Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson 2010 09 16"

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson 9 6 När världskonjunkturen tappar fart ökar utmaningarna för de direkt krisdrabbade industriländerna Efter den positiva tillväxtrekylen tidigare i år växer världsekonomin i ett lugnare tempo, men vår bedömning är att industriländerna kan undvika ny recession samtidigt som tillväxtekonomier lyckas med en mjuklandning. Utmaningarna för de direkt krisdrabbade industriländerna (USA, Storbritannien och de s k PIIGS-länderna) tilltar nu under de närmaste kvartalen. Vi förväntar oss till exempel en försämring på amerikanska och brittiska arbetsmarknader när stater/kommuner måste skära i utgifterna. Även om USA uppvisar positiv tillväxt, behöver fokus öka på samspelet mellan de svaga bostads-, arbets-, och kreditmarknaderna. Det är för tidigt att konstatera att USA är ute ur recessionen. I Kina tilltar problemen med överhettade fastighetsmarknader. Även om Kinas administration verkar förstå obalanserna i ekonomin, saknas verktyg och ett större åtagande för att försöka korrigera dem. Tysklands BNP-tillväxt revideras upp till närmare % i år, men trots att tillväxten stiger har Tyskland inte den inhemska efterfrågan som krävs för att kunna karaktäriseras som Europas tillväxtmotor. Arbetsmarknaden stärks, men av stor betydelse är att det är fler som delar på jobben något som knappast kommer att öka förutsättningarna för en konsumtionsledd återhämtning. Global konjunktur tappar fart men mycket talar för att ny recession undviks Två år efter Lehman Brothers ansökan om konkursskydd fortsätter diskussionen om hur den reala ekonomin påverkats. Efter en positiv tillväxtrekyl står det nu klart att världsekonomin tappar fart under andra halvåret. Inköpschefsindex signalerar att tillväxten fortsätter, men inte lika snabbt som tidigare. Det finns flera skäl till detta. För det första går det inte att upprätthålla den positiva tillväxtrekyl som först USA, sedan Japan och nu senast delar av Europa inte minst Tyskland uppvisade. Lageranpassning har svarat för en stor del av både nedoch uppgång, och så småningom behöver företagen inte längre bygga upp lagren. För det andra avtar effekterna av stimulanserna som kommit via finans- och penningpolitik. För det tredje kommer många industriländer snarare att börja strama åt för att konsolidera sina statsbudgetar, och detta dämpar tillväxten. Stigande kapitalkostnader i vissa länder håller också tillbaka uppgången Inköpschefsindex avseende tillverkningsindustrin i ett antal länder USA UK Japan Eurozonen Kina Indien Sverige Oron för en ny recession i industriländerna breder ut sig. Denna oro är något överdriven, eftersom den utgår från att när världsekonomin tappar fart kommer läget att förvärras ytterligare. Avmattningen efter den positiva rekylen var inte oväntad utan bör snarare ses som en naturlig del av återhämtningen. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 5 Stockholm, tfn Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Uppgången kom snabbare och blev starkare än många förväntat, t ex i Tyskland, men den kommer också att avta utan att ekonomierna behöver gå in i en ny recession. Återhämtningen kommer att ta tid, eller för att citera den tyska centralbankschefen, Axel Weber, Vi befinner oss inte i första året efter krisen, utan snarare i tredje året av krisen. Ledande indikatorer signalerar för närvarande att vi kan undvika en ny recession. Den ekonomiska politiken kommer dessutom att föras så att återhämtningen inte äventyras. Jämför t ex när Paul Volcker höjde styrräntan i USA från % till 9 % inom loppet av några månader, en penningpolitisk chock som fick ekonomin att återigen falla in i recession det s k W-formade förloppet. Denna gång är dessutom tillväxtekonomiernas betydelse för industriländerna större, och även om tillväxten där avtar något, kommer dessa länder fortfarande ge positiva tillväxtimpulser till världen som helhet. Stora skillnader mellan länder Hur länder har påverkats av den globala finanskrisen och recessionen i världsekonomin skiljer sig åt beroende på vilken typ av kris länderna mött. Vi ser huvudsakligen tre grupper av länder:. Länder som direkt påverkats av finanskrisen och som sett större husprisfall (USA, Storbritannien, Irland, Spanien). Länder som knappt påverkats (Kina, Indien). Länder som indirekt påverkats framför allt genom nedgången i industriproduktionen (Tyskland, Japan, Sverige) Länderna i den förstnämnda gruppen har långt kvar innan de är tillbaka till tillväxttrenden som gällde före finanskrisen, medan många av länderna i den andra gruppen redan nu växer enligt tidigare trend. De exportberoende länderna som sett sina tillverkningsindustrier tappa fart befinner sig någonstans mittemellan. Det är främst USA, Storbritannien och även de s k PIIGS-länderna, där krisen överförts till den offentliga sektorn, som mest kommer att ha märkt av krisen om några år. Här kommer ekonomierna att förändras mer, eftersom fokus måste ligga på att finna nya tillväxtmotorer och genomföra strukturreformer. I många europeiska länder handlar det också om att höja produktivitetstillväxten. Är USA verkligen ute ur recessionen? Det finns förväntningar om att den institution i USA som är ansvarig för att konstatera vilken konjunkturfas landet befinner sig i, National Bureau of Economic Research (NBER) snart kommer att meddela att USA lämnade recessionen för något halvår sedan. I april när den senaste diskussionen hölls ansågs det vara för tidigt. Det behövdes fler månader i rad med övertygande uppgång. Frågan är om det inte finns anledning att vänta ytterligare. Att förklara att recessionen är över skulle kunna vara förhastat. Visserligen är BNPtillväxten i USA positiv, men den är knappt % i uppräknad årstakt. Fortfarande uppvisar inte den privata sektorn någon övertygande förstärkning, och även om investeringar inom IT och annan utrustning är ett undantag, så är dessa otillräckliga för att vända hela ekonomin. Den inhemska efterfrågan är således fortfarande mycket svag. Minst lika viktigt är att analysera andra indikatorer, t ex arbetsmarknaden, även om denna agerar med fördröjning. Sysselsättningsgraden har minskat från drygt 6 % till drygt 58 % mellan och, och är nu på samma nivå som 985. Ungefär 8 miljoner arbeten har förlorats brutto. Arbetslösheten på närmare % (9,6 % för att vara mer exakt) inger oro, inte minst som den inofficiella statistiken, som också inkluderar dem som ofrivilligt arbetar deltid, snarare stigit upp mot 8 %. Långtidsarbetslösheten stiger och ungefär hälften av de arbetslösa har varit utan arbete längre än 6 veckor i sträck. Även om det skapades 67 nya jobb inom den privata sektorn förra månaden, är utvecklingen snarare ett tecken på att USA inte tagit sig ur recessionen. Försämringen har stannat av, och någon tydlig förbättring syns ännu inte. Amerikansk arbetsmarknad, utveckling av sysselsättning och arbetskraftsutbud i årstakt (%) samt arbetslöshet, andel av arbetskraften (%) Arbetslöshet Arbetskraftsutbud Sysselsättning Inte heller bostadsmarknaden uppvisar några tydliga tecken på uppgång. Hushållens skuldsättning är i fokus, och denna har sjunkit från,5 biljoner US-dollar första kvartalet 8 till,7 biljoner USdollar första kvartalet i år. En viktig orsak är dock att många bostadslån skrivits av, inte att fler återbetalningar gjorts. Det finns en ökning i antalet nya (5)

3 bostadslån, men det är främst en fråga om att omfinansiera tidigare lån för den grupp av välbeställda som kan göra så. De dåliga lånen uppgår till ca miljarder US-dollar, och antalet konton med dåliga lån når nu 6 miljoner. Närmare % av bostadslånen omfattas av utmätning. Dessa mått börjar plana ut, men någon tydlig förbättring syns ännu inte. Snarare har dåliga lån på andra områden fortsatt att öka, t ex vad gäller kreditkort, studentlån och billån. Många husägare har större lån på huset än vad huset är värt (eng. under water). I Nevada har 5 % av husägare med bolån ett negativt gap på 5 % eller mer. Även i Arizona, Florida, Kalifornien och Michigan är situationen svår, samtidigt som det finns få helt problemfria stater. Huspriserna har stabiliserats, men frågan är om de kommer att sjunka igen när skatterabatterna för husköpare tagits bort. Husförsäljningen har inte bottnat, och det finns ett stort överutbud av fastigheter till försäljning och detta utbud ökar också till följd av alla utmätningarna. Antal (millions) Försäljning av nya och befintliga hem, samt husbyggnation i USA (antal miljoner) Försäljning av nya hem Försäljning av befintliga hem Husbyggnation Det finns även kvardröjande stora problem på den kommersiella fastighetsmarknaden. Ungefär,5 biljoner US-dollar av kommersiella fastighetslån behöver omfinansieras, vilket är ungefär lika mycket som före krisen, men, biljon mer än. Obetalda kommersiella fastighetslån har nu stigit till drygt 6 miljarder US-dollar per månad eller nära 8 %, vilket kan jämföras med 5 miljarder sommaren 9 eller % av de kommersiella fastighetslånen. Kommersiella fastighetspriser har ännu inte börjat stiga. Varför husmarknaden behöver vara i fokus beror på kopplingen till finansmarknaden, arbetsmarknaden och konsumtionen. Så länge husmarknaden är svag är det svårt att ta sig ur den onda cirkel av svag tillväxt i den privata sektorn och fortsatta behov av skuldsanering. De regionala bankerna är sårbara för den kommersiella fastighetsmarknaden. I år har hittills 9 banker gått omkull. Ifjol försvann ca stycken. Eftersom finansieringen via värdepapperiseringen av bostadslån inte fungerar, är det också besvärligt att få igång utlåningen. Arbetsmarknaden påverkas eftersom det är svårt att flytta till nya jobb om det är omöjligt att sälja huset. Hushållens balansräkningar korrigeras, men det är en långsam process och konsumtionen kommer att påverkas negativt en längre tid. Hushållens skuldkvot (hushållens skulder i relation till hushållens inkomster) var i genomsnitt 85 % mellan 999-, och därmed är det en bit kvar från nuvarande nästan %. Större företag har haft en god utveckling driven av exportmarknaden och en snabbare uppgång i tillväxtekonomierna. Vinstläget har förbättrats, kassaflödena ser bättre ut och det görs alltfler företagsuppköp. För mindre företag är läget betydligt värre. Den svaga inhemska efterfrågan inverkar negativt på vinster, nyanställningsbehov och investeringar. För stater och kommuner är läget också besvärligt. Budgetar måste minskas, och detta innebär lägre utgifter och lägre löner. Arbetsmarknaden kan därför försämras ytterligare de närmaste månaderna när de lokala myndigheterna skär ned. Detta gäller även i Storbritannien Den amerikanska administrationen har nu att ta itu med ovan nämnda utmaningar, samtidigt som maktbalansen sannolikt förändras i kongressen vid valet den november. Det kan försvåra genomförandet av nya reformer. Hittills har administrationen fått igenom reformer i bland annat i finanssektorn och inom hälso- och sjukförsäkringsområdet. Möjligen har administrationens fokus på den allmänna ekonomiska situationen varit för litet. Framöver handlar det bland annat om hur förlängningen av Bushs skatterabatter från - ska genomföras, samt om en förlängning av arbetslöshetsersättningen. Nya stimulanser skulle kunna förvärra utsikterna för den offentliga skulden, men å andra sidan vore det ännu värre om återhämtningen kom av sig. Det kan därför ta ytterligare tid innan NBER sätter ned foten avseende konstaterandet om när USA officiellt lämnat recessionen. Någon tiondel upp på hushållens förtroende är inte tillräckligt, även om finansmarknaden letar med lupp efter styrketecken i korttidsstatistiken. Fler tecken än BNP-tillväxt behövs för att ge en helhetsbild, inte minst på bostads-, arbets- och finansmarknaderna. Om BNP-tillväxten fortsätter kring % är det bättre än en ny recession, men det kommer inte att vara tillräckligt för att väsentligt öka sysselsättningen. (5)

4 Kina varvar ned men brottas alltjämt med överhettningsproblem Även om Kinas tillväxtmotor saktat in något, vilket inte minst märks vad gäller bilförsäljning och industriproduktion, fortsätter hjulen att rulla snabbt. Landet har inte samma problem med skuldsanering i privat och offentlig sektor som västländerna. Kreditgivningen fortsätter därmed att driva tillväxten om än i något långsammare tempo än tidigare. Kina har passerat Japan som världens andra största ekonomi i dollartermer, och är på väg mot nästa mål att passera USA, först i termer av köpkraftsparitet sedan i dollartermer. Det kommer att ta respektive år till, plus minus några år, men även om det exakta årtalet inte går att fastställa är riktningen relativt ohotad. Kina är redan världens största varuexportör, världens största energi- och stålkonsument, har flest internetanvändare i världen (8 miljoner jämfört med miljoner i USA och 9 miljoner i EU), har världens största personbilsmarknad (sålde 8 miljoner första halvåret i årsvolym jämfört med USA:s miljoner). Dessutom passerar kinesiska Taobao amerikanska Ebay och når världens största CCmarknad (eng. consumer to consumer) på 6 miljarder US-dollar. Intrahandeln mellan tillväxtekonomierna stärks med Kina som motor för handel och investeringar. Kina kommer att fortsätta att bli världens största på område efter område. Finanskrisen och recessionen i industriländerna har förstärkt denna trend. Utvecklingen i Kina är dock inte problemfri. Stimulanserna via banksystemet skapar dåliga lån, en ineffektiv allokering av kapital och överhettning inom fastighetssektorn. Även om total utlåning växer långsammare (från ca % i slutet av förra året i årstakt till ca 8- %) fortsätter likviditeten i ekonomin att öka. Efter en lugnare uppgång på fastighetsmarknaden under sommaren, oroas myndigheterna återigen av en alltför snabb prisuppgång denna gång bland lägenheter/hus till lägre priser än tidigare dyra lyxobjekt. Samtidigt är det notoriskt svårt att uppskatta hur läget egentligen är eftersom statistiken är så bristfällig. Även om konsumentpriserna utvecklas måttligt, och på en acceptabel nivå kring %, har markpriserna stigit kraftigt sedan 8, samtidigt som huspriserna stigit med 8 % eller mer. Huspriserna har visserligen stigit från en låg nivå, men styrkan i uppgången är oroande hög. Huspriserna i storstäderna ligger på 5-5 gånger inkomsten jämfört med -5 i många andra städer världen över. Myndigheternas regler för ökade egna insatser vid husköp kan ha dämpat utvecklingen något, men har sannolikt inte helt förmått minska risken för att en husbubbla blåses upp och så småningom spricker. Kredittillväxt i årstakt (%) samt inflation utifrån förändring i konsumentprisindex i årstakt (%) Konsumentpriser ---> <--- Kredittillväxt I mars 7 sade Kinas premiärmininster Wen Jiabao att det största problemet med Kinas ekonomi är att the growth is unstable, unbalanced, uncoordinated and unsustainable. Medvetenheten om utmaningarna finns, men finns verktygen? Förutom större egna insatser vid husköp har markförsäljningen reglerats, skatt på husförsäljning återinförts, bankernas reservkrav höjts och politiken för att balansera tillväxten flyttats högre upp på agendan. Dessa åtgärder kan fortfarande vara otillräckliga. Inte minst är Kina fortsatt försiktigt vad gäller en alltför snabb appreciering av yuanen. Att höja styrräntan kan hålla tillbaka tillväxten, men å andra sidan försvåra hanteringen av kapitalinflöden. Samtidigt som Kina gjort valutasystemet mer flexibelt under sommaren har euron deprecierat, vilket fått till följd att yuanens appreciering mot dollarn varit liten och under augusti försvagades t o m yuanen följt av amerikansk irritation. Det finns en oro hos myndigheter och ekonomer över att finansmarknaden förväntar sig att yuanen endast kan gå åt ett håll, d v s att den stärks mot dollarn och att dessa förväntningar styr kapitalinflödena. Därför kan administrationen medvetet försöka skapa en mindre rak och tydlig appreciering. Att dra benen efter sig och endast agera när USA:s kongress höjer tonläget kan vara en strategi som väljs framöver. Kina fortsätter att växa, men får kämpa ytterligare med överhettningsproblemen på fastighetsmarknaden. BNP-tillväxten når ned till strax under % i årstakt och förhoppningarna är sedan att dämpa tillväxttakten ytterligare något till 8-8 ½ %. Valutareserverna sväller, och behovet att diversifiera valutaportföljen tilltar d v s från dollar till yen. Den japanska yenens förstärkning möts nu av interventioner från japansk sida, vilka vi förväntar oss (5)

5 kommer att vara relativt ineffektiva på lite sikt så länge inte en mer samordnad global aktion står bakom se t ex erfarenheterna från Schwiez. Japans premiärminister Naoto Kan har inom partiet DPJ fått förnyat mandat att sitta kvar, men utmaningarna för Japans regering ska inte underskattas när yenen stärks, den kinesiska tillväxten dämpas, deflationsproblemen kvarstår och den positiva tillväxtrekylen är över. Även om Japan får en BNP-tillväxt kring ¾ % i år ska mycket till för att överträffa en halvering av tillväxten nästa år. För Japan är det positivt att intrahandeln i den asiatiska regionen tilltagit och att beroendet av västvärlden minskat. Konkurrensen om de eftertraktade stora affärerna och de snabbt växande hushållsmarknaderna ökar dock samtidigt, vilket tvingar japanska företag att vässa sin konkurrenskraft. Tysklands BNP-tillväxt revideras upp men landet tar inte rollen som tillväxtmotor Under det andra kvartalet steg Tysklands BNP med 9 % i uppräknad årstakt och med, % jämfört med kvartalet innan. Den positiva rekyl som USA erfor i slutet av 9 och början av har nu förflyttats till Tyskland som främst drivs av en starkare exportindustri. Frågan är om den tyska utvecklingen är förvånande eller egentligen högst väntad. Den kom tidigare och starkare än förväntat, men att den kom var inte förvånande. Om inte BNP-tillväxten i kvartalstakt ska sjunka mot slutet av året, vilket vi inte förväntar oss, krävs en upprevidering av de nuvarande, % till ca % för. Exportutvecklingen har visat prov på stark återhämtning, men fortfarande är orderingången inte riktigt uppe på de nivåer som gällde före krisen. Även för kan BNP-tillväxten bli högre med ett par tiondelar som ett resultat av det statistiska överhäng som följer med från innevarande år. Lageruppbyggnaden och nettoexporten ger då inte längre någon tillväxtimpuls. Istället tar investeringar och konsumtion över som tillväxtmotorer. Vilka är riskerna för den tyska utvecklingen?. Vissa tyska ekonomer karaktäriserar den tyska banksektorn som ett sovande monster dels utifrån nya högre kapitaltäckningskrav, dels utifrån motpartsrisker och statlig utlåning. Stresstesterna visar att läget är hanterligt, men frågan är om testerna har gjorts tillräckligt grundligt? Finns fortfarande risk för kreditåtstramning när förluster ska skrivas av?. Sysselsättningen har stigit och arbetslösheten har sjunkit under krisen men antalet arbetade timmar är lägre än före krisen. Att tyskarna delar på jobben kommer inte påtagligt att förbättra konsumtionsutsikterna. Arbetsmarknaden förändras också strukturellt när tillverkningsjobb försvinner och nya jobb tillkommer i tjänstesektorn. Produktiviteten blir svår att upprätthålla. Hittills har produktivitetsutvecklingen varit skral till följd av hamstringen på arbetsmarknaden, även om en viss förbättring har noterats på senare tid Utvecklingen på tysk arbetsmarknad <--- Produktivitetstillväxt (per arbetad timme) Antal arbetade timmar ---> <--- Tillväxt i antalet arbetade timmet (kvartalstakt) Antal miljarder timmar (billions). Den finanspolitiska åtstramningen påbörjas nästa år, men inledningsvis blir tillväxteffekterna beskedliga för att sedan tillta under kommande år. Om hushållen verkligen kan fortsätta att öka sin konsumtion i ett läge av stigande inflation och lägre transfereringar är tveksamt, givet att tyska hushåll brukar vara försiktiga. Därmed synes det otroligt att Tyskland tar rollen som tillväxtmotor för EU-regionen, även om tysk exportindustri genererar efterfrågan i exempelvis andra exportinriktade länder som Sverige, Finland och de baltiska länderna. Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat 5 Stockholm tfn Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr 3 2010 04 16

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr 3 2010 04 16 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Tillväxtländerna driver den globala tillväxten och industriländerna halkar efter störst är utmaningarna i Europa Världshandel

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors Nyckeltal för Island Folkmängd 328.170 Förväntad BNP-utveckling 3,4 % Inflationstakt 2,5 % Arbetslöshet 3,8 % Styrränta 6,0 % Bolåneskuld

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr 8 2009 11 09 Från dåtid till framtid: Satsningar på integration och innovation avgör om Europa halkar efter eller ej

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 06 05 PMI tjänster föll till 57,9 i maj: Bred nedgång med orderingång i fokus Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) föll till 57,9 i maj från 60,3 i april. Trendvärdet visar samtidigt

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer