UV GAL, RAPPORT 2006:2 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING. Bönderna i Frotorp

Transkript

1 UV GAL, RAPPORT 2006:2 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder E20 Närke, Viby socken, Frotorp 2:6, RAÄ 220 Malin Blomqvist, Dan Fagerlund, Thomas Eriksson och Britta Rosborg

2

3 UV GAL, RAPPORT 2006:2 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder E20 Närke, Viby socken, Frotorp 2:6, RAÄ 220 Malin Blomqvist, Dan Fagerlund, Thomas Eriksson och Britta Rosborg Dnr

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Portalgatan 2 A UPPSALA Tel Fax uvgal@raa.se 2006 Riksantikvarieämbetet UV GAL, Rapport 2006:2 ISSN Kart- och ritmaterial Erik Nordberg Fyndteckningar Thomas Eriksson och Jenny Holm Omslagsbild Fynden symboliserar stenålder (pilspets), järnålder (hammare) och historisk tid (mynt) de tidsperioder som blev synliga vid undersökningarna för E20 i Viby socken, Närke. Teckningar av Anders Eide. Utskrift Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3 Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (LMV dnr /651).

5 Innehåll Inledning... 4 Topografi och fornlämningsmiljö... 4 Tidigare undersökningar... 5 Målsättning... 6 Metodval och genomförande... 7 Rapportens upplägg... 9 Stratigrafin och undersökningsområdet Resultat stenålder Anläggningar Anläggningar med osäker datering Lager Konstruktioner Fynd Naturvetenskapliga analyser Tolkning Resultat bronsålder Anläggningar Naturvetenskapliga anlyser Tolkning Resultat järnålder Förutsättningar och strategi Lager Tolkande diskussion Fynd Anläggningar och strukturer Naturvetenskapliga analyser Tolkning Resultat medeltid/nyare tid Fynd Tolkning Resultat områdena öster om drumlinen Anläggningar omedelbart öster om drumlinen Naturvetenskapliga analyser Osteologisk analys Tolkning Sammanfattning Avslutande diskussion Referenser Muntliga uppgifter Administrativa uppgifter Figur- och tabellförteckning Följande bilagor återfinns på Bilaga 1a. Geoarkeologisk undersökning Bilaga 1b. Descriptive shorthand for labeling soil horizons Bilaga 2a. Mikrofossilanalyser, organiskt kol och kornstorleksfördelningar i A4400:2 och A5668 Bilaga 2b. Mikrofossilanalyser, organiskt kol och kornstorleksfördelningar i A4689:3 Bilaga 3. Jordprover för makrofossilanalys Bilaga 4. Makrofossilanalys Bilaga 5. Markkemisk analys Bilaga 6. Osteologisk analys Bilaga 7. Tabell och diagram över samtliga 14 C-dateringar Bilaga 8. Flintanalys Bilaga 9. Anläggningstabell Bilaga 10. Fyndtabeller översiktlig sammanställning per delområde Bilaga 11. Fyndtabeller samtliga fynd redovisade per materialkategori

6 Under säsongen 1993 utförde Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV Uppsala en arkeologisk undersökning av RAÄ 220 i Frotorp, Viby socken, Närke. De äldsta spåren på platsen är från BC och omfattar en trattbägarboplats under en period av 400 år. Det är dock oklart om man bott här stadigvarande eller om platsen tidvis varit övergiven. Boplatsen innehöll både kulturlager och rikligt med keramik som hankkärl och lerskivor, liksom redskap av flinta som tvärpilar och skrapor samt kärnor, spån, avslag, avfall och splitter. Trattbägarkeramiken var rundbottnad och dekorerad med små och stora prickar, nagelintryck och stämplar. Inom undersökningsområdet fanns en drumlin och på dess sluttningar låg ett tjockt kulturlager som visade sig vara ett äldre odlingslager. Här fanns även 14 odlingsrösen. Detta äldre odlingsskede daterades till yngsta bronsålder äldre järnålder. Inledning Under tiden juni september 1993 utförde Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV Uppsala i samarbete med UV Stockholm, en arkeologisk undersökning i rubricerat område. Undersökningen har berört boplatser från tidigneolitikum och yngre bronsålder samt ett odlingsområde från äldre järnålder. Anledningen till undersökningen var omdragningen av Europaväg 20, Sandstubbetorp Lybby. Uppdragsgivare var Vägverket, Region Mälardalen som också bekostat undersökningen. Ansvariga för undersökningen var Malin Blomqvist, Thomas Eriksson, Dan Fagerlund och Britta Rosborg, vilka tillsammans med Maria Broberg och Siv Wikstöm har utarbetat rapporten. Av olika anledningar har rapporten inte kunnat färdigställas förrän under Topografi och fornlämningsmiljö Frotorpslokalen, RAÄ 220 i Viby socken, är belägen cirka 10 km väster om Hallsberg och 3 km öster om Vretstorp (fig. 1). Cirka 1,5 km norr om Frotorp ligger Vibysjön, en sjö som troligen varit av mycket stor betydelse för Frotorps allra första invånare. Sjön har tidigare varit större, men har sänkts ett flertal gånger under 1800-talet. Undersökningsområdet låg mellan Frotorps gård i söder och den befintliga väg E20 i norr (fig. 2). Höjden över havet varierade mellan 61 och 68 meter och centralt i undersökningsområdet låg en moränhöjd, en drumlin, som utgjorde områdets högsta punkt. Frotorp ligger i en fullåkersbygd och följaktligen dominerades undersökningsområdet av åkermark. Jordarterna inom undersökningsområdet bestod i öster av lera/silt och i väster av siltig sand. Undersökningsområdet delades väster om drumlinen av en mindre nord sydligt gående lokalväg, som bl.a. ledde ner till nuvarande Frotorps gård. Vägen hade fortfarande i stort sätt samma sträckning som på storskifteskartan från år På samma karta är området väster om lokalvägen i söder markerat som åkermark och i väster som ängsmark med en bäck (fig. 3). Bäcken syns inte idag, utan hade troligen dränerats bort när ängsmarken odlades upp. Vid förundersökningens schaktningar i området påträffades dock spår av bäcken och man kunde ana sig till dess meandrande lopp. Området öster om lokalvägen utnyttjades även under 1700-talet som åkermark, utom i undersökningsområdets allra östligaste del där marken troligen varit för sank och därför använts som ängsmark. Åkermarken uppe på drumlinen är på 1796-års karta splittrad av flera större och mindre öar som troligen markerar odlingsrösen eller mindre impediment. Före utredningen för E20:s nya sträckning var den enda registrerade fornlämningen i undersökningsområdets närmaste omgivning Frotorps gamla bytomt (RAÄ 32:2) som låg söder om undersökningsområdet. Vid den tidigare, år 1992 genomförda, utredningen respektive förundersökningen (se närmare nedan) framkom dock flera nya fornlämningar i området. Direkt väster om Frotorp ligger vid Markatorp RAÄ 223, ett område som tidigare helt saknade fornlämningar, men där det vid förundersökningen påträffades fynd från mesolitisk neolitisk tid samt anläggningar från förromersk järnålder. Vid undersökningen framkom även häg- 4 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

7 nader, årderspår och ett eventuellt grophus. Österut gränsar Frotorp till Odensvi som också saknade registrerade fornlämningar före utredningen, men där anläggningar och flintavslag, som påträffades i samband med utredningen och förundersökningen, visade att området utnyttjats under yngre stenålder och historisk tid (RAÄ 219). Flera stenyxor har påträffats som lösfynd i undersökningsområdets närmaste omgivning. En tjocknackig, håleggad flintyxa (ÖLM 5184) från mellanneolitikum påträffades vid Frotorp i början på 1900-talet. I samband med den arkeologiska undersökningen överlämnade f.d. lantbrukare Torsten Pettersson en tidigare icke känd samling stenyxor som hans far påträffat när han brukade åkrarna runt Frotorp under 1920-talet. Bland annat hade han hittat en mycket vacker båtformad stridsyxa från mellanneolitikum vid täckdikning på södra gården i Frotorp. Fyndplatsen ligger sydväst om Frotorp inom Markatorps (RAÄ 223) fornlämningsområde. Förutom denna yxa hade han även hittat tre trindyxor och en halv hacka. Platserna för dessa fynd kunde inte anges närmare än till stenrösen i skogen söder om Frotorp och en åker sydväst om Skävi. Tidigare undersökningar Den arkeologiska undersökningen föregicks dels av en arkeologisk utredning med kart- och arkivstudier, specialinventering samt fosfatkartering, dels av en förundersökning med sökschaktsgrävning. Resultaten från utredningen finns redovisade i tidigare rapporter (Luthander m.fl. 1991; Luthander & Kihlstedt 1992) och likaså resultaten från förundersökningen (Appelgren & Blomqvist 1993). En sammanfattning och sammanvägning av resultaten från samtliga förundersökningar längs den aktuella sträckan har också gjorts (Olsson 1993). Dessutom har en metallurgisk analys av bl.a. slagg från fornlämningar längs E20 sträckningen i Viby socken redovisats i en separat rapport (Hjärthner-Holdar & Kresten 1993). Även de kvartärgeologiska studier som gjorts i anslutning till de arkeologiska förundersökningarna har redovisats i en rapport (Risberg m.fl.1993). Vid utredningen påträffades i undersökningsområdets västra del bl.a. slipad flinta, i nordvästra och östra delen slagg och bränd lera. Flintfynden antydde att man lokaliserat en boplats med datering till neolitikum, medan den brända leran indikerade boplatslägen från bronsålder järnålder. Slaggen antogs representera spår av förhistorisk järnframställning, även om man inte kunde iaktta några klara indikationer på att en sådan verksamhet bedrivits i området. För att få en klarare bild av fornlämningen inom undersökningsområdet avbanades mindre ytor vid den efterföljande förundersökningen. I den västra delen påträffades flera anläggningar, varav en daterades till tidigneolitikum. I samma område påträffades även trattbägarkeramik, flintföremål och yngre rödgods. På drumlinens västra och östra sida påträffades ett upp till 0,7 meter tjockt, delvis stenrikt, fyndförande lager som tolkades som ett kulturlager. I undersökningsområdets östligaste del påträffades boplatsindikerande anläggningar. I den nordvästra delen av undersökningsområdet, inom den del som på det äldre kartmaterialet kallas Knifkullen (jfr fig. 3), framkom sex stenskodda stolphål samt en stenfot. Anläggningarna tolkades som en Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 5

8 huskonstruktion. I samma område påträffades även 72 kg slagg och bottenskållor. En metallurgisk analys av fynden visade att de till stor del rörde sig om smidesslagg från primärsmide. Smidesslagg påträffades även på andra undersökningsplatser längs vägsträckningen och på samtliga dessa framkom också fynd som indikerade järnframställning. Några sådana fynd kunde dock inte konstateras vid förundersökningen i Frotorp och med största sannolikhet har inte någon järnframställning förekommit där (Hjärtner-Holdar & Kresten 1993). De 14 C-analyser som gjordes på kol från anläggningar, som låg i området med slaggen, gav dateringar till övergången medeltid nyare tid. Det område där merparten av slaggen samt husgrunden påträffades låg mellan den befintliga väg E20 och den nya vägsträckningen, men skulle inte direkt beröras av den nya vägbanan. Inför undersökningen beslöt Länsstyrelsen i Örebro län att området skulle undantas från vidare undersökning, eftersom inga markingrepp skulle ske i området. Målsättning Sammanfattningsvis framkom vid förundersökningen indikationer på boplatser från tidigneolitikum och bronsålder/äldre järnålder. De tidigneolitiska boplatser som sedan tidigare är undersökta i Närke är samtliga strand- eller kustbundna, medan den tidigneolitiska bosättningen i Frotorp legat i det dåtida inlandet. Bristen på undersökta inlandsboplatser gäller inte bara Närke, utan även östra Mellansverige i allmänhet. Det var därför viktigt att försöka utröna karaktären på boplatsen i Frotorp för att se om och hur denna skiljer sig från de kustbundna boplatserna i Närke och Mellansverige i övrigt. Av intresse var därvidlag dels frågor angående ekonomin och mark- och resursutnyttjandet, fanns indikationer t.ex. på odling och/eller boskapsskötsel, dels frågor om själva boplatsen, som bebyggelsens beskaffenhet, hur långvarig bosättningen varit och boplatsens utbredning. Bland annat hade fynd vid förundersökningen indikerat aktivitetsytor utanför det egentliga boplatsområdet. Vid undersökningen konstaterades att kulturlagret på boplatsen var flerskiktat och att boplatsen tycktes ha översandats vid flera tillfällen. Det var därför viktigt att på olika sätt försöka fastställa om det kunde röra sig om ett periodiskt utnyttjande av samma plats. De tjocka kulturlager och anläggningar, i och under kulturlagren, som påträffades på drumlinens västra och östra sida tolkades vid förundersökningen som boplatsrester från bronsålder/äldre järnålder. Detta innebar att frågor kring bebyggelsens etablering och utveckling samt dess förhållande till andra lämningar på och runt drumlinen formulerades. De stolphål som påträffats inom olika delar av undersökningsområdet antydde flera boplatslägen och eventuellt skulle ett bosättningsmönster i området kunna utrönas. Det var även av intresse att försöka hitta andra aktivitetsytor, t.ex. odlingsytor, i anslutning till boplatserna samt inslag som skulle kunna vittna om boplatsens ekonomiska underlag. Frågor om näringsfång samt mark- och resursutnyttjande var alltså av vitalt intresse även för denna period. Redan under ett tidigt skede av undersökningen konstaterades att kulturlagret runt drumlinen inte kunde knytas till några egentliga bebyggelselämningar. En central fråga blev följaktligen vilken mänsklig aktivitet 6 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

9 som skapat lagret runt drumlinen och vad detta egentligen representerade samt hur de boplatsindikerande anläggningar som kunde knytas till lagret skulle tolkas. Detta kom också att påverka de fortsatta metodvalen. När det efter hand stod klart att lagret var en äldre odlingsyta med ett delvis bevarat åkersystem, blev den primära målsättningen att försöka fastställa åkersystemets utseende samt när och under hur lång tid det varit i bruk. I ett övergripande perspektiv var alla frågor rörande odlingsprinciper och val av utsäde av intresse. På ett mer lokalt plan var det också viktigt att utröna eventuella faser av röjning, bete och odling. En del av dessa frågor hade tidigare aktualiserats och belysts utifrån resultatet av den pollenstapel som togs i Vibysjön i samband med förundersökningen. Metodval och genomförande Undersökningsområdet utgjordes ursprungligen av en m 2 stor yta, men efter vissa prioriteringar inom den östra och västra delen kom den undersökta ytan att uppgå till m 2. Längst i öster banades ett drygt m 2 stort område av, men då inga konstruktioner eller direkt boplatsindikerande anläggningar påträffades lämnades ett cirka m 2 stort område väster därom utan några åtgärder. Längst i väster fanns en relativt skarp gräns där anläggningarna och lösfynden snabbt avtog i intensitet och dessutom var området väster därom stört av en bäck som meandrat sig fram. Ett cirka m 2 stort område längst i väster undersöktes därför inte (fig. 4). Den lokalväg som ledde ner till Frotorps gård användes under hela undersökningstiden och kunde av praktiska skäl inte tas bort, därför kom området under vägen inte att undersökas. För att frilägga fornlämningen banades undersökningsytan av med grävmaskin. Därvid banades matjorden skiktvis av ner till dess att kulturlager och/eller anläggningar påträffades. Ytor med kulturlager undersöktes delvis manuellt med ett system av provrutor; 1 1 meter stora varannan meter i de mest fyndförande delarna av stenåldersområdet och 2 2 meter stora var tionde meter inom andra delar av stenåldersområdet, och på odlingsområdet delvis med maskinell skiktgrävning och upptagande av långschakt på drumlinen. Syftet med den manuella rutgrävningen var att studera fynd och fyndspridning, anläggningsnivåer och stratigrafi samt göra en provtagning relaterad till stratigrafin. Långschakten gjordes för att underlätta förståelsen av lagerföljden inom olika delar av odlingsområdet. Samtliga påträffade anläggningar dokumenterades i plan med FFD-systemet genom inmätning med en totalstation enligt UV:s dokumentationsmetod. Anläggningarna undersöktes manuellt och profiler ritades samt fotograferades i vissa fall. Den manuella undersökningen av anläggningarna avsåg dels att genom en typ- och formbestämning inordna dessa i en kontext, t.ex. huskonstruktioner eller andra strukturer, dels att samla in fynd och provtagningsmaterial. I vissa särskilt fyndförande anläggningar undersöktes hela fyllningen, men vanligen undersöktes ena halvan av anläggningen varvid den kvarvarande delen utnyttjades som underlag för profilritningen. Fynden insamlades vanligen per arkeologisk enhet, t.ex. från ett stolphål eller en härd. I samband med rutgrävning i yttäckande kulturlager samlades fynden per m 2 och 10 centimeter tjocka skikt eller in situ i samband med maskinell avbaning. Vissa delar av de kulturlager som Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 7

10 handgrävdes inom stenåldersområdet sållades. Handgrävning med skärslev och genomsökning på hackbord visade sig i det närmaste lika effektivt och sparade tid. Arbetet med att sålla avbröts därför efter att detta utvärderats. Registrering av fynd och annan registrering påbörjades redan under fältarbetet men avslutades i ett senare skede. Fornlämningsområdets komplexitet och mycket långa brukningstid föranledde en bred tvärvetenskaplig insats. Frågor t.ex. om upphovet till de mycket kraftiga och avvikande lagren runt drumlinen liksom de miljömässiga förutsättningarna för den tidigneolitiska populationen kunde inte belysas enbart utifrån fältarkeologiska iakttagelser. Ett nära samarbete bedrevs därför, både under förundersökningen och undersökningen med Torsten Håkansson, Sven Karlsson och Jan Risberg, forskare på Kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet. För att belysa kulturlandskapets utveckling och därmed försöka besvara frågor rörande mark- och resursutnyttjande samt ekonomi togs och analyserades bl.a. pollenstaplar dels från Vibysjön, dels från Markatorpskärret (Risberg & Karlsson 1997). Proverna från Vibysjön avsåg att spegla den regionala landskapsutvecklingen. Eftersom undersökningsplatsens närhet till provtagningsstället är viktig för att pollen från kulturindikerande växter som förekommit på undersökningsplatsen ska få ett genomslag valde vi att komplettera den regionala bilden med prover från Markatorpskärret som kunde ge en lokal bild. För att identifiera och förklara avsättningsmiljön för lager i en på sina håll komplicerad stratigrafi gjordes även en geoarkeologisk undersökning av Torsten Håkansson (bilaga 1a) och analyser av mikrofossil, organiskt kol och kornstorleksfördelning av Sven Karlsson och Jan Risberg (bilaga 2a och 2b). Analyserna gjordes som komplement till en redan under förundersökningen gjord analys (Risberg m.fl.1993) och kopplades mer direkt till de under undersökningen framtagna lämningarna. Förutom de ovan nämnda proverna togs även en rad jordprover. Ett urval analyserades (44 st., sammanställning i tabellform se bilaga 3) för fastställande av bl.a. makrofossilförekomster, fosfathalter och markkemi. En makrofossilanalys gjordes av Roger Engelmark (bilaga 4) och en markkemisk analys av Roger Engelmark & Johan Linderholm (bilaga 5), båda vid Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå Universitet. Avsikten med proverna var att genom analysresultaten erhålla information om mark- och resursutnyttjandet på platsen under olika perioder samt att genom en markkemisk analys av vissa av proverna fastställa vilken verksamhet som avsatt de specifika lagren inom odlingsområdet. Den osteologiska analys som gjordes av Berit Sigvallius, osteologiska enheten, Statens historiska museum (bilaga 6) antogs kunna bidra med information om vilket näringsfång boplatsen varit baserad på, om det funnits domesticerade djur och vilka vilda djurarter man jagat. Analysen förväntades även kunna bidra med att klargöra funktionen av vissa anläggningar med relativt mycket ben. Sammanlagt analyserades C-prover (bilaga 7) av The Svedberg laboratoriet vid Uppsala Universitet. Avsikten med dessa var bl.a. att klargöra kronologin i undersökningsområdet, att fastställa uppkomst- och brukningstiden av åkrarna på drumlinen och att utröna om det eventuellt förekommit ett periodiskt utnyttjande av den tidigneolitiska boplatsen. Frågor om bl.a. kulturtillhörighet, verksamhet och externa kontakter 8 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

11 skulle delvis kunna besvaras genom analyser av fyndmaterialet, speciellt flinta och keramik. Flintmaterialet från hela E20-projektet har registrarats och analyserats av Kalle Thorsberg på RAÄ, SHMm (Thorsberg 1994; utdrag ur rapporten redovisas som bilaga 8) och keramiken av Malin Blomqvist, UV Stockholm. Rapportens upplägg Eftersom det fanns relativt väl avgränsade lämningar från såväl sten-, brons- och järnålder inom undersökningsområdet tedde sig en uppdelning av rapporten i kronologiska avsnitt naturlig. En svårighet med denna uppdelning var dock att det fanns begränsade ytor där lämningar efter aktiviteter från skilda tidsperioder grep in i varandra och där en avgränsning i olika tidsperioder var mer problematisk. En bidragande orsak till detta problem var även det faktum att de flesta anläggningarna var friliggande och inte ingick i några egentliga konstruktioner eller på något annat sätt kunde kopplas samman. Oftast kunde dock en mer central del av en aktivitetsyta urskiljas, bl.a. med hjälp av fynd och 14 C-dateringar. I de fall där en anläggningstillhörighet varit osäker har delvis den rumsliga närheten till denna centrala del samt anläggningens typ och karaktär fått styra tolkningen av anläggningens tillhörighet. De anläggningar där tidstillhörigheten varit osäker har emellertid redovisats i respektive avsnitt. Detta gäller främst några områden direkt väster och öster om lokalvägen. Förutom de ytor där anläggningar från skilda tidsperioder var blandade med varandra, fanns öster om drumlinen två ytor där anläggningarnas tidstillhörighet över huvud taget var svår att avgöra. Med anledning av att området öster om drumlinen inte har kunnat kopplas till någon kronologisk fas redovisas detta som ett separat avsnitt sist i rapporten. Efter avbaningen inmättes samtliga, från den omgivande marken, avvikande färgningar som anläggningar. Efter undersökning kom ett antal av dessa att utgå och har endast redovisats som ett antal i anläggningsbeskrivningarna. Alla anläggningar har där redovisats kategorivis med generella uppgifter om storlek, form, fyllning, m.m. Vissa speciella eller viktiga anläggningar har dock redovisats mer detaljerat. Alla anläggningars ursprungliga storlek, form, fyllning etc. finns emellertid med i den bilagda anläggningstabellen (bilaga 9). Även det ursprungligen inmätta läget inom undersökningsytan finns redovisat på den schaktplan som ligger i anslutning till anläggningstabellen. Samtliga fynd från undersökningen har registrerats och analyserats. Fynden redovisas dels per undersökningsområde i bilaga 10, dels per materialkategori i bilaga 11. För mer detaljerade uppgifter om enskilda fynd hänvisas till den kompletta fyndlistan som förvaras hos ATA. De viktigaste fyndkategorierna var flinta och keramik. En analys av det totala flintmaterialet som framkom inom E20-projektet i Närke har redovisats, som nämnts ovan, i en fristående rapport och förvaras hos ATA (Thorsberg 1994). De delar av analystexten som har relevans för Frotorp är dock bilagd denna rapport (bilaga 8). Även den osteologiska analysen (bilaga 6), makrofossilanalysen (bilaga 3 och 4) och den markkemiska analysen (bilaga 3 och 5) har bilagts rapporten. Som tidigare nämnts var det naturligt att dela upp rapporten i krono- Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 9

12 logiska avsnitt. Vissa frågor berörde emellertid företeelser som var av intresse för hela undersökningsområdet, oavsett tidsperiod. Detta gällde i synnerhet den stratigrafiska situationen i undersökningsområdet. För att öka förståelsen av hur olika lager förhöll sig till varandra har en specifik beskrivning av de lager som kunde knytas till de olika tidsperioderna presenterats inledningsvis. Kopplat till detta är även resultatet av den geoarkeologiska undersökning som är utfördes (bilaga 1a och 1b). Där redogörs bl.a. för vilka antropogena och naturliga processer som skapat den stratigrafiska situationen i Frotorp. I samband med den geoarkeologiska undersökningen gjordes även en analys av förekomsten av mikrofossil, pollen och kol på olika nivåer i tre speciella kontexter. Resultatet av dessa analyser redovisas i bilaga 2a och 2b. Stratigrafin och undersökningsområdet Redan vid förundersökningen konstaterades att den stratigrafiska situationen inom undersökningsområdet var komplicerad. För att kunna knyta stratigrafin till de fornlämningar som framkom vid undersökningen upprättades ett lagerschema. En fullständig samstämmighet mellan lagerförhållandena från förundersökningen respektive undersökningen kunde inte uppnås bl.a. för att undersökningsytan inte inbegrep de djupschakt som upptagits vid förundersökningen. Det bör inledningsvis påpekas att de företeelser som här med ett gemensamt ord kommer att benämnas lager i själva verket var mycket olika varandra både vad gällde utseende, karaktär och det sätt på vilket de tillkommit. De lager som var resultat av odling under äldre järnålder (se antropogent kolluvium och morän i bilaga 1a), på och i anslutning till drumlinen, var alla relativt tydliga, tjocka och heltäckande. Avgränsningen mellan lagren var inte alltid helt knivskarp, men de var ändock klart urskiljbara, sammanhängande lager. De lager som kunde knytas till den tidigneolitiska boplatsytan var mer diffusa och i vissa fall svåra att avgränsa från omgivande lager, men de var framför allt inte heltäckande och sammanhängande. De tidigneolitiska lagren förekom som slumpvis spridda sandblandade lager med skiftande storlek och tjocklek och var, så vitt det gått att avgöra, i vissa fall mycket begränsade (se eolisk sand i bilaga 1a). Det rörde sig i de flesta fall inte heller om regelrätt avsatta kulturlager, utan det var snarare fråga om att en kuperad yta, i olika grad och i olika omgångar, påverkats av att man levt och rört sig i området. Denna påverkan kunde i vissa fall bestå endast av spridda kolstänk i en annars opåverkad sand. Odlingslagren runt drumlinen var som tydligast på den västra sidan där de även överlagrade den tidigneolitiska markytan (fig. 5). Denna kunde följas ut på den flacka ytan väster om lokalvägen, där ytterligare lager tillkom. På den östra sidan om drumlinen fanns inte samma tydliga lagerbildning. Nedanför drumlinens sluttning tunnades odlingslagren gradvis ut och övergick i en äldre markyta. Längre österut i ett mer låglänt sankt och lerigt område fanns över huvud taget inga kulturpåverkade lager (se diskussion i bilaga 1a postglacial lera ). I anslutning till odlingsområdet på drumlinen fanns sex tydligt identifierbara lager och i den stratigrafiska karaktärsbeskrivning som gjordes av dessa lager gavs de beteckningarna K1 K6. Lagren på den västra sidan 10 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

13 om lokalvägen, knutna till den tidigneolitiska boplatsen, gavs beteckningarna K6 K10. Under lager K10 fanns ytterligare lager av silt och sand i varierande färgnyanser, men inget av dessa var antropogent påverkade och saknade därför relevans för den arkeologiska tolkningen av området. För förståelsen av den geologiska situationen hade dessa lager dock en betydelse, vilket redovisas i den geoarkeologiska undersökningen (bilaga 1a). En mer detaljerad beskrivning och diskussion kring samtliga här nämnda lagerkaraktärer återfinns i stenålders- respektive järnålderskapitlet i avsnitten Lager. I nedanstående schema (tabell 1) finns dels en definiering av de lagerkaraktärer som var relevanta vid undersökningen, dels den arkeologiska tolkningen av dessa lager. I ett fall har även ett lagernummer från förundersökningen redovisats, eftersom detta har relevans för förståelsen av ett antal 14 C-prover som togs vid förundersökningen och som diskuteras i rapporten. En företeelse som måste förklaras närmare är den överlappning som schemat har. Vid undersökningen uppfattades ett infiltrationslager (K5) under odlingslagret som en övergång till ett opåverkat lager med sand. Senare konstaterades att K5 var identiskt med ett kulturpåverkat sandlager väster om lokalvägen som redan givits benämningen K6. Det opåverkade sandlagret (K6) under K5 var därmed identiskt med K7a väster om lokalvägen. Eftersom den ursprungliga lagerbenämningen i stor utsträckning hade använts vid dokumentationen av anläggningar och lager på båda sidor om lokalvägen har dessa benämningar av praktiska skäl även använts fortsättningsvis. Tabell 1. Definiering av de lagerkaraktärer som användes vid undersökningen samt en arkeologisk tolkning av dessa. Öster om lokalvägen Väster om lokalvägen Arkeologisk tolkning K1 Fläckig ljus gråbrun till grå silt. Inslag av enstaka småstenar och grus samt kolstänk Även enstaka teglefragment Åkerjord med stort inslag av moränmaterial från drumlinen, tillkommen under nyare tid K2 K3 K4 K5 K6 Mörkt gråbrun silt, något sandig. Mer kompakt än K1 och mindre grusinslag. Stenar i storleken 0,05 0,12 m Partiell stenpackning av 0,05 0,3 m stora stenar. Även större stenar förekom. Fyllningen mellan stenarna var mörkare än K2 Homogen, fet, gråsvart till brunsvart silt med kolstänk. Lagret var något flammigt av gråbrun silt och något gråare mot botten Infiltrationslager av mörk flammig grå silt som övergick i ljus brungul steril silt. Samma lager som K6 på den västra sidan Spräcklig, gulbrun, sandig silt. Lagret saknade fynd. Samma lager som K7a på den västra sidan K6 K7a K7b K8 Gråbrun till brunsvart humös, sandig silt som partiellt innehöll spridda förekomster eller koncentrationer av keramik och kol Melerad, gulbrun, steril silt som i övergången från K6 kunde innehålla kol och keramik En variant på föregående lager, men lagret föreföll urlakat och var betydligt blekare. Lagret saknade helt fynd Strimmigt, rödbrunt och grusigt lager som innehöll kol och keramik, men ibland var fyndtomt Åkerjord med ett visst inslag av moränmaterial från drumlinen, troligen tillkommen under yngre järnålder och framåt Odlingsrösena och stenpackningar från äldre järnålder samt fyllningen i dessa Kraftigt gödslad åkerjord som tillkommit under äldre järnåldern. Lagret motsvarar förundersökningens lager 11 Markyta som legat öppen under bronsålder och tidigneolitikum. På drumlinens sluttningar täcktes den av odlingslagret från äldre järnålder Översandningslager, på den västra sidan delvis infiltrerat av K6 Översandningslager Under tidigneolitikum delvis kraftigt kulturpåverkat sandlager K9 Grått sandlager med något kolstänk Under tidigneolitikum partiellt kulturpåverkat sandlager K10 Humöst, kulturpåverkat siltlager Gammal markyta, endast identifierad i anslutning till A4400 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 11

14 Resultat stenålder Huvuddelen av lämningarna från tidigneolitikum låg på det flacka och sandiga området väster om lokalvägen (fig. 6 och 7). Området hade under lång tid brukats som åker, vilket naturligtvis medfört att delar av fornlämningen plöjts bort. Vid undersökningen konstaterades att många av anläggningarna var kraftigt skadade och att det i vissa fall endast återstod några centimeter av anläggningens bottendel. Detta förhållande medförde att det många gånger var svårt att avgöra en anläggningstyp eller funktion. Att sönderplöjningen var kraftig visade även de många lösfynd av både keramik och flinta som under undersökningstiden kontinuerligt plockades i den då fortfarande brukade åkern söder om den centrala delen av den tidigneolitiska boplatsen. Fornlämningen hade även åsamkats skador av de djupa och i vissa fall mycket breda täckdiken som sträckte sig både diagonalt och vertikalt över ytan (se fig. 4). De tidigneolitiska lämningarna hade sin tyngdpunkt i den västra delen av området och där var inblandningen av anläggningar från andra tidsperioder mycket liten även om ett av de tydligaste men också mest avvikande stolphålen i den största anläggningskoncentrationen var senneolitiskt (se nedan). Det som bedömdes vara den mest centrala delen av den tidigneolitiska boplatsen utgjordes främst av ett tjockt kulturlager i undersökningsområdets sydvästra del (fig. 8, jmf fig. 44) där koncentrationen av anläggningar också var som störst. Merparten av de tidigneolitiska fynd som påträffades framkom dels i detta kulturlager (A11712), dels i ett fåtal mycket fyndförande anläggningar. Rester av kulturlager från den tidigneolitiska aktiviteten fanns fläckvis även på andra platser inom undersökningsområdet, men var då betydligt tunnare och hade inte samma intensitet av vare sig fynd eller anläggningar (fig. 10). Utanför den centrala delen av boplatsen fanns spridda anläggningar både i väster, norr och öster. De flesta av dessa anläggningar bör ha tillkommit i samband med den tidigneolitiska aktiviteten i området. I öster, invid lokalvägen, fanns dock en viss inblandning av anläggningar med avvikande dateringar. I den sydöstra delen fanns ett väl sammanhållet område med härdar (fig. 11), och kol från ett par av dessa 14 C-daterades till bronsålder. Det var emellertid svårt att avgöra om alla anläggningar inom härdområdet hade sitt ursprung i bronsåldern eller om en del anläggningar funnits där redan tidigare. Att en tidigneolitisk aktivitet verkligen förekommit i området innan härdarna anlades där visade de tunna, fläckvisa resterna av ett kulturlager (K6) som daterats till tidigneolitikum (jfr fig. 10). I den nordöstra delen av området väster om lokalvägen var anläggningarna ganska få och spridda, men de anläggningar som 14 C-daterades visade att aktiviteter förekommit där både under tidigneolitikum och äldre järnålder. Den relativa närheten till härdområdet gör det möjligt att aktiviteter förekommit i området också under bronsåldern, även om detta inte visade sig i de 14 C-dateringar som gjordes. Eftersom tidstillhörigheten för de enskilda anläggningarna i detta område varit svår att avgöra redovisas dessa under rubriken Anläggningar med osäker datering. Sydöst om lokalvägen låg ett område med relativt små, bleka och ibland diffusa anläggningar. Samtliga anläggningar saknade kol eller 12 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

15 annat daterbart material och inte ett enda fynd påträffades varken i anläggningarna eller i området. En del av anläggningarna var nedgrävda i samma troligtvis tidigneolitiska lager som också fanns vid t.ex. bronsåldershärdarna på den västra sidan om lokalvägen, men de flesta anläggningarna kunde inte knytas till något speciellt lager. Direkt öster om dessa anläggningar fanns ett område med störhålsrader och härdar som har daterats till äldre järnålder. Eftersom det var mycket oklart vilken tidstillhörighet de enskilda anläggningarna sydöst om lokalvägen hade har även dessa redovisats under rubriken Anläggningar med osäker datering. Hur långt österut inom undersökningsområdet den tidigneolitiska aktiviteten sträckt sig är oklart. Ingen av de anläggningar som daterades i området direkt öster om lokalvägen hade en tidigneolitisk datering, men det fanns andra indikationer på att tidigneolitiska aktiviteter ändock förekommit både där och öster om drumlinen. Förutom indikationerna runt drumlinen gav även ett 14 C-prov från undersökningsområdets allra östligaste del en tidigneolitisk datering (se avsnitt 14 C-analys, s. 37) (fig. 9). Anläggningar Inom den yta där aktiviteter under tidigneolitikum har kunnat beläggas påträffades totalt 273 anläggningar. Av dessa låg 70 st. inom områden där aktiviteter förekommit även under senare tidsperioder och där de enskilda anläggningarnas tidstillhörighet i vissa fall varit omöjlig att avgöra. Dessa anläggningar redovisas därför separat i kapitlet Anläggningar med osäker datering (jfr fig. 11). Av de totalt 203 anläggningar som med största sannolikhet kunde knytas till den tidigneolitiska verksamheten, med undantag för ett stolphål, har 29 anläggningar utgått, då de i efterhand bedömts som icke antropogena inslag. De resterande 173 anläggningarna har funktionsbestämts i den mån det gått att göra. De utgjordes av 23 stolphål, 25 störhål, 33 nedgrävningar, 7 härdar, 6 sot- eller kolfläckar, 47 mörkfärgningar, 31 kulturlagerrester samt 1 ränna. Anläggningarna beskrivs kategorivis nedan. Stolphål innefattade anläggningar som ofta, men inte alltid, bestod av en nedgrävning i vilken en stolpe placerats. Profilen har därmed fått relativt branta kanter och bottnen blivit svagt skålformad, plan eller spetsig. Anläggningarna i det aktuella området hade en oval till rund form i plan och en diameter på 0,1 0,6 meter, de flesta anläggningarna hade dock en diameter omkring 0,2 meter. Bottenprofilerna varierade från tydligt u-formade till spetsiga eller skålformade och i vissa fall helt plana (fig. 12). Stolphålen var 0,07 0,41 meter djupa, men de flesta var omkring 0,2 meter djupa. Fyllningen bestod av gråbrun till gråsvart och ibland flammig, sandig silt med inslag av sot och enstaka kolbitar. Av de 23 stolphål som påträffades var flertalet spridda, ensamliggande anläggningar utan anknytning till några konstruktioner. Kol från två av stolphålen, A12358 (Ua 6345) och A9282 (Ua 6242) har 14 C-daterats (se fig. 6 och 12). Stolphålet A12358 som var 0,6 meter i diameter och 0,41 meter djupt, skilde sig storleksmässigt både i plan och profil klart från de omgivande anläggningarna. Profilformen, som var spetsigt trattformad var också olik de andra anläggningarna, medan fyllningen däremot var mer lik den i övriga anläggningarna, om än med något mer kol (se fig. 12). Stolphålet, som låg inom det som uppfattades Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 13

16 som den centrala delen av den tidigneolitiska boplatsen, fick förvånande nog en datering till senneolitikum (se bilaga 7). Anläggningen var dock mycket tydlig och skilde sig väsentligt från de övriga, relativt likformiga anläggningarna i området. Det faktum att inga andra anläggningar med liknande utseende förekom i omgivningen samt att ingen keramik eller andra fynd av senneolitisk karaktär påträffades, talar för att stolphålet troligtvis var ett inom undersökningsytan isolerat senneolitiskt nedslag. Kol från stolphålet A9282, som även det låg inom den centrala delen av den tidigneolitiska boplatsen, fick däremot följdriktigt en datering till tidigneolitikum. Trattbägarkeramik påträffades i fyra stolphål (A4349, A5471, A12057 och A12078), totalt 45 fragment (100 g). Utöver detta påträffades 1 g harts i A Störhål karaktäriseras av spetsiga eller U-formade avtryck efter störar eller pålar som inte grävts utan slagits eller stuckits ned i marken (fig. 13). I plan hade anläggningarna en rund till oval form med en diameter på 0,05 0,14 meter och ett djup av 0,03 0,20 meter. Fyllningen bestod av grå till gråbrun, sandig, ibland flammig silt med kolinblandning. Merparten av störhålen var belägna inom en radie av cirka 10 meter från A11820, en av de mest fyndförande anläggningarna inom den centrala delen av den tidigneolitiska boplatsen. I A11087 tillvaratogs en skärva trattbägarkeramik med en vikt av 5 gram. Nedgrävningar var anläggningar som bestod av en grävd grop, men där profilformen var flack och klart skilde sig från stolphålsprofilerna och där någon närmare tolkning av funktionen endast kunde göras i ett enskilt fall, se A11820 nedan. Nedgrävningarna påträffades spridda inom hela det aktuella området. Anläggningarna hade en diameter på mellan 0,09 och 3,1 meter, men den övervägande delen var 0,3 0,5 meter i diameter. De hade alla en genomgående flackt skålformig till oregelbunden profil och var mellan 0,05 0,34 meter djupa. Fyllningen bestod vanligtvis av gråbrun till grå sandig, i vissa fall flammig, silt med inslag av kol och enstaka järnutfällningar. A11820 (fig. 14, även fig. 6), som var den största och djupaste av nedgrävningarna, har tolkats som en hyddbotten (se avsnitt Konstruktioner, s. 20). Övriga anläggningar kan ha haft olika funktioner. Skärvsten påträffades i A5686 (6 kg) och A9292. Fynd av trattbägarkeramik gjordes i fyra av nedgrävningarna (A9292, A11820, A12023 och A12092). En mycket stor mängd, 4,3 kg, påträffades i A I samma anläggning påträffades även avslag av flinta och ett fragment från en slipad tunnackig yxa samt ett slipat yxfragment av silex (se närmare nedan). Härdar påträffades spridda inom hela den aktuella ytan. Anläggningarna hade en diameter på 0,3 1,14 meter, med undantag för A5719 vars diameter uppgick till 3,5 meter (fig. 15, även fig. 6). Härdarna hade en oval, oregelbunden eller rund form i plan och ett djup på 0,06 0,16 meter. Bottenformen var i övervägande fall flackt skålformig, men även två plana bottenprofiler noterades. Fyllningen bestod av gråbrun till gråsvart, sandig silt med sot och i flera fall rikligt med kol. I fem av de totalt sju härdarna påträffades skärvsten, men endast i A5831 kan man tala om någon större mängd. Där framkom totalt 25 kg skärvsten. I A12171 tillvaratogs 8 fragment (18 g) trattbägarkeramik. Kol från härden A C-daterades (Ua-6237) till tidigneolitikum (se fig. 11). 14 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

17 Sot-/kolfläckarna påträffades spridda över hela den aktuella ytan. De var grundare än härdarna och saknade skärvsten, men kan i vissa fall ändock vara rester av svårt skadade, överplöjda härdar. Sot/-kolfläckarna hade en oval till rund form och en flack bottenprofil, med undantag för A11968 vars profil var spetsig. Diametern varierade mellan 0,10 och 0,65 meter och anläggningarna var 0,01 0,04 meter djupa. Fyllningen bestod antingen av gråbrun, sandig silt och rikligt med kol eller enbart av kol och sot. Två keramikskärvor av trattbägartyp tillvaratogs i A Mörkfärgningar karaktäriserades av att olika aktiviteter avsatt spår som färgningar i markytan, men att ingen (medveten) bearbetning av markytan förekommit. Anläggningarna var därmed oftast grunda samt diffusa och oregelbundna både i plan och profil. De hade en rund till oval form i plan och diametern varierade mellan 0,07 och 1,4 meter. Anläggningarna var 0,01 0,09 meter djupa. Fyllningen bestod genomgående av gråbrun, sandig och i vissa fall flammig silt med kolstänk eller enstaka kolbitar. I tre anläggningar (A10244, A10568 och A11977) påträffades totalt 6 g keramik. Kulturlagerrester bedömdes vid inmätningen som anläggningar. Efter att de undersökts konstaterades dock att de utgjorde rester av ett bortplöjt eller vid avbaningen bortschaktat kulturlager som blivit bevarat i svackor i den ursprungliga markytan. Kulturlagerresterna var i de flesta fall oregelbundna i plan och bestod i profil av en flack, oregelbunden fördjupning med en fyllning av gråbrun, flammig, ibland gulbrun silt med spridda kolstänk, enstaka kolbitar eller järnutfällningar. Fyllningen kunde i de flesta fall identifieras som rester av lager K6 (se närmare nedan). De kulturlagerrester som framkom varierar kraftigt i storlek, från den minsta som var 0,11 0,13 meter stor till den största som var 8 1,6 meter stor (A6819). Djupet varierade mellan 0,01 och 0,32 meter, men var vanligen 0,8 0,15 meter tjockt. Två kulturlagerrester (A4400 och A6819) skilde sig markant från de övriga. De var i plan de två största anläggningarna och betydligt större än de övriga. A4400 var dessutom den djupaste anläggningen, medan A8919 var mer flack och endast 0,07 meter djup. Fyllningen i A6819 var lager K6, medan det i A4400 fanns flera, ifrån varandra avgränsade kulturlager. Den största skillnaden jämfört med de andra kulturlagerresterna låg dock i den förhållandevis stora fyndmängd som framkom i dessa båda kulturlagerrester (fig. 6, 16 och 17). Totalt framkom g trattbägarkeramik fördelat på sex anläggningar (A4400, A6819, A7402, A7426, A2032 och A12119), men merparten av denna keramik påträffades i A4400 (999 g) och A6819 (535 g). Fynd av bränd lera (58 g) gjordes i tre anläggningar, A4400, 6819 och och dessutom framkom 2 gram harts i A4400. Sex kolprover från skilda lager i A C-analyserades (Ua-6230, Ua-6231, Ua-6232, Ua-6233, Ua-6681, Ua-6682) och samtliga gav tidigneolitiska dateringar. De två kolprover från A6819 som 14 C-analyserades (Ua-6632, Ua-6683) gav även de tidigneolitiska dateringar (bilaga 7). Ränna (A10121). Norr om den centrala delen (se fig. 6) av den tidigneolitiska boplatsen framkom vid avbaningen, under ett mörkbrunt till gråbrunt, kulturpåverkat, men fyndtomt lager (K6), en anläggning som till formen helt avvek från övriga anläggningar på undersökningsytan (jfr fig. 18). Anläggningen bestod av en 0,9 1,35 meter bred och 0,08 0,16 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 15

18 meter djup ränna som bildade en u-form med öppningen i väster. Fyllningen i rännan bestod av gråbrun, delvis lerig silt och var en del av det ljusare undre delarna av det lager (K6) som helt täckte rännan innan avbaningen. Rännan var i plan mycket regelbunden och välavgränsad i den norra och östra delen, men mer diffus och oregelbunden i den södra delen. En profil visade att rännan i den södra delen hade en mycket grund och flack form med en diffus bottenbegränsning, medan den norra delen var djupare och mer skålformad. Även i öster var rännan mycket grund och flack samt hade en diffus bottenbegränsning. Innanför rännans begränsningar påträffades fyra anläggningar, två av dessa (A11669 och A11683) var något diffusa och utgjorde snarare en mörkare del av fyllningen i rännan. I den södra armens östra del framkom, strax intill varandra, två mycket tydliga störhål (A11606 och A11612). Inga fynd påträffades vare sig i rännans fyllning eller i någon av de anläggningar som låg innanför dess begränsning. Rännan har tolkats som en del av en huskonstruktion och en närmare beskrivning av denna finns i avsnitt Konstruktioner, s. 20. Anläggningar med osäker datering Förutom de ovan uppräknade anläggningarna framkom 70 anläggningar där tidstillhörigheten var mer osäker. De flesta var troligen rester av den tidigneolitiska verksamheten eftersom karaktären på anläggningarna ofta var lik den på de anläggningar som säkert kunnat knytas till detta äldre skede. Samtidigheten kan dock inte påvisas. De anläggningar som här avses finns inom det rastrerade området på fig. 11. Området sträckte sig från sydöst mot nordväst över lokalvägen. Omedelbart öster om lokalvägen låg spritt ett 40-tal anläggningar som samtliga saknade daterbart material och där några fynd varken påträffades i anläggningarna eller deras omgivning. Ytterligare ett stycke öster om dessa anläggningar, i sluttningen på drumlinen, framkom störhål och härdar som daterats till äldre järnålder. Dessa bildade dock en tydlig agglomeration och avvek karaktärsmässigt t.ex. genom en genomgående mörkare färg i förhållande till anläggningarna närmare vägen. Direkt väster om dessa anläggningar och lokalvägen fanns ett härdområde som daterats till bronsålder och som också bildade en rumsligt och karaktärsmässigt (främst storlek) avgränsbar anläggningsgrupp. Norr om härdområdet fanns de återstående cirka 30 anläggningarna i det stråk av anläggningar som varit svåra att tidsmässigt fastställa. Dessa 70 anläggningars omedelbara närhet till lämningar från såväl järnålder, bronsålder som historisk tid, samt det faktum att det i området fanns rester av ett lager som tillkommit under tidigneolitikum, omöjliggjorde en säker datering av dem både karaktärsmässigt och utifrån läget. Av anläggningarna har 20 fått utgå då de slutgiltigt bedömdes som icke antropogena inslag. Av de resterande 50 funktionsbestämdes sex som stolphål, nio som störhål, sex som härdar, två som sot-/kolfläckar, 12 som nedgrävningar och 15 som mörkfärgningar. Stolphål. Av de sex stolphålen påträffades fyra öster om lokalvägen. Stolphålen hade en rund, i något fall oval eller oregelbunden, form med en diameter på 0,10 0,67 meter. Bottenprofilen var antingen skålformad eller spetsig, näst intill trattformad och djupet varierade mellan 0,10 och 16 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder

19 0,51 meter. Fyllningen bestod av gråbrun sandig silt i enstaka fall med sotinblandning. Störhål. Sex av nio störhål påträffades spritt öster om lokalvägen. Störhålen hade en rund form i plan med en diameter på 0,07 0,14 meter. Flertalet profiler var spetsiga, men även skålformade förekom. Störhålen var 0,05 0,14 meter djupa. Fyllningen bestod av grå eller gråbrun, i något fall flammig silt. Härdar framkom väster om lokalvägen, företrädesvis i den norra delen. Anläggningarna hade en oregelbunden till rund form i plan och en diameter på 0,55 1,60 meter. De var 0,03 0,24 meter djupa. Bottenprofilen var i övervägande fall flackt skålformig. Fyllningen bestod av gråbrun sandig silt och rikligt med kol. I fyra av de sex härdarna (A5769, A5798, A10317 och A11582) påträffades skärvsten, mängden varierade från några enstaka skärvstenar till fem kilo. Den enda anläggning som daterats är A5668 vars övre del bestod av en härd under vilken det låg ett till synes opåverkat sandlager och under detta ett äldre kulturlager (fig. 19). Det äldre kulturlagret har 14 C-daterats (Ua-6235) till tidigneolitikum, medan ytterligare ett prov som tagits i ett djupare liggande lager (ej i profilen) har daterats (Ua-6236) till äldre järnålder (se bilaga 3). Sot-/kolfläckar framkom väster om lokalvägen. De hade en oregelbunden form i plan med en diameter på 0,95 meter respektive 1,50 meter. De var 0,06 respektive 0,09 meter djupa och hade en flack profil. Fyllningen bestod av grå till gråsvart sandig silt med riklig förekomst av kol och sot vilket talar för att anläggningarna sannolikt är rester efter bortodlade härdar. Nedgrävningar förekom spridda inom området öster om lokalvägen, samt i ett fall, A9633 vilken var belägen i A5040 en sot-/kolfläck, på den västra sidan om vägen. De hade en oval till oregelbunden rund form i plan med en diameter på 0,15 0,85 meter. Nedgrävningarna hade en varierande profil från skålformade plana bottnar till oregelbundna sneda bottenprofiler. De var 0,06 0,31 meter djupa. I det östra området bestod fyllningen av grå något sandig silt i vissa fall med järnutfällningar (troligen K6), medan den enda nedgrävningen på den västra sidan innehöll mörk gulbrun silt (troligen K7a). Mörkfärgningarna framkom i huvudsak spridda inom området öster om lokalvägen. Dessa karaktäriserades av att olika aktiviteter avsatt spår i markytan, dock utan att någon medveten bearbetning av markytan förekommit. Mörkfärgningarna hade en oval till rund, i något fall oregelbunden, form i plan med en diameter på 0,06 1,16 meter. Djupet på anläggningarna var 0,02 0,12 meter och de hade en flackt skålformig bottenprofil. Fyllningen bestod av grå till gråsvart sandig silt med enstaka inslag av järnutfällningar. Lager Vid undersökningen av området väster om lokalvägen påträffades flera svårtydda företeelser som bl a komplicerade avbaningsarbetet. Som framgår i kapitlet Metodval och genomförande (s. 7) banades ytan skiktvis av ner till den nivå där anläggningar, kulturlager eller en antropogent opåverkad markyta påträffades. Den opåverkade markytan som framkom under matjordslagret bestod inom den västra delen vanligtvis av en myck- Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder 17

20 et fin, sandig silt som var melerad och närmast gulbrun till färgen. Inom vissa partier av området hade detta lager ett ytligt skikt som var något mer humöst och hade en ljus gråbrun färg med inslag av sot och kol samt partiellt även keramik och andra fynd. Dessa ytor var diffusa rester av ett kulturlager som föreföll urlakat och var mycket svåravgränsat. Lagret som på den östra sidan om lokalvägen benämndes K5 och på den västra K6, bedömdes vara den markyta som låg öppen under den sista perioden av den tidigneolitiska aktiviteten i området och som därefter, av allt att döma, inte genomgått några större förändringar fram till bronsåldern då ett antal härdar anlades i lagret (se lagerschema i kapitlet Stratigrafin inom undersökningsområdet, s. 10). Utbredningen av lagret kunde fastställas dels till den flacka ytan väster om lokalvägen, dels till den västra och även den östra sidan av drumlinen. Däremot saknades det helt på toppen av drumlinen p.g.a. att bortodlingen där varit som kraftigast. Marktillväxten i området tycks inte ha varit särskilt omfattande, eftersom de övre delarna av det tidigneolitiska marklagret ärjades upp i samband med den odling, som påbörjades på drumlinen någon gång i övergången mellan bronsålder och den äldre järnåldern. Att så verkligen är fallet indikerade bl.a. de bitar av kvarts och flinta, som främst påträffades i de lager som motsvarar odlingsverksamheten under äldre järnålder. Lagret K5 på den östra sidan om lokalvägen och K6 på den västra var mycket olika trots att de i själva verket var samma lager. Detta berodde troligen på att det blivit utsatt för så olika påverkan. I de områden där lagret blivit upplöjt av moderna djupgående plogar fanns endast spridda partier av de undre delarna av lagret kvar, medan det var mer intakt där det legat skyddat under de bevarade äldre järnåldersåkrarna. Som tidigare nämnts hade lagret även där blivit utsatt för en viss påverkan, men denna hade inte varit så kraftig som på den flacka västra sidan. När de äldre järnåldersåkrarna efter hand blev tjockare, på grund av jorderosionen från de högre liggande partierna, blev det underliggande marklagret komprimerat och infiltrerat av odlingslagret. Lagret fick därav en kompaktare och till synes mer homogen konsistens samt en mörkare nyans jämfört med de ljusare spridda fläckarna på den västra sidan om lokalvägen. Fyllningen i de flesta anläggningarna inom området hade också en färg och en karaktär som var påtagligt lik detta kulturlager. Lagret bestod i de flesta fall bara av ett mycket tunt skikt, men kunde i enstaka fall vara upp till 0,15 meter tjockt. Ett exempel på detta utgjorde området kring den centrala delen av boplatsytan där kulturlagret A11712 var som kraftigast, och där inslaget av keramik och flinta var mycket stort. Vid avbaningen påträffades ytterligare varianter och färgskiftningar på den silt, som utgjorde den antropogent opåverkade ytan under matjorden. Det var ibland svårt att avgöra var kulturlagret upphörde och var den opåverkade ytan tog vid. Norr om den centrala boplatsytan fanns ett område med en mörk och mycket fin silt som bedömdes som ett kulturlager. Detta lager var dock fyndtomt och utan urskiljbara anläggningar. Därför schaktades det skiktvis bort, ner till en nivå där anläggningar började framträda, bl.a. en hästskoformad ränna (A10121), tolkad som en del av en hyddbotten. Lagret under detta mörkare kulturlager liknade ovan beskrivna gråbruna kulturlager, men var helt fyndtomt. Andra delar av området dominerades av en rödbrun till brun sand- och siltblandning med ett markant inslag av 18 Bönderna i Frotorp spår av aktiviteter från trattbägartid och bronsålder äldre järnålder