Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2018:20 Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik RAÄ Torslanda 153:1 Fastighet Tumlehed 2:12 Torslanda socken Boplats Förundersökning 2006 Göteborgs stad Karolina Kegel

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs stadsmuseum 2018 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Undersökningsområdets södra del, mot öster. TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 FORNLÄMNING TORSLANDA 153:1 Arkeologisk förundersökning SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde Göteborgs stadsmuseum hösten 2006 en arkeologisk förundersökning av den nordvästra delen av fornlämning Torslanda 153, inom fastigheten Tumlehed 2:12 i Hästevik, västra Göteborg. Torslanda 153 utgörs av en stenåldersboplats med tidigare dateringar till både äldre och yngre stenålder. I de handgrävda provgroparna påträffades avslag och övrig flinta, dock inga daterbara artefakter. Flintmaterialets karaktär tyder dock på att merparten av fynden är från mesolitisk tid. Med hänvisning till det begränsade fyndmaterialet samt att varken anläggningar eller kulturlager iakttogs, bedömde Göteborgs stadsmuseum att inga ytterligare antikvariska åtgärder var nödvändiga efter förundersökningens slutförande. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienr: GSM diarienr: 0888/06 Fornlämningsbeteckning: Torslanda 153:1 Fastighet: Tumlehed 2:12, Göteborgs kommun Landskap: Bohuslän Socken: Torslanda Koordinater: N: / E: (SWEREF ) Uppdragsgivare: Trivselhus AB Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: Undersökt yta: 1300 m 2 (fastighet), 6 m 2 (provgropar) Antal arkeologtimmar i fält: 12 Platsledare: Johannes Nieminen Övriga deltagare i fält: Ulf Ragnesten Inventarienr GSM: GSMA

4 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Undersökningsområdet läge på västra Hisingen. Vägkartan, skala 1:

5 Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik n rra No Hjuv äge ksv uvi Hj iksvä gen Figur 2. Undersökningsområdets läge inom fornlämning Torslanda 153 markerat med fetare svart linje. Fornlämningar markerade med blått. Topografiska kartan/fastighetskarta, skala 1:

6 Göteborgs stadsmuseum INLEDNING Med anledning av byggnation av ett enfamiljhus genomförde Göteborgs stadsmuseum under hösten 2006 en arkeologisk förundersökning inom fornlämning Torslanda 153 på västra Hisingen i Göteborgs stad (figur 1). TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Torslanda 153 utgörs av en stenåldersboplats med dateringar till både äldre och yngre stenålder. Boplatsen är belägen i en västsluttande dalgång mellan berg och består idag till största delen av bebyggda tomter (figur 2). Längs i sydöst utgörs den av gräs- och ljungklädda svackor beväxta med lövträd. I boplatsens södra utkant rinner en bäck i öst-västlig riktning. Boplatsen, som begränsas av berg i norr och söder, ligger m över havet. Undersökningsområdet motsvarades av fastigheten Tumlehed 2:12 i fornlämningens nordvästra del (figur 3). Fastigheten ligger m över havet med högsta punkten i nordost. Tomten är kuperad och stora delar av ytan består av hälleberg (figur 4-5). Torslanda 153 ingår i ett fornlämningsrikt område med ett stort antal kända stenåldersboplatser (figur 2), däribland Torslanda 136, 138, , 149, , 179 och 253. Söder om Torslanda 153 utgörs fornlämningarna främst av fyndplatser för flinta, såsom Torslanda 135, , 269, 270 och 274. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNINGARNA Ett mindre enbostadshus stod vid tiden för undersökningen på ungefär samma plats som där det nya huset står idag. En liten bod var placerad norr om huset. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Ett stort antal lösfynd har insamlats från boplatsen under hela 1900-talet. Det rör sig om avslag, spån och kärnor samt ett tjugotal redskap i flinta, däribland fyra kärnyxor, en skivyxa, tre skivskrapor och två pilspetsar med tånge (Hallberg et al. 2003:3). Fynden daterar boplatsen till såväl äldre som yngre stenålder. En mindre schaktkontroll som gjordes 1974 i samband med nedläggning av telekabel längs Norra Hjuviksvägen gav fynd av slagen flinta utan närmare datering (Andersson & Cullberg 1974). Vid fyra tillfällen har arkeologiska förundersökningar genomförts inom boplatsen. År 1991 gjordes en mindre förundersökning på fastigheten Torslanda 3:21, centralt inom boplatsområdet (Ragnesten 1991). I provgroparna påträffades en- 6

7 Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik Tumlehed 2:12 Figur 3. Den undersökta fastighetens läge inom fornlämningens nordvästra del. Torslanda 153:2 och 153:3 motsvarar tidigare undersökta delar av fornlämningen. staka flintavslag samt en kärnyxa. Ytterligare tre förundersökningar utfördes inom fastigheterna Torslanda 3:20, Tumlehed 2:11 och Torslanda 3:74 åren 1999, 2002 respektive 2003 (Hallberg et al. 2003). Vid alla tre undersökningarna tillvaratogs mesolitiskt fyndmaterial, däribland en kärnyxa, ett mikrospån och en mikrospånkärna samt övrigt patinerat och svallat flintmaterial. Inom fastigheten Torslanda 3:20, förundersökt 1999, påträffades ett kulturlager samt en anläggning i form av en stenformation med fynd av avslag. Utifrån sitt ytliga läge tolkades anläggningen som hörande till en senare period av boplatsens användning, det vill säga slutet av mesolitikum eller neolitikum. Inga ytterligare anläggningar eller lager har påträffats inom boplatsen. Sammanfattningsvis har boplatsområdet en tydlig mesolitisk prägel, men har sannolikt brukats även under yngre stenålder, samt möjligen även under järnålder, vilket fyndet av ett diabasbryne indikerar (Hallberg et al. 2003:6). 7

8 Göteborgs stadsmuseum Figur 4. Undersökningsområdets norra del. Foto mot nordost. Figur 5. Undersökningsområdets södra del. Till höger i bild det då befintliga huset på tomten. Foto mot söder. 8

9 Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik UNDERSÖKNINGSMETOD Eftersom stora delar av fastigheten bestod av hälleberg var de grävbara ytorna inom förundersökningsområdet relativt begränsade. Undersökningen utfördes därför genom grävning av provgropar för hand. Provgroparna dokumenterades genom textbeskrivning och digital inmätning. Fynd insamlades utifrån iakttagen lagerföljd. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Medel för vedartsbestämning och 14 C-datering fanns avsatta i det fall daterbara anläggningar eller kulturlager skulle framkomma. Då inga sådana lämningar påträffades gjordes inga naturvetenskapliga analyser. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Sammantaget grävdes sex provgropar, huvudsakligen på fastighetens norra del. Stratigrafin i provgroparna utgjordes generellt av cirka 0,3 m matjord överlagrande ett grusigt sandlager. Fynd i form av avslag och övrig flinta påträffades i samtliga provgropar utom Pg1 och Pg5. Fynden framkom till största delen i det ovannämnda gruslagret. I Pg6, belägen i fastighetens sydöstra ände, påträffades mellan matjord och gruslager ett mörkare lager med fynd av osvallad flinta och enstaka skärvstenar. Nedan följer lagerbeskrivning av provgroparna. Pg 1 0-0,25 m Matjord 0,25-0,37 m Påförd lera/matjord Pg 2 0-0,3 m Sandig matjord 0,3-0,5 m Grusig sand, fyndförande 0,5- m Sand Pg 3 0-0,25 m Matjord med fynd av avslag 0,25- m Modern dränering Pg4 0-0,4 m Matjord 0,4-0,6 m Grusig sand, fyndförande. Lagret blir sandigare mot botten. 9

10 Göteborgs stadsmuseum Pg 5 0-0,45 m Matjord med inslag av lera 0,45- m Hälleberg Pg 6 0-0,2 m Matjord 0,2-0,25 Mörkare humöst lager. Fynd av osvallad flinta, enstaka skärvstenar. 0,25-0,6 m Grusig sand. Fynd av svallad flinta. FYNDBESKRIVNING Sammanlagt insamlades 22 flintavslag och 27 stycken övrig flinta. Huvuddelen av materialet var svallat och vitpatinerat. Flintan sorterades enligt Andersson et al Övrig flinta registrerades och kasserades sedan. DATERING OCH TOLKNING Vid undersökningen påträffades inga direkt daterbara fynd. Den helt övervägande majoriteten av flintan var dock svallad och vitpatinerad, vilket tyder på att merparten av fynden avsatts under mesolitisk tid. Den undersökta delen av fornlämningen utgör troligen utkanten av en större stenåldersboplats vars centrala delar ligger direkt öster om den nu undersökta fastigheten. ANTIKVARISK BEDÖMNING Inga ytterligare arkeologiska åtgärder ansågs nödvändiga efter förundersökningens slutförande. Fornlämningen inom fastighet Tumlehed 2:12 är därmed att betrakta som undersökt och borttagen. 10

11 Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik LITTERATUR Andersson, Stina & Cullberg, Kjerstin Schakt genom boplatsen To 153. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1974:17 Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin och Wigforss, Johan Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, s Hallberg, Patrik; Olsson, Lillemor och Ragnesten, Ulf Stenåldersboplats i Hästevik. Arkeologisk rapport 2003:2. Göteborgs stadsmuseum. Ragnesten, Ulf Rapport över arkeologisk förundersökning. Del av boplats, To 153. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1991:07 11

12 Fyndtabell Torslanda 153:1 GSMA : Provgrop Sakord st gr Material 001 Pg2 Avslag 6 12 Flinta Beskrivning 002 Pg2 Övrig flinta Flinta Flintan kasserad 003 Pg3 Avslag 1 62 Flinta 004 Pg4 Avslag 1 7 Flinta 005 Pg4 Övrig flinta Flinta Flintan kasserad 006 Pg6 Avslag Flinta 007 Pg6 Övrig flinta Flinta Flintan kasserad

13

14