 5,0 0 4,7 Kostnader 5,3 5,0 0,3 4,7 -varav löner exkl soc avg Resultaträkning Över- /underskott 4,3 4,0 0,2 3,7 0,3 0,3 0,3 0,3 Årets 0,4 0,4 0 investering Överskottet beror på lägre lönekostnader än budgeterat. Årets investering á 400 tkr beviljades för att uppgradera Patientnämndens dokumentationssystem Vårdsynpunkter. Objektet är levererat och i funktion. Personal Antal anställda Förändring mot föregående år Antal faktiska årsarbetare 4,00 3,90 2,6 % Antal anställda 4 4 0,0 % Marita Albinsson Patientnämnden Dalarna Verksamhetsstatistik Vård-Behandling Omvårdnad Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar

19 19

20 Patientnämnden Dalarna