Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor"

Transkript

1

2

3

4

5 1(Fe Grödinge den 3 juni 2010 Södertälje kommun Stefan Jonsson Miljökontoret SÖDERTÄLJE Ang remiss från miljödepartementet om Naturvårdsverkets redovisning om återföring av fosfor Södertälje kommun har begärt in Syvabs synpunkter angående rubricerad utredning. Handlingarna omfattar dels en uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp och dels ett nytt förslag till en förordning för reglering av användning av avloppsfraktioner (slam från avloppsreningsverk). Naturvårdsverkets aktionsplan och slamförordning I aktionsplanen ingår en konsekvensanalys av olika behandlingsmetoder av avloppsslam, utvärdering av avloppsslammets användning och återvinning av energi och fosfor samt ytterligare teknikutveckling. Naturvårdsverket konstaterar att arbetet med återföring av fosfor berör hela samhället och att det krävs kraftfulla åtgärder, inom flertalet områden och av en mängd aktörer, för att nå uppsatta återvinningsmål. Naturvårdsverkets uppfattning är att återföring av fosfor kan ske genom fortsatt slamspridning, men att det krävs ytterligare kvalitetsförbättringar, och att förbättringar uppnås genom att bygga ut sorterade system, aktiva uppströmsåtgärder eller att använda teknik som urskiljer näringsämnen, antingen från avloppsvattnet eller från slammet. Naturvårdsverkets bedömning är att arbetet med återföring av näringsämnen från avlopp kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete med system som är långsiktigt hållbara, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Naturvårdsverkets föreslår en samlad reglering som omfattar samtliga avloppsfraktioner och att kriterier för metaller inte enbart skall gälla för åkermark, utan även gälla som en vägledning för användning på annan mark som exempelvis skogsmark. Naturvårdsverkets innebörd av förordningsförslagets paragrafer medför bl.a. en fortsatt teknikutveckling av godkända hygieniseringsmetoder, en anmälningsplikt inför och en dokumenterad spårbarhet vid spridning av avloppsfraktioner. Förslaget till nya metallkriterier är baserade på en generell kvalitetsförbättring och på en fördubblingstakt på mer än 500 år. Med avseende på mer eller mindre kända organiska ämnen och ämnesgrupper föreslår Naturvårdsverket en fortsatt övervakning. Slutligen anser Naturvårdsverket, med risk för smittspridning, att oavsett kvalitetsklass ska avloppsslam inte spridas på betesmark, grovfodergrödor, grönsaker och liknande, framförallt om de normalt konsumeras råa. Spridning på skogsmark föreslås endast få ske med slam som behandlats med termisk torkning, pastörisering, termofil rötning eller behandling med osläckt kalk. Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm Grödinge

6 2(Fe Syvabs synpunkter Syvab delar i princip Naturvårdsverkets syn på förbättring av slamkvalitet genom teknikutveckling av nya behandlingsmetoder och renare avloppsfraktioner genom uppströmsarbete, samt verkets tolkning av nya kvalitetskriterier för metaller och krav på hygienisering. Syvab anser att reningsverk som är certifierade i enlighet med Revaqs regelverk uppfyller gällande krav och de långsiktiga och hållbara lösningar som Naturvårdsverket redovisat i utredningen. Syvab huvudsakliga synpunkt är dock att slutsatserna i utredningen och omfattningen i förslaget till ny förordningen kan begränsa återföring av fosfor till åkermark och skogsmark från de avloppsreningsverk som inte enbart behandlar avloppsvatten från hushåll eller avloppsvatten med liknande sammansättning. Syvab som driver Himmerfjärdsverket har idag tillstånd för samrötning av avloppsfraktioner med externt organiskt material. Det externa materialet tillförs direkt till rötkammare. Syftet med samrötning av slam och organiskt material är att öka produktionen av rötgas för framställning av fordonsgas. Länsstyrelsen har meddelat Syvab tillstånd för ökad rötning genom mottagning av organiskt material, med den bedömningen att det är bra ur hushållningsperspektiv att utvinna biogas ur avfall för vidareförädling till drivmedelsgas. Länsstyrelsen konstaterar vidare i sin bedömning att verksamheten därmed kommer att bidra till en minskad användning av icke förnyelsebara bränslen, och att samrötning ligger i linje med miljöbalkens bestämmelser och nationella miljökvalitetsmål. Det är enligt Syvabs bedömning olyckligt om en tillämpning av den nya förordningen medför ytterligare begränsningar eller försvårar spridning av avloppsfraktioner från de reningsverk där externt organiskt material samrötas med slam från behandling av avloppsvatten från hushåll. Syvabs bedömning är att samrötning av externt organiskt material, med en bättre kvalitet än många avloppsfraktioner, resulterar till en förbättring av slamkvaliteten, dels med avseende på metaller men också med avseende på näringsämnen och mullbildande ämnen. Samrötning av organiskt material med slam från avloppsrening ökar därmed förutsättningarna att i större grad återföra fosfor, kväve och näringsämnen till åkermark och skogsmark. Syvab anser att utredningen saknar en konsekvensanalys vid samrötning av organiskt material med slam från behandling av avloppsvatten samt att förslaget till förordning ska omfatta spridning av slam, som produceras vid reningsverk med tillstånd för samrötning av organiskt material. Syvab Kvalitetsingenjör Karri Jokinen Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm Grödinge

7 1 (204) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dnr BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

8 NATURVÅRDSVERKET 2 (204) Redovisning av regeringsuppdrag 21 Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp" I uppdrag 21 i regleringsbrevet år 2009 anges att Naturvårdsverket ska, i syfte att öka återanvändningen, genomföra en revidering av rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp. I uppdraget ingår att genomföra en konsekvensanalys av olika behandlingsmetoder av avloppsslam utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Användning av avloppsslam på mark ska utvärderas i förhållande till andra behandlingsmetoder, såsom utvinning av biogas med åtföljande förbränning med återvinning av energi och fosfor, utifrån förbättrat kunskapsläge avseende föroreningar och den teknikutveckling som skett på området sedan år En analys av kostnader, energiaspekter, transporter och klimatpåverkan samt en samhällsekonomisk bedömning såväl som en bedömning för enskilda aktörer ska finnas med i utredningen. När Naturvårdsverket föreslår förändringar i regelverket ska detta ske i form av författningsförslag. Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget i samråd med övriga berörda myndigheter och branschaktörer. Revideringen utgår från aktionsplanen från år 2002, varför inga nya konsekvensanalyser har gjorts utöver för de uppdateringar som denna rapport bygger på. Uppdateringarna omfattar de områden där vi bedömer att ny kunskap har kommit fram sedan år 2002 och bygger på följande; Tillgång och kvalitet på fosfor som mineralgödselmedel. Metoder för att nyttiggöra främst fosfor ur avlopp som ersättning för mineralgödsel. Miljö- och hälsoskyddsaspekter vid användning av avloppsfraktioner på mark. Förordningsförslag för användning av avloppsfraktioner på mark. Bakgrundsmaterialet till denna rapport finns i bilaga 2 och är respektive författares egna slutsatser. Naturvårdsverkets synpunkter framgår av denna rapport. Förkortningar As Arsenik B Bor BDT BadDiskTvätt BOD Biochemical Oxygen Demand (biokemisk syreförbrukning) Cd Kadmium

9 NATURVÅRDSVERKET 3 (204) Co Cr Cu Hg IPP K LCA Mn Mo N Ni P Pb pe S TS V Zn Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Integrerad produktpolicy Kalium Livscykelanalys Mangan Molybden Kväve Nickel Fosfor Bly Personekvivalent(er) Svavel Torrsubstans Vanadin Zink Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Viktiga slutsatser i uppdraget Behov av fosforåterföring från avlopp Fosfor och andra näringsämnen Användning på åkermark och annan mark Återföring berör hela samhället System för återföring behöver utvecklas beslutas lokalt och medför ökade kostnader Enskilda avlopp bidrar till övergödningen Viktiga styrmedel Förslag till förordning Minskad tillförsel av föroreningar till mark Skärpta miljö- och hälsoskyddskrav En samlad reglering Inledning Syfte och genomförande Avgränsningar Aktionsplanens mål och strategi...14

10 NATURVÅRDSVERKET 4 (204) Långsiktigt mål...15 Anpassad avfallshierarki för avloppsfraktioner Fosforfrågan perspektiv på hållbart utnyttjande Ny förordning om användning av avloppsfraktioner Innebörden av förordningsförslagets paragrafer Frågan om anmälningsplikt för spridning av avloppsfraktion på åkermark Frågan om spårbarhet och tillgång till register Konsekvenser av förordningsförslaget Metaller - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Kvalitetskrav för avloppsslam Gränsvärden för tungmetaller kan även relateras frivilligt till fosforinnehåll Begränsningsvärden för tillförsel Tillåta ökad tillförsel av koppar till jordar med risk för kopparbrist Följa upp vetenskapligt underlag Kadmium Kvicksilver och silver Indikativa trender i metallinnehållet i avloppsvatten Förslag avseende metaller Beslut om begränsningsvärden för högsta tillåtna metallhalt i avloppsfraktioner och åkermark liksom begränsningar avseende tillförsel till åkermark (se bilaga Z i bilaga 1) Kompletterande vägledning till förordningen Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av spårämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar Utreda behov och möjligheter att begränsa användningen av avloppsfraktioner till åkermark med vissa egenskaper alternativt differentiera begränsningsvärden beroende på markbeskaffenhet Utreda möjligheter att på sikt byta ut kopparledningar för dricksvatten Följa upp etablerade långliggande fältförsök med spridning av avloppsslam för att tidigt upptäcka eventuella effekter i ekosystemet....33

11 NATURVÅRDSVERKET 5 (204) 7. Organiska föroreningar - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Begränsa tillförsel och ackumulering Uppföljning av vetenskapligt underlag Förslag avseende organiska ämnen Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av kända organiska ämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar samt kartlägga och övervaka nya ämnesgrupper Följa upp etablerade långliggande fältförsök med spridning av avloppsslam för att tidigt upptäcka eventuella effekter i ekosystemet Övrigt arbete som är viktigt men där förslag inte utarbetats i dagsläget...37 Driv på inom EU för en stärkt kemikalielagstiftning...37 Fortsatt prioriterat uppströmsarbete Smittskydd - uppdatering av Aktionsplanens underlag, bedömningar och förslag Barriärer för att förhindra exponering Pågående arbeten med slamregler Specifika behov Funktionskrav eller teknikkrav? Två behandlingsklasser med anpassad användning Användningsrestriktioner Kontroll av hygieniseringskrav och behandlingsprocesser Kvalitetskrav slutproduktkontroll Förslag till regelverk för källsorterad urin Nuvarande rekommendationer Exponering för patogener vid användning av urin Risk för smittspridning och lagring som barriär Förslagets uppbyggnad och motiv Förslag avseende smittskydd Beslut om behandlingskrav och användningsrestriktioner avseende hygieniska aspekter för avloppsfraktioner inklusive urin (se bilaga 1 samt bilaga Y) Kompletterande vägledning till förordningen Utveckla metoder för att nyttiggöra fosfor ur avlopp...48

12 NATURVÅRDSVERKET 6 (204) 9.1. Befintlig hantering av avloppsslam Metoder för att återföra fosfor (och andra näringsämnen) Referensalternativ Källsorterat avloppsvatten Blandat avloppsvatten Slutsatser från systemanalysen från år Nya metoder för storskalig utvinning av fosfor Konsekvenser av storskaliga metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Småskalig återföring av fosfor Möjliga åtgärder Kompletterande åtgärder VA-planer Komplettera VA-lagen Dialog mellan aktörer Miljö- och hälsoskyddsaspekter när avloppsfraktioner används på mark Förslag i syfte att utveckla metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Krav på VA-planer bör införas System för finansiellt stöd till utveckling av teknik för utvinning av fosfor Ökad återföring ur småskaliga avlopp Konsekvensbedömning Nollalternativet Konsekvenser Ökad återföring av fosfor och andra näringsämnen i avlopp Principer för användning avloppsfraktioner på åkermark Konsekvenser - Förordningen genomförs Hygieniseringskrav Förändringar av begränsningsvärden, främst metaller Ökad tillförsel av koppar till jordar med risk för kopparbrist Gränsvärden för tungmetaller relateras frivilligt till fosforinnehåll Tillägg av informationsplikt Kostnader att införa förordningen enligt förslaget...65 Anläggningskostnader...65 Kostnader för tillsynsmyndigheter Konsekvenser av övriga förslag...67

13 NATURVÅRDSVERKET 7 (204) Kompletterande vägledning till förordningen (förslag samt 8.8.2) Regelbunden nationell samlad övervakning av förekomst av kända organiska ämnen i avloppsfraktioner från ett urval av avloppsanläggningar samt kartlägga och övervaka spårämnen samt nya ämnesgrupper (förslag samt 7.3.1) Utredningar om metaller och organiska föroreningar System för finansiellt stöd till utveckling av teknik för utvinning av fosfor Ökad återföring från småskaliga avlopp Två storskaliga metoder för nyttiggörande av fosfor ur avlopp Kostnader för dessa två tekniklösningar att utvinna fosfor Miljökostnader Jämförelse av konsekvenser för de olika systemen Konsekvenser för olika aktörer Referenser...77 Bilagor...80 Bilaga 1: Förslag till förordning inklusive bilagorna X, Y och Z Bilaga 2: Underlagsrapporter

14 NATURVÅRDSVERKET 8 (204) 1. Sammanfattning Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att revidera rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp i syfte att öka återanvändningen. I uppdraget ingår att utifrån dagens kunskapsläge analysera olika behandlingsmetoder för att återföra fosfor. Analysen ska omfatta kostnader, energi, transporter och klimatpåverkan Viktiga slutsatser i uppdraget Behov av fosforåterföring från avlopp Det är viktigt att fosfor från avlopp återförs till åkermark eller annan produktiv mark. Dels för att undvika övergödning som uppstår när näring från avlopp hamnar på olämplig plats samt de miljö- och resursproblem som är förknippade med gruvbrytning och gödselmedelstillverkning samt dels, på lång sikt, att den mängd brytbar fosfatmineral som finns i världen är begränsad. Se vidare avsnitt Fosfor och andra näringsämnen. Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket har fokus på återföring av fosfor. Under arbetet med aktionsplanen framkom dock starka skäl till att sträva efter att återföra fler näringsämnen; förutom fosfor, främst svavel, kväve och kalium. Att ensidigt fokusera på fosfor kan leda till suboptimering i ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. Även andra resurser i avloppet, som humusämnen och essentiella grundämnen, är långsiktigt viktiga att återföra. Uppfyllandet av målet bör därför inte försvåra återföring av andra näringsämnen från avloppet, i första hand kväve, kalium och svavel. Vid beräkning av målets uppfyllande bör hänsyn tas till det faktiska behovet av fosfor, det vill säga den beräknade mängd råfosfat som ersätts. Utvunnen fosfor som utnyttjas som råvara till fosforindustrin jämställs med återföring till åkermark Användning på åkermark och annan mark. Naturvårdsverket anser att näringen från avloppet ska utnyttjas som växtnäring. På lång sikt kan man anta att detta i praktiken innebär åkermark. Där näring från avlopp används på sådant sätt att mineralgödsel ersätts uppnås enligt vår mening i allt väsentligt syftet med att sluta kretsloppet för näringsämnen Återföring berör hela samhället. Förutom successivt skärpta gränsvärden för avloppsfraktionerna krävs kraftfulla åtgärder inom ett flertal områden och av en mängd aktörer för att återföringsmålen ska nås. Arbetet för en giftfri miljö, specifika

15 NATURVÅRDSVERKET 9 (204) åtgärder hos kommuner och andra aktörer, liksom ökad medvetenhet hos konsumenter och företag är exempel på förutsättningar för att målen ska kunna nås. Miljöarbetet inom EU och internationellt är också av avgörande betydelse dels för att minska mängden föroreningar i produkter som påverkar avloppsfraktionerna, dels för att minska nedfallet av föroreningar som förutom den direkta belastningen på åkermarken även påverkar dagvattnets kvalitet. Arbetet med att minska föroreningarna i avloppet är samtidigt en viktig drivkraft för att avgifta samhället och bidrar till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö System för återföring Det är Naturvårdsverkets uppfattning att återföring av näring från avlopp, med beaktande av förslag i denna utredning, kan ske genom fortsatt slamspridning. Det krävs dock ytterligare kvalitetsförbättringar för merparten av dagens slam för att långsiktigt uppnå målet Giftfri miljö. Förutsättningarna för att uppnå dessa kvaliteter varierar och det råder därför osäkerhet om i vilken omfattning traditionell slamhantering kan utvecklas för att nå målen. En annan möjlighet att uppnå målen är att bygga ut sorterande system, vilka fångar upp relativt mycket näringsämnen, men avsevärt mindre mängd föroreningar jämfört med dagens slam. Ett ytterligare alternativ är att använda sig av någon teknik som utskiljer näringsämnen ur avloppsfraktionen, antingen från avloppsvattnet, från slammet eller ur aska från slam som förbränns. En del förväntade nya tekniker för att utvinna fosfor ur slam eller aska har lagts ner sedan år Ett forskningsprogram har dock initierats i Tyskland. I Kanada och USA har uppförts storskaliga anläggningar för utvinning av fosfor ur slam från biologiska reningsprocesser. En storskalig anläggning planeras i Tyskland för att utvinna fosfor ur aska från slamförbränning. Två huvudsakliga metoder finns i drift, utvinning av fosfor från aska och struvitutfällning vid anläggningar med biologisk fosforfällning. Ytterligare en metod för att utvinna fosfor ur aska utvecklas i Sverige och uppges av innovatören vara kommersiell inom kort, vid sidan av hög återvinningsgrad anges även att fällningskemikalier och insatskemikalier kan utvinnas. Vid utvinning av fosfor från aska kan nästan all fosfor i askan utvinnas. Metoden bygger på monoförbränning av slam. I Sverige saknas anläggningar anpassade för förbränning av enbart avloppsslam. Att bygga sådan kapacitet tar tid och investeringarna i monoförbränning med utvinning ur aska, är avsevärt högre än för slamgödsling. Resursmässigt medför utvinning ur aska något högre

16 NATURVÅRDSVERKET 10 (204) energiförbrukning än slamgödsling och transportkostnaderna ökar jämfört med vanlig slamspridning. Generellt minskar tillförseln av föroreningar till åkermark vid utvinning eftersom askan innehållande föroreningar deponeras (förutsatt förbränning). Dock ökar utsläpp av kväveoxider något vid förbränning. Avsevärt mindre fosfor, drygt hälften kan utvinnas ur slam från biologisk fosforrening (struvitutfällning), slammängden blir mindre och möjligheten till biogasproduktion i reningsverket minskar jämfört med utvinning ur aska. Det fåtal svenska reningsverk som har biologisk fosforrening kan redan idag tillämpa tillgänglig utvinningsteknik, men det krävs betydande investeringar. En fördel är att det inte krävs monoförbränning, utan slammet kan i efterhand brännas i befintliga anläggningar efter anpassning för detta. Kostnaderna torde därför i praktiken kunna minskas betydligt men även här krävs sannolikt investeringar. Nackdelen med metoden är svårigheten att genom biologisk fosforrening uppnå tillräckligt hög reduktion av fosfor i vattenfasen. Även denna metod innebär ökade transporter och drivmedelsförbrukning behöver utvecklas Återföring av näringsämnen från avlopp kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Vi anser att arbetet med utbyggnad av näringsåterförande system måste vara välgrundat och långsiktigt hållbart, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. De system som studerats inom uppdraget har olika svagheter som innebär att det finns tveksamheter om deras långsiktiga hållbarhet. Det krävs fortsatt forskning och teknikutveckling, och att olika system utvecklas, byggs och utvärderas i större skala, innan en mer allmän introduktion sker beslutas lokalt Kommunerna har ansvar för att välja de lösningar som passar lokalt, den enskilda kommunens eller regionens förutsättningar, och som leder mot det långsiktiga målet. T.ex. kan en storstadsregion behöva andra lösningar än en mindre kommun, förekomst av industrier kan kräva speciella system osv. Tillgång eller brist på omgivande åkermark kan vara en annan faktor och medför ökade kostnader. Kostnaderna för att återföra näring från avlopp kommer sannolikt att öka avsevärt jämfört med nuvarande nivå oavsett vilka system som utvecklas. Kostnaderna är dock svåra att beräkna, såväl avseende åtgärder som krävs för att uppnå ett acceptabelt slam, som beträffande utveckling och införande av sorterande och fosforutvinnande system, då detta inte är beprövad teknik. Kostnaderna varierar också mellan

17 NATURVÅRDSVERKET 11 (204) olika system beroende på typ av kalkyl, företagsekonomisk eller samhällsekonomisk, och beroende på hur miljökostnaderna beräknas. Särskilt stora kostnadsskillnader framkommer om systemens nytta mäts som återföring av samtliga näringsämnen eller om nyttan mäts som enbart återföring av fosfor. Även om underlagsmaterialet indikerar osäkerheter kan ändå generellt sägas att sorterande system är dyrast och att kostnaderna för de studerade fosforutvinnande systemen är i stort sett inbördes likvärdiga och något dyrare än direkt slamanvändning. Noteras ska att kostnader för att nå långsiktig acceptabel slamkvalitet inte medräknats förutom kostnader för hygienisering och att det finns ytterligare system som utvecklas och som inte har bedömts inom uppdraget. Med tyska förhållanden har det beräknats att storskalig fosforutvinning generellt sett skulle öka kostnaderna för avloppsvattenhantering med 2-5 %. Grova uppskattningar tyder på att merkostnaden för utvinningsalternativen, jämfört med idag förekommande slamspridning, är ca 50 SEK/pe och år. För att få till stånd en utveckling och tillämpning i Sverige av nya metoder kommer det krävas investeringsstöd. Detta gäller särskilt för investeringar i monoförbränning och efterföljande termokemisk behandling av aska för att utvinna fosfor. Teknikutveckling och testning av olika systemlösningar i större skala är enligt Naturvårdsverkets bedömning en förutsättning för att olika alternativ bättre ska kunna värderas samhällsekonomiskt och därigenom göra det möjligt att nå återföringsmålen till rimliga kostnader. Det är inte rimligt att lägga hela denna utvecklingskostnad på enskilda kommuner Enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Från de ca småskaliga avloppsanläggningarna med WCanslutning, i Sverige bedöms möjligheten vara god att väsentligt öka återföringen av fosfor och annan näring. Detta minskar även övergödningen markant. Kostnaderna för ökad återföring har dock inte följts upp sedan den ursprungliga aktionsplanen togs fram år För att få till stånd ökad återföring av näring från enskilda avlopp finns behov av regler för användning, stöd till certifiering samt stöd till forskning och utveckling. Viktiga åtgärder på kommunal nivå kan vara information om återförande system, effektivare prövningsprocess samt differentierade avgifter.

18 NATURVÅRDSVERKET 12 (204) Viktiga styrmedel För planering och utbyggnad av långsiktigt hållbara avloppssystem anser Naturvårdsverket att VA-planer är ett strategiskt styrmedel som bör utnyttjas, t.ex. som en del av de kommunala översiktsplanerna. Ökad kunskap behövs generellt när det gäller flöden av föroreningar i samhället och deras effekter. Ett flertal utredningar föreslås i syfte att ytterligare klargöra omfattningen och betydelsen av föroreningsflöden som kan hamna i avloppet Förslag till förordning Minskad tillförsel av föroreningar till mark. Att använda de avloppsfraktioner som finns i dag på åkermark är generellt sett inte långsiktigt förenligt med miljömålet Giftfri miljö på grund av nuvarande innehåll av föroreningar. Vi föreslår därför skärpningar i regelverket rörande metaller, samt nya regler med avseende på smittskydd. Vi föreslår att dessa sammanförs i en regeringsförordning. Vi bedömer att övergripande styrmedel såsom arbetet med miljömålet Giftfri miljö och kemikalielagstiftningen samverkar med förslagen i denna utredning så att den långsiktiga användningen av avloppsfraktioner blir förenligt med miljömålet Giftfri miljö. Därmed bedömer vi att avloppsfraktioner kan återföras till på åkermark på såväl kort som lång sikt med acceptabel risk vad avser tillförda metaller och organiska föroreningar samt smittskydd. Vi föreslår inga generella regler för att minimera tillförsel av organiska föroreningar till åkermark via avloppsfraktioner. Vi förordar istället att de frivilliga styrmedel och samarbetet som utvecklats sedan år 2002 riktade mot exempelvis produkter, handel och verksamheter anslutna till avloppsnätet samt användningen av avloppsfraktioner på mark, utvecklas vidare. Vi föreslår dock en mer omfattande övervakning och kartläggning av både kända och mindre kända organiska föroreningar Skärpta miljö- och hälsoskyddskrav. Tillförsel av kadmium till åkermark är en ytterligare viktig aspekt vid användning av avloppsfraktioner. Studier pekar på att redan dagens kadmiumintag innebär risker för negativa hälsoeffekter. Vi föreslår därför gränsvärden för kadmiumtillförsel som innebär att det från år 2025 finns förutsättningar att uppnå balans mellan till- och bortförsel av kadmium från avloppsfraktioner i delar av landet med högre bortförsel. Avloppsfraktioners bidrag till kadmiumintaget är dock mycket begränsat. Vi föreslår skärpningar för kvicksilver för att minska tillförseln till åkermark. Dessutom föreslår vi att silver begränsas, dels genom regler

19 NATURVÅRDSVERKET 13 (204) för tillförsel till åkermark, dels genom regler för halter i avloppsfraktioner. Silver och tenn har identifierats som potentiellt toxiska grundämnen vilka kan tillföras åkermarken i relativt stora mängder med avloppsslam. Den huvudsakliga källan till tenn i slam är dock livsmedel, varför styrningseffekten av ett begränsningsvärde för tenn i slam är liten. Naturvårdsverket bedömer att nuvarande hantering av avloppsfraktioner inte medför ett tillräckligt smittskydd och föreslår därför ökade krav på behandling och fler begränsningar vid användning på mark. Eftersom smitta kan spridas till människor och djur, oavsett användningsområde, föreslår vi att kraven omfattar användning av avloppsfraktioner på all mark. Vi föreslår även vissa krav på den hygieniska kvaliteten på avloppsfraktioner samt på åtgärder för att hindra återinfektion En samlad reglering Förslaget innebär att samtliga avloppsfraktioner därmed omfattas av regler. Avloppsfraktioner från enskilda hushåll vilka inte överlåts till annan omfattas dock inte. Även om förordningen gäller användning på all mark så gäller kriterierna för metaller endast åkermark. Detta ska inte tolkas som att det inte finns behov av reglering av metaller på annan mark. Naturvårdsverket har exempelvis tagit fram en handbok med kriterier för användning för anläggningsändamål. För exempelvis skogsmark saknas ännu underlag för metallregler. Kriterierna för smittskydd omfattar dock all mark. För att vägleda om avsedd tillämpning kommer vi ta fram vägledning till förordningen. Den sammantagna bedömningen är att det ur miljösynpunkt finns tid för ytterligare överväganden de närmaste åren, då kopplat till utvärderingar och omprövningar inom miljömålsarbetet, i detta fall Giftfri Miljö. Besluten bör då basera sig på den ökade screening som föreslagits, uppföljningen av långliggande fältförsök, genomslaget för de åtgärder som beslutats utifrån REACH, arbetet med framtagande av slamdirektiv inom EU samt utvärderingar av teknikutvecklingen. 2. Inledning 2.1. Syfte och genomförande Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att revidera rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp i syfte att öka återanvändningen. I uppdraget ingår att utifrån dagens kunskapsläge analysera olika behandlingsmetoder för att återföra fosfor. Analysen ska omfatta kostnader, energi, transporter och klimatpåverkan.

20 NATURVÅRDSVERKET 14 (204) Enligt uppdraget ska Naturvårdsverket föreslå eventuella förändringar i regelverket i form av författningsförslag. Vi har samrått med berörda myndigheter och huvudaktörer genom löpande kontakter. Dessutom har vi anordnat två workshops om smittskydd respektive om metaller och organiska ämnen. De synpunkter och förslag som framkommit ligger till grund för ett reviderat förordningsförslag. De beskrivningar och slutsatser i övrigt som framförs i rapporten, speglar den genomförda processen, även om samrådande myndigheter och organisationer inte haft möjlighet att ta ställning till slutprodukten. Utgångspunkten är att regeringen remitterar det förslag till förordning som vi redovisar i rapporten. Berörda intressenter har då möjlighet att yttra sig. Detta förfarande har förankrats i beställardialog i februari Avgränsningar En utgångspunkt är det arbete som Naturvårdsverket rapporterade till regeringen år 2002 genom rapport 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp, samt tillhörande underlagsrapporter. I denna utredning har främst följande delar uppdaterats: Tillgång och kvalitet på fosfor som mineralgödselmedel. Metoder för att nyttiggöra främst fosfor ur avlopp som ersättning för mineralgödsel. Miljö- och hälsoskyddsaspekter vid användning av avloppsfraktioner på mark. Förordningsförslag för användning av avloppsfraktioner på mark Relevanta delar av den gamla aktionsplanen rekapituleras i denna rapport, men för en fördjupad förståelse för då förda resonemang och analyser, hänvisar vi till Naturvårdsverkets rapport Aktionsplanens mål och strategi Utgångspunkten för våra förslag är det underlag som togs fram i samband med aktionsplanen år 2002 (Naturvårdsverket, Rapport 5214). I detta avsnitt följer en övergripande redogörelse över aktionsplanen. Aktionsplanen utgår från visionen om en framtid där utvecklingen är hållbar och miljökvalitetsmålen är uppnådda. Arbetet med aktionsplanen utgick från att utreda motiv för och möjligheter till att återföra fosfor från avlopp. Utredningen har dock visat att andra

21 NATURVÅRDSVERKET 15 (204) näringsämnen kan vara viktiga att återföra. Utifrån dessa utgångspunkter formulerades följande mål: Långsiktigt mål Näringen i avlopp återförs till mark där näringen behövs, utan risk för hälsa eller miljö. Detta innebär bl.a. att avloppsfraktionerna har en sådan kvalitet, med avseende på renhetsgrad, att de kan återföras utan risk för hälsa eller miljö, näringen i avlopp kan återföras både till åkermark och annan mark där näring behövs, användning av andra gödselmedel ersätts. På lång sikt är målet att alla näringsämnen i avlopp som det är möjligt i praktiken att återföra också återförs. Hur stor andel av näringsämnena i avlopp detta utgör, beror bland annat av den långsiktiga inriktningen av systemlösningar. Strategin för att nå det långsiktiga målet har tre avgörande inriktningar. Åtgärder ska syfta mot: 1. Ökad återföring av fosfor och andra näringsämnen från avlopp. 2. Minskad mängd tillförda föroreningar till åkermark och avlopp. (För att nå överensstämmelse med det långsiktiga målet, bör ambitionen vara att denna punkt utökas från att gälla åkermark till att gälla all mark.) 3. Minskad risk för smittspridning. Kommunerna har en viktig roll i det strategiska arbetet. Som stöd för beslut om bästa möjliga sätt att omhänderta avloppsfraktionerna, kan kommuner använda nedanstående anpassning av avfallshierarkin (Regeringens skrivelse 1998/99:63). Anpassad avfallshierarki för avloppsfraktioner Den som beslutar om hantering av avloppsfraktioner ska: 1. I första hand välja en hantering som ger återföring av näringen. Om detta ej är möjligt*: 2. I andra hand välja en hantering där åtminstone energin eller materialet utnyttjas. Om detta ej är möjligt*: 3. I sista hand välja att låta avloppsfraktionen gå till kvittblivning, där varken näringen, energin eller materialet utnyttjas. *med ej möjligt menas att alternativen är ekonomiskt oskäliga eller miljömässigt oacceptabla.

22 NATURVÅRDSVERKET 16 (204) Det första alternativet överensstämmer med det långsiktiga målet. Dock kommer det av olika anledningar på kort sikt, och även i vissa fall på lång sikt, att förekomma avloppsfraktioner från vilka näringsämnen inte kommer att kunna återföras, t.ex. på grund av lokala, regionala eller strukturella förhållanden. Därav de övriga alternativen. Naturvårdsverket föreslog år 2002 ett delmål på vägen mot det långsiktiga målet: 2015 ska minst 60 % av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Delmålet antogs av riksdagen genom 2004 års miljömålsproposition (prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag) som en konkretisering av delmål 5 om avfall under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Miljömålsrådet föreslog en reviderad lydelse enligt (Miljömålsrådet, 2008, sid. 206): 2015 utnyttjas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp som växtnäring. Minst hälften återförs till åkermark. I regeringens proposition Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (Prop. 2009/10:155), föreslås delmålen ersättas av etappmål som ska utvecklas av en parlamentarisk beredning. Naturvårdsverket anser att det är av stor vikt att det finns kvar ett kvantifierbart mål för återföring. Aktionsplanen analyserade olika system för att återföra fosfor ur avlopp med avseende på bl.a. miljöprestanda och kostnader. Systemen delades in i stor- respektive småskaliga system (se vidare avsnitt 9.2). I ljuset av den analysen formulerades delmål för båda typer av system: 2015 ska 10 % av alla enskilda avlopp ha lösningar där näringsämnen återförs 2008 ska minst tre olika fosforutvinnande system testas i full skala ska minst hälften av Sveriges kommuner ha antagna strategier för återföring av näringsämnen i avloppet (avloppsplaner eller liknande). Inget av dessa delmål har dock förverkligats. Aktionsplanen syftar till att uppnå det långsiktiga målet att näringen i avlopp återförs till mark, där näringen behövs, utan risk för hälsa eller miljö. För att nå dit krävs en stegvis utveckling där ett första grundläggande steg är att fastställa här föreslagna mål,

23 NATURVÅRDSVERKET 17 (204) delmål/etappmål och strategi för arbetet. Ansvaret för detta ligger hos regeringen. 4. Fosforfrågan perspektiv på hållbart utnyttjande Fosfor är en ändlig resurs. Förekomster av råfosfat finns över hela världen. Kina, USA och Marocko är stora producenter av fosfat från sedimentärt råfosfat som utgör 80 % av världens fosforproduktion. Magmatisk råfosfat bryts framförallt i Ryssland, Finland, Sydafrika, Zimbabwe och Brasilien. Sedimentär råfosfat innehåller mer föroreningar än den magmatiska. Globalt svarar jordbrukssektorn för 85 % av fosforanvändningen. (Steen, Bilaga 2.1) Flera försök att uppskatta tillgänglig fosfor har gjorts (en genomgång finns i Naturvårdsverkets rapport 5214, sid. 58). Sett till det som idag bedöms som ekonomiska och potentiellt ekonomiska fosfortillgångar och jämfört med dagens konsumtion, så räcker dessa tillgångar mer än 1000 år. Om hänsyn tas till beräknad ökad efterfrågan, bedöms fosforreserver räcka i enbart 150 år. (Steen, 2009, bilaga 2.1). Oönskade föroreningar som kadmium har lett till ökande takt av utvinning av råfosfat med låga föroreningshalter, och denna tillämpning är inte en långsiktig hållbar lösning. Kommersiella metoder att rena råfosfaten från kadmium saknas i stort sett. (Steen, 2009, bilaga 2.1). Fosforanvändningen i form av mineralgödsel var som högst i Sverige år 1976, knappt ton fosfor, för att idag ha sjunkit till ca ton årlig användning. Detta motsvarar ca 6 kg fosfor per ha och år. Den globala förbrukningen är ca 17 millioner ton fosfor per år. (Steen, 2009, bilaga 2.1) För svensk del finns också andra fosforkällor än mineralgödsel och avloppsslam att tillgå som i dag inte utnyttjas utan blir till avfall. I den apatitmalm som bryts i Kiruna finns fosfortillgångar som vida överstiger Sveriges behov av fosforgödselmedel och som kan nyttjas om det blir ekonomiskt intressant. Ett annat exempel är slakteriavfall. Beräkningar visar att slakteriavfall och kadaver innehåller jämförelsevis upp mot hälften av den fosfor som finns i Sveriges samlade avlopp. Det finns också avsevärda mängder fosfor i flöden kopplade till pappersmassatillverkning och biobränslen. Stora fosforflöden finns också vid brännerier och bryggerier och en del annan livsmedelsindustri. Här återvinns restprodukterna bl.a. som djurfoder så att näringsämnena återgår i kretslopp. Ett försök att kvantifiera de olika flödena finns i Naturvårdsverkets rapport 5214, avsnitt 4.4.

24 NATURVÅRDSVERKET 18 (204) 5. Ny förordning om användning av avloppsfraktioner Naturvårdsverket föreslår att regeringen beslutar om en ny förordning om användning av avloppsfraktioner (se bilaga 1) som träder i kraft den 1 januari Ikraftträdandet förutsätter att regeringen remitterar förslaget och fattar beslut om förordning snarast, eftersom aktörerna bör ges tillräcklig tid att anpassa verksamheten enligt nya krav i förordningen. Vidare föreslår vi att regeringen upphäver Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används inom jordbruket med ändringar samtidigt som den nya förordningen träder i kraft. Vi föreslår att Naturvårdsverket bemyndigas att utfärda föreskrifter i delar som gäller provtagning och analys. I dag regleras frågorna om när, var och hur avloppsslam får användas på åkermark i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2). Vidare finns i 20 förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter krav på begränsat innehåll av tungmetaller i avloppsslam som får saluföras för användning på åkermark. För användning av avloppsslam på annan mark än åkermark saknas generella regler, vilket på sikt kan bli nödvändigt att införa bl.a. med hänsyn till att användning på övrig mark väntas öka markant. Det finns därför ett behov att inledningsvis reglera hygienaspekter och på längre sikt möjligen även tillåtna metallhalter och halter av organiska föreningar för all användning av avloppsfraktioner på eller i mark. Naturvårdsverket önskar därför utvidga föreskrifternas tillämpningsområde till att avse all användning av avloppsfraktioner på eller i mark och föreslår att detta görs i en förordning av främst följande anledningar: I Sverige föreskrivs lägre gränsvärden för tungmetallhalter i åkermark och avloppsslam än vad som anges i Rådets direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (direktiv 86/278/EEG). Reglering i generella föreskrifter som går utöver vad som krävs enligt ovanstående direktiv får enligt 9 kap. 5 andra stycket miljöbalken bara göras av regeringen och kan inte delegeras till Naturvårdsverket. Vi föreslår att de haltgränsvärden som återfinns i förordningen (1998:944) om kemiska produkter överförs till den föreslagna nya förordningen främst på grund av att avloppsslam inte är en produkt utan ett avfall, där särskilda förutsättningar gäller vid återvinning och återanvändning. Därutöver underlättar det för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare om samtliga krav gällande användning av slam finns samlade i en och samma förordning. Syftet med att byta ut begreppet avloppsslam mot avloppsfraktioner är att det finns ett behov av att skapa generella ramar även för

25 NATURVÅRDSVERKET 19 (204) källsorterade och centralt utvunna avloppsfraktioner. Eftersom underlag i nuläget saknas för att reglera centralt utvunna näringsfraktioner eller oorganiska fraktioner såsom aska, föreslår vi att dessa inte omfattas av definitionen i förordningsförslaget. Förordningen innehåller skärpta krav om användning av avloppsfraktioner på åkermark. Förslaget innefattar skärpta regler för innehåll av metaller (kadmium, silver och kvicksilver) i avloppsfraktioner samt hur mycket metaller som årligen får tillföras till åkermark (se avsnitt 6 samt bilaga 1). Vi föreslår inga krav på analys av eller gränsvärden för organiska ämnen i avloppsslam. Istället föreslår vi i detta skede att kunskapsunderlaget förbättras genom förbättrad övervakning och kartläggning av olika ämnesgrupper (se avsnitt 7). Kraven på smittskydd omfattar all mark, och vi föreslår kriterier för olika typer av behandling beroende på användningsområdet. Reglerna gäller endast avloppsfraktioner som överlåts eller säljs, dvs. inte sådana som används på egen fastighet (se avsnitt 8 samt bilaga 1). Vi föreslår ett antal förbättringar utifrån nya kunskaper som tillkommit inom området sedan år 2002 (innebörden av vårt förslag presenteras nedan). Förordningen bör nu remitteras och beslutas snarast för att motverka de negativa verkningar en ofullständig lagstiftning medför och i stället åstadkomma en bättre grund för en hållbar användning av avloppsfraktioner. Eftersom förordningsförslaget föreskriver strängare regler än direktiv 86/278/EEG när det gäller gränsvärden för tungmetallhalter i åkermark och i avloppsslam vid saluföring, överlåtelse och användning, bör förslaget notifieras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Vi ser att förordningen kan behöva omprövas när det finns bättre underlag för tydligare regler om exempelvis kvalitetskriterier. Vår sammantagna bedömning är också att det ur miljösynpunkt finns tid för ytterligare överväganden de närmaste åren, och då kopplat till utvärderingar och omprövningar inom miljömålsarbetet, i detta fall Giftfri Miljö. Besluten bör då basera sig på den ökade övervakning och screening som vi föreslår, uppföljningen av långliggande fältförsök, genomslaget för de åtgärder som beslutats utifrån REACH, resultatet av Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag avseende kadmium, arbetet med framtagande av ett nytt slamdirektiv inom EU samt utvärderingar av teknikutvecklingen.

26 NATURVÅRDSVERKET 20 (204) 5.1. Innebörden av förordningsförslagets paragrafer Vårt förslag till förordning baseras på det förslag som togs fram år 2002 och liknar detta. Nedan beskrivs innebörden av de olika paragraferna. I 1 beskriver vi syftet med förordningen. Detta syfte stämmer väl överens med direktivets syfte. I 2 definierar vi ett antal begrepp och tydliggör hur dessa ska tolkas i denna förordning. Vi har eftersträvat att så långt möjligt ha samma definition för de olika begreppen som övrig lagstiftning. En förändring från gällande lagstiftning är att vi valt att bredda användningsområdet från avloppsslam till att även gälla avloppsfraktioner. Genom att använda begreppet avloppsfraktion istället för avloppsslam har vi möjliggjort för att även inkludera klosettvatten, urin och innehåll i slutna tankar. I definitionen för avloppsfraktioner föreslår vi det bredare begreppet slamavskiljare istället för det i dagsläget använda begreppet flerkammarbrunnar. Begreppet slamavskiljare är även i linje med lydelsen i Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 om små avloppsanordningar. Användning av avloppsfraktioner definieras som spridning av avloppsfraktioner över marken eller annan användning av fraktionen på eller i marken. I detta inkluderas även den användning av avloppsfraktioner som sker då slam blandas med andra material för tillverkning av anläggningsjord. När det gäller begreppet växtodling på mark förtydligar vi i detta förslag att även energigrödor ska inkluderas. Detta har tidigare varit oklart. I förslaget till förordning har vi även inkluderat skogsmark och angett en definition för detta. Denna definition är dock inte samma som i Skogsvårdslagen. Det beror på att vi här har valt ett enklare uttryckssätt utan att för den skull mena någon annan tolkning än vad vi uppfattar att Skogsvårdslagen avser med skogsmark. Det finns ingen avsiktlig skillnad mellan betydelsen av de olika sätten att uttrycka sig. I 3 och 4 anges förslagets tillämpningsområde. 3 anger att grundhållningen är att all användning av avloppsfraktioner omfattas av regleringen. Dock görs ett undantag för avloppsfraktioner från enskilda hushåll som endast omfattas av förordningen om de överlåts eller saluförs till någon annan. För det fall dessa fraktioner används på den egna fastigheten ska de ej omfattas av kraven i förordningen. Anledningen till detta är en önskan att underlätta för återföring av växtnäring från småskaliga avloppslösningar. När det gäller småskaliga lösningar har verksamhetsutövaren dessutom möjlighet till kontroll av vad som tillförs avloppsfraktionen och kan lättare undvika oönskade ämnen. 4 ska säkerställa att dubbelreglering vad avser epizootilagen eller zoonoslagen ej sker.

27 NATURVÅRDSVERKET 21 (204) I 5 fastställs gränsvärden för metallhalter i de avloppsfraktioner som överlåts eller saluförs och som ska användas för jordbruksändamål. De föreslagna gränsvärdena för halterna i avloppsfraktionen är dock betydligt strängare än direktivet. Avseende gränsvärdena för kadmium och kvicksilver har de skärpts i förhållande till dagens lagstiftning. Utöver detta har ett gränsvärde för halten silver i avloppsfraktionen införts. Dessutom har en parameter där metallhalten relateras till avloppsfraktionens fosforinnehåll införts som komplement till dagens begränsning som relaterar till torrsubstansen. Vid omräkningen har en fosforhalt på 2,8 % i avloppsfraktionen använts. I aktionsplanen föreslogs ett gränsvärde även för tenn men detta har vi tagit bort, då det visat sig att allt tenn i avloppsfraktioner kommer från människan via fekalier och urin. 6 innehåller ett nytt krav för användning av avloppsfraktioner. Detta gäller smittskydd och krav ställs på att samtliga avloppsfraktioner som ska användas på någon typ av mark ska behandlas för att avdöda smittämnen. 7 och 8 reglerar tillförseln av näringsämnen respektive metaller till åkermarken. Avseende näringsämnena kväve och fosfor har regleringen harmoniserats med Jordbruksverkets lagstiftning på området för att förenkla för användarna. Harmoniseringen avser mängden kväve respektive fosfor som får tillföras åkermarken per spridningstillfälle, sett som ett årsmedelvärde över 5 år (femårsgiva). När det gäller tillförseln av metaller till åkermarken är föreslagna gränsvärden strängare än direktivets reglering på området. Vi bedömer att det är nödvändigt att skärpa gränsvärdena för kadmium och kvicksilver jämfört med dagens lagstiftning. Dessutom föreslår vi ett gränsvärde för tillförseln av silver till åkermarken. 9 och 10 anger användningsrestriktioner för avloppsfraktionerna beroende på vilken typ av hygienisering de genomgått. Detta är ytterligare en typ av säkerhet för att förhindra spridning av smittoämnen. I 9 anges de typer av mark där avloppsfraktioner inte får användas oavsett vilken typ av behandling fraktionen genomgått. De marker som anges här är bevuxna med sådan typ av växtlighet att människor eller djur kan komma att konsumera växterna råa. Av denna anledning har vi angett grovfodergrödor i punkten 2. Avsikten är att inkludera hela växterna, dvs. även strån och blad som kan ha legat på marken och kommit i kontakt med avloppsfraktionen och som sen konsumeras råa utan vidare processning, till exempel halm och vall som används som foder. Att säd som används till människoföda inte är inkluderad beror på att denna processas innan man äter den. Undantag ges för

28 NATURVÅRDSVERKET 22 (204) användning av urin eftersom smittospridning inte anses utgöra en risk i och med denna spridning. 10 innehåller ytterligare restriktioner för avloppsfraktioner som behandlats enligt klass B. Eftersom detta är en något enklare behandlingsmetod utökas användningsrestriktionerna. Bland annat förlängs karenstiden och ytterligare markanvändningsområden inkluderas. Dessa områden är sådana där människor kan komma i kontakt med avloppsfraktionen bara genom att vistas där. Därutöver anges mer entydig karenstid på ett respektive två år före bete, skörd av bär, frukt m.m. Detta innebär en striktare reglering jämfört med förslaget från 2002, eftersom en yta som slamgödslas på hösten med klass A-slam inte får nyttjas för bete eller odling av grovfodergrödor, bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa (undantaget sockerbetor och potatis för stärkelseproduktion) kommande vår, något som var tillåtet enligt det ursprungliga förslaget. För att inte hämma teknikutveckling på området ges möjlighet enligt 11 att ansöka om godkännande av alternativa hygieniseringsmetoder. Naturvårdsverket bemyndigas att godkänna dessa alternativa processer. Anledningen till att vi väljer att ge Naturvårdsverket en uppgift vars operativa karaktär ligger närmare den typ av verksamhet som tillstånds- och tillsynsmyndigheter normalt utövar är att de likvärdiga processer som kan komma att godkännas är tänkta att överensstämma med de alternativa behandlingsmetoder som godkänns enligt animaliska biproduktsförordningen. Naturvårdsverket kommer därför att stämma av bedömningar med såväl SMI och SVA som Jordbruksverket. De förra eftersom kompetensen att bedöma hygieniska risker och behandlingsprocessers effektivitet finns hos dessa myndigheter. 12 om innehållsdeklaration utvidgas jämfört med dagens lagstiftning. I förordningsförslaget inkluderas även urin i de fraktioner som kräver medföljande innehållsdeklaration vid saluförande eller överlåtelse. Dessutom inkluderas nu även användning på skogsmark i den typ av mark där användning av avloppsfraktion kräver innehållsdeklaration, tidigare gällde detta endast åkermark. I 13 och 14 regleras de provtagningar och analyser som bland annat är nödvändiga för att kontrollera att såväl åkermarken där avloppsfraktionen ska användas som själva avloppsfraktionen klarar de gränsvärden som krävs enligt bilagan. Avloppsfraktionen ska även analyseras med avseende på kväve och fosfor för att lämpliga givor ska kunna beräknas.

2010-04-07 Dnr 525-205-09

2010-04-07 Dnr 525-205-09 1 (204) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2010-04-07 Dnr 525-205-09 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp"

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp 1 (68) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2010-04-07 Dnr 525-205-09 Redovisning av regeringsuppdrag 21 Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp" I uppdrag 21 i regleringsbrevet

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson

Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson Upplägg Svensk avfallshantering (1950 ) Allmänt om slam Slamvolymer Avloppsslam Växtnäring från avlopp

Läs mer

Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM

Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM 2010-08-12 Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM Remissvar Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor M2009/4218/Kk Sammanfattning WRS,

Läs mer

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom

Läs mer

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark

Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark 2006-09-05 1 Till Handläggare av ärenden om spridning av avloppsslam. Från Dan Ullgren, Falköping Jan-Olof Sannö, Mariestad Jan Ålander, Skara Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark ----

Läs mer

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar

Läs mer

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor

Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Stockholm 2014-03-31 Ert dnr. M2013/2076/Ke M2013/2168/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Loic Viatte 103 33 STOCKHOLM Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Sofia Tapper Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Ert dnr: M2009/4218/Kk Vårt dnr: 2010/169 Stockholm 2010-08-16 Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/13 Datum Dnr 27.03.2013 731/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 15.04.2013 tills vidare Ändrar Bilaga I och II till JSM:s förordning om gödselfabrikat

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det?

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Boken går att använda på olika sätt i undervisning från skolår 9 och uppåt för att visa på olika synsätt när det gäller fosforfrågan: som komplement

Läs mer

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Vägledning information

Vägledning information Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar

Läs mer

REVAQ-certifiering av reningsverken

REVAQ-certifiering av reningsverken REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor Stockholm 2014-12-01 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se M2013/2076/Ke M2012/2168/Ke Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Hållbar återföring av fosfor - kan förbränning vara ett alternativ? Östgötaslam, Linköping 2017-03-07 Kersti Linderholm PhD kersti.linderholm@silvberg.se www.silvberg.se Varför fosfor? Symptom av fosforbrist

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Föredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande. PM 2014:65 RVI (Dnr 001-206/2014, 001-431/2014) Naturvårdsverkets redovisningar av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Hållbar återföring av fosfor (NV rapport 6580) Komplettering av delredovisning

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Revidering av Naturvårdsverkets föreskrifter om bekämpningsmedel

Revidering av Naturvårdsverkets föreskrifter om bekämpningsmedel Revidering av Naturvårdsverkets föreskrifter om bekämpningsmedel 2014-10-01 Björn Thews Emil Jansson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-10-01 1 Ny förordning om bekämpningsmedel

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir.

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir. Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten Dir. 2016:53 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Sammanfattning Miljöskatter

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Cisterndagarna 2017 Göteborg januari

Cisterndagarna 2017 Göteborg januari Cisterndagarna 2017 Göteborg 24-25 januari Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 Kyriakos Zachariadis, Frida Rudsander Handläggare Naturvårdsverket 1 Ansvarsfördelning tillsynsmyndigheter MB (NV)

Läs mer

Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys

Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys Maja Englund 019-21 15 46 Miljönämnden Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys Ärende Miljödepartementet

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer