Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Tydligare inbromsning i konjunkturen när finansoron tilltar Finansoron har förvärrats och det är oundvikligt att den globala reala ekonomin påverkas. I mitten av augusti framkom att även euroområdet bromsat in kraftigt. Tillväxtutsikterna dämpas i USA och euroområdet samt också något i tillväxtekonomierna jämfört med vår augustiprognos. Givet finansoron och den svagare omvärldskonjunkturen finns anledning att revidera ned svensk BNP för nästa år, från knappt 1 ¾ % till närmare1 ¼ %. Mer detaljer redovisas i vår kommande Östersjörapport. Recessionsrisken ökar, men samtidigt avtar inflationsrisken när många länders efterfrågan dämpas. När inflationen avtar kan centralbankerna föra en mer expansiv penningpolitik, främst i Europa. Detta är en välkommen utveckling. Även Riksbanken kan ta intryck av den skiftande balansen mellan de två chockerna som möter världsekonomin, d v s att recessionsrisken tydlig ökat och inflationsrisken minskat. Detta innebär att vi även kommer att kunna revidera ned vår reporänteprognos för nästa år. Deflations- och recessionsspöket starkare än inflationsspöket I vår prognos för den globala och svenska ekonomin från den 14 augusti skrev vi om den stressade världsekonomin som möter två chocker. Den ena finanskris, med tillhörande korrigering på husmarknader och en svagare real ekonomi skapar risk för deflation och recession. Den andra som utmärks av kraftigt stigande råvarupriser skapar inflation och risk för stagflation. De senaste veckorna har deflationsscenariot blivit starkare, medan inflationsscenariot tonats ned. Finanssektorn i USA skakas återigen av frånvaro av förtroende i kölvattnet av konkurser och statligt övertagande. Differenserna mellan interbankmarknadsräntor och en tremånaders statsskuldväxel har på nytt stigit till rekordhöga nivåer. Europas marknader smittas. Lehman Brothers ansökan om konkursskydd oroar, liksom försöken att lösa krisen för försäkringsjätten, American Insurance Group (AIG). Finansmarknaderna har inte blivit lugnare. Börserna fortsätter att falla. De både institutionernas öden hänger samman. Motpartsriskerna avseende Lehman Brothers kan spåras till AIG. Likaså kunde motpartriskerna för Bear Stearns spåras till JP Morgan. Ett mönster framträder: Federal Reserve ger lättnader/lån till dem som drabbats, d v s JP Morgan och AIG. Vidare syns problemen med att den amerikanska administrationen inte krävt att investmentbanker och försäkringsbolag behövt rapportera sina positioner. Räntedifferens mellan interbankmarknadsräntor och tremånaders statsskuldväxel 2.25 Procentenheter jan Sverige UK USA EMU Japan mar maj jul sep nov jan 07 mar maj jul sep 08 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar,

2 Att det pågår strukturaffärer i spåren av finansoron är naturligt. Privata aktörer köper upp varandra. Däremot kvarstår osäkerheten kring de institutioner som får offentligt stöd. Hur påverkas aktieägare, skattebetalare och andra aktörer som har intressen i dessa bolag? Hur ska bolagen stöpas om för att åter kunna fungera på marknaden? Vad får Federal Reserve och den amerikanska administrationens agerande för effekt på kraven på regleringar längre fram? För konjunkturbedömningar är det avgörande hur finansoron påverkar den reala ekonomin. Osäkerheten är naturligtvis stor, men rent teoretiskt finns en rad samband, t ex: Oron för finansmarknaden påverkar hushållens och företagens förtroende, med effekter på den reala ekonomin via en svagare konsumtionsoch investeringsutveckling. Därutöver påverkas hushåll och företag av negativa förmögenhetseffekter när balansräkningar försämras i takt med börs- och husprisfall. Den reala ekonomin växer också långsammare när världshandeln varvar ned, vilket påverkar export- och importutveckling negativt. Svagare export och investeringar kan innebära att företagens höga kapacitetsutnyttjande faller tillbaka, vilket dämpar behovet av investeringar. Därmed minskar efterfrågan på krediter, samtidigt som utbudet av krediter också krymper av kreditoron. Högre upplåningskostnader i banksystemet bidrar också till att höja räntenivåerna gentemot företag och hushåll. Att finansoron återigen går in i ett dramatiskt läge innebär att tillväxtutsikterna för världsekonomin försämras. Positivt är att finansproblemen kommer upp till ytan. Strukturaffärer kan skynda på upprensningen och så småningom stärka förtroendet. I Japan tog det lång tid att rensa upp i banksystemet, och därmed låg finansproblemen som en våt filt över den reala ekonomin i flera år. Utsikterna för att USA snabbare ska hantera problemen är relativt goda. USA:s stora om än krympande bytesbalansunderskott visar att beroendet av utländskt kapital är stort. Detta påskyndar utvecklingen i USA, jämfört med Japan där krisen var mer intern och det inhemska sparandet högt. Inflationsspöket lurar fortfarande, men nu något mer i kulisserna. I takt med att konjunkturen dämpas, faller oljepris, metallpriser (ej guld) och livsmedelspriser. Oljepriset har återigen stigit något efter att lagren i USA fallit mer än väntat, men trenden är mer nedåtriktad än för ett par månader sedan. Detta borde inverka dämpande på inflationen, och öppna upp för centralbanker att kunna föra en lättare penningpolitik inte minst under nästa år när inflationsnedgången märks tydligare. USA förhastat lugn Synen på USA innan den senaste vågen av finansiell oro vällde in blev mer positiv till följd av en relativt stark BNP-utveckling under andra kvartalet då BNP växte med 3,3 % i uppräknad årstakt. USA:s BNP har under första halvåret ökat med 2,3 % jämfört med samma period i fjol. Vissa bedömare har tagit detta till sig och bedömt att nedgången i den amerikanska konjunkturen inte behöver bli så allvarlig. Samtidigt har oron för Europa ökat. De senaste veckorna har därför den amerikanska dollarn stärkts markant. Skiftet de senaste kvartalen från inhemsk till extern efterfrågan är välkommen (och borde ha kommit för länge sedan). Bytesförhållandena har dessutom förbättrats de senaste veckorna i och med de lägre råvarupriserna och den starka dollarn som medfört att importpriserna fallit mer än exportpriserna. Underskottet i bytesbalansen har krympt i absoluta tal jämfört med för två år sedan då det var som störst, och det krymper än mer som andel av BNP. Samtidigt upprepar vi vår syn att tillväxten sjunker de närmaste kvartalen. Denna balance sheet recession tar tid att korrigera. De amerikanska hushållen har drabbats av flera chocker samtidigt: Sysselsättningen har sjunkit med drygt personer sedan december ifjol och arbetslösheten har ökat med drygt 1 procentenhet till 6,1 %. Det har blivit svårare att hitta ett arbete. Inte minst i finans- och fastighetssektorn har många jobb försvunnit. Hushållens inkomster har fallit i reala termer (inflationen enligt KPI uppgår enligt den senaste mätningen i augusti till 5,4 %), och i juli sjönk dessutom inkomsterna med 0,7 % i nominella termer. Husmarknaden krymper. Huspriserna sjönk med 16 % i årstakt i juni. Ett stort lager av osålda hem talar för att priserna kommer att falla ytterligare. Förmögenhetseffekterna gör sig gällande eftersom många hushåll måste reducera sin levnadsstandard för att förbättra sina balansräkningar. Hushållens sparportföljer, inklusive pensionssparande, minskar. Även när det gäller aktie- 2 (5)

3 marknaden ger således negativa förmögenhetseffekter inverkan på konsumtionen. Företagen känner också av finansoro och lågkonjunktur. Exportföretagen har till största delen påverkats positivt av den svagare dollarn, medan företag inom finans, försäkring, transport (främst flyg och bilindustri) har försvagats av finansoron och den svagare framtidstron. Vinstläget i företagen är fortfarande nära 100 % högre än fjärde kvartalet 2001 (då det var som lägst efter att IT-bubblan spruckit), men har sjunkit med ungefär 10 % jämfört med för ett år sedan. Investeringarna i utrustning har minskat under första halvåret i år. Försiktigheten ökar. Vinster, som andel av försäljning, (index 1990=100) Totalt Detaljhandel Tillverkningsindustri Prognosen för USA från mitten av augusti kan behöva revideras upp något för innevarande år, men istället revideras ned för Fortsatt oroliga finansmarknader och en svagare omvärldskonjunktur bidrar till de mörkare utsikterna. Några jokrar i leken är de lägre råvarupriserna och ytterligare finanspolitiska stimulanser efter valet. Det är högst sannolikt att oavsett vem som vinner presidentvalet kommer ett nytt finanspolitisk paket. Budgetunderskottet kommer att stiga till 5-6 % av BNP, dels för att utgifterna stiger men också för att intäkterna till budgeten minskar. Å andra sidan höjer nationaliseringen av Fannie Mae och Freddie Mac den offentliga skulden, med eventuell påverkan på kreditvärdigheten. Sannolikt kommer finanspolitiken likväl att bli mer expansiv. De monetära förhållandena är också expansiva och ger successivt stöd till konjunkturen, och än mer om kreditoron dämpas. Euroland tydligare inbromsning I samband med att vår augustiprognos publicerades utkom statistik över BNP-tillväxten i EMU-området. Nedväxlingen i konjunkturen låg i korten, men kom med större kraft än vi hade förväntat oss: Vi hann inte riktigt inkludera den mer framträdande bilden av stagnation i våra prognoser. Det finns därför anledning att revidera ned prognoserna för Euroland inte minst för Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna. Även andra europeiska länder får en större inbromsning i ekonomin. Ett tydligt exempel är Storbritannien, som brottas både med en finanskris och med en större nedgång på fastighetsmarknaden. Bolåneaktören HBOS uppges ha problem med finansieringen och en strukturaffär med Lloyds TBS bank förutses. Att problemen har att göra med att britterna inte helt och hållet klarar att betala räntor på sina lån en utveckling som sannolikt inte nått sin kulmen innebär att det kan komma fler institutioner med finansieringsproblem längre fram. Fram till och med första kvartalet kunde flera ljuspunkter konstateras för Euroområdet såsom den goda tillväxten, den starka arbetsmarknaden, det höga sparandet, frånvaron av större obalanser för regionen som helhet men till slut har inte heller euroländerna kunnat hålla emot. Den starka euron, den höga inflationen, den allt stramare kreditmarknaden, ett försvagat förtroende bland hushåll och företag samt prisfall på bostäder i ett antal länder (Irland, Spanien, Frankrike) bidrar nu till att regionen som helhet inte längre växer. Privat konsumtion och export utvecklas markant svagare än första kvartalet. Arbetsmarknaden är en variabel som verkar med fördröjning, och sannolikt än mer än i USA eftersom den är mindre flexibel. Den höga kostnaden för att avskeda och nyanställa kan bidra till att företag håller fast vid sin personal längre i förhoppningen om en snar ljusning i konjunkturen. Reformer på arbetsmarknaden (Tyskland) kan ha bidragit till att relativkostnaden för arbetskraft minskat och därmed ökat den arbetsintensiva produktionen. Detta är dock högst osäkert, och det går inte att undvika en svagare arbetsmarknad framöver frågan är bara hur mycket. 3 (5)

4 Vad kan tala för euroområdets fördel? Relativt stora automatiska stabilisatorer (jämfört med USA) kan mildra konjunkturnedgången. Om euron fortsätter att depreciera mot dollarn ger detta en lättnad för många hårt ansatta exportföretag, men det finns fortfarande en risk att dollarn försvagas på nytt. Om råvarupriserna fortsätter att falla tillbaka kan ECB ta möjligheten att börja sänka styrräntan, efter en längre tid av oro för hög inflation, höga inflationsförväntningar och åtföljande höga löneökningar. Emellertid har risken för recession i euroområdet tilltagit. Fördelarna ovan den närmaste tiden uppväger inte de ökade riskerna. Konsument- och företagarförtroendet signalerar en svagare inhemsk efterfrågan. Inköpscheferna beskriver en tillverkningsindustri utanför tillväxtzonen. Orderingången minskar. En inverterad avkastningskurva är också en faktor som talar för recession. Tillväxten i penningutbudet (M1) är negativ, och historiskt har detta signalerat en svagare BNP-utveckling. Tillväxt i real BNP och real M1 (sedlar och mynt samt alla depositioner som kan lyftas omedelbart till fullt belopp) (%) Procent <---- BNP-tillväxt Tillväxt i real M1 ---> Procent En relativt stor nedrevidering av BNP-tillväxten i euroområdet för nästa år väntar. Ovan diskuterade faktorer talar för att BNP snarare växer med ½-¾ % än nuvarande prognosticerade 1-1 ½ %. Kielinstitutet har nyligen skrivit ned europrognosen till 0 % för 2009, men fortfarande förutser t ex EUkommissionen en tillväxt kring 1 ¼ %. Osäkerheten är stor, liksom spannet mellan pessimister och optimister. Tillväxtekonomierna påverkas alltmer av finansoron Den kinesiska ekonomin har under en längre tid kört på två motorer, export och investeringar. När exportmotorn hackar, måste den inhemska efterfrågan ta över för att inte tillväxttakten ska sjunka alltför mycket och äventyra en mjuklandning. Kinas placeringar i de amerikanska bolånejättarna har sannolikt skapat oro för en större nedgång, vilket bidrar till att kinesiska myndigheter tar det säkra före det osäkra genom att öka stimulansen till ekonomin. Styrräntan har sänkts. Även i Kina ser man nu allvarligare på en nedgång i konjunkturen, än den relativt höga men avtagande inflationstakten. Oron på de ryska finansmarknaderna visar att inte heller länder som har stora överskott i bytesbalansen, rejäla valutareserver och överskott i de offentliga finanserna klarar sig undan finanskris. Bankkrasch, samt flera handelsstopp på börsen efter större börsfall, har skakat om Ryssland de senaste dagarna. I vår inom kort kommande Östersjörapport diskuterar vi ingående Rysslands situation, inklusive politiska och säkerhetspolitiska dimensioner och effekterna av lägre oljepris. Även om finanssektorn inte är särskilt betydande för den ryska ekonomin, kommer likviditetsbrist och de allt större upplåningssvårigheterna få konsekvenser för den reala ekonomin. Sverige hänger med ned i lågkonjunkturen Sverige som är en liten och öppen ekonomi påverkas främst via handel, investeringar och finansmarknader. Börserna faller, kreditspreadar stiger, kronan försvagas vilket sammantaget innebär relativt omfattande effekter på finansmarknaderna. Hushållens balansräkningar påverkas negativt. Dessa liksom även företagen blir mer försiktiga. Den inhemska efterfrågan behöver revideras ned jämfört med augustiprognosen. Svensk exportindustri påverkas av en svagare marknadstillväxt. Inköpscheferna vittnar om en lägre orderingång. Detta har vi redan tagit fasta på, men givet att tillväxtutsikterna nu synes bli än svagare för nästa år, kommer svensk export inte att kunna hålla uppe den tillväxt vi hittills förväntat oss. Det är nu mer som talar för en tillväxttakt för svensk BNP kring 1 ¼ %, än tidigare knappa 1 ¾ % för I vår kommande Östersjörapport tydliggör vi de skillnader som uppkommit sedan prognosen kom ut i mitten av augusti. Att det är aktuellt med revideringar efter en så pass kort tid efter att 4 (5)

5 prognosen kom ut är först och främst en konsekvens av att osäkerheten kring finanssektorn tilltagit. Att just finans- och fastighetsmarknader inte kan bedömas, utan är mer av antaganden i prognosen, medför stora prognossvårigheter i detta läge. Det positiva med genomgången ovan är att möjligheterna för Riksbanken att inleda en period av räntesänkningar förbättras. Perioden kan tidigareläggas, men det brukar ta tid att ställa om från höjning till sänkning. Detta innebär att första sänkningen inte med någon stor sannolikhet kan förväntas före årsskiftet. Dessutom finns möjlighet för Riksbanken att göra fler räntesänkningar med hänsyn till en mer dämpad tillväxt- och inflationsutveckling. Styrräntan kan då komma att närma sig 3 % snarare än dagens förväntning om 4 %. Att vi så småningom slipper att samtidigt möta deflationsspöken och inflationsspöken underlättar helt klart för den ekonomiska politiken, något som i förlängningen skapar bättre förutsättningar för en återhämtning. Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)