Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:2 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Fornlämning Göteborg 18 Boplats Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5 Förundersökning 2015 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs stadsmuseum 2016 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: 2 m djup markprofil från fornlämningen Göteborg 18 TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 FORNLÄMNING GÖTEBORG 18 Arkeologisk förundersökning SAMMANFATTNING Boplatsen Göteborg 18 var inte tidigare undersökt när denna arkeologiska förundersökning gjordes hösten Innan förundersökningen hade fornlämningen en utbredning som täckte hela planområdet samt ytor utanför planområdet. Förundersökningen visade att det fanns lämningar av boplatsaktivitet endast inom planområdets nordöstra del men boplatsen har sannolikt fortsatt åt nordost utanför planområdet. Vid förundersökningen påträffades fynd från en stenåldersboplats som kan hänföras till Sandarnakulturen för mer än 8000 år sedan. Bland fynden fanns avslag och spån samt enkla retuscherade flintor. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 1459/15 Uppdragsgivare: Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Läge: Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5, Göteborgs kommun (figur 1-2b) Koordinater: N: / E: (SWEREF ) Grävningsorsak: Byggnation av förskola och studentbostäder Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: Undersökt yta: 7951 m 2 (extensivt), 50 m 2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 48 Antal maskintimmar: 24 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Karolina Kegel och praktikant Jonas Carlsson GSMA nr: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Göteborg 18 utgörs av en stenåldersboplats, idag huvudsakligen belägen på platsen för Kungsladugårdsskolan och intilliggande förskola. Fornlämningen Göteborg 18 (nedan kallad Gö 18) var till en del belägen inom planområdet där förundersök- 3

4 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Läget för fornlämning Göteborg 18 markerat med ring på blå kartan. Skala 1:

5 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Figur 2a. Läget för fornlämning Göteborg 18 markerat med pil på Fastighetskartan, skala 1:

6 Göteborgs stadsmuseum ningen ägde rum. Platsen är belägen m över havet. Större delen av förundersökningsområdet var gräsbevuxet inom området för förskola och skola (figur 3). Framför förskolan fanns en asfaltsbelagd gårdsplan. En mindre yta utgjordes av en fotbollsplan (figur 4) och ytterligare en yta var en asfaltbelagd parkeringsplats. Två förskolebyggnader fanns inom planområdet. Boplatsen Gö 18 ligger endast 350 m från Sandarnaboplatsen Gö 15. Den skulle möjligen kunna utgöra en del av samma boplatsområde som Sandarnaboplatsen då den ligger på ungefär samma höjd. Figur 2b. Översiktskarta med fornlämningens utbredning före förundersökningen samt planområdet inom vilket förundersökningen gjordes. 6

7 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Figur 3. Översikt över östra delen av förundersökningsområdet. Foto mot nordväst. Figur 4. Översikt över fotbollsplanen inom förundersökningsområdet, där ett par schakt grävdes. Foto mot nordväst. 7

8 Göteborgs stadsmuseum TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Fornlämningen Gö 18 är inte tidigare vetenskapligt undersökt. Den har däremot ytplockats vid flera tillfällen. Redan på 1930-talet insamlades flinta och senare även på 1950-talet. Bland fynden finns skivyxor, kärnyxa, trindyxa, limhamnsyxa, handtagskärna, övriga kärnor, flathugget redskap, avslag och spån samt enstaka keramikskärvor. Fynden kan dateras från hensbackatid till neolitisk tid, det vill säga från äldsta stenåldern till yngsta stenåldern. UNDERSÖKNINGSMETOD Förundersökningen gjordes med hjälp av en grävmaskin. 13 schakt grävdes inom planområdet. Schakten upptogs så långt det var möjligt på gräsytor. I några fall var det oundvikligt att gräva på hårdgjorda ytor, såsom på fotbollsplanen. Några av schakten grävdes till flera meters djup i syfte att kontrollera postglacial överlagring. Lager, fynd, anläggningar och andra iakttagelser dokumenterades med text, foto, profilritning samt inmätning med GPS. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser gjordes i förundersökningsskedet. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER S cm Matjord Grå sand, fyndtom 200-(400) Lera Schaktet var delvis stört av en sentida nedgrävning. S2 L cm L L L L L L L8 133-(400) Påfört grus Gul lera Sand; fynd av slagen flinta Sandblandad gul lera Gul sand med inslag av leriga partier Blågrå sandig lera Sand Senglacial lera På 35 cm djup påträffades ett fyndförande sandlager med relativt stora mängder slagen flinta. Fyndlagret låg 19,7 meter över havet. Se profilritning i figur 5 på nästa sida. 8

9 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Figur 5. Profilritning av schakt 2. Det gråmarkerade L3 utgör fyndlager med slagen flinta från Sandarnakulturen. Figur 6. Markprofilen i schakt 2. Fyndlagret markerat med svart linje. Foto mot norr. 9

10 Göteborgs stadsmuseum Figur 7. Detalj av överlagrat fyndlager i schakt 2. A markerar ett sargat lager postglacial lera. Det motsvarar lagret L2 i figur 5. B markerar det sandiga fyndlagret med slagen flinta. Det motsvarar lagret L3 i figur 5. Foto mot norr. S cm Humus, påförda lager Ljusgrå svallsand 100-(150) Mörkgrå sand Fyndtomt S cm Humus, påförda lager Ljusgrå svallsand Mörkgrå sand 190- Grå senglacial lera Fyndtomt S cm Humus, påförda lager Gulfläckig sand Grå sand Postglacial lera Grågul sand 108- Grå lera På 98 cm djup framkom ett sandlager, motsvarande det fyndförande lagret i S2. Inga fynd påträffades dock. 10

11 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Figur 8. Schaktplan med planområdet markerat med svart begränsningslinje.. S cm 60-(150) Grus och sprängsten Grågul sand; flinta i ytan Det fyndförande sandlagret låg på 20,6 meter över havet, det vill säga ca 1 m högre än i S2. Fynd framkom direkt under den överliggande sprängstenen och fyndlagret är sannolikt till största delen bortgrävt (se figur 9 nedan). Figur 9. Fynd framkom i mindre mängd direkt under sprängstenslagret. Foto mot norr. 11

12 Göteborgs stadsmuseum S cm Matjord, sprängsten 80-(130) Grågul sand; fynd av en övrig flinta S cm Påförda lager Schaktet avbröts på 100 cm djup på grund av påträffade ledningar. Fyndtomt. S cm Påförd sand, grus, sprängsten 80-(120) Grågul sand Fyndtomt S cm Påförd matjord; fynd av flinta Påförd sand och sprängsten Grågul sand med inslag av gul lera 200- Grå senglacial lera Figur 10. Grävning av schakt 10. På bilden ses Jonas Carlsson och Ulf Ragnesten. Foto mot väster. 12

13 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård S cm Matjord, påförda lager Anrikningsskikt Sand Lerblandad sand 170- Senglacial lera Fyndtomt S12 L cm L L L L5 150-(165) Påfört grus och matjord Påförd sand Påförd matjord med sentida skrot Sand; ett avslag i ytan Lera Schaktets södra del stördes av ett äldre schakt, möjligen en rörledning. S cm Matjord Postglacial lera Sand med kolinslag. Slagen flinta i botten. (figur 11) Gul sandig lera 75-(100) Grå lera Figur 11. Markstratigrafin i schakt 13, som berörde fyndområdet på fornlämningen. Foto mot nordost. 13

14 Göteborgs stadsmuseum FYNDBESKRIVNING Vid förundersökningen påträffades ett relativt rikt fyndmaterial av flinta. Fynden framkom framför allt i schakt 2, 6 och 13, som var belägna i den nordöstra delen av planområdet (jämför figur 8). Fynden framkom på ett likartat sätt i de tre schakten, i botten på ett sandlager under ett tunt lager postglacial lera (jämför figur 7). I övre delen av sandlagret fanns en hel del små kolbitar. Troligen härrör kolet och fynden från en och samma fyndkontext. Kolet kan komma från anläggningar som skingrats i samband havstransgression och avsättning av sandlagret. Flintan har troligen också påverkats av transgressionen och spolats runt på boplatsen, men så småningom överlagrats av sand. Fynden från förundersökningen redovisas i den efterföljande fyndtabellen. Flintfynden var huvudsakligen av typen avslag, men en hel del spån påträffades också (figur 12). Enkla redskap av typen avslag med retusch och stycke med till- Figur 12. Spån av flinta från schakt 2 på boplatsen Göteborg 18. slagningskant fanns bland fyndmaterialet, liksom flintkärnor och kärnfragment. I stort sett allt flintmaterial var patinerat i en vit eller blåvit nyans. Patineringen stärker hypotesen att boplatsen blivit överlagrad av havsvatten. Materialet var däremot inte svallat, vilket tyder på en relativt snabb transgression, åtminstone på denna plats. Några avslag var brända, vilket stärker samband med kolet i lagret. 14

15 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård DATERING OCH TOLKNING Fynden som påträffades vid förundersökningen påvisar en stenåldersboplats. Innan förundersökningen var boplatsen markerad över hela planområdet och även utanför detta (figur 13). Efter förundersökningen kunde boplatsen begränsas till en mindre Figur 13. Boplatsens utsträckning före och efter förundersökningen. Efter förundersökningen avgränsades boplatsen endast till en mindre yta på planområdets nordöstra del. yta på planområdets nordöstra del (rödmarkerat i figur 13). Det var kring schakt 2, 6 och 13. Enstaka fynd fanns även i ytterligare några schakt på planområdet, men de var så få att de inte bör räknas till boplatsens utbredningsområde. Fyndens typ, patinering och kontext liksom jordlagrens utseende visar på en boplats från mellanmesolitikum eller som man brukar kalla det i Göteborgsområdet Sandarnakultur. Boplatsen kan därmed tidsbestämmas till perioden f.kr. Klimatologiskt kallas perioden boreal tid. Det var en period med några grader varmare medeltemperatur än idag. Människorna som levde på boplatsen i dagens Kungsladugård bodde vid havet för mer än 8000 år sedan. De levde sannolikt på jakt och fiske och hade ett ambulerande socialt liv i en grupp bestående av ett mindre antal individer. Inga spår av deras bostäder hittades vid förundersökningen, men deras boplats har sannolikt varit ganska liten till ytan. Däremot är det troligt att ytterligare delar av boplatsen fortsatt utanför planområdet åt nordost. Boplatsens verkliga storlek är därför omöjligt att yttra sig om. 15

16 Göteborgs stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING Förundersökningen gjordes inom hela planområdet. Fornlämningen (boplatsen) som påträffades vid förundersökningen kunde avgränsas till planområdets nordöstra del. Denna del har fortsatt fornlämningsskydd enligt kulturmiljölagen (rödmarkerat i figur 14). Övriga delar inom planområdet kan betraktas som fritt från fornlämning. Fornlämningen har ursprungligen högst sannolikt fortsatt ytterligare åt nordost, utanför planområdet. Fornlämningen var innan förundersökningen även markerad utanför planområdet i sydost. Där kan möjligen finnas kvar rester av boplatsen. Fornlämning Göteborg 18 har ett högt vetenskapligt värde som en kronologiskt väl avgränsad Sandarnaboplats. Den pedagogiska potentialen är stor på grund av den tydliga arkeologiska kontexten och läget invid Kungsladugårdsskolan. Figur 14. Boplatsen kunde avgränsas till den nordöstra delen av planområdet (från fotografens plats till fotbollsplanen bakom träden). Foto mot väster. 16

17 Fyndtabell GSMA : Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 2 Stycke med tillslagningskant 1 17 Flinta 2 2 Stycke med tillslagningskant 1 6 Flinta 3 2 Stycke med tillslagningskant 1 3 Flinta 4 2 Stycke med tillslagningskant 1 1 Flinta 5 2 Övrig kärna 1 9 Flinta 6 2 Kärnfragment A 1 15 Flinta 7 2 Kärnfragment B 1 8 Flinta 8 2 Spån 5 14 Flinta 9 2 Kort spånfragment 3 5 Flinta 10 2 Mikrospån 4 2 Flinta 11 2 Avslag Flinta Några brända Splitter 15 7 Flinta 13 6 Avslag med retusch 1 20 Flinta Lager Avslag Flinta 3 brända. Lager Avslag 1 84 Flinta Lager Spån 2 5 Flinta Matjord Avslag 2 28 Flinta Matjord Avslag 1 3 Flinta Lager Avslag 6 36 Flinta Lager 3