VA-mässan2014. Sune Aagot Sckerl. Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VA-mässan2014. Sune Aagot Sckerl. Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål"

Lars-Göran Lindgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 VA-mässan2014 Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål

2 Vem är jag? Ordförande för BGORJ Affärsområdesansvarig i HedeDanmark A/S VD för BioRec Sweden Agronom 16 år i slam, avfall, biogas och resurs industrin

3 Agenda Slamhantering i Danmark Q&A Branschförening, exempel från Danmark Vem? Varför? Resultat! Skulle det fungera i Sverige?

4 Bakgrundsfakta svin per år Stor mjölkproduktion Relativ stor befolkningstäthet Många miljörestriktioner Grundvatten = Dricksvatten

5 Q&A I Danmark går allt slam till förbränning! Nej, 77% sprids på åkermark En mindre del går till förbränning, kompostering eller sprids på åkermark i Nordtyskland. Ingen jordtillverkning Det finns många förbränningsanläggningar! Ja, men bara några få som kan ta emot slam (små mängder) Orötat slam sprids inte på åkermark! Jo, orötat slam luktar mera, men det sprids ofta direkt på åkermark. Precis som med rötat slam

Nordtyskland. Ingen jordtillverkning Det finns många förbränningsanläggningar!

6 Q&A, fortsättning Kadmium (Cd) och salmonella är ett stort problem! Nej, varken kadmium eller salmonella diskuteras i Danmark Kommunerna hanterar slammet i egen regi! Nej, slam hanteras av 5 7 professionella aktörer i Danmark Det är en negativ debatt om slam! Delvis, DANVA (=Svenskt Vatten) vill inte sprida slam på åkermark och överhuvudtaget inte i vattenskyddsområden

regi! Nej, slam hanteras av 5 7 professionella aktörer i Danmark Det är en negativ debatt om

7 Q&A, fortsättning Får lantbrukarna betalt för att ta emot slammet? Ja, lantbrukarna får det fritt utspritt och en betalning på i genomsnitt ca. 500 kr./ha. Priset har halverats på 3 år. Tar lantbrukarna gärna emot slam? Ja, de flesta växtodlingsgårdar vill gärna använda slam och de anser att slam är bra som gödsel-/jordbättringsmedel Måste allt slam lagras? Nej, slam kan spridas direkt på våren och hösten innan sådd

Priset har halverats på 3 år. Tar lantbrukarna gärna emot slam?

8 Q&A, fortsättning Livsmedelsindustrin är positiv till slamspridning på åkermark! Nej, inte direkt, men en faktabaserad argumentation har motverkat att de enskilda industrierna har skapat olika regler, undantaget Arla och kvarnindustrin Befolkningens inställning till slam är negativt! Nej, 69% menar att slam skall återanvändas på åkermark, så att fosfor recirkuleras i kretsloppet (1.028 pers / 2011)

skapat olika regler, undantaget Arla och kvarnindustrin Befolkningens inställning till slam är

9 Branschförening Mycket mer slam sprids på åkermark i Danmark jämfört med Sverige. Generellt sett är debatten i Danmark mera positiv än i Sverige. En av orsakerna är sannolikt att branschen har haft ett gemensamt språkrör sedan 2006.

10 Vad är BGORJ? En förening som kan samla och bygga broar mellan producenter, mottagare och aktörer i Livsmedelskedjan Från jord till bord Intressenterna kan samlas kring en gemensam faktabaserad plattform speciellt kring miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter på hur organiska resurser ska användas Föreningen kan proaktivt påverka beslutsfattare och myndigheter

Livsmedelskedjan Från jord till bord Intressenterna kan samlas kring en gemensam

11 Vad är BGORJ? Sekretariatet finns hos Landbrug & Fødevarer Branschföreningen arbetar tillsammans med övriga aktörer

12 Vilka är medlemmar i BGORJ? Producenter av organiska resurser, dvs. kommuner och privata företag Mottagare av organiska resurser, dvs. lantbrukare Företag och enskilda personer som är involverade i hanteringen av organiska resurser

13 Svensk Branschförening ja! Det finns ett behov av ett gemensamt språkrör i debatten som kan verka för återvinning av fosfor, näringsämnen och organiskt material. Det är en global utmaning att fosforresurserna är på väg att ta slut, en utmaning där vi kan påverka världens matförsörjning. Det är en politisk utmaning att största delen av de kända fosforkällorna finns i Kina och Marocko. Ett språkrör som kan se återvinning i ett faktabaserat perspektiv och lyfta diskussionen från en lokal till en global utmaning. Om en branschförening skall nå framgång måste medlemmarna komma ifrån såväl kommuner, privata aktörer, verksamheter intressenter som alla har ett intresse i återvinning av organiska restprodukter

Det är en politisk utmaning att största delen av de kända fosforkällorna finns i Kina och Marocko.

14 Svensk Branschförening hur går vi vidare? Screening av vilka som är intresserade Diskussion av målsättning och verksamhetsområde Beslut om ekonomiska ramar och medlemsavgifter Definering av målsättning och stadgar Val av styrelse Screening av potentiella medlemmar Konstituerande årsmöte

verksamhetsområde Beslut om ekonomiska ramar och medlemsavgifter

15 Finns interesse? Skicka en intresseanmälan till mig eller mina medarbetare i BioRec, info@biorec.se

16 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef