SJÖBO KOMMUN Kommunfullmäktige

Transkript

1 SJÖBO KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Tid och plats: Onsdagen den 15 juni 2016 kl. 17:00 i Kommunhuset i Sjöbo, Sessionssalen. Observera tiden! Thomas Quist Ordförande Helén Odéen Sekreterare Justering Ärenden Två ledamöter ska utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet Enligt bifogad ärendeförteckning Ledamot som är förhindrad att delta i sammanträdet ska snarast anmäla detta till kansliavdelningen, Hanna Malm, tfn , så att ersättare kan kallas in. Det kommer att serveras smörgåsar vid 19 - tiden. 1

2 SJÖBO KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Föredragningslista Kommunfullmäktige Ärende- Ärendemening Dnr nummer Ärenden 1 Delårsrapport /127 2 Budget 2017 och ekonomisk plan /269 3 Styrprinciper för Sjöbo kommun 2016/129 4 Kompletterande avgifter för Sjöbo Simanläggning 2015/126 5 Avfallstaxa /99 6 VA-taxa /100 7 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal 2016/124 8 Förslag att överlåta Kärnans måltidsverksamhet till privat 2016/120 utförare 9 Måltidshantering i Blentarp 2016/ Organisation för personlig assistans 2016/ Brandskyddspolicy 2016/ Markinlösen av fastigheterna Björka 18:1 och Omma 3:2 2016/ Riktlinjer för serviceresor och allmänna resevillkor för 2016/123 serviceresor 14 Prövning av om översiktsplanen är aktuell 2016/ Ändring i förbundsordning för Sydöstra Skånes 2016/116 samordningsförbund 16 Svar på motion om framtida vägarbete 2015/ Svar på motion om uppförande av ett kulturcentrum 2015/ Svar på interpellation om bygglov för bostäder m.m. 2016/50 19 Svar på fråga om samhällsbyggnadsnämndens nej till bygglov 2016/51 är rätt utveckling för kommunen 20 Svar på fråga om samhällsbyggnadsnämnden ska lägga sig i om 2016/52 marknaden klarar av att bygga fler bostäder 21 Svar på fråga om samhällsbyggnadsnämnden följer den 2016/53 beslutade visionen om befolkningstillväxt 22 Avsägelse och fyllnadsval av uppdrag som nämndeman i 2016/114 Ystads tingsrätt 23 Revisorernas granskning av årsredovisning, berättelse och 2016/133 frågan om ansvarsfrihet för Sydöstra Skånes Samordningsförbund Rapportering av ej verkställda beslut 2016/69 25 Anmälningsärenden 2016/7 2

3 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2016/127 Delårsrapport Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Delårsrapporten läggs till handlingarna. Sammanfattning Delårsrapport 1 per den 30 april 2016 för Sjöbo kommuns samlade verksamheter har upprättats. Arbetsutskottet har föreslagit att delårsrapporten läggs till handlingarna. Beslutsunderlag DR1 för kommunens samlade verksamheter Arbetsutskottets beslutsförslag den 24 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2015/269 Budget 2017 och ekonomisk plan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mål och inriktning för Sjöbo kommuns olika verksamhetsområden godkänns enligt bilaga (sid och 31-56). 2. Driftbudget för 2017 godkänns inklusive kommunbidrag för respektive verksamhet och nämnd enligt bilaga (sid. 61). 3. Investeringsbudget för 2017 godkänns enligt bilaga (sid ). 4. Exploateringsbudget för 2017 godkänns enligt bilaga (sid. 64). 5. Resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget för 2017 godkänns enligt bilaga (sid ). 6. Ekonomisk plan för åren 2018 och 2019 godkänns enligt bilaga (sid ). 7. Ram för Sjöbo kommuns upplåning 2017 fastställs till 75 mnkr inkl. checkkrediten. 8. Skattesats för kommunalskatt 2017 i Sjöbo kommun fastställs till 20,92 %. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beviljade anslag i 2017 års budget besluta om justering av kommunbidrag i ärenden av icke principiell karaktär. Reservationer Mariana Ramelius (SD) och Lars Wilhelm Larsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för deras förslag. Christer Hovbrand (S), Roland Wiking (S) och Cecilia Olsson Carlsson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för deras förslag. Sammanfattning Förslag till budget 2017 och ekonomisk plan för har upprättats. Arbetsutskottet har hänskjutit ärendet till kommunstyrelsen. Samverkan och MBL-förhandling har ägt rum den 31 maj Beslutsunderlag Förslag till budget Arbetsutskottets beslut den 24 maj Socialdemokraternas förslag till budget Sverigedemokraternas förslag till budget Förslag till beslut på sammanträdet Stefan Lundgren (M): Budget 2017 fastställs enligt upprättat förslag. Cecilia Olsson Carlsson (S): Budget 2017 fastställs enligt Socialdemokraternas förslag. Mariana Ramelius (SD): Budget 2017 fastställs enligt Sverigedemokraternas förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Ulrika Axelsson (C) och Charlotte Ramel-Andersson (L): Instämmer i Stefan Lundgrens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Stefan Lundgrens förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2016/129 Styrprinciper för Sjöbo kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Reviderade styrprinciper för Sjöbo kommun antas. Sammanfattning Förslag till reviderade styrprinciper har tagits fram. Beslutsunderlag Förslag till reviderade styrprinciper Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , X Styrprinciper för Sjöbo kommun God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. En annan viktig faktor utgörs av en god budgetföljsamhet och uppföljning tillsammans med förmåga att vid behov vidta korrigerande åtgärder. Nämnderna erhåller budgeten i form av ett kommunbidrag, som inrymmer såväl avskrivningskostnader som interna poster. Det åligger sedan nämnderna att inom de ekonomiska ramarna uppfylla de mål och lagar som gäller för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen sker genom uppföljningsprognoser, delårsrapporter och årsbokslut. Budget Kommunfullmäktige fastställer ett eller flera kommunbidrag per nämnd. Utifrån kommunfullmäktiges beslut ska nämnden upprätta en mer detaljerad internbudget, där fördelningen mellan intäkter och kostnader framgår. Bruttobudgetering och bruttoredovisning ska tillämpas för att uppnå jämförbarhet mellan budget och redovisning. Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna kommunbidrag och därigenom förfogar nämnderna själva över att budgetera intäkter och kostnader. Verksamhet som begrepp används för att ange anslagsbindning både vad gäller drift och mindre investeringar. Nämnden får omdisponera medel för drift och mindre investeringar mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för, förutsatt att de uppfyller de mål och riktlinjer som Kommunfullmäktige fastställt. Tekniska nämnden kan inte göra omdisponering mellan skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. Resursfördelning Kommunen har en modell för att räkna ut resurserna till förskole- och skolbarnsomsorgen och grundskoleverksamheten, äldreomsorgen, gymnasieverksamheten och delar av teknisk skattefinansierad verksamhet. För äldreomsorgen, gymnasieverksamheten och förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet baseras uträkningsmodellen på prognostiserat antal invånare i olika åldersklasser. Inom teknisk skattefinansierad verksamhet förändras resurserna utifrån antalet kvadratmeter gata och cykelväg som nämnden ansvarar för vid ingången av budgetåret. Nämnden ansvarar för eventuella avvikelser mellan utfall och prognos i befolkningsantalet. De av kommunfullmäktige fastställda kommunbidragen påverkas inte vid avvikelser i befolkningsunderlaget under verksamhetsåret. Investering, finansiell leasing och lokalförhyrning Kommunfullmäktige fastställer dels en investeringsram för projekt som understiger 5 mnkr, dels en investeringsbudget för varje ett- eller flerårigt projekt som uppgår till 5 mnkr eller mer. 7

8 Om totalutgiften för ett investeringsprojekt uppgår till 5 mnkr eller mer ska nämnd inhämta igångsättningstillstånd från kommunstyrelsen. I de fall ett investeringsprojekt inte startas och budgeten därmed inte tas i anspråk under det år som det finns upptaget i budgeten, så måste nämnd ansöka om nytt investeringsbelopp för att kunna genomföra investeringen. Anslag som inte tagits i anspråk under budgetåret kvarstår inte. Om underskott prognostiseras för investeringsprojekt ska nämnden i första hand lösa underskottet genom omdisponering från nämndens investeringsram för mindre projekt. När denna möjlighet är uttömd kan ansökan om tilläggsanslag göras. Då projekt som överstiger 5 mnkr avslutas ska de slutredovisas av nämnden vid nästkommande delårs- eller årsredovisning. Vid förhyrning av lokaler och tecknande av hyresavtal ska nämnderna använda resursperson från kommunstyrelsen som biträde vid förhandling av hyresavtalet och kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas innan hyreskontrakt kan tecknas. Leasing i kommunen jämställs med upplåning. Den prövas och beslutas av kommunstyrelsen. Uppföljning Nämnd ska inge utfallsprognos och delårsrapport till kommunstyrelsen enligt särskilt upprättade årliga anvisningar. Nämndernas rapporter utgör grund för kommunledningsförvaltningens kommungemensamma rapport. Kommunstyrelsen ska behandla uppföljningsprognosen medan kommunfullmäktige ska behandla delårsrapporten. Nämnderna är ansvariga för att följa budgeten inom sina respektive områden och för att besluta och genomföra åtgärder så att verksamheten bedrivs inom de ramar, riktlinjer och målsättningar som kommunfullmäktige har fastställt. Avvikelser i förhållande till budgeten ska skriftligen förklaras av berörd förvaltning, som underlag för nämnds ställningstagande till uppföljningsprognos och delårsrapport. När obalans råder mellan ekonomiska krav och verksamhetens krav, är det ekonomiska kravet överordnat verksamhetskraven i avvaktan på politisk behandling. Nämnderna har såväl befogenheter som skyldigheter att vidta åtgärder både för att hålla budgetens ram och för att genomföra budgetens intentioner. När en avvikelse befaras, ska nämnden omedelbart vidta åtgärder. Nämndens ansvar består i att antingen själv besluta om åtgärder eller ge förslag till kommunfullmäktige. Utgångspunkten bör vara att frågan kan överföras till kommunfullmäktige endast i de fall där nämnden helt saknar möjlighet att vidta åtgärder inom det egna ansvarsområdet. Åtgärder av större vikt som vidtagits av nämnd ska löpande redovisas i nästkommande utfallsprognos/delårsrapport till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Åtgärder som berör fler nämnder ska samverkas med berörda. Nämnd ska för egen del behandla ekonomisk uppföljning regelbundet. Årsanalys Nämnd ska sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett bokslut/årsanalys. Redovisning Redovisningen styrs av kommunal redovisningslag, övrig lagstiftning och god redovisningssed. Kommunstyrelsen tolkar och fastställer tillämpning för Sjöbo kommun och utfärdar regler och anvisningar i samband med detta. Nämnderna ansvarar för att den flerdimensionella kodplanen används 8

9 konsekvent och genomtänkt inom respektive nämnds alla verksamheter. Köp av interna varor och tjänster Genom en affärsmässig syn på internt köp av varor och tjänster eftersträvas ett synsätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett affärsmässigt val av olika resursinsatser. Kostnadsmedvetenhet och en bättre hushållning med resurserna eftersträvas genom information om vilka kostnader som är förenade med de tjänster som tillhandahålls internt. Interndebiteringen utgör ett stöd i arbetet med att skapa en rättvisande bild av kostnaden för respektive verksamhet. Relationerna ska präglas av affärsmässighet och kommunens bästa (kommunnyttan) ska alltid sättas före effekten hos nämnd, vid eventuell konflikt mellan dessa intressen. Vid internt köp av tjänster ska det finnas avtal som reglerar förhållandet mellan förvaltningarna. Avtalen ska reglera förhållanden som kvalitet, leverans, prissättning, uppsägning och så vidare. För att uppnå de effekter som eftersträvas är det av vikt att beställaren kan påverka volym och kvalitet och att detta återspeglas i prissättningen. Kommunstyrelsen avgör tvister där interna parter inte kan enas vid förhandling, till exempel på grund av skilda ståndpunkter i förhållande till kommunnytta. Spelreglerna för det interna köp- och försäljningssystemet ska bidra till att stämma av de interna produktionsenheternas resultat och avgöra dessa funktioners effektivitet. Utöver överenskomna kvalitetsförändringar får interna leverantörer maximalt höja priser enligt den kompensation för priser och löner som tillämpas i budgetprocessen. Debitering av internt köp ska göras om värdet av varan/tjänsten står i rimligt förhållande till den administrativa kostnaden för debiteringen. Internfakturering till mindre värde ska undvikas och internfakturor under 200 kr bör inte förekomma. Det är den part som levererat varan/tjänsten som svarar för att intern faktura skickas. I de fall där intern vara/tjänst erhålls med regelbundenhet faktureras den interna kunden per månad, för att underlätta resultatuppföljning och delårsbokslut. I de fall det avser en vara/tjänst som inte är återkommande ska fakturering ske senast 30 dagar efter utförd leverans/tjänst. Bokföring av interna mellanhavanden avslutas helt per kalenderår och internfakturering får endast avse de varor/tjänster som levererats innevarande år. 9

10 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2015/126 Kompletterande taxor för Sjöbo Simanläggning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kompletterande taxor och avgifter för Sjöbo Simanläggning antas enligt bilaga till protokollet. 2. Prisuppgift efter förfrågan om aktiviteter som temakvällar och upplåtelse av anläggningen beslutas av kommunstyrelsen, som har möjlighet att delegera uppgiften. 3. Regler och riktlinjer för anläggningen beslutas av kommunstyrelsen genom dess kultur-, tillväxt- och fritidsutskott. Kommunstyrelsens beslut, under förutsättning av ovannämnda beslut, Prisuppgift efter förfrågan om aktiviteter som temakvällar och upplåtelse av anläggningen delegeras till chefen för kultur-, turism- och fritidsavdelningen. Sammanfattning Kommunfullmäktige har i samband med beslut om taxor och avgifter inom kultur- och fritidsverksamhet 2016 beslutat om entréavgifter för allmänheten vid Sjöbo Simanläggning. Förslag till kompletterande taxor har tagits fram. Arbetsutskottet har föreslagit att kompletterande taxor antas enligt förslaget, dock att taxor för skolsim lyfts ur och behandlas i juni. Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet till kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet för översyn av förslaget enligt vad som diskuterats vid sammanträdet. Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet har föreslagit att taxor och avgifter för Sjöbo Simanläggning antas och att delegation om prisuppgift för ställda förfrågningar om aktiviteter avseende temakvällar/upplåtelse av anläggning ges till chef för kultur-, turism- och fritidsavdelningen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslutsförslag den 22 mars Arbetsutskottets beslutsförslag den 3 maj Kommunstyrelsens beslut den 11 maj Arbetsutskottets beslut den 24 maj Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslutsförslag den 25 maj Protokollsanteckning Christer Hovbrand (S) får antecknat till protokollet att han anser att när den skolledda verksamheten bedrivs på simanläggningen ska skolans personal ha adekvat utbildning för att bedriva denna verksamhet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2016/99 Avfallstaxa 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Avfallstaxa för Sjöbo kommun gällande från den 1 januari 2017 antas. Sammanfattning Tekniska nämnden har antagit förslag till avfallstaxa 2017 för Sjöbo kommun och föreslår kommunfullmäktige att anta densamma. Arbetsutskottet har föreslagit att avfallstaxa antas enligt tekniska nämndens förslag. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut den 5 april Arbetsutskottets beslutsförslag den 24 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2016/100 VA-taxa 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige VA-taxa för Sjöbo kommun gällande från den 1 januari 2017 antas. Sammanfattning Tekniska nämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att anta föreslagen höjning av VA-taxan med föreslagna ändringar. Arbetsutskottet har föreslagit att VA-taxa antas enligt tekniska nämndens förslag. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut den 5 april Arbetsutskottets beslutsförslag den 24 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2016/124 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sjöbo kommun ställer sig bakom förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal enligt Kommunförbundet Skånes rekommendation, dock med kommentar att man saknar ekonomisk reglering i avtalet. Sammanfattning En politisk styrgrupp med representanter från Skånes kommuner och region Skåne har sedan våren 2013 arbetat med att ta fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Under arbetets gång har dialoger förts med politiska ledningar, professionens företrädare hos huvudmännen samt brukarorganisationer. Dialogmöten har hållits och kommunerna har lämnat skriftliga yttranden gällande avtalsförslaget. Med dessa som utgångspunkt har avtalet reviderats och en kompletterande ekonomisk analys har tagits fram och presenterats för kommunerna i januari Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade enhälligt den 26 februari 2016 att ställa sig bakom förslaget till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och rekommendera kommunerna att politiskt anta avtalet, under förutsättning att också Regionfullmäktige gör detsamma. Regionfullmäktige antog avtalet den 26 april Arbetsutskottet har hänskjutit ärendet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunförbundet Skånes rekommendation till kommunerna Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne med bilagor Arbetsutskottets beslut den 24 maj Vård- och omsorgsnämndens beslut den 24 maj Förslag till beslut på sammanträdet Christer Hovbrand (S): Bifall till vård- och omsorgsnämndens förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

50 50

51 Datum Beteckning Dnr Kommunerna i Skåne Kommunförbundet Skånes styrelse ställer sig bakom det nya hälso- och sjukvårdsavtalet Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och rekommendera kommunerna att politiskt anta avtalet, under förutsättning att också Regionfullmäktige gör detsamma. Bakgrund Arbetet med ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal påbörjades redan våren En politisk styrgrupp med representanter från Region Skåne och Skånes kommuner har lett detta arbete med stöd av en gemensam tjänstemannagrupp med representation från båda parter. Dialog har under arbetets gång förts med politiska ledningar och professionens företrädare hos huvudmännen samt brukarorganisationer. Redan inledningsvis framfördes det på dessa dialoger att det finns stora brister i samverkan och därmed ett betydande utvecklingsbehov, speciellt när det gäller de personer som är mest sjuka i hemsjukvården. Flera nu existerande verksamheter i landet visar tydligt på att det finns stora vinster för den enskilde samt också resursmässigt för parterna om insatserna för dessa personer organiseras genom gemensamma teambaserade vårdformer. Det förutsätter ett nära samarbete mellan Region Skånes hälso- och sjukvård och kommunernas hemsjukvård. Ett nytt avtal tar därför sin utgångspunkt i att försöka åtgärda dessa brister så att vi får ett samarbete där den enskilde inte märker av övergången från en huvudman till en annan. Ett första förslag till avtal presenterades för kommunerna i maj Den 15 juni hölls en remisskonferens, under ledning av den politiska styrgruppen, där samtliga kommuner deltog. Därefter har alla kommuner inkommit med skriftliga yttranden gällande avtalsförslaget. Med dessa som utgångspunkt har avtalet reviderats och en kompletterande ekonomisk analys har tagits fram och presenterats för kommunerna den 27 januari Omarbetningar i det nya avtalsförslaget Några områden som särskilt lyfts fram och som tagits hänsyn till i revideringen är frågan om uppföljning, utvärdering och tvister, möjlighet till uppsägning, juridiska aspekter samt ekonomi. Ytterligare ett antal andra områden har beskrivits som centrala och dessa har tagits med i den utvärderingsplan som beskrivs i avtalet. Det fortsatta arbetet kommer att kräva såväl regionala som lokala förberedelser. Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Gasverksgatan 3 A Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb: 51

52 Avtalets uppbyggnad Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet består av en inledning med avtalstid, övergripande mål och syfte med avtalet samt en beskrivning av uppföljning och utvärdering. Därefter följer en Grundöverenskommelse (kallad Del A) som i stort sett är densamma som tidigare och reglerar parternas grundläggande ansvarsområden. Utöver den finns en Utvecklingsplan (kallad Del B) som beskriver fyra utvecklingsområden som parterna successivt tillsammans ska arbeta med under avtalsperioden. Som en del av avtalet finns också Organisering av regional samverkan/samarbete mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende hälso- och sjukvårdsavtalet (kallad Del C). Kommunförbundet Skånes styrelse rekommenderar kommunerna att anta avtalet. KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Kent Mårtensson Ordförande 52

53 AVTAL OM ANSVARSFÖRDELNING OCH UTVECKLING AVSEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SKÅNE

54 Innehållsförteckning 1. Allmänt om avtalet Avtalsparter Avtalstid Avtalets omfattning och uppbyggnad 4 2. Övergripande mål Avsiktsförklaring Avtalets syfte Gemensam värdegrund Gemensam avsiktsförklaring 5 3. Grundöverenskommelse 6 4. Gemensamma utvecklingsområden, utvecklingsmål och förutsättningar för utvecklingsprocessen Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet E-hälsa och IT-stöd Kompetensutveckling Ekonomi 7 5. Målgrupper och utvecklingsområden 8 6. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och utvecklingsresultat Uppföljningsplan för avtalet 8 7. Avvikelser och tvister 9 Del A, Grundöverenskommelse Legala utgångspunkter Ansvar för hemsjukvård i Skåne Tröskelprincipen Kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Region Skånes åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Gemensam vårdplanering Rehabilitering Boendeträning i hemmet för ej utskrivningsklara Personer i kommunal dagverksamhet enligt SoL Habilitering Åtagande kring personer med psykisk funktionsnedsättning Egenvård Hjälpmedel Palliativ vård Vård i livets slutskede Munhälsa Uppsökande och nödvändig tandvård Region Skånes ansvar Kommunens ansvar Kostnadsansvar för förbruknings- och sjukvårdsartiklar 18 Bilagor till grundöverenskommelse 19 Del B, Utvecklingsplan Utvecklingsområden Utveckling av teambaserad vårdform för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Utvecklingsmål Plan för genomförande 22 Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 2(30) 54

55 2.4. Genomförandeplan Utveckling av insatser och samverkansformer för tidvis sviktande Målgrupp för utvecklingsområdet: Utvecklingsmål Genomförande Utveckling av arbetssätt och proaktivt stöd till riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Utvecklingsmål Genomförandeplan Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Utvecklingsmål Genomförandeplan 26 Del C, Organisering av regional samverkan/samarbete mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende hälso- och sjukvård Centralt Samverkansorgan Ansvar angående Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Mötesfrekvens Sammansättning CS Delregionala Samverkansorgan Sammansättning DS Mötesfrekvens Gemensamt ansvar mellan CS och DS 30 Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 3(30) 55

56 1. Allmänt om avtalet 1.1 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är Region Skåne och var och en av kommunerna i Skåne vilka fortsättningsvis benämns som parterna i avtalstexten. 1.2 Avtalstid Avtalet gäller tillsvidare från och med den 1 september Från och med den 1 januari 2020 gäller 18 månaders uppsägningstid. Om båda parter är överens kan justeringar av avtalet göras under avtalstiden (till exempel som följd av lagförändringar eller andra justeringar med anledning av till exempel förändrade samarbetsformer). Från och med den 1 januari 2018 kan den del av avtalet som utgör Utvecklingsplan (Del B) sägas upp separat med 18 månaders uppsägningstid. 1.3 Avtalets omfattning och uppbyggnad Avtalet omfattar ansvarsfördelningen inom de områden där de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar. Denna ansvarsfördelning beskrivs i avsnitt 3, Grundöverenskommelse samt Del A, och bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som tidigare gjorts. Grundöverenskommelse med tillhörande bilagor ersätter tidigare Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälsa- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne från år 2009, Underlag för gränssnitt Kommunförbundet Skåne och Region Skåne från år 2012, (inklusive Förtydligande till tillfälligt avtal om gränssnitt Kommunförbundet Skåne och Region Skåne från år 2013). Tjänsteköp kan dock förekomma, om båda parter är överens, i de fall då kostnadsansvaret inte sammanfaller med parternas uppdrag enligt grundöverenskommelsen. Avtalet omfattar dessutom ett gemensamt utvecklingsåtagande inom fyra särskilt prioriterade utvecklingsområden som beskrivs i avsnitt 4 Gemensamma utvecklingsområden, utvecklingsmål och förutsättningar för utvecklingsprocessen. Utvecklingsmål och planer för genomförande inom dessa utvecklingsområden beskrivs även i Del B Utvecklingsplan. Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är perioden fram till och med år För definitioner och begrepp som används i avtalet hänvisas till Socialstyrelsens termbank. 2. Övergripande mål Avsiktsförklaring 2.1 Avtalets syfte Syftet med detta avtal är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen och därigenom bidra till ökad trygghet. Avtalet innebär, förutom grundöverenskommelsen, ett gemensamt utvecklingsåtagande med syftet att höja kvaliteten för den enskilde samtidigt som resursanvändningen ska förbättras. Detta utvecklingsåtagande ska stödja den utveckling där en ökande del av sjukvårdsinsatserna kan utföras i hemmiljö. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 4(30) 56

57 En utveckling som möjliggörs av den medicinska och tekniska utvecklingen och som skapar förutsättningar för nya vårdformer som gagnar den enskilde. Genom att söka nya gemensamma vårdformer och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper förväntas parterna ges bättre möjligheter att möta det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen. 2.2 Gemensam värdegrund Den gemensamma värdegrunden för samarbetet och de verksamheter som omfattas av detta avtal är följande: vi arbetar med individfokus och skapar personcentrerade samarbetslösningar utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar vi strävar efter att tillgodose den enskildes förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lättillgänglig vård av hög kvalitet vi ska upplevas som en gemensam organisation utifrån den enskildes perspektiv 2.3 Gemensam avsiktsförklaring De skånska kommunerna och Region Skåne förbinder sig att bibehålla och vidareutveckla ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma patientgrupper. Parterna åtar sig att till alla delar leva upp till den ansvarsfördelning och det åtagande som följer av grundöverenskommelsen. Att grundöverenskommelsen i sin helhet följs av parterna är en förutsättning för avtalets syfte, att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för dem som har behov av parternas hälso- och sjukvårdsinsatser, samt för att det gemensamma utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas. Parterna förbinder sig också att bedriva ett gemensamt långsiktigt utvecklingsarbete som ska leda till att kvaliteten i hälso- och sjukvårdsinsatserna för personerna i de aktuella målgrupperna höjs samtidigt som resursanvändningen förbättras. Parterna tar ett gemensamt ansvar för utvecklingsprocessen, med utgångspunkt från den grundläggande ansvarsfördelningen i grundöverenskommelsen. I utvecklingsarbetet ska parternas satsningar gå i takt med, och stödja, varandra. Utvecklingsprocessen ska bygga vidare på redan pågående arbete, där stödet till den enskilde ska förbättras successivt. Utvecklingen ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över ansvarsgränserna. De gemensamma lösningar som skapas ska leda till att såväl den enskilde, anhörig/närstående som vårdpersonal ska känna trygghet. Utvecklingsåtagandet förutsätter en nära samverkan på central, delregional och lokal nivå. Samverkansformerna ska garantera utvecklingen av en likvärdig hemsjukvård i hela Skåne och att verksamheterna utvecklas enligt de mål och delmål som finns i avtalet. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 5(30) 57

58 Måluppfyllelsen av grundöverenskommelsen liksom framsteg och effekter i utvecklingsprocessen ska följas löpande genom en gemensam uppföljningsplan som underlag för årlig utvärdering av utvecklingsarbetet och eventuellt nödvändiga korrigeringar. En samlad utvärdering ska även göras vid den avtalade utvecklingsperiodens slut. I uppföljning och utvärdering ska anhörig-/närståendeperspektivet ingå. Respektive parter ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns inom respektive ansvarsområde. Resursbrist får aldrig vara ett skäl för parterna att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till den enskilde. Utvecklingen förutsätter att ekonomistyrning och ersättningsystem hos parterna utformas så att de stöder syftet med avtalet samt utvecklingen av ett samlat omhändertagande av de mest sjuka. 3. Grundöverenskommelse I grundöverenskommelsen, som gäller i alla delar när avtalet träder i kraft, tydliggörs Region Skånes och kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar. Överenskommelsen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som tidigare gjorts om ansvarsfördelning och samarbete i övrigt. Grundöverenskommelsen i sin helhet med tillhörande tillämpningsanvisningar beskrivs i Del A. 4. Gemensamma utvecklingsområden, utvecklingsmål och förutsättningar för utvecklingsprocessen 4.1 Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet En samverkansstruktur är framtagen för samverkansfrågor mellan Region Skåne och Skånes kommuner inom hälso- och sjukvårdsområdet. Avsikten är att skapa förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete i enlighet med hälso- och sjukvårdsavtalet samt stärka koordineringen av övrigt arbete inom det gemensamma ansvarsområdet. Samverkansstrukturen, som består av ett centralt och delregionala samverkansorgan, ska också ha som uppgift att hantera avvikelser och tvister knutna till hälso- och sjukvårdsavtalet. Samverkansstrukturen beslutas av Kommunförbundet Skånes styrelse och av regionstyrelsen i Region Skåne och beskrivs i Del C, Organisering av regional samverkan/samarbete mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende hälso- och sjukvård. 4.2 E-hälsa och IT-stöd Vård- och omsorg är informationsintensiva verksamheter där behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och olika aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser till den enskilde. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa och informationsförsörjning är därför en avgörande förutsättning för att intentionerna med detta utvecklingsåtagande ska kunna uppfyllas. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 6(30) 58

59 Målsättningen är att relevant och korrekt information ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Detta ska förbättra möjligheterna för personal inom vård och omsorg att planera och utföra insatser av hög kvalitet och bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra möjligheten för individen eller anhörig/närstående att vara delaktiga i processen. Mobila lösningar för informationshantering inom hemtjänst och hemsjukvård kan skapa förutsättningar för ett mer effektivt arbetssätt och är ett i sammanhanget angeläget utvecklingsområde. Val av och implementering av beslutsstöd för medarbetare är en nödvändig del i det gemensamma arbetet på detta område. Syftet är att i samband med förändring av en patients tillstånd skapa ett säkert sätt att beskriva och kommunicera graden av förändring och behoven, oavsett var i Skåne läkaren eller sjuksköterskan befinner sig. Ansvaret för framtagande av gemensamma strategiska beslutsförslag om e-hälsa och övergripande samverkan på detta område åvilar Centralt Samverkansorgan. Utvecklingen på e-hälsoområdet är en viktig del i samtliga de gemensamma utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 4.3 Kompetensutveckling En för parterna gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hemsjukvården är ytterligare en förutsättning för avtalet och för att den gemensamma avsiktsförklaringen ska kunna uppnås. Ansvaret för framtagande av gemensamma strategiska beslutsförslag för kompetensutveckling åvilar Centralt Samverkansorgan. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är även en central del i de utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 4.4 Ekonomi Det nya arbetssättet bygger på ett utvecklat samarbete mellan respektive kommun och Region Skåne, där respektive part svarar för finansieringen av sitt lagstadgade uppdrag enligt Hälso- och sjukvårdslagen och enligt den Grundöverenskommelse om ansvarsfördelning som gäller i Skåne, enligt avsnitt 3 samt Del A. Förstärkningen av läkarstödet är därmed Region Skånes ansvar. Ansvaret för att säkerställa den kommunala hemsjukvården och den sociala omsorgen åvilar respektive kommun, förutom den rådgivning, det stöd och den fortbildning som inte kan anses ligga inom ramen för den grundläggande kompetensutvecklingen. Den senare svarar Region Skåne för. Den demografiska, medicinska och medicintekniska utvecklingen medför att behov och insatser för de mest sjuka ökar och förändras för både kommunerna och Region Skåne. Genom att skapa nya gemensamma vårdformer, och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper, kan resursanvändningen effektiviseras och kostnadsutvecklingen begränsas. På så vis ges parterna bättre förutsättningar att klara det ökade vårdbehovet samtidigt som kvaliteten höjs för den enskilde. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 7(30) 59

60 De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av det nya arbetssättet är svårbedömda. Parterna är därför överens om att tillsammans noggrant följa det gemensamma utvecklingsarbetet och de ekonomiska konsekvenserna under avtalsperioden. Uppföljning och utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna och det eventuella behovet av åtgärder ska behandlas av Centralt Samverkansorgan. Parterna åtar sig därvid att vidta de åtgärder som tydligt motiveras av den ekonomiska uppföljningen och utvärderingen. Avtalsparterna ansvarar gemensamt för de investeringar i beslutsstöd, kompetensutveckling och stödsystem i övrigt som krävs för den gemensamma utvecklingen, liksom kostnader för gemensam utvärdering (se vidare under avsnitt 7). 5. Målgrupper och utvecklingsområden Målgruppen för utvecklingsdelen av avtalet är mest sjuka med behov av kommunal hemsjukvård, det vill säga de personer som har omfattande varaktiga eller temporära nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av skada, sjukdom eller åldrande samt personer med hög risk att utveckla sådana allvarliga funktionsnedsättningar. Parterna har identifierat fyra utvecklingsområden som särskilt viktiga att prioritera i det gemensamma utvecklingsarbetet: utveckling av teambaserad vårdform för de mest sjuka utveckling av insatser för tidvis sviktande utveckling av arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper utredning av förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är perioden fram till och med år Närmare beskrivning av dessa utvecklingsområden samt en översiktlig plan för genomförande av utvecklingsprocessen finns i Utvecklingsplan Del B. 6. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och utvecklingsresultat 6.1 Uppföljningsplan för avtalet En gemensam löpande uppföljning av måluppfyllelsen av såväl följsamhet till grundöverenskommelsen som framsteg, resultat och konsekvenser i utvecklingsprocessen är en förutsättning för att parterna i samsyn och takt med varandra ska kunna driva utvecklingsarbetet i rätt riktning. Ett syfte med uppföljningen är att synliggöra samlade effekter och ge möjlighet till anpassning i utvecklingsarbetet. Med utgångspunkt från den gemensamma uppföljningen åtar sig parterna att fortlöpande och årligen utvärdera de samlade effekterna av utvecklingsarbetet. Till avtalet kopplas därför en gemensam uppföljningsplan som reglerar vad som ska följas och på vilket sätt detta ska ske. Denna uppföljningsplan med definierade indikatorer och preciserade metoder för datainsamling, omfattande nedanstående uppföljningsområden, ska fastställas av Centralt Samverkansorgan inför varje verksamhetsår. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 8(30) 60

61 Uppföljningen ska minst omfatta följande områden och perspektiv: Måluppfyllelse utvecklingsmål och delmål: för samtliga delmål under respektive utvecklingsområde ska måluppfyllelsen följas med redovisning av eventuella geografiska skillnader och/eller avvikelser (Se Del B, Utvecklingsplan) Patient-/brukarperspektiv: patient/brukares upplevelse av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt Anhörig-/Närståendeperspektiv: anhörig/närståendes upplevelse av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt Verksamhetsperspektiv: belyses utifrån såväl kommunernas som Region Skånes perspektiv resultatet av parternas kompetensförsörjning och kompetensutveckling Medarbetarperspektiv: medarbetarnas upplevelser av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt tillgång till kompetensförsörjning och kompetensutveckling konsekvenser för arbetsmiljön Ekonomiperspektiv: parternas resursanvändning i vården av avtalets målgrupper samt ekonomiska effekter av utveckling och nytt arbetssätt Utöver parternas egen uppföljning kan externa resurser, efter beslut av Centralt Samverkansorgan, knytas till utvecklingsarbetet för utvärdering av processen och effekter av detta. 7. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden enligt avtalet, eller tvister om tolkningen av avtalets innebörd gäller följande åtgärdstrappa i tre steg: Steg 1 Konstaterade avvikelser eller brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet ska rapporteras till den part som har ansvaret för avvikelsen eller aktuellt åtagande. Ansvarig part ska då utan fördröjning vidta rättelse. Steg 2 Om rättelse enligt steg 1 uteblir eller fördröjs oskäligt ska det aktuella ärendet hänskjutas till Delregionalt samverkansorgan för ställningstagande. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 9(30) 61

62 Steg 3 Tvister om tolkning av avtalets innebörd där enigheten inte kan nås i Delregionalt samverkansorgan, ska hänföras till Centralt Samverkansorgan, som har tolkningsföreträde gällande avtalet. Detta kan till exempel gälla avvikelser eller brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet som kan innebära behov av särskilda åtgärder. Var och en av parterna har möjlighet att, om det uppstår oenighet, lyfta frågor som rör avtalet och eventuellt behov av särskilda bedömningar och rekommendationer till Centralt Samverkansorgan. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 10(30) 62

63 Del A, Grundöverenskommelse till Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Legala utgångspunkter I 3 och 18, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), (1982:763) regleras det ansvar för hälsooch sjukvården som Region Skåne och Skånes kommuner har i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Detta ansvar omfattar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna, medan tandvård har särskilda bestämmelser. Målet är en god och jämlik hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vård. Huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga ta tillvarata den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen (SoL), (2001:453) även i uppgift att bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. När den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har Region Skånes och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Den 1 januari 2015 kompletterades regelverket inom hälso- och sjukvårdsområdet genom att Patientlagen (2014:821) trädde i kraft. Syftet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen har Region Skåne och de skånska kommunerna i en rad överenskommelser reglerat ansvarsfördelning och samverkan. I följande avsnitt beskrivs innehållet i dessa överenskommelser. 2. Ansvar för hemsjukvård i Skåne Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård som ges i den enskildes bostad eller motsvarande. Via Ädelöverenskommelsen från 1992 förtydligades respektive huvudmans ansvar för hälso- och sjukvård. I samband med bildandet av Region Skåne 1999 slöts den första Skåneövergripande överenskommelsen kring ansvarsfördelning och samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Denna överenskommelse innebär att hemsjukvård är ett kommunalt ansvar upp till och med sjuksköterskenivå, medan läkarstöd på primärvårdsnivå är Region Skånes ansvar. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 11(30) 63

64 3. Tröskelprincipen Som grund för det kommunala ansvaret i grundöverenskommelsen mellan parterna, gäller tröskelprincipen. Denna innebär att om patienten själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till av Region Skåne finansierad öppenvård har Region Skåne vårdansvaret. Det är denna grundprincip som reglerar den ekonomiska och administrativa ansvarsfördelningen mellan parterna. Undantaget från tröskelprincipen är hjälpmedels- och habiliteringsområdet liksom kostnadsansvar för sjukvårdsartiklar och förbrukningsmaterial, där särskilda överenskommelser träffats. Parternas utvecklingsåtagande (se avsnitt 2 i Del B Utvecklingsplan), innebär att en ny vårdform med teambaserat arbetssätt kommer att införas för de grupper som har ett mer kontinuerligt behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande samt de mest sjuka som tillfälligt sviktar och är i behov av temporära insatser. För de personer som omfattas av denna vårdform frångås tröskelprincipen efter inskrivning i vårdformen. För de tidvis sviktande personer som blir föremål för tillfälliga insatser frångås tröskelprincipen tillfälligt efter överenskommelse i det enskilda fallet. 4. Kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Följande patientgrupper ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 5 kap. 7, tredje stycket eller 7 kap. 1, första stycket 2, SoL) personer i samband med vistelsen vid biståndsbedömd dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6, SoL Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i huvudsak enligt 18 HSL och omfattar: hemsjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskans kompetensområde rehabilitering och habilitering upp till och med arbetsterapeut och fysioterapeuts kompetensområde individuellt förskrivna hjälpmedel, enligt avsnitt 12 i denna grundöverenskommelse förbruknings- och sjukvårdsartiklar, enligt avsnitt 15 i denna grundöverenskommelse Vidare ska kommunerna enligt socialtjänstlagen 5 kap 10 SoL erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en anhörig/närstående. Kommunens ansvar för elevhälsa regleras i särskild ordning och omfattas inte av detta avtal. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 12(30) 64

65 5. Region Skånes åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar regleras i HSL. Region Skåne ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i Skåne eller som vistas där. Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård vid vårdenheter och sjukhus. I ansvaret ingår inte den hälso- och sjukvård som enligt detta avtal utförs av kommunerna. Ansvarsfördelningen mellan kommun och Region Skåne innebär att Region Skånes hälsooch sjukvårdsansvar omfattar följande: läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterad vård specialiserad sjukvård i form av öppen mottagningsverksamhet och sluten vård rehabilitering enligt avsnitt 8 i denna Grundöverenskommelse habilitering enligt avsnitt 9 i denna Grundöverenskommelse Avancerad Sjukvård i Hemmet ASiH. individuellt förskrivna hjälpmedel, enligt avsnitt 12 i denna Grundöverenskommelse förbruknings- och sjukvårdsartiklar, enligt avsnitt 15 i denna Grundöverenskommelse I Region Skånes ansvar inkluderas läkarbedömning och intyg vid tvångsvård. Region Skåne ansvarar även för vård och behandling av personer som vårdas enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Region Skåne ska även bistå kommunal hemsjukvård med annan kompetens än läkarresurser förutsatt att detta är överenskommet i samordnad individuell plan samt att det handlar om särskild kompetens som inte kan anses ingå i den verksamhet som kommunen själv ansvarar för. Region Skåne ansvarar för att, genom en fast vårdkontakt för den enskilde koordinera alla vårdinsatser från Region Skåne i den kommunala hemsjukvården. 6. Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Enligt 26 d HSL ska Region Skåne avsätta de läkarresurser som behövs till Skånes kommuner för att enskilda ska erbjudas god vård i de verksamheter kommunerna bedriver enligt 18 HSL. Omfattningen av och formerna för läkarmedverkan utgår från detta avtal. Om Region Skåne inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtal att tillhandahålla läkare har kommunen enligt 26 HSL rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från Region Skåne. Möjligheten till att få tillgång till läkarinsatser ska vara lika oavsett utformning av vård och omsorg, ålderskategori eller funktionsnedsättning. Läkarmedverkan i hemsjukvården ska även tillgodose de enskildas behov av fast läkarkontakt enligt 5 andra stycket i HSL. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 13(30) 65

66 Läkarinsatserna delas in i: sjukvårdande insatser riktade till enskild rådgivning, stöd och fortbildning till medarbetare i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatserna ska ha sådan omfattning och kompetens att den enskilde ska kunna vårdas med sådana medicinska behov som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Läkartiden ska anpassas efter den enskildes behov och insatserna kan därmed variera över tid om behoven förändras. Tills vidare gäller befintligt ramavtal och lokala avtal som reglering av läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Se bilaga 1. Ramavtalet och tecknade lokala avtal kommer att behöva revideras i takt med införandet av den nya teambaserade vårdformen med utbyggt läkarstöd. Se avsnitt 2 i Del B Utvecklingsplan. Det är Region Skånes ansvar att organisera sin verksamhet så att kravet på läkarmedverkan uppfylls. 7. Gemensam vårdplanering En gemensam vårdplanering mellan huvudmännen är en grundläggande förutsättning för en fungerande vårdkedja och för att en god och säker vård utifrån individens behov ska kunna ges vid övertagande av vårdansvaret för den enskilde. För den enskilde som har behov av både hälso- och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en samordnad individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL. I den samordnade individuella planen ska alltid anhörig-/närståendeperspektivet beaktas. Enligt Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har en kommun betalningsansvar för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. En patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Genom en process i flera steg ska den behandlande läkaren initiera en samordnad vårdplanering (SVPL) (SOFS 2005:27) för den patient som efter utskrivningen bedöms behöva insatser från till exempel kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Skånegemensamma rutiner och stödsystem för vårdplanering kommer att behöva omarbetas och utvecklas i takt med utvecklingen av nya arbetssätt och eventuella lagförändringar. Se avsnitt 3 i Del B Utvecklingsplan. I Skåne gäller Regelverk för Samordnad vårdplanering, se bilaga 2. Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 14(30) 66