Arkeologisk rapport 2012:4. Sörredsmotet. Sörredsmotet, Lundby socken Arendal 12:117 Utredning 2011 Göteborgs kommun.

Transkript

1 Arkeologisk rapport 2012:4 Sörredsmotet Sörredsmotet, Lundby socken Arendal 12:117 Utredning 2011 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2012 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 SÖRREDSMOTET, LUNDBY SOCKEN Arkeologisk utredning INLEDNING Under vintern 2011 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk utredning vid Sörredsmotet i Lundby socken. Anledningen var att Trafiverket planerade ombyggnad av motet och byggande av anslutningsvägar. En arkeolog från Göteborgs stadsmuseum utförde utredningen. Till hjälp användes grävmaskin. Norra delen av utredningsområdet var sank ängsmark. Den södra delen bestod av trädbevuxen bergsterräng med små dalgångar. Mitt emellan dessa områden låg en racingbana med tillhörande byggnader och parkering. Framför ett av husen på racingbanan påträffades en tidigare okänd förhistorisk boplats. Den tillhör sannolikt yngre bronseller äldre järnålder (ca 1000 f.kr.-600 e.kr.). På övriga områden inom utredningsområdet fanns inga historiska eller förhistoriska lämningar. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 1378/ Uppdragsgivare: Trafikverket Läge: sörredsmotet, Lundby sn, Göteborgs kommun (fig. 1-2) Ekonomisk karta: 7B 1c Koordinater i rikets nät: X 6405,3 / Y 1263,6 Grävningsorsak: Vägbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: Undersökt yta: m 2 (extensivt), ca 200 m 2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 29 Antal maskintimmar: 24 Platsledare: Ulf Ragnesten GSMA nr:

4 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Platsen för den arkeologiska utredningen markerad med ring på kartan. Blå kartan, skala 1:

5 Fig. 2. Utredningsområdet markerat på fastighetskartan. Fig. 3. Utredningsområdet och närliggande fornlämningar markerade på ortofoto. Röda och blå färger markerar fornlämningar. 3

6 Göteborgs Stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Utredningsområdet bestod i den norra halvan av sank ängsmark. Flera diken genomkorsade området. I dikena flödade så mycket vatten att framkomligheten till fots var svår (fig. 4). Även grävmaskinen hade på sina ställen svårt att ta sig fram på grund av detta. Några låga och långa gärdesgårdar fanns i området (fig. 5). Allra längst i norr, mot väg 155 Öckeröleden, pågick markarbeten, som gjorde att en ca 30 m bred sträcka söder om vägen var uppgrävd och störd. Den södra delen av utredningsområdet bestod av låga bergsimpediment och även högre berg. Mellan bergen fanns dalgångar som visade spår av odling från historisk tid. Även i detta område fanns enstaka gärdesgårdar. I den södra delen av området växte tall och björkskog. Mellan den södra och norra delen av utredningsområdet låg en racingbana/motorbana med tillhörande byggnader och parkering (fig. 2). Större delen av marken var här asfaltsbelagd men det fanns även större ytor med gräsmatta. Öster om racingbanan var marken mycket vattensjuk och delvis omrörd av senare tids markarbeten. Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare två kända fornlämningar, Lu 35 och Lu 16. Den förstnämnda, som av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister kallas "övrig kulturhistorisk lämning" var en vägvisarsten. Den fanns vid utred- Fig. 4. Den norra delen av utredningsområdet bestod av sanka ängsmarker. 4

7 Fig. 5. Långsträckta gärdesgårdar genomskar den norra delen av utredningsområdet. ningstillfället inte kvar på sin plats där den skulle ha stått alldeles norr om väg 155. Stenen var enligt fornminnesregistret borttagen redan Enligt registret var stenen 1,5 m hög, 0,3 m bred och 0,3 m tjock. Den hade inskriptioner som visade riktningen mot Björlanda och Göteborg. Den andra fornlämningen inom utredningsområdet var Lu 16, en högliknande lämning 6 x 4 m stor, även den en "övrig kulturhistorisk lämning". Vid utrednings- 5

8 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 6. En liten grävmaskin kom åt att gräva schakt på den trädbeväxta södra delen av undersökningsområdet. tillfället sågs inga spår av den. Läget för denna fornlämningsliknande bildning är lite olika på Göteborgs stadsmuseums fornlämningskarta och Riksantikvarieämbetets karta. På den sistnämnda skall lämningen ligga väster om Raffinaderivägen. Den ligger i så fall kvar utanför utredningsområdet. Enligt fornminnesregistret är lämningen sannolikt en sentida konstruktion. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Inom utredningsområdet har inte tidigare gjorts några arkeologiska undersökningar. UNDERSÖKNINGSMETOD Fältundersökningen innebar att ett 30-tal schakt grävdes med maskin inom undersökningsområdet. På den norra delen användes en ca 20 ton tung maskin och på den mellersta och södra delen en ca 3 ton tung. På en plats grävdes provgropar för hand. Där fynd och/eller äldre historiska eller förhistoriska anläggningar påträffades dokumenterades dessa i bild och text samt mättes in. Äldre kartor eftersöktes i lantmäteriets databas över historiska kartor. En granskning och tolkning gjordes i förhållande till dagens kartbild. 6

9 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser har utförts. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Inom utredningsområdet grävdes 31 schakt med maskin. Schaktens läge har markerats på fig. 7. På den nordostligaste delen av undersökningsområdet, norr om väg 155 ansågs det inte nödvändigt att gräva schakt eftersom marken var kraftigt störd av senare tids grävningar och markplaneringar. Schakten har inte numrerats eftersom det endast var på en plats som det framkom fynd och anläggningar som har antikvariskt intresse. Den platsen är särskilt markerad på fig. 7 och benämnd "ny boplats. Den framkom i ett schakt som grävdes på en gräsmatta framför en byggnad på racingbanan (fig. 8). Den nypåträffade fornlämningen har stort vetenskapligt värde då den är välbevarad och innehåller kulturlager (fig. 9). Dess ursprungliga utbredning är dock sannolikt begränsad av senare tids exploatering. Det pedagogiska värdet är relativt stort då fornlämningen ligger nära nutida väg och den innehåller bevarade anläggningar som kan påvisa huslämning/ar. Anläggningarna utgjordes av två stolphål och en härdbotten. FYND, TOLKNING OCH DATERING De flesta schakten var helt fyndtomma. I något schakt kunde det dyka upp porslinsskärvor eller tegel. I ett av schakten på den norra delen av utredningsområdet påträffades en del av en kritpipa av ovanligt slag. Det var ett kritpipshuvud som var format som ett skäggprytt ansikte (fig. 10). Föremålet är mer kuriosa än av kulturhistoriskt värde. Denna typ av kritpipor tillverkades mellan ca 1860 och Ursprungsorten där de tillverkades var SV Värmland (Åkerhagen 1994). Kritpipan vid Sörredsmotet kom helt utan sammanhang med bebyggelselämningar eller andra anläggningar. Den visar dock att det funnits handelskontakter mellan Värmland och Göteborg under den aktuella perioden, även vad gäller kritpipor. En av kritpipstillverkarna från Värmland, Rudolf Åhser, sålde sin utrustning till dåvarande Göteborgs Historiska Museum, där den var med på Göteborgsutställningen På fig. 11 ses en del av denna utrustningen från nuvarande Göteborgs stadsmuseums magasin. De fynd som påträffades på den nya förhistoriska boplatsen utgjordes av bränd lera, en keramikskärva samt slagen flinta (fig. 12). Fynden framkom i ett kulturlager. Boplatslämningen ligger ca 9 m över havet. Detta tillsammans med fynden gör att man kan anta att boplatsen tillhör den yngre bronsåldern eller den äldre järnåldern. Den arkeologiska utredningen vid Sörredsmotet i Lundby har visat attsåväl 7

10 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 7. På kartan har markerats de 31 schakt som grävdes på undersökningsområdet. Platsen för den nypåträffade förhistoriska boplatsen har också markerats. 8

11 Fig. 8. En tidigare okänd förhistorisk boplats påträffades framför ett hus på racingbanan. Foto mot NO. Fig. 9. I schaktet där den nya boplatsen påträffades sågs ett mörkt kulturlager längst ned mot leran. 9

12 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 10. I ett schakt på den norra delen av utredningsområdet påträffades ett kritpipshuvud format som ett ansikte. Fig. 11. En del av den utrustning för kritpipstillverkning som Rudolf Åhser sålde till Göteborgs Historiska Museum. Från Skillingmarks socken, Värmland. Fig. 12. Fynd som insamlades på den nypåträffade boplatsen. Längst till vänster tre bitar bränd lera från väggtätning, en bit keramik från hushållskärl samt fyra bitar flinta för enkla redskap. 10

13 Fig. 13. Så sent som 1930 har det legat en gårdslämning inom utredningsområdet. Denna var helt försvunnen till följd av senare tids industri- och vägbyggnation. historiska som förhistoriska bebyggelselämningar saknas på det låglänta ängspartiet i den norra delen av området. Detta trots att det här skall ha legat en Kronogård så sent som på 1930-talet enligt den ekonomiska kartan (fig. 13). Av samma karta framgår att nästan hela utredningsområdet vid den tiden utgjorde åkermark. Inte heller på södra delen av området fanns några historiska eller förhistoriska lämningar. Den nypåträffade boplatsen låg vid ett litet impediment i terrängen på utredningsområdets mellersta parti. Denna svaga förhöjning ses inte på 1930-talskartan. ANTIKVARISK BEDÖMNING Om området kring racingbanan kommer att beröras av markarbeten är det av stor betydelse att länsstyrelsen kontaktas, då den nypåträffade fornlämningen har skydd enligt kulturminneslagen. LITTERATUR Åkerhagen, Arne Pipmakare i Värmlandsskogarna. De sista kritpipsmakarna i Sverige. 11