Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson 2010 09 16"

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson 9 6 När världskonjunkturen tappar fart ökar utmaningarna för de direkt krisdrabbade industriländerna Efter den positiva tillväxtrekylen tidigare i år växer världsekonomin i ett lugnare tempo, men vår bedömning är att industriländerna kan undvika ny recession samtidigt som tillväxtekonomier lyckas med en mjuklandning. Utmaningarna för de direkt krisdrabbade industriländerna (USA, Storbritannien och de s k PIIGS-länderna) tilltar nu under de närmaste kvartalen. Vi förväntar oss till exempel en försämring på amerikanska och brittiska arbetsmarknader när stater/kommuner måste skära i utgifterna. Även om USA uppvisar positiv tillväxt, behöver fokus öka på samspelet mellan de svaga bostads-, arbets-, och kreditmarknaderna. Det är för tidigt att konstatera att USA är ute ur recessionen. I Kina tilltar problemen med överhettade fastighetsmarknader. Även om Kinas administration verkar förstå obalanserna i ekonomin, saknas verktyg och ett större åtagande för att försöka korrigera dem. Tysklands BNP-tillväxt revideras upp till närmare % i år, men trots att tillväxten stiger har Tyskland inte den inhemska efterfrågan som krävs för att kunna karaktäriseras som Europas tillväxtmotor. Arbetsmarknaden stärks, men av stor betydelse är att det är fler som delar på jobben något som knappast kommer att öka förutsättningarna för en konsumtionsledd återhämtning. Global konjunktur tappar fart men mycket talar för att ny recession undviks Två år efter Lehman Brothers ansökan om konkursskydd fortsätter diskussionen om hur den reala ekonomin påverkats. Efter en positiv tillväxtrekyl står det nu klart att världsekonomin tappar fart under andra halvåret. Inköpschefsindex signalerar att tillväxten fortsätter, men inte lika snabbt som tidigare. Det finns flera skäl till detta. För det första går det inte att upprätthålla den positiva tillväxtrekyl som först USA, sedan Japan och nu senast delar av Europa inte minst Tyskland uppvisade. Lageranpassning har svarat för en stor del av både nedoch uppgång, och så småningom behöver företagen inte längre bygga upp lagren. För det andra avtar effekterna av stimulanserna som kommit via finans- och penningpolitik. För det tredje kommer många industriländer snarare att börja strama åt för att konsolidera sina statsbudgetar, och detta dämpar tillväxten. Stigande kapitalkostnader i vissa länder håller också tillbaka uppgången Inköpschefsindex avseende tillverkningsindustrin i ett antal länder USA UK Japan Eurozonen Kina Indien Sverige Oron för en ny recession i industriländerna breder ut sig. Denna oro är något överdriven, eftersom den utgår från att när världsekonomin tappar fart kommer läget att förvärras ytterligare. Avmattningen efter den positiva rekylen var inte oväntad utan bör snarare ses som en naturlig del av återhämtningen. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 5 Stockholm, tfn Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Uppgången kom snabbare och blev starkare än många förväntat, t ex i Tyskland, men den kommer också att avta utan att ekonomierna behöver gå in i en ny recession. Återhämtningen kommer att ta tid, eller för att citera den tyska centralbankschefen, Axel Weber, Vi befinner oss inte i första året efter krisen, utan snarare i tredje året av krisen. Ledande indikatorer signalerar för närvarande att vi kan undvika en ny recession. Den ekonomiska politiken kommer dessutom att föras så att återhämtningen inte äventyras. Jämför t ex när Paul Volcker höjde styrräntan i USA från % till 9 % inom loppet av några månader, en penningpolitisk chock som fick ekonomin att återigen falla in i recession det s k W-formade förloppet. Denna gång är dessutom tillväxtekonomiernas betydelse för industriländerna större, och även om tillväxten där avtar något, kommer dessa länder fortfarande ge positiva tillväxtimpulser till världen som helhet. Stora skillnader mellan länder Hur länder har påverkats av den globala finanskrisen och recessionen i världsekonomin skiljer sig åt beroende på vilken typ av kris länderna mött. Vi ser huvudsakligen tre grupper av länder:. Länder som direkt påverkats av finanskrisen och som sett större husprisfall (USA, Storbritannien, Irland, Spanien). Länder som knappt påverkats (Kina, Indien). Länder som indirekt påverkats framför allt genom nedgången i industriproduktionen (Tyskland, Japan, Sverige) Länderna i den förstnämnda gruppen har långt kvar innan de är tillbaka till tillväxttrenden som gällde före finanskrisen, medan många av länderna i den andra gruppen redan nu växer enligt tidigare trend. De exportberoende länderna som sett sina tillverkningsindustrier tappa fart befinner sig någonstans mittemellan. Det är främst USA, Storbritannien och även de s k PIIGS-länderna, där krisen överförts till den offentliga sektorn, som mest kommer att ha märkt av krisen om några år. Här kommer ekonomierna att förändras mer, eftersom fokus måste ligga på att finna nya tillväxtmotorer och genomföra strukturreformer. I många europeiska länder handlar det också om att höja produktivitetstillväxten. Är USA verkligen ute ur recessionen? Det finns förväntningar om att den institution i USA som är ansvarig för att konstatera vilken konjunkturfas landet befinner sig i, National Bureau of Economic Research (NBER) snart kommer att meddela att USA lämnade recessionen för något halvår sedan. I april när den senaste diskussionen hölls ansågs det vara för tidigt. Det behövdes fler månader i rad med övertygande uppgång. Frågan är om det inte finns anledning att vänta ytterligare. Att förklara att recessionen är över skulle kunna vara förhastat. Visserligen är BNPtillväxten i USA positiv, men den är knappt % i uppräknad årstakt. Fortfarande uppvisar inte den privata sektorn någon övertygande förstärkning, och även om investeringar inom IT och annan utrustning är ett undantag, så är dessa otillräckliga för att vända hela ekonomin. Den inhemska efterfrågan är således fortfarande mycket svag. Minst lika viktigt är att analysera andra indikatorer, t ex arbetsmarknaden, även om denna agerar med fördröjning. Sysselsättningsgraden har minskat från drygt 6 % till drygt 58 % mellan och, och är nu på samma nivå som 985. Ungefär 8 miljoner arbeten har förlorats brutto. Arbetslösheten på närmare % (9,6 % för att vara mer exakt) inger oro, inte minst som den inofficiella statistiken, som också inkluderar dem som ofrivilligt arbetar deltid, snarare stigit upp mot 8 %. Långtidsarbetslösheten stiger och ungefär hälften av de arbetslösa har varit utan arbete längre än 6 veckor i sträck. Även om det skapades 67 nya jobb inom den privata sektorn förra månaden, är utvecklingen snarare ett tecken på att USA inte tagit sig ur recessionen. Försämringen har stannat av, och någon tydlig förbättring syns ännu inte. Amerikansk arbetsmarknad, utveckling av sysselsättning och arbetskraftsutbud i årstakt (%) samt arbetslöshet, andel av arbetskraften (%) Arbetslöshet Arbetskraftsutbud Sysselsättning Inte heller bostadsmarknaden uppvisar några tydliga tecken på uppgång. Hushållens skuldsättning är i fokus, och denna har sjunkit från,5 biljoner US-dollar första kvartalet 8 till,7 biljoner USdollar första kvartalet i år. En viktig orsak är dock att många bostadslån skrivits av, inte att fler återbetalningar gjorts. Det finns en ökning i antalet nya (5)

3 bostadslån, men det är främst en fråga om att omfinansiera tidigare lån för den grupp av välbeställda som kan göra så. De dåliga lånen uppgår till ca miljarder US-dollar, och antalet konton med dåliga lån når nu 6 miljoner. Närmare % av bostadslånen omfattas av utmätning. Dessa mått börjar plana ut, men någon tydlig förbättring syns ännu inte. Snarare har dåliga lån på andra områden fortsatt att öka, t ex vad gäller kreditkort, studentlån och billån. Många husägare har större lån på huset än vad huset är värt (eng. under water). I Nevada har 5 % av husägare med bolån ett negativt gap på 5 % eller mer. Även i Arizona, Florida, Kalifornien och Michigan är situationen svår, samtidigt som det finns få helt problemfria stater. Huspriserna har stabiliserats, men frågan är om de kommer att sjunka igen när skatterabatterna för husköpare tagits bort. Husförsäljningen har inte bottnat, och det finns ett stort överutbud av fastigheter till försäljning och detta utbud ökar också till följd av alla utmätningarna. Antal (millions) Försäljning av nya och befintliga hem, samt husbyggnation i USA (antal miljoner) Försäljning av nya hem Försäljning av befintliga hem Husbyggnation Det finns även kvardröjande stora problem på den kommersiella fastighetsmarknaden. Ungefär,5 biljoner US-dollar av kommersiella fastighetslån behöver omfinansieras, vilket är ungefär lika mycket som före krisen, men, biljon mer än. Obetalda kommersiella fastighetslån har nu stigit till drygt 6 miljarder US-dollar per månad eller nära 8 %, vilket kan jämföras med 5 miljarder sommaren 9 eller % av de kommersiella fastighetslånen. Kommersiella fastighetspriser har ännu inte börjat stiga. Varför husmarknaden behöver vara i fokus beror på kopplingen till finansmarknaden, arbetsmarknaden och konsumtionen. Så länge husmarknaden är svag är det svårt att ta sig ur den onda cirkel av svag tillväxt i den privata sektorn och fortsatta behov av skuldsanering. De regionala bankerna är sårbara för den kommersiella fastighetsmarknaden. I år har hittills 9 banker gått omkull. Ifjol försvann ca stycken. Eftersom finansieringen via värdepapperiseringen av bostadslån inte fungerar, är det också besvärligt att få igång utlåningen. Arbetsmarknaden påverkas eftersom det är svårt att flytta till nya jobb om det är omöjligt att sälja huset. Hushållens balansräkningar korrigeras, men det är en långsam process och konsumtionen kommer att påverkas negativt en längre tid. Hushållens skuldkvot (hushållens skulder i relation till hushållens inkomster) var i genomsnitt 85 % mellan 999-, och därmed är det en bit kvar från nuvarande nästan %. Större företag har haft en god utveckling driven av exportmarknaden och en snabbare uppgång i tillväxtekonomierna. Vinstläget har förbättrats, kassaflödena ser bättre ut och det görs alltfler företagsuppköp. För mindre företag är läget betydligt värre. Den svaga inhemska efterfrågan inverkar negativt på vinster, nyanställningsbehov och investeringar. För stater och kommuner är läget också besvärligt. Budgetar måste minskas, och detta innebär lägre utgifter och lägre löner. Arbetsmarknaden kan därför försämras ytterligare de närmaste månaderna när de lokala myndigheterna skär ned. Detta gäller även i Storbritannien Den amerikanska administrationen har nu att ta itu med ovan nämnda utmaningar, samtidigt som maktbalansen sannolikt förändras i kongressen vid valet den november. Det kan försvåra genomförandet av nya reformer. Hittills har administrationen fått igenom reformer i bland annat i finanssektorn och inom hälso- och sjukförsäkringsområdet. Möjligen har administrationens fokus på den allmänna ekonomiska situationen varit för litet. Framöver handlar det bland annat om hur förlängningen av Bushs skatterabatter från - ska genomföras, samt om en förlängning av arbetslöshetsersättningen. Nya stimulanser skulle kunna förvärra utsikterna för den offentliga skulden, men å andra sidan vore det ännu värre om återhämtningen kom av sig. Det kan därför ta ytterligare tid innan NBER sätter ned foten avseende konstaterandet om när USA officiellt lämnat recessionen. Någon tiondel upp på hushållens förtroende är inte tillräckligt, även om finansmarknaden letar med lupp efter styrketecken i korttidsstatistiken. Fler tecken än BNP-tillväxt behövs för att ge en helhetsbild, inte minst på bostads-, arbets- och finansmarknaderna. Om BNP-tillväxten fortsätter kring % är det bättre än en ny recession, men det kommer inte att vara tillräckligt för att väsentligt öka sysselsättningen. (5)

4 Kina varvar ned men brottas alltjämt med överhettningsproblem Även om Kinas tillväxtmotor saktat in något, vilket inte minst märks vad gäller bilförsäljning och industriproduktion, fortsätter hjulen att rulla snabbt. Landet har inte samma problem med skuldsanering i privat och offentlig sektor som västländerna. Kreditgivningen fortsätter därmed att driva tillväxten om än i något långsammare tempo än tidigare. Kina har passerat Japan som världens andra största ekonomi i dollartermer, och är på väg mot nästa mål att passera USA, först i termer av köpkraftsparitet sedan i dollartermer. Det kommer att ta respektive år till, plus minus några år, men även om det exakta årtalet inte går att fastställa är riktningen relativt ohotad. Kina är redan världens största varuexportör, världens största energi- och stålkonsument, har flest internetanvändare i världen (8 miljoner jämfört med miljoner i USA och 9 miljoner i EU), har världens största personbilsmarknad (sålde 8 miljoner första halvåret i årsvolym jämfört med USA:s miljoner). Dessutom passerar kinesiska Taobao amerikanska Ebay och når världens största CCmarknad (eng. consumer to consumer) på 6 miljarder US-dollar. Intrahandeln mellan tillväxtekonomierna stärks med Kina som motor för handel och investeringar. Kina kommer att fortsätta att bli världens största på område efter område. Finanskrisen och recessionen i industriländerna har förstärkt denna trend. Utvecklingen i Kina är dock inte problemfri. Stimulanserna via banksystemet skapar dåliga lån, en ineffektiv allokering av kapital och överhettning inom fastighetssektorn. Även om total utlåning växer långsammare (från ca % i slutet av förra året i årstakt till ca 8- %) fortsätter likviditeten i ekonomin att öka. Efter en lugnare uppgång på fastighetsmarknaden under sommaren, oroas myndigheterna återigen av en alltför snabb prisuppgång denna gång bland lägenheter/hus till lägre priser än tidigare dyra lyxobjekt. Samtidigt är det notoriskt svårt att uppskatta hur läget egentligen är eftersom statistiken är så bristfällig. Även om konsumentpriserna utvecklas måttligt, och på en acceptabel nivå kring %, har markpriserna stigit kraftigt sedan 8, samtidigt som huspriserna stigit med 8 % eller mer. Huspriserna har visserligen stigit från en låg nivå, men styrkan i uppgången är oroande hög. Huspriserna i storstäderna ligger på 5-5 gånger inkomsten jämfört med -5 i många andra städer världen över. Myndigheternas regler för ökade egna insatser vid husköp kan ha dämpat utvecklingen något, men har sannolikt inte helt förmått minska risken för att en husbubbla blåses upp och så småningom spricker. Kredittillväxt i årstakt (%) samt inflation utifrån förändring i konsumentprisindex i årstakt (%) Konsumentpriser ---> <--- Kredittillväxt I mars 7 sade Kinas premiärmininster Wen Jiabao att det största problemet med Kinas ekonomi är att the growth is unstable, unbalanced, uncoordinated and unsustainable. Medvetenheten om utmaningarna finns, men finns verktygen? Förutom större egna insatser vid husköp har markförsäljningen reglerats, skatt på husförsäljning återinförts, bankernas reservkrav höjts och politiken för att balansera tillväxten flyttats högre upp på agendan. Dessa åtgärder kan fortfarande vara otillräckliga. Inte minst är Kina fortsatt försiktigt vad gäller en alltför snabb appreciering av yuanen. Att höja styrräntan kan hålla tillbaka tillväxten, men å andra sidan försvåra hanteringen av kapitalinflöden. Samtidigt som Kina gjort valutasystemet mer flexibelt under sommaren har euron deprecierat, vilket fått till följd att yuanens appreciering mot dollarn varit liten och under augusti försvagades t o m yuanen följt av amerikansk irritation. Det finns en oro hos myndigheter och ekonomer över att finansmarknaden förväntar sig att yuanen endast kan gå åt ett håll, d v s att den stärks mot dollarn och att dessa förväntningar styr kapitalinflödena. Därför kan administrationen medvetet försöka skapa en mindre rak och tydlig appreciering. Att dra benen efter sig och endast agera när USA:s kongress höjer tonläget kan vara en strategi som väljs framöver. Kina fortsätter att växa, men får kämpa ytterligare med överhettningsproblemen på fastighetsmarknaden. BNP-tillväxten når ned till strax under % i årstakt och förhoppningarna är sedan att dämpa tillväxttakten ytterligare något till 8-8 ½ %. Valutareserverna sväller, och behovet att diversifiera valutaportföljen tilltar d v s från dollar till yen. Den japanska yenens förstärkning möts nu av interventioner från japansk sida, vilka vi förväntar oss (5)

5 kommer att vara relativt ineffektiva på lite sikt så länge inte en mer samordnad global aktion står bakom se t ex erfarenheterna från Schwiez. Japans premiärminister Naoto Kan har inom partiet DPJ fått förnyat mandat att sitta kvar, men utmaningarna för Japans regering ska inte underskattas när yenen stärks, den kinesiska tillväxten dämpas, deflationsproblemen kvarstår och den positiva tillväxtrekylen är över. Även om Japan får en BNP-tillväxt kring ¾ % i år ska mycket till för att överträffa en halvering av tillväxten nästa år. För Japan är det positivt att intrahandeln i den asiatiska regionen tilltagit och att beroendet av västvärlden minskat. Konkurrensen om de eftertraktade stora affärerna och de snabbt växande hushållsmarknaderna ökar dock samtidigt, vilket tvingar japanska företag att vässa sin konkurrenskraft. Tysklands BNP-tillväxt revideras upp men landet tar inte rollen som tillväxtmotor Under det andra kvartalet steg Tysklands BNP med 9 % i uppräknad årstakt och med, % jämfört med kvartalet innan. Den positiva rekyl som USA erfor i slutet av 9 och början av har nu förflyttats till Tyskland som främst drivs av en starkare exportindustri. Frågan är om den tyska utvecklingen är förvånande eller egentligen högst väntad. Den kom tidigare och starkare än förväntat, men att den kom var inte förvånande. Om inte BNP-tillväxten i kvartalstakt ska sjunka mot slutet av året, vilket vi inte förväntar oss, krävs en upprevidering av de nuvarande, % till ca % för. Exportutvecklingen har visat prov på stark återhämtning, men fortfarande är orderingången inte riktigt uppe på de nivåer som gällde före krisen. Även för kan BNP-tillväxten bli högre med ett par tiondelar som ett resultat av det statistiska överhäng som följer med från innevarande år. Lageruppbyggnaden och nettoexporten ger då inte längre någon tillväxtimpuls. Istället tar investeringar och konsumtion över som tillväxtmotorer. Vilka är riskerna för den tyska utvecklingen?. Vissa tyska ekonomer karaktäriserar den tyska banksektorn som ett sovande monster dels utifrån nya högre kapitaltäckningskrav, dels utifrån motpartsrisker och statlig utlåning. Stresstesterna visar att läget är hanterligt, men frågan är om testerna har gjorts tillräckligt grundligt? Finns fortfarande risk för kreditåtstramning när förluster ska skrivas av?. Sysselsättningen har stigit och arbetslösheten har sjunkit under krisen men antalet arbetade timmar är lägre än före krisen. Att tyskarna delar på jobben kommer inte påtagligt att förbättra konsumtionsutsikterna. Arbetsmarknaden förändras också strukturellt när tillverkningsjobb försvinner och nya jobb tillkommer i tjänstesektorn. Produktiviteten blir svår att upprätthålla. Hittills har produktivitetsutvecklingen varit skral till följd av hamstringen på arbetsmarknaden, även om en viss förbättring har noterats på senare tid Utvecklingen på tysk arbetsmarknad <--- Produktivitetstillväxt (per arbetad timme) Antal arbetade timmar ---> <--- Tillväxt i antalet arbetade timmet (kvartalstakt) Antal miljarder timmar (billions). Den finanspolitiska åtstramningen påbörjas nästa år, men inledningsvis blir tillväxteffekterna beskedliga för att sedan tillta under kommande år. Om hushållen verkligen kan fortsätta att öka sin konsumtion i ett läge av stigande inflation och lägre transfereringar är tveksamt, givet att tyska hushåll brukar vara försiktiga. Därmed synes det otroligt att Tyskland tar rollen som tillväxtmotor för EU-regionen, även om tysk exportindustri genererar efterfrågan i exempelvis andra exportinriktade länder som Sverige, Finland och de baltiska länderna. Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat 5 Stockholm tfn Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Flera tuffa år väntar USA

Flera tuffa år väntar USA Swedbank Analys Nr 10 21 oktober 2009 Flera tuffa år väntar USA Skillnaderna i prognoserna över den amerikanska BNPtillväxten för nästa år är stora (0,7-3,9 %), vilket avspeglar osäkerheten kring USA-konjunkturen.

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 2 2011 02 11

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 2 2011 02 11 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Råvarupriserna stiger på bred front när råvaruproduktionen sviktar Swedbanks totala Råvaruprisindex exklusive energi nådde

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011 Konjunkturprognos 21-211 19 januari 21 Bra tillväxt 21, men svagare 211 Världsekonomin växer med 4 procent 21. Efter att ha minskat med nästan 1 procent 29 så växer global BNP med 4 procent mellan 29 och

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 20 7 juni 2002 Inte heller huspriserna växer in i himlen Även om huspriserna stigit mer än aktiepriserna under de senaste två åren, har detta bara skett under sex år de senaste

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Konjunkturrapport våren 2014

Konjunkturrapport våren 2014 Konjunkturrapport våren 2014 Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Oroligheterna i Egypten möjliga ekonomiska effekter på regionen, världen och Sverige

Oroligheterna i Egypten möjliga ekonomiska effekter på regionen, världen och Sverige Swedbank Analys Nr 2 4 februari 2011 Oroligheterna i Egypten möjliga ekonomiska effekter på regionen, världen och Sverige Den politiska utvecklingens effekter på Egyptens ekonomi på kort sikt handlar bland

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009 Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Global Konjunktur- och Strukturrapport

Global Konjunktur- och Strukturrapport Global Konjunktur- och Strukturrapport Författad av Cecilia Hermansson 18 mars 2010 Global återhämtning fortskrider likväl står världsekonomin inför stora strukturella utmaningar Den globala ekonomin är

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 25 19 August1 2010

Swedbank Östersjöanalys Nr 25 19 August1 2010 Swedbank Östersjöanalys Nr 25 19 August1 21 Ryssland Bränder, torka och global avmattning stapplande rysk återhämtning Ryssland har drabbats hårdare än jämförbara tillväxtekonomier av den globala ekonomiska

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av, euroområdet och FÖRDJUPNING Arbetsmarknaden har av flera anledningar stor betydelse för penning politiken. En aktuell fråga är vilka effekter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Konjunktur- och Strukturrapport

Konjunktur- och Strukturrapport Konjunktur- och Strukturrapport Swedbank bedömer svensk ekonomi 22 januari 2008 Svensk ekonomi minskar farten men undviker tvärnit Finansoron och den svagare omvärldskonjunkturen dämpar tillväxten i svensk

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer