Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2018:3 Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde Brännö 1:129, Brännö 4:51 Styrsö socken Fyndplats Efterundersökning Göteborgs stad Karolina Kegel

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs stadsmuseum 2017 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Kenth Lärk söker av fastigheten Brännö 4:51 med metalldetektor. TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 TIDIGMEDELTIDA MYNTFYND PÅ BRÄNNÖ GÄRDE Arkeologisk undersökning enligt 2 kap. 8 KML SAMMANFATTNING Göteborgs stadsmuseum genomförde under en dag i december 2017 en arkeologisk undersökning enligt 2 kapitlet 8 Kulturmiljölagen (här kallat "efterundersökning") på två platser som kan utgöra fyndplatser för ett tidigmedeltida mynt. Myntet påträffades på 1960-talet och inlämnades till Länsstyrelsen under De aktuella ytorna undersöktes med hjälp av metalldetektor samt på den ena fastigheten även genom grävning av provgropar. Inga fynd eller andra indikationer på fornlämning påträffades. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: GSM dnr: 1446/17 Inventarienummer: GSMA Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götaland Läge: Brännö 1:129 samt Brännö 4:51, Styrsö socken, Göteborgs stad (figur 1-2) Koordinater (Sweref ): N: / E: (Brännö 1:129) N: / E: (Brännö 4:51) Grävningsorsak: Uppgift om myntfynd Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: Undersökt yta: cirka 2570 m 2 (extensivt), cirka 600 m 2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 16 Platsledare: Karolina Kegel Övriga deltagare i fält: Jonas Carlsson, Ulf Ragnesten, Tom Wennberg Kenth Lärk (metalldetektering) 3

4 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Undersökningsområdets läge på östra Brännö i Göteborgs skärgård. Vägkartan, skala 1:

5 Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde Figur 2. De två undersökta fastigheterna på östra Brännö markerade med rött. Fornlämningar i blått. Fastighetskarta, skala 1:

6 Göteborgs stadsmuseum BAKGRUND Under 2017 mottog Länsstyrelsen i Västra Götaland ett tidigmedeltida silvermynt som ska ha påträffats år 1967 i samband med ett husbygge på norra Brännö (fastighet Brännö 1:129) i Göteborgs södra skärgård. Jordmassorna i vilka myntet hittades kom från en annan fastighet på ön, omkring en halv kilometer längre söderut (Brännö 4:51). I samband med överlämningen gav Länsstyrelsen i uppdrag till Göteborgs stadsmuseum att genomföra en så kallad efterundersökning arkeologisk undersökning enligt 2 kap. 8 Kulturmiljölagen på de två berörda fastigheterna. Undersökningen genomfördes under en dag i december Silvermyntet dateras till och är slaget under den norske kungen Olav Kyrre, som regerade (Jonsson, muntlig uppgift). TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Fastigheten Brännö 1:129, där myntfyndet gjordes, ligger på öns östra sida och utgörs av en svagt norrsluttande plan yta omgiven av berg. Tomten ligger i sina lägsta delar 5-6 m över havet, medan de omgivande bergknallarna har en höjd om m över havet. Fastigheten kan sägas utgöra den innersta delen av en liten dalgång som mynnar ut i havet drygt 100 m norrut. Den södra fastigheten Brännö 4:51, varifrån jordmassorna med fyndet ska ha kommit, ligger i norra delen av det så kallade Brännö gärde en låglänt, omkring 600 x 300 m stor dal som tidigare utgjort odlad mark, men idag huvudsakligen består av betesmarker; den aktuella tomten har även använts som potatisåker. Området ligger 10 m över havet på sin högsta punkt och sluttar sakta norrut mot havet. Tomten Brännö 4:51 ligger 3-4 m över havet och cirka 150 m från stranden. Avståndet mellan de båda fastigheterna är ca 500 m. I det omedelbara närområdet kring Brännö 1:129 finns inga kända fornlämningar. På höjderna kring Brännö gärde, framför allt åt nordväst respektive sydväst, finns dock ett antal förhistoriska boplatser och därom indikerande fyndplatser (bland annat RAÄ Styrsö , ; figur 2). De flesta dateras till den äldre stenåldern. Enstaka lämningar från nyare tid exemplifieras av på berg inristade kompassrosor (RAÄ Styrsö 79:2 och 329) och ett sjömärke (RAÄ Styrsö 327). Möjligen hör även röset RAÄ Styrsö 79:1 hit som ett äldre sjömärke. Inga lämningar från järnålder eller medeltid är kända på ön. SKRIFTLIGA KÄLLOR De så kallade Brännöarna söder om Göta älvs utlopp i Västerhavet nämns i flera av de isländska sagorna från 1200-talet och syftar sannolikt på hela ögruppen, där 6

7 Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde såväl Brännö, Styrsö och Köpmansö som en mängd andra öar ingår. Enligt dessa källor ska marknad ha hållits här under vikingatid, men vilken eller vilka enskilda öar som avses har inte kunnat klarläggas. Traditionellt anses det så kallade Brännö gärde vara en möjlig kandidat till platsen (Alin 1920). UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNINGARNA Fastigheten Brännö 1:129 utgörs av en tomt bebyggd med ett enfamiljshus. Den nordvästra delen av tomten, där myntfyndet gjordes, består idag av en gräsmatta avgränsad åt öst av en uppbyggd odlingsplatå som ansluter till berg (figur 3). Den södra fastigheten, Brännö 4:51, varifrån jorden innehållande myntet ska ha tagits, var vid undersökningstillfället beväxt med gräs, manshög vass och enstaka mindre lövträd. Tomtens östra och södra delar används som avställningsplats för fordon och byggnadsmaterial. Ett tillfällig ekonomibyggnad står på fastighetens östra del (figur 4-5). TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Enligt uppgift (Lorén, muntlig uppgift) hittades silvermyntet på den nordvästra delen av fastigheten Brännö 1:129. Jordmassorna i vilka fyndet framkom ska ha kommit från den yta på Brännö 4:51 där en liten tillfällig ekonomibyggnad idag står, eller omedelbart sydväst därom. Utöver det myntfynd som föranlett den aktuella undersökningen är inga ytterligare fynd kända från de två platserna. Figur 3. Fastighet Brännö 1:129 och den yta där myntfyndet gjordes I bild syns Kenth Lärk, ansvarig för metalldetektering, och Niklas Lorén, inlämnaren av myntet. Foto mot söder. 7

8 Göteborgs stadsmuseum Figur 4. Fastighet Brännö 4:51 var bitvis svåråtkomlig. Från ytan vid det gula tältet ska enligt uppgift jordmassor ha tagits till husbygget på Brännö 1:129. Foto mot norr. Figur 5. Kenth Lärk söker av tomten Brännö 4:51. Foto mot nordost. UNDERSÖKNINGSMETOD Båda fastigheterna avsöktes med metalldetektor, inställd för att sortera bort signaler från järn (figur 5). Eventuella utslag markerades och de föremål som givit utslag grävdes upp med en mindre spade. Groparna fylldes igen omedelbart. Då myntet sannolikt inte kom från fastigheten där det hittades, undersöktes Brännö 1:129 endast i anslutning till den yta där myntfyndet enligt uppgift hade gjorts (figur 6). 8

9 Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde På fastigheten Brännö 4:51 försvårade såväl växtlighet som kringliggande byggmaterial och dylikt metallsökning (figur 4-5). Initialt gjordes ytan därför framkomlig genom att den höga vassen pressades ned. Efter avsökning med metalldetektor på alla tillgängliga ytor grävdes fem provgropar om 0,5 x 0,5 m (figur 7). Groparna mättes in med RTK-GPS. Figur 6. Avsökt yta på fastigheten Brännö 1:129 gulskrafferad. 9

10 Göteborgs stadsmuseum Figur 7. Provgropar samt avsökt yta på fastigheten Brännö 4:51, gulskrafferad. 10

11 Tidigmedeltida myntfynd på Brännö gärde GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Inga fynd av förhistorisk karaktär påträffades. Båda fastigheterna var förvånansvärt tomma på föremål, även av sentida typ. Enstaka svårtolkade fynd, däribland ett stycke bly som möjligen utgör ett nätsänke, hör sannolikt till den sentida fiskeverksamheten på ön. De fem provgroparna uppvisade en snarlik markstratigrafi av mycket lerig matjord ned till 0,35-0,45 m, därunder lera (figur 8; bilaga 1). Figur 8. Provgrop 4. Foto mot väst. TOLKNING Inga fynd eller andra lämningar av vikingatida eller medeltida verksamhet påträffades på de två fastigheterna. Undersökningen gav därför inte heller någon förklaring till vad för typ av sammanhang det tidigare funna silvermyntet kommer från. Fastigheten Brännö 4:51, myntets förmodade ursprungliga fyndplats, ligger också mycket lågt i terrängen. Den kraftiga matjorden visar att marken gödslats och marknivån därmed höjts ytterligare något mot den naturliga nivån. Omkring år 1000 e. Kr. var havsnivån två meter högre än idag (SGU), vilket betyder att platsen legat mycket nära stranden, med risk för översvämning vid högt vattenstånd på grund av det flacka landskapet. Det innebär att en handelsplats under vikingatid eller tidig medeltid inte är trolig på denna del av gärdet. Sannolikt utgör därför myntet ett lösfynd snarare än en indikation på verksamhet på platsen, även om det inte kan uteslutas att någon form av tidigmedeltida aktivitet bedrivits i närheten. 11

12 Göteborgs stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING Ingen fornlämning eller ytterligare lösfynd påträffades på någon av de två fastigheterna. Inga vidare arkeologiska åtgärder anses därför nödvändiga. Fastigheterna bör dock markeras i fornlämningsregistret som fyndplatser/övriga kulturhistoriska lämningar. KÄLLOR Alin, Johan En forntida marknadsplats vid Göta älvs mynning. Göteborg: Göteborgs och Bohusläns forminnesförening. Jonsson, Kenneth. Numismatiska forskningsgruppen, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. E-postkorrespondens , Lorén, Niklas. Muntlig kommunikation SGU=Statens Geologiska Undersökning 12

13 BILAGA 1. Provgropar PG 1 0-0,45 m Lerig matjord 0,45- Lera PG 2 0-0,35 m Lerig matjord 0,35- Lera PG 3 0-0,40 m Lerig matjord 0,40- Lera PG 4 0-0,43 m Lerig matjord 0,43- Lera PG 5 0-0,40 m Lerig matjord 0,40- Lera

14

15