Dnr

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2010-04-07 Dnr 525-205-09"

Transkript

1 1 (204) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dnr BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2 (204) Redovisning av regeringsuppdrag 21 Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp" I uppdrag 21 i regleringsbrevet år 2009 anges att Naturvårdsverket ska, i syfte att öka återanvändningen, genomföra en revidering av rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp. I uppdraget ingår att genomföra en konsekvensanalys av olika behandlingsmetoder av avloppsslam utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Användning av avloppsslam på mark ska utvärderas i förhållande till andra behandlingsmetoder, såsom utvinning av biogas med åtföljande förbränning med återvinning av energi och fosfor, utifrån förbättrat kunskapsläge avseende föroreningar och den teknikutveckling som skett på området sedan år En analys av kostnader, energiaspekter, transporter och klimatpåverkan samt en samhällsekonomisk bedömning såväl som en bedömning för enskilda aktörer ska finnas med i utredningen. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget i samråd med övriga berörda myndigheter och branschaktörer. Revideringen utgår från aktionsplanen från år 2002, varför inga nya konsekvensanalyser har gjorts utöver för de uppdateringar som denna rapport bygger på. Uppdateringarna omfattar de områden där vi bedömer att ny kunskap har kommit fram sedan år 2002 och bygger på följande; Tillgång och kvalitet på fosfor som mineralgödselmedel. Metoder för att nyttiggöra främst fosfor ur avlopp som ersättning för mineralgödsel. Miljö- och hälsoskyddsaspekter vid användning av avloppsfraktioner på mark. Förordningsförslag för användning av avloppsfraktioner på mark. Bakgrundsmaterialet till denna rapport finns i bilaga 2 och är respektive författares egna slutsatser. Naturvårdsverkets synpunkter framgår av denna rapport. Förkortningar As Arsenik B Bor BDT BadDiskTvätt BOD Biochemical Oxygen Demand (biokemisk syreförbrukning) Cd Kadmium

3 NATURVÅRDSVERKET 3 (204) Co Cr Cu Hg IPP K LCA Mn Mo N Ni P Pb pe S TS V Zn Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Integrerad produktpolicy Kalium Livscykelanalys Mangan Molybden Kväve Nickel Fosfor Bly Personekvivalent(er) Svavel Torrsubstans Vanadin Zink Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Viktiga slutsatser i uppdraget Behov av fosforåterföring från avlopp Fosfor och andra näringsämnen Användning på åkermark och annan mark Återföring berör hela samhället System för återföring behöver utvecklas beslutas lokalt och medför ökade kostnader Enskilda avlopp bidrar till övergödningen Viktiga styrmedel Förslag till förordning Minskad tillförsel av föroreningar till mark Skärpta miljö- och hälsoskyddskrav En samlad reglering Inledning Syfte och genomförande Avgränsningar Aktionsplanens mål och strategi...14

4 NATURVÅRDSVERKET 4 (204) Långsiktigt mål...15 Anpassad avfallshierarki för avloppsfraktioner Fosforfrågan perspektiv på hållbart utnyttjande Ny förordning om användning av avloppsfraktioner Innebörden av förordningsförslagets paragrafer Frågan om anmälningsplikt för spridning av avloppsfraktion på åkermark Frågan om spårbarhet och tillgång till register Konsekvenser av förordningsförslaget Metaller - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Kvalitetskrav för avloppsslam Gränsvärden för tungmetaller kan även relateras frivilligt till fosforinnehåll Begränsningsvärden för tillförsel Tillåta ökad tillförsel av koppar till jordar med risk för kopparbrist Följa upp vetenskapligt underlag Kadmium Kvicksilver och silver Indikativa trender i metallinnehållet i avloppsvatten Förslag avseende metaller Beslut om begränsningsvärden för högsta tillåtna metallhalt i avloppsfraktioner och åkermark liksom begränsningar avseende tillförsel till åkermark (se bilaga Z i bilaga 1) Kompletterande vägledning till förordningen Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av spårämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar Utreda behov och möjligheter att begränsa användningen av avloppsfraktioner till åkermark med vissa egenskaper alternativt differentiera begränsningsvärden beroende på markbeskaffenhet Utreda möjligheter att på sikt byta ut kopparledningar för dricksvatten Följa upp etablerade långliggande fältförsök med spridning av avloppsslam för att tidigt upptäcka eventuella effekter i ekosystemet....33

5 NATURVÅRDSVERKET 5 (204) 7. Organiska föroreningar - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Begränsa tillförsel och ackumulering Uppföljning av vetenskapligt underlag Förslag avseende organiska ämnen Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av kända organiska ämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar samt kartlägga och övervaka nya ämnesgrupper Följa upp etablerade långliggande fältförsök med spridning av avloppsslam för att tidigt upptäcka eventuella effekter i ekosystemet Övrigt arbete som är viktigt men där förslag inte utarbetats i dagsläget...37 Driv på inom EU för en stärkt kemikalielagstiftning...37 Fortsatt prioriterat uppströmsarbete Smittskydd - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Barriärer för att förhindra exponering Pågående arbeten med slamregler Specifika behov Funktionskrav eller teknikkrav? Två behandlingsklasser med anpassad användning Användningsrestriktioner Kontroll av hygieniseringskrav och behandlingsprocesser Kvalitetskrav slutproduktkontroll Förslag till regelverk för källsorterad urin Nuvarande rekommendationer Exponering för patogener vid användning av urin Risk för smittspridning och lagring som barriär Förslagets uppbyggnad och motiv Förslag avseende smittskydd Beslut om behandlingskrav och användningsrestriktioner avseende hygieniska aspekter för avloppsfraktioner inklusive urin (se bilaga 1 samt bilaga Y) Kompletterande vägledning till förordningen Utveckla metoder för att nyttiggöra fosfor ur avlopp...48

6 NATURVÅRDSVERKET 6 (204) 9.1. Befintlig hantering av avloppsslam Metoder för att återföra fosfor (och andra näringsämnen) Referensalternativ Källsorterat avloppsvatten Blandat avloppsvatten Slutsatser från systemanalysen från år Nya metoder för storskalig utvinning av fosfor Konsekvenser av storskaliga metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Småskalig återföring av fosfor Möjliga åtgärder Kompletterande åtgärder VA-planer Komplettera VA-lagen Dialog mellan aktörer Miljö- och hälsoskyddsaspekter när avloppsfraktioner används på mark Förslag i syfte att utveckla metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Krav på VA-planer bör införas System för finansiellt stöd till utveckling av teknik för utvinning av fosfor Ökad återföring ur småskaliga avlopp Konsekvensbedömning Nollalternativet Konsekvenser Ökad återföring av fosfor och andra näringsämnen i avlopp Principer för användning avloppsfraktioner på åkermark Konsekvenser - Förordningen genomförs Hygieniseringskrav Förändringar av begränsningsvärden, främst metaller Ökad tillförsel av koppar till jordar med risk för kopparbrist Gränsvärden för tungmetaller relateras frivilligt till fosforinnehåll Tillägg av informationsplikt Kostnader att införa förordningen enligt förslaget...65 Anläggningskostnader...65 Kostnader för tillsynsmyndigheter Konsekvenser av övriga förslag...67

7 NATURVÅRDSVERKET 7 (204) Kompletterande vägledning till förordningen (förslag samt 8.8.2) Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av kända organiska ämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar samt kartlägga och övervaka spårämnen samt nya ämnesgrupper (förslag samt 7.3.1) Utredningar om metaller och organiska föroreningar System för finansiellt stöd till utveckling av teknik för utvinning av fosfor Ökad återföring från småskaliga avlopp Två storskaliga metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Kostnader för dessa två tekniklösningar att utvinna fosfor Miljökostnader Jämförelse av konsekvenser för de olika systemen Konsekvenser för olika aktörer Referenser...77 Bilagor...80 Bilaga 1: Förslag till förordning inklusive bilagorna X, Y och Z Bilaga 2: Underlagsrapporter

8 NATURVÅRDSVERKET 8 (204) 1. Sammanfattning Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att revidera rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp i syfte att öka återanvändningen. I uppdraget ingår att utifrån dagens kunskapsläge analysera olika behandlingsmetoder för att återföra fosfor. Analysen ska omfatta kostnader, energi, transporter och klimatpåverkan Viktiga slutsatser i uppdraget Behov av fosforåterföring från avlopp Det är viktigt att fosfor från avlopp återförs till åkermark eller annan produktiv mark. Dels för att undvika övergödning som uppstår när näring från avlopp hamnar på olämplig plats samt de miljö- och resursproblem som är förknippade med gruvbrytning och gödselmedelstillverkning samt dels, på lång sikt, att den mängd brytbar fosfatmineral som finns i världen är begränsad. Se vidare avsnitt Fosfor och andra näringsämnen. Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket har fokus på återföring av fosfor. Under arbetet med aktionsplanen framkom dock starka skäl till att sträva efter att återföra fler näringsämnen; förutom fosfor, främst svavel, kväve och kalium. Att ensidigt fokusera på fosfor kan leda till suboptimering i ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. Även andra resurser i avloppet, som humusämnen och essentiella grundämnen, är långsiktigt viktiga att återföra. Uppfyllandet av målet bör därför inte försvåra återföring av andra näringsämnen från avloppet, i första hand kväve, kalium och svavel. Vid beräkning av målets uppfyllande bör hänsyn tas till det faktiska behovet av fosfor, det vill säga den beräknade mängd råfosfat som ersätts. Utvunnen fosfor som utnyttjas som råvara till fosforindustrin jämställs med återföring till åkermark Användning på åkermark och annan mark. Naturvårdsverket anser att näringen från avloppet ska utnyttjas som växtnäring. På lång sikt kan man anta att detta i praktiken innebär åkermark. Där näring från avlopp används på sådant sätt att mineralgödsel ersätts uppnås enligt vår mening i allt väsentligt syftet med att sluta kretsloppet för näringsämnen Återföring berör hela samhället. Förutom successivt skärpta gränsvärden för avloppsfraktionerna krävs kraftfulla åtgärder inom ett flertal områden och av en mängd aktörer för att återföringsmålen ska nås. Arbetet för en giftfri miljö, specifika

9 NATURVÅRDSVERKET 9 (204) åtgärder hos kommuner och andra aktörer, liksom ökad medvetenhet hos konsumenter och företag är exempel på förutsättningar för att målen ska kunna nås. Miljöarbetet inom EU och internationellt är också av avgörande betydelse dels för att minska mängden föroreningar i produkter som påverkar avloppsfraktionerna, dels för att minska nedfallet av föroreningar som förutom den direkta belastningen på åkermarken även påverkar dagvattnets kvalitet. Arbetet med att minska föroreningarna i avloppet är samtidigt en viktig drivkraft för att avgifta samhället och bidrar till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö System för återföring Det är Naturvårdsverkets uppfattning att återföring av näring från avlopp, med beaktande av förslag i denna utredning, kan ske genom fortsatt slamspridning. Det krävs dock ytterligare kvalitetsförbättringar för merparten av dagens slam för att långsiktigt uppnå målet Giftfri miljö. Förutsättningarna för att uppnå dessa kvaliteter varierar och det råder därför osäkerhet om i vilken omfattning traditionell slamhantering kan utvecklas för att nå målen. En annan möjlighet att uppnå målen är att bygga ut sorterande system, vilka fångar upp relativt mycket näringsämnen, men avsevärt mindre mängd föroreningar jämfört med dagens slam. Ett ytterligare alternativ är att använda sig av någon teknik som utskiljer näringsämnen ur avloppsfraktionen, antingen från avloppsvattnet, från slammet eller ur aska från slam som förbränns. En del förväntade nya tekniker för att utvinna fosfor ur slam eller aska har lagts ner sedan år Ett forskningsprogram har dock initierats i Tyskland. I Kanada och USA har uppförts storskaliga anläggningar för utvinning av fosfor ur slam från biologiska reningsprocesser. En storskalig anläggning planeras i Tyskland för att utvinna fosfor ur aska från slamförbränning. Två huvudsakliga metoder finns i drift, utvinning av fosfor från aska och struvitutfällning vid anläggningar med biologisk fosforfällning. Ytterligare en metod för att utvinna fosfor ur aska utvecklas i Sverige och uppges av innovatören vara kommersiell inom kort, vid sidan av hög återvinningsgrad anges även att fällningskemikalier och insatskemikalier kan utvinnas. Vid utvinning av fosfor från aska kan nästan all fosfor i askan utvinnas. Metoden bygger på monoförbränning av slam. I Sverige saknas anläggningar anpassade för förbränning av enbart avloppsslam. Att bygga sådan kapacitet tar tid och investeringarna i monoförbränning med utvinning ur aska, är avsevärt högre än för slamgödsling. Resursmässigt medför utvinning ur aska något högre

10 NATURVÅRDSVERKET 10 (204) energiförbrukning än slamgödsling och transportkostnaderna ökar jämfört med vanlig slamspridning. Generellt minskar tillförseln av föroreningar till åkermark vid utvinning eftersom askan innehållande föroreningar deponeras (förutsatt förbränning). Dock ökar utsläpp av kväveoxider något vid förbränning. Avsevärt mindre fosfor, drygt hälften kan utvinnas ur slam från biologisk fosforrening (struvitutfällning), slammängden blir mindre och möjligheten till biogasproduktion i reningsverket minskar jämfört med utvinning ur aska. Det fåtal svenska reningsverk som har biologisk fosforrening kan redan idag tillämpa tillgänglig utvinningsteknik, men det krävs betydande investeringar. En fördel är att det inte krävs monoförbränning, utan slammet kan i efterhand brännas i befintliga anläggningar efter anpassning för detta. Kostnaderna torde därför i praktiken kunna minskas betydligt men även här krävs sannolikt investeringar. Nackdelen med metoden är svårigheten att genom biologisk fosforrening uppnå tillräckligt hög reduktion av fosfor i vattenfasen. Även denna metod innebär ökade transporter och drivmedelsförbrukning behöver utvecklas Återföring av näringsämnen från avlopp kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Vi anser att arbetet med utbyggnad av näringsåterförande system måste vara välgrundat och långsiktigt hållbart, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. De system som studerats inom uppdraget har olika svagheter som innebär att det finns tveksamheter om deras långsiktiga hållbarhet. Det krävs fortsatt forskning och teknikutveckling, och att olika system utvecklas, byggs och utvärderas i större skala, innan en mer allmän introduktion sker beslutas lokalt Kommunerna har ansvar för att välja de lösningar som passar lokalt, den enskilda kommunens eller regionens förutsättningar, och som leder mot det långsiktiga målet. T.ex. kan en storstadsregion behöva andra lösningar än en mindre kommun, förekomst av industrier kan kräva speciella system osv. Tillgång eller brist på omgivande åkermark kan vara en annan faktor och medför ökade kostnader. Kostnaderna för att återföra näring från avlopp kommer sannolikt att öka avsevärt jämfört med nuvarande nivå oavsett vilka system som utvecklas. Kostnaderna är dock svåra att beräkna, såväl avseende åtgärder som krävs för att uppnå ett acceptabelt slam, som beträffande utveckling och införande av sorterande och fosforutvinnande system, då detta inte är beprövad teknik. Kostnaderna varierar också mellan

11 NATURVÅRDSVERKET 11 (204) olika system beroende på typ av kalkyl, företagsekonomisk eller samhällsekonomisk, och beroende på hur miljökostnaderna beräknas. Särskilt stora kostnadsskillnader framkommer om systemens nytta mäts som återföring av samtliga näringsämnen eller om nyttan mäts som enbart återföring av fosfor. Även om underlagsmaterialet indikerar osäkerheter kan ändå generellt sägas att sorterande system är dyrast och att kostnaderna för de studerade fosforutvinnande systemen är i stort sett inbördes likvärdiga och något dyrare än direkt slamanvändning. Noteras ska att kostnader för att nå långsiktig acceptabel slamkvalitet inte medräknats förutom kostnader för hygienisering och att det finns ytterligare system som utvecklas och som inte har bedömts inom uppdraget. Med tyska förhållanden har det beräknats att storskalig fosforutvinning generellt sett skulle öka kostnaderna för avloppsvattenhantering med 2-5 %. Grova uppskattningar tyder på att merkostnaden för utvinningsalternativen, jämfört med idag förekommande slamspridning, är ca 50 SEK/pe och år. För att få till stånd en utveckling och tillämpning i Sverige av nya metoder kommer det krävas investeringsstöd. Detta gäller särskilt för investeringar i monoförbränning och efterföljande termokemisk behandling av aska för att utvinna fosfor. Teknikutveckling och testning av olika systemlösningar i större skala är enligt Naturvårdsverkets bedömning en förutsättning för att olika alternativ bättre ska kunna värderas samhällsekonomiskt och därigenom göra det möjligt att nå återföringsmålen till rimliga kostnader. Det är inte rimligt att lägga hela denna utvecklingskostnad på enskilda kommuner Enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Från de ca småskaliga avloppsanläggningarna med WCanslutning, i Sverige bedöms möjligheten vara god att väsentligt öka återföringen av fosfor och annan näring. Detta minskar även övergödningen markant. Kostnaderna för ökad återföring har dock inte följts upp sedan den ursprungliga aktionsplanen togs fram år För att få till stånd ökad återföring av näring från enskilda avlopp finns behov av regler för användning, stöd till certifiering samt stöd till forskning och utveckling. Viktiga åtgärder på kommunal nivå kan vara information om återförande system, effektivare prövningsprocess samt differentierade avgifter.

12 NATURVÅRDSVERKET 12 (204) Viktiga styrmedel För planering och utbyggnad av långsiktigt hållbara avloppssystem anser Naturvårdsverket att VA-planer är ett strategiskt styrmedel som bör utnyttjas, t.ex. som en del av de kommunala översiktsplanerna. Ökad kunskap behövs generellt när det gäller flöden av föroreningar i samhället och deras effekter. Ett flertal utredningar föreslås i syfte att ytterligare klargöra omfattningen och betydelsen av föroreningsflöden som kan hamna i avloppet Förslag till förordning Minskad tillförsel av föroreningar till mark. Att använda de avloppsfraktioner som finns i dag på åkermark är generellt sett inte långsiktigt förenligt med miljömålet Giftfri miljö på grund av nuvarande innehåll av föroreningar. Vi föreslår därför skärpningar i regelverket rörande metaller, samt nya regler med avseende på smittskydd. Vi föreslår att dessa sammanförs i en regeringsförordning. Vi bedömer att övergripande styrmedel såsom arbetet med miljömålet Giftfri miljö och kemikalielagstiftningen samverkar med förslagen i denna utredning så att den långsiktiga användningen av avloppsfraktioner blir förenligt med miljömålet Giftfri miljö. Därmed bedömer vi att avloppsfraktioner kan återföras till på åkermark på såväl kort som lång sikt med acceptabel risk vad avser tillförda metaller och organiska föroreningar samt smittskydd. Vi föreslår inga generella regler för att minimera tillförsel av organiska föroreningar till åkermark via avloppsfraktioner. Vi förordar istället att de frivilliga styrmedel och samarbetet som utvecklats sedan år 2002 riktade mot exempelvis produkter, handel och verksamheter anslutna till avloppsnätet samt användningen av avloppsfraktioner på mark, utvecklas vidare. Vi föreslår dock en mer omfattande övervakning och kartläggning av både kända och mindre kända organiska föroreningar Skärpta miljö- och hälsoskyddskrav. Tillförsel av kadmium till åkermark är en ytterligare viktig aspekt vid användning av avloppsfraktioner. Studier pekar på att redan dagens kadmiumintag innebär risker för negativa hälsoeffekter. Vi föreslår därför gränsvärden för kadmiumtillförsel som innebär att det från år 2025 finns förutsättningar att uppnå balans mellan till- och bortförsel av kadmium från avloppsfraktioner i delar av landet med högre bortförsel. Avloppsfraktioners bidrag till kadmiumintaget är dock mycket begränsat. Vi föreslår skärpningar för kvicksilver för att minska tillförseln till åkermark. Dessutom föreslår vi att silver begränsas, dels genom regler

13 NATURVÅRDSVERKET 13 (204) för tillförsel till åkermark, dels genom regler för halter i avloppsfraktioner. Silver och tenn har identifierats som potentiellt toxiska grundämnen vilka kan tillföras åkermarken i relativt stora mängder med avloppsslam. Den huvudsakliga källan till tenn i slam är dock livsmedel, varför styrningseffekten av ett begränsningsvärde för tenn i slam är liten. Naturvårdsverket bedömer att nuvarande hantering av avloppsfraktioner inte medför ett tillräckligt smittskydd och föreslår därför ökade krav på behandling och fler begränsningar vid användning på mark. Eftersom smitta kan spridas till människor och djur, oavsett användningsområde, föreslår vi att kraven omfattar användning av avloppsfraktioner på all mark. Vi föreslår även vissa krav på den hygieniska kvaliteten på avloppsfraktioner samt på åtgärder för att hindra återinfektion En samlad reglering Förslaget innebär att samtliga avloppsfraktioner därmed omfattas av regler. Avloppsfraktioner från enskilda hushåll vilka inte överlåts till annan omfattas dock inte. Även om förordningen gäller användning på all mark så gäller kriterierna för metaller endast åkermark. Detta ska inte tolkas som att det inte finns behov av reglering av metaller på annan mark. Naturvårdsverket har exempelvis tagit fram en handbok med kriterier för användning för anläggningsändamål. För exempelvis skogsmark saknas ännu underlag för metallregler. Kriterierna för smittskydd omfattar dock all mark. För att vägleda om avsedd tillämpning kommer vi ta fram vägledning till förordningen. Den sammantagna bedömningen är att det ur miljösynpunkt finns tid för ytterligare överväganden de närmaste åren, då kopplat till utvärderingar och omprövningar inom miljömålsarbetet, i detta fall Giftfri Miljö. Besluten bör då basera sig på den ökade screening som föreslagits, uppföljningen av långliggande fältförsök, genomslaget för de åtgärder som beslutats utifrån REACH, arbetet med framtagande av slamdirektiv inom EU samt utvärderingar av teknikutvecklingen. 2. Inledning 2.1. Syfte och genomförande Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att revidera rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp i syfte att öka återanvändningen. I uppdraget ingår att utifrån dagens kunskapsläge analysera olika behandlingsmetoder för att återföra fosfor. Analysen ska omfatta kostnader, energi, transporter och klimatpåverkan.

14 NATURVÅRDSVERKET 14 (204) Enligt uppdraget ska Naturvårdsverket föreslå eventuella förändringar i regelverket i form av författningsförslag. Vi har samrått med berörda myndigheter och huvudaktörer genom löpande kontakter. Dessutom har vi anordnat två workshops om smittskydd respektive om metaller och organiska ämnen. De synpunkter och förslag som framkommit ligger till grund för ett reviderat förordningsförslag. De beskrivningar och slutsatser i övrigt som framförs i rapporten, speglar den genomförda processen, även om samrådande myndigheter och organisationer inte haft möjlighet att ta ställning till slutprodukten. Utgångspunkten är att regeringen remitterar det förslag till förordning som vi redovisar i rapporten. Berörda intressenter har då möjlighet att yttra sig. Detta förfarande har förankrats i beställardialog i februari Avgränsningar En utgångspunkt är det arbete som Naturvårdsverket rapporterade till regeringen år 2002 genom rapport 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp, samt tillhörande underlagsrapporter. I denna utredning har främst följande delar uppdaterats: Tillgång och kvalitet på fosfor som mineralgödselmedel. Metoder för att nyttiggöra främst fosfor ur avlopp som ersättning för mineralgödsel. Miljö- och hälsoskyddsaspekter vid användning av avloppsfraktioner på mark. Förordningsförslag för användning av avloppsfraktioner på mark Relevanta delar av den gamla aktionsplanen rekapituleras i denna rapport, men för en fördjupad förståelse för då förda resonemang och analyser, hänvisar vi till Naturvårdsverkets rapport Aktionsplanens mål och strategi Utgångspunkten för våra förslag är det underlag som togs fram i samband med aktionsplanen år 2002 (Naturvårdsverket, Rapport 5214). I detta avsnitt följer en övergripande redogörelse över aktionsplanen. Aktionsplanen utgår från visionen om en framtid där utvecklingen är hållbar och miljökvalitetsmålen är uppnådda. Arbetet med aktionsplanen utgick från att utreda motiv för och möjligheter till att återföra fosfor från avlopp. Utredningen har dock visat att andra

15 NATURVÅRDSVERKET 15 (204) näringsämnen kan vara viktiga att återföra. Utifrån dessa utgångspunkter formulerades följande mål: Långsiktigt mål Näringen i avlopp återförs till mark där näringen behövs, utan risk för hälsa eller miljö. Detta innebär bl.a. att avloppsfraktionerna har en sådan kvalitet, med avseende på renhetsgrad, att de kan återföras utan risk för hälsa eller miljö, näringen i avlopp kan återföras både till åkermark och annan mark där näring behövs, användning av andra gödselmedel ersätts. På lång sikt är målet att alla näringsämnen i avlopp som det är möjligt i praktiken att återföra också återförs. Hur stor andel av näringsämnena i avlopp detta utgör, beror bland annat av den långsiktiga inriktningen av systemlösningar. Strategin för att nå det långsiktiga målet har tre avgörande inriktningar. Åtgärder ska syfta mot: 1. Ökad återföring av fosfor och andra näringsämnen från avlopp. 2. Minskad mängd tillförda föroreningar till åkermark och avlopp. (För att nå överensstämmelse med det långsiktiga målet, bör ambitionen vara att denna punkt utökas från att gälla åkermark till att gälla all mark.) 3. Minskad risk för smittspridning. Kommunerna har en viktig roll i det strategiska arbetet. Som stöd för beslut om bästa möjliga sätt att omhänderta avloppsfraktionerna, kan kommuner använda nedanstående anpassning av avfallshierarkin (Regeringens skrivelse 1998/99:63). Anpassad avfallshierarki för avloppsfraktioner Den som beslutar om hantering av avloppsfraktioner ska: 1. I första hand välja en hantering som ger återföring av näringen. Om detta ej är möjligt*: 2. I andra hand välja en hantering där åtminstone energin eller materialet utnyttjas. Om detta ej är möjligt*: 3. I sista hand välja att låta avloppsfraktionen gå till kvittblivning, där varken näringen, energin eller materialet utnyttjas. *med ej möjligt menas att alternativen är ekonomiskt oskäliga eller miljömässigt oacceptabla.

16 NATURVÅRDSVERKET 16 (204) Det första alternativet överensstämmer med det långsiktiga målet. Dock kommer det av olika anledningar på kort sikt, och även i vissa fall på lång sikt, att förekomma avloppsfraktioner från vilka näringsämnen inte kommer att kunna återföras, t.ex. på grund av lokala, regionala eller strukturella förhållanden. Därav de övriga alternativen. Naturvårdsverket föreslog år 2002 ett delmål på vägen mot det långsiktiga målet: 2015 ska minst 60 % av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Delmålet antogs av riksdagen genom 2004 års miljömålsproposition (prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag) som en konkretisering av delmål 5 om avfall under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Miljömålsrådet föreslog en reviderad lydelse enligt (Miljömålsrådet, 2008, sid. 206): 2015 utnyttjas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp som växtnäring. Minst hälften återförs till åkermark. I regeringens proposition Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (Prop. 2009/10:155), föreslås delmålen ersättas av etappmål som ska utvecklas av en parlamentarisk beredning. Naturvårdsverket anser att det är av stor vikt att det finns kvar ett kvantifierbart mål för återföring. Aktionsplanen analyserade olika system för att återföra fosfor ur avlopp med avseende på bl.a. miljöprestanda och kostnader. Systemen delades in i stor- respektive småskaliga system (se vidare avsnitt 9.2). I ljuset av den analysen formulerades delmål för båda typer av system: 2015 ska 10 % av alla enskilda avlopp ha lösningar där näringsämnen återförs 2008 ska minst tre olika fosforutvinnande system testas i full skala ska minst hälften av Sveriges kommuner ha antagna strategier för återföring av näringsämnen i avloppet (avloppsplaner eller liknande). Inget av dessa delmål har dock förverkligats. Aktionsplanen syftar till att uppnå det långsiktiga målet att näringen i avlopp återförs till mark, där näringen behövs, utan risk för hälsa eller miljö. För att nå dit krävs en stegvis utveckling där ett första grundläggande steg är att fastställa här föreslagna mål,

17 NATURVÅRDSVERKET 17 (204) delmål/etappmål och strategi för arbetet. Ansvaret för detta ligger hos regeringen. 4. Fosforfrågan perspektiv på hållbart utnyttjande Fosfor är en ändlig resurs. Förekomster av råfosfat finns över hela världen. Kina, USA och Marocko är stora producenter av fosfat från sedimentärt råfosfat som utgör 80 % av världens fosforproduktion. Magmatisk råfosfat bryts framförallt i Ryssland, Finland, Sydafrika, Zimbabwe och Brasilien. Sedimentär råfosfat innehåller mer föroreningar än den magmatiska. Globalt svarar jordbrukssektorn för 85 % av fosforanvändningen. (Steen, Bilaga 2.1) Flera försök att uppskatta tillgänglig fosfor har gjorts (en genomgång finns i Naturvårdsverkets rapport 5214, sid. 58). Sett till det som idag bedöms som ekonomiska och potentiellt ekonomiska fosfortillgångar och jämfört med dagens konsumtion, så räcker dessa tillgångar mer än 1000 år. Om hänsyn tas till beräknad ökad efterfrågan, bedöms fosforreserver räcka i enbart 150 år. (Steen, 2009, bilaga 2.1). Oönskade föroreningar som kadmium har lett till ökande takt av utvinning av råfosfat med låga föroreningshalter, och denna tillämpning är inte en långsiktig hållbar lösning. Kommersiella metoder att rena råfosfaten från kadmium saknas i stort sett. (Steen, 2009, bilaga 2.1). Fosforanvändningen i form av mineralgödsel var som högst i Sverige år 1976, knappt ton fosfor, för att idag ha sjunkit till ca ton årlig användning. Detta motsvarar ca 6 kg fosfor per ha och år. Den globala förbrukningen är ca 17 millioner ton fosfor per år. (Steen, 2009, bilaga 2.1) För svensk del finns också andra fosforkällor än mineralgödsel och avloppsslam att tillgå som i dag inte utnyttjas utan blir till avfall. I den apatitmalm som bryts i Kiruna finns fosfortillgångar som vida överstiger Sveriges behov av fosforgödselmedel och som kan nyttjas om det blir ekonomiskt intressant. Ett annat exempel är slakteriavfall. Beräkningar visar att slakteriavfall och kadaver innehåller jämförelsevis upp mot hälften av den fosfor som finns i Sveriges samlade avlopp. Det finns också avsevärda mängder fosfor i flöden kopplade till pappersmassatillverkning och biobränslen. Stora fosforflöden finns också vid brännerier och bryggerier och en del annan livsmedelsindustri. Här återvinns restprodukterna bl.a. som djurfoder så att näringsämnena återgår i kretslopp. Ett försök att kvantifiera de olika flödena finns i Naturvårdsverkets rapport 5214, avsnitt 4.4.

18 NATURVÅRDSVERKET 18 (204) 5. Ny förordning om användning av avloppsfraktioner Naturvårdsverket föreslår att regeringen beslutar om en ny förordning om användning av avloppsfraktioner (se bilaga 1) som träder i kraft den 1 januari Ikraftträdandet förutsätter att regeringen remitterar förslaget och fattar beslut om förordning snarast, eftersom aktörerna bör ges tillräcklig tid att anpassa verksamheten enligt nya krav i förordningen. Vidare föreslår vi att regeringen upphäver Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används inom jordbruket med ändringar samtidigt som den nya förordningen träder i kraft. Vi föreslår att Naturvårdsverket bemyndigas att utfärda föreskrifter i delar som gäller provtagning och analys. I dag regleras frågorna om när, var och hur avloppsslam får användas på åkermark i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2). Vidare finns i 20 förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter krav på begränsat innehåll av tungmetaller i avloppsslam som får saluföras för användning på åkermark. För användning av avloppsslam på annan mark än åkermark saknas generella regler, vilket på sikt kan bli nödvändigt att införa bl.a. med hänsyn till att användning på övrig mark väntas öka markant. Det finns därför ett behov att inledningsvis reglera hygienaspekter och på längre sikt möjligen även tillåtna metallhalter och halter av organiska föreningar för all användning av avloppsfraktioner på eller i mark. Naturvårdsverket önskar därför utvidga föreskrifternas tillämpningsområde till att avse all användning av avloppsfraktioner på eller i mark och föreslår att detta görs i en förordning av främst följande anledningar: I Sverige föreskrivs lägre gränsvärden för tungmetallhalter i åkermark och avloppsslam än vad som anges i Rådets direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (direktiv 86/278/EEG). Reglering i generella föreskrifter som går utöver vad som krävs enligt ovanstående direktiv får enligt 9 kap. 5 andra stycket miljöbalken bara göras av regeringen och kan inte delegeras till Naturvårdsverket. Vi föreslår att de haltgränsvärden som återfinns i förordningen (1998:944) om kemiska produkter överförs till den föreslagna nya förordningen främst på grund av att avloppsslam inte är en produkt utan ett avfall, där särskilda förutsättningar gäller vid återvinning och återanvändning. Därutöver underlättar det för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare om samtliga krav gällande användning av slam finns samlade i en och samma förordning. Syftet med att byta ut begreppet avloppsslam mot avloppsfraktioner är att det finns ett behov av att skapa generella ramar även för

19 NATURVÅRDSVERKET 19 (204) källsorterade och centralt utvunna avloppsfraktioner. Eftersom underlag i nuläget saknas för att reglera centralt utvunna näringsfraktioner eller oorganiska fraktioner såsom aska, föreslår vi att dessa inte omfattas av definitionen i förordningsförslaget. Förordningen innehåller skärpta krav om användning av avloppsfraktioner på åkermark. Förslaget innefattar skärpta regler för innehåll av metaller (kadmium, silver och kvicksilver) i avloppsfraktioner samt hur mycket metaller som årligen får tillföras till åkermark (se avsnitt 6 samt bilaga 1). Vi föreslår inga krav på analys av eller gränsvärden för organiska ämnen i avloppsslam. Istället föreslår vi i detta skede att kunskapsunderlaget förbättras genom förbättrad övervakning och kartläggning av olika ämnesgrupper (se avsnitt 7). Kraven på smittskydd omfattar all mark, och vi föreslår kriterier för olika typer av behandling beroende på användningsområdet. Reglerna gäller endast avloppsfraktioner som överlåts eller säljs, dvs. inte sådana som används på egen fastighet (se avsnitt 8 samt bilaga 1). Vi föreslår ett antal förbättringar utifrån nya kunskaper som tillkommit inom området sedan år 2002 (innebörden av vårt förslag presenteras nedan). Förordningen bör nu remitteras och beslutas snarast för att motverka de negativa verkningar en ofullständig lagstiftning medför och i stället åstadkomma en bättre grund för en hållbar användning av avloppsfraktioner. Eftersom förordningsförslaget föreskriver strängare regler än direktiv 86/278/EEG när det gäller gränsvärden för tungmetallhalter i åkermark och i avloppsslam vid saluföring, överlåtelse och användning, bör förslaget notifieras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Vi ser att förordningen kan behöva omprövas när det finns bättre underlag för tydligare regler om exempelvis kvalitetskriterier. Vår sammantagna bedömning är också att det ur miljösynpunkt finns tid för ytterligare överväganden de närmaste åren, och då kopplat till utvärderingar och omprövningar inom miljömålsarbetet, i detta fall Giftfri Miljö. Besluten bör då basera sig på den ökade övervakning och screening som vi föreslår, uppföljningen av långliggande fältförsök, genomslaget för de åtgärder som beslutats utifrån REACH, resultatet av Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag avseende kadmium, arbetet med framtagande av ett nytt slamdirektiv inom EU samt utvärderingar av teknikutvecklingen.

20 NATURVÅRDSVERKET 20 (204) 5.1. Innebörden av förordningsförslagets paragrafer Vårt förslag till förordning baseras på det förslag som togs fram år 2002 och liknar detta. Nedan beskrivs innebörden av de olika paragraferna. I 1 beskriver vi syftet med förordningen. Detta syfte stämmer väl överens med direktivets syfte. I 2 definierar vi ett antal begrepp och tydliggör hur dessa ska tolkas i denna förordning. Vi har eftersträvat att så långt möjligt ha samma definition för de olika begreppen som övrig lagstiftning. En förändring från gällande lagstiftning är att vi valt att bredda användningsområdet från avloppsslam till att även gälla avloppsfraktioner. Genom att använda begreppet avloppsfraktion istället för avloppsslam har vi möjliggjort för att även inkludera klosettvatten, urin och innehåll i slutna tankar. I definitionen för avloppsfraktioner föreslår vi det bredare begreppet slamavskiljare istället för det i dagsläget använda begreppet flerkammarbrunnar. Begreppet slamavskiljare är även i linje med lydelsen i Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 om små avloppsanordningar. Användning av avloppsfraktioner definieras som spridning av avloppsfraktioner över marken eller annan användning av fraktionen på eller i marken. I detta inkluderas även den användning av avloppsfraktioner som sker då slam blandas med andra material för tillverkning av anläggningsjord. När det gäller begreppet växtodling på mark förtydligar vi i detta förslag att även energigrödor ska inkluderas. Detta har tidigare varit oklart. I förslaget till förordning har vi även inkluderat skogsmark och angett en definition för detta. Denna definition är dock inte samma som i Skogsvårdslagen. Det beror på att vi här har valt ett enklare uttryckssätt utan att för den skull mena någon annan tolkning än vad vi uppfattar att Skogsvårdslagen avser med skogsmark. Det finns ingen avsiktlig skillnad mellan betydelsen av de olika sätten att uttrycka sig. I 3 och 4 anges förslagets tillämpningsområde. 3 anger att grundhållningen är att all användning av avloppsfraktioner omfattas av regleringen. Dock görs ett undantag för avloppsfraktioner från enskilda hushåll som endast omfattas av förordningen om de överlåts eller saluförs till någon annan. För det fall dessa fraktioner används på den egna fastigheten ska de ej omfattas av kraven i förordningen. Anledningen till detta är en önskan att underlätta för återföring av växtnäring från småskaliga avloppslösningar. När det gäller småskaliga lösningar har verksamhetsutövaren dessutom möjlighet till kontroll av vad som tillförs avloppsfraktionen och kan lättare undvika oönskade ämnen. 4 ska säkerställa att dubbelreglering vad avser epizootilagen eller zoonoslagen ej sker.

21 NATURVÅRDSVERKET 21 (204) I 5 fastställs gränsvärden för metallhalter i de avloppsfraktioner som överlåts eller saluförs och som ska användas för jordbruksändamål. De föreslagna gränsvärdena för halterna i avloppsfraktionen är dock betydligt strängare än direktivet. Avseende gränsvärdena för kadmium och kvicksilver har de skärpts i förhållande till dagens lagstiftning. Utöver detta har ett gränsvärde för halten silver i avloppsfraktionen införts. Dessutom har en parameter där metallhalten relateras till avloppsfraktionens fosforinnehåll införts som komplement till dagens begränsning som relaterar till torrsubstansen. Vid omräkningen har en fosforhalt på 2,8 % i avloppsfraktionen använts. I aktionsplanen föreslogs ett gränsvärde även för tenn men detta har vi tagit bort, då det visat sig att allt tenn i avloppsfraktioner kommer från människan via fekalier och urin. 6 innehåller ett nytt krav för användning av avloppsfraktioner. Detta gäller smittskydd och krav ställs på att samtliga avloppsfraktioner som ska användas på någon typ av mark ska behandlas för att avdöda smittämnen. 7 och 8 reglerar tillförseln av näringsämnen respektive metaller till åkermarken. Avseende näringsämnena kväve och fosfor har regleringen harmoniserats med Jordbruksverkets lagstiftning på området för att förenkla för användarna. Harmoniseringen avser mängden kväve respektive fosfor som får tillföras åkermarken per spridningstillfälle, sett som ett årsmedelvärde över 5 år (femårsgiva). När det gäller tillförseln av metaller till åkermarken är föreslagna gränsvärden strängare än direktivets reglering på området. Vi bedömer att det är nödvändigt att skärpa gränsvärdena för kadmium och kvicksilver jämfört med dagens lagstiftning. Dessutom föreslår vi ett gränsvärde för tillförseln av silver till åkermarken. 9 och 10 anger användningsrestriktioner för avloppsfraktionerna beroende på vilken typ av hygienisering de genomgått. Detta är ytterligare en typ av säkerhet för att förhindra spridning av smittoämnen. I 9 anges de typer av mark där avloppsfraktioner inte får användas oavsett vilken typ av behandling fraktionen genomgått. De marker som anges här är bevuxna med sådan typ av växtlighet att människor eller djur kan komma att konsumera växterna råa. Av denna anledning har vi angett grovfodergrödor i punkten 2. Avsikten är att inkludera hela växterna, dvs. även strån och blad som kan ha legat på marken och kommit i kontakt med avloppsfraktionen och som sen konsumeras råa utan vidare processning, till exempel halm och vall som används som foder. Att säd som används till människoföda inte är inkluderad beror på att denna processas innan man äter den. Undantag ges för

22 NATURVÅRDSVERKET 22 (204) användning av urin eftersom smittospridning inte anses utgöra en risk i och med denna spridning. 10 innehåller ytterligare restriktioner för avloppsfraktioner som behandlats enligt klass B. Eftersom detta är en något enklare behandlingsmetod utökas användningsrestriktionerna. Bland annat förlängs karenstiden och ytterligare markanvändningsområden inkluderas. Dessa områden är sådana där människor kan komma i kontakt med avloppsfraktionen bara genom att vistas där. Därutöver anges mer entydig karenstid på ett respektive två år före bete, skörd av bär, frukt m.m. Detta innebär en striktare reglering jämfört med förslaget från 2002, eftersom en yta som slamgödslas på hösten med klass A-slam inte får nyttjas för bete eller odling av grovfodergrödor, bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa (undantaget sockerbetor och potatis för stärkelseproduktion) kommande vår, något som var tillåtet enligt det ursprungliga förslaget. För att inte hämma teknikutveckling på området ges möjlighet enligt 11 att ansöka om godkännande av alternativa hygieniseringsmetoder. Naturvårdsverket bemyndigas att godkänna dessa alternativa processer. Anledningen till att vi väljer att ge Naturvårdsverket en uppgift vars operativa karaktär ligger närmare den typ av verksamhet som tillstånds- och tillsynsmyndigheter normalt utövar är att de likvärdiga processer som kan komma att godkännas är tänkta att överensstämma med de alternativa behandlingsmetoder som godkänns enligt animaliska biproduktsförordningen. Naturvårdsverket kommer därför att stämma av bedömningar med såväl SMI och SVA som Jordbruksverket. De förra eftersom kompetensen att bedöma hygieniska risker och behandlingsprocessers effektivitet finns hos dessa myndigheter. 12 om innehållsdeklaration utvidgas jämfört med dagens lagstiftning. I förordningsförslaget inkluderas även urin i de fraktioner som kräver medföljande innehållsdeklaration vid saluförande eller överlåtelse. Dessutom inkluderas nu även användning på skogsmark i den typ av mark där användning av avloppsfraktion kräver innehållsdeklaration, tidigare gällde detta endast åkermark. I 13 och 14 regleras de provtagningar och analyser som bland annat är nödvändiga för att kontrollera att såväl åkermarken där avloppsfraktionen ska användas som själva avloppsfraktionen klarar de gränsvärden som krävs enligt bilagan. Avloppsfraktionen ska även analyseras med avseende på kväve och fosfor för att lämpliga givor ska kunna beräknas.

23 NATURVÅRDSVERKET 23 (204) 15 bemyndigar Naturvårdsverket att utfärda föreskrifter i delar som gäller provtagning och analys. Eftersom provtagning och analys ska ske på ett visst sätt för att ge dels representativa prover, dels jämförbara analyser krävs även vägledning inom området. Det finns en EU-vägledning gällande provtagning av slam som kan användas som ett underlag i detta arbete. Vägledningen hittas på följande länk; I 16 föreslår vi en ny informationsplikt för spridning av avloppsfraktioner. Genom ett sådant informationsförfarande kan kommunen få kännedom om den avloppsfraktion som sprids på åkermark inom kommunen. Den som avser att sprida avloppsfraktioner på åkermark ska informera kommunen, inom vars gränser avloppsfraktionen kommer att spridas, om detta senast två veckor innan spridning. Se vidare avsnitt nedan. 17 skiljer sig ytterst lite från dagens lagstiftning där krav redan finns på producenten av avloppsfraktioner att föra register över var dessa används. Detta krav ställs för att kunna gå tillbaka och spåra eventuell användning av avloppsfraktioner för det fall detta skulle visa sig nödvändigt i framtiden. Se vidare avsnitt nedan. I 18 anges hur uppgifter ska lämnas till tillsynsmyndigheten och även vilka uppgifter som ska lämnas. Detta förfarande har förenklats jämfört med krav i dagens lagstiftning genom att uppgifterna lämnas i miljörapporten som lämnas via SMP (svenska miljörapporteringsportalen). Detta medför att uppgifterna är tillgängliga för alla tillsynsmyndigheter direkt och en enklare underrättelse om detta räcker. Dispensbestämmelsen i 19 är ny. Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet och om det finns särskilda skäl medge dispens från bestämmelserna i 5, 12, och 17. Avsikten är att bl.a. möjliggöra undantag från krav på provtagning, analys, innehållsdeklaration och registerhållning när det gäller enskilda hushåll och samfälligheter som kan jämställas med enskilda hushåll. Vi bedömer att bestämmelserna om tillförsel till åkermark (7-8 ), användningsrestriktioner (9-10 ) samt informationsplikt (16 och 18 ) är så pass väsentliga att det inte ska vara möjligt att lämna dispens från dessa krav. När det gäller tillsyn och ansvar, vilka regleras i 20 hänvisas till miljöbalkens bestämmelser.

24 NATURVÅRDSVERKET 24 (204) Frågan om anmälningsplikt för spridning av avloppsfraktion på åkermark En del kommuner har ställt krav på anmälningsplikt för användning av avloppsfraktioner på åkermark med utgångspunkt i 38 avfallsförordningen. Naturvårdsverket tolkar bestämmelsen i 38 som att anmälningsplikten enbart gäller för avfall som omfattas av kommunens bortskaffningsskyldighet, t.ex. det mesta av hushållsavfallet. Återvinning eller bortskaffande av avloppsslam kan således omfattas av anmälningsplikten om det rör sig om slam från ett hushålls enskilda avlopp som används på den egna fastigheten, men inte i övriga fall. I övrigt kan tillstånds- eller anmälningsplikt gälla enligt bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken. Anledningen till att kommuner i förväg vill få kännedom om att avloppsfraktioner ska spridas på åkermark är att kunna ha kontroll på var spridningen ska ske och ges möjlighet att styra användningen inom vissa områden. Det skulle också utgöra ytterligare en säkerhet att i efterhand ha möjlighet att ta fram information om användningen av avloppsfraktioner för ett specifikt område, om man skulle finna ett sådant behov. Det behovet tillgodoses visserligen redan idag när det gäller avloppsfraktioner från certifierade anläggningar. För de avloppsfraktioner som kommer från icke-certifierade anläggningar skulle en informationsplikt till kommunen emellertid innebära en viktig säkerhetsåtgärd. En sådan informationsplikt innebär visserligen en ytterligare administrativ börda för den som tar emot och sprider avloppsslam, men vi bedömer att informationen är nödvändig ur ett miljöperspektiv och därför är proportionerlig. Informationsplikten ger kommunen möjlighet att reagera och agera, men innebär inget krav på ställningstagande i ärendet från kommunen. Det hade varit önskvärt att inte behöva kräva information från dem som avser sprida avloppsfraktioner som är certifierade enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ, eftersom det kan medföra dubbelt arbete för dem som omfattas även av certifieringssystemets krav. Eftersom REVAQ ännu är en sluten certifieringsordning har det dock visat sig svårt att formulera ett sådant undantag, varför vi nu föreslår ett generellt krav på information för användning på åkermark. Om REVAQ öppnar sin certifieringsordning för alla certifieringsorgan som kan komma ifråga, kan man emellertid ändra informationsbestämmelsen till att gälla endast för dem som sprider avloppsfraktioner som inte är certifierade. Eftersom spridningen av icke-certifierade avloppsfraktioner ständigt minskar, skulle kravet i så fall endast komma att gälla ett fåtal Frågan om spårbarhet och tillgång till register Enligt 17 i förordningsförslaget ska en producent av avfallsfraktioner föra register över användare och spridningsplatser.

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom

Läs mer

Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp"

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp 1 (68) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2010-04-07 Dnr 525-205-09 Redovisning av regeringsuppdrag 21 Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp" I uppdrag 21 i regleringsbrevet

Läs mer

Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor

Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor 1(Fe Grödinge den 3 juni 2010 Södertälje kommun Stefan Jonsson Miljökontoret 151 89 SÖDERTÄLJE Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor Södertälje kommun

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

REVAQ-certifiering av reningsverken

REVAQ-certifiering av reningsverken REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Miljöminister Jan-Erik Enestam

Miljöminister Jan-Erik Enestam Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (batterier och ackumulatorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722)

Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722) Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722) En orientering om förordningen och besluten från EU-kommmissionen Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen Oskarshamn 7 maj 2009 2009-05-07 Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Klosettvatten i kretslopp

Klosettvatten i kretslopp Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

anna.calo@telge.se 08 550 221 26

anna.calo@telge.se 08 550 221 26 anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

VA-mässan2014. Sune Aagot Sckerl. Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål

VA-mässan2014. Sune Aagot Sckerl. Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål VA-mässan2014 Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande för BGORJ Affärsområdesansvarig i HedeDanmark A/S VD för BioRec Sweden

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar: Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Remissvar angående Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remissvar angående Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Till Från Exergiakademin registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Sammanfattning

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Redovisning av regeringsuppdrag enligt ändringsbrev till regleringsbrev för 2010 (Fi2010/3412, punkt 46B) Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt 2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74 Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,

Läs mer

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer