FORNLÄMNING GÖTEBORG 218 Arkeologisk förundersökning, stadslager

Transkript

1

2

3 FORNLÄMNING GÖTEBORG 218 Arkeologisk förundersökning, stadslager I oktober 1982 utförde dåvarande Göteborgs historiska museum en förundersökning på fastigheten Gamlestaden 740:144, vid Sankt Pedersgatan i Göteborg. Anledningen till undersökningen var en gång- och cykeltunnel som skulle byggas under spårvägen. Någon rapport färdigställdes inte i samband med undersökningstillfället utan skrivs i maj Rapporten baseras på bevarat dokumentationsmaterial, vilket består av en profilritning samt en planritning. Inga fynd togs till vara från undersökningen. Ärendet har inte blivit diariefört hos Stadsmuseet eller Länsstyrelsen, men skedde sannolikt via direktkontakt med Gatukontoret. Undersökningsytan är belägen inom fornlämning Göteborg 218, som utgörs av den senmedeltida och tidigmoderna staden Nya Lödöse. Syftet med förundersökningen var att klarlägga omfattningen av stadens lämningar på platsen. Ett cirka 3,30 meter djupt schakt grävdes öster om spårvägen i öst-västlig riktning. I schaktet framkom kulturlager och bebyggelselämningar. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: - GSM dnr: - Uppdragsgivare: Gatukontoret, Göteborgs stad Läge: Gamlestaden 740:144 Koordinater: N , E (SWEREF 99 TM) Grävningsorsak: Byggnation av gång- och cykeltunnel Grävningsinstitution: Göteborgs historiska museum Tidpunkt för undersökning i fält: Oktober 1982 Undersökt yta: 17 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: - Antal maskintimmar: - Platsledare: Mona Lorentzson Övriga deltagare i fält: - GSMS nr:

4 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Blå kartan, skala 1: Göteborg med undersökningsområdet beläget inom markeringen. 2

5 OMRÅDESBESKRIVNING Undersökningsområdet är beläget i den nordöstra stadsdelen Gamlestaden i Göteborg, vid Gamlestadstorget norr om Säveåns mynningsområde och direkt öster om den järn- och spårväg under vilken gångtunneln ska löpa (figur 1 & 3). Omgivningen är låglänt och ursprungligen relativt sank. Fornlämningen Gö 218 utgörs av den senmedeltida och tidigmoderna handelsstaden Nya Lödöse, även kallad Nylöse, som existerade mellan åren Det aktuella området ligger i den nordvästra delen av staden och berör eventuellt delar av stadens hamnområde (figur 3). Efter Nya Lödöses avvecklig delades marken upp i kommunal odlingsoch betesmark, så kallade landerier. Denna del av staden tillföll Marieholms landeri, vars byggnader stod kvar fram till 1938 då de revs. Efter rivningen blev området industrimark och fick en ny stadsplan, och platsen där denna undersökning utfördes blev kvarteret Tångspiggen (figur 2). Figur 2. Kvarteret Tångspiggen med undersökningsschaktet markerat med blått. Fornlämningsområdet uppskattade begränsning i norr markerat med sträckad röd linje. Utsnitt ur karta över Gamlestaden från Regionarkivet Göteborg A

6 Figur 3. Nya Lödöses uppskattade utbredningsområde med undersökningsplatsen markerad med mörkblått. 4

7 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Vid tiden för denna undersökning hade delar av Nya Lödöse grävts ut vid framförallt två större undersökningar, och De första utgrävningarna gjordes med anledning av Göteborgs 300-årsjubileum då framför allt norra delen av staden grävdes fram. I det aktuella området påträffades bland annat vad som tolkades som en kajanläggning (Strömbom 1924). Man lokaliserade även kyrkoruinen, och i Säveån gjordes systematiska muddringar. Undersökningarna utfördes inför anläggandet av en större trafikplats, och då undersöktes framför allt kyrkoruinen med delar av omgivande kyrkogård, området norr därom vilket bestod av stadslämningar samt området vid stranden söder om Säveån. Göteborgs stadsmuseum undersökte de västra delarna av fornlämningsområdet i samband med utbyggnad av dubbelspår och triangelspår på järnvägen, och 2010 gjorde Rio Kulturkooperativ en förundersökning då det var dags för en ny gångtunnel under spåren, cirka 50 meter norr om den aktuella tunneln. De mest omfattande utgrävningarna av Nya Lödöse påbörjades i februari 2013, med anledning av en genomgripande ombyggnation av stadsbilden runt Gamlestadstorget. Dessa beräknas pågå fram till 2017 och föregicks av förundersökningar i hela fornlämningsområdet MÅLSÄTTNING Förundersökningens syfte var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär och omfattning. Äldre kartmaterial och tidigare undersökningar av fornlämningen har visat att det finns bevarade stadslämningar efter Nya Lödöse på platsen, och att stadens hamn skulle varit belägen i det nordvästra området. UNDERSÖKNINGSMETOD Förundersökningen gjordes som en schaktningsbevakning. Ett maskingrävt schakt öppnades öster om spårvägen i öst-västlig riktning. Detta var cirka 2 meter brett och 3,30 meter djupt, dess västra begränsning går direkt vid banvallens kant och löper sedan cirka 8,25 meter österut. 5

8 Figur 4. Ortofoto 2006 med gångtunneln på plats. Fornlämningsområdet är markerad med röd linje och undersökningsschaktet med blått. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Profilritningen visar att schaktet innehöll nio horisontella lager från olika tidsperioder, däribland lager som med största sannolikhet är knutna till Nya Lödöse (figur 5). Ett modernt schakt skär snett över undersökningsområdets västra del och löper i nordvästlig - sydöstlig riktning. Detta har sedan fyllts igen med lera och grus och innehåller även kablar och annat skrot (lager 11). Ritningen antyder att detta schakt, som är 2 meter djupt, sannolikt har stört en bevarad stenkonstruktion. 6

9 Lagren 1-6 består av grus, lera och sand och är troligtvis berednings- och utfyllnadslager genererade under 1900-talet. Det 80 cm tjocka myllagret (lager 7) skulle kunna vara rester från landeriperioden, och likaså de tidigare nämnda stenarna i västra delen av schaktet, som kan utgöra grundmurar till en ekonomibyggnad. Figur 5. Profilritning av schaktets norra sida. Lagerbeskrivningarna är definierade av utgrävningsansvarig. 7

10 3,10 meter ner i schaktet påträffades en timmerstock som, om man jämför med övriga undersökningar, högst troligt ingår i någon form av träkonstruktion från Nya Lödöse. Undersökningen ligger i det område som under 1910-talets grävningar tolkades som stockverk efter en hamnkonstruktion. Även avfallslagret (lager 9) hör sannolikt till Nya Lödöse-tiden, då stora mängder av stadsbornas avfall har påträffats i hela fornlämningsområdet. Under Nya Lödösematerialet i schaktets botten kom orörda lersediment fram på 3,30 meters djup. TOLKNING OCH DATERING Bristen på fyndmaterial gör en säker datering svår att genomföra, men genom jämförelser med övriga undersökningar i området förefaller det troligt att de konstruktionsdetaljer i trä som påträffats i de nedre lagren härrör från tiden för Nya Lödöse. Träkonstruktionerna i stadens nordvästra delar tolkades av Sixten Strömbom på 1910-talet som en hamnkonstruktion, men en annan tolkning som framförs av Mats Sandin (Sandin 2010) är att de har varit grundläggningskistor som användes i våta områden inför bebyggelse, vilket tidigare har dokumenterats i exempelvis Jönköping. Sannolikt fortsätter dessa lämningar under banvallen, men hur långt är osäkert, hittills har inga lämningar påträffats väster om banvallen. I schaktet påträffades även grundmurar, troligen tillhörande en ekonomibyggnad samt en äldre markhorisont från landeriet Marieholm, som dateras från 1600-tal fram till 1930-tal. ANTIKVARISK BEDÖMNING På den berörda delen av fornlämningen föreligger inga hinder för byggnation. Dock bedöms den vetenskapliga potentialen som mycket hög inom hela området, med hänsyn till lämningens speciella historia som västlig handelsstad och som Göteborgs direkta föregångare. Lagskyddet kvarstår för de delar av fornlämningen som inte berörts av exploateringen. 8

11 LITTERATUR Gustavsson, Jeanette & Sandin, Mats Göteborg 218, Nya Lödöse. Göteborgs stad och kommun. Arkeologisk förundersökning, Yta J. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 141. Järpe, Anna Nya Lödöse. Medeltidsstaden 60. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Sandin, Mats Göteborg 218, Nya Lödöse. Gångtunnel vid Gamlestadstorget. Arkeologisk förundersökning i Göteborgs kommun. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 93. Sandin, Mats, Thorsberg, Kalle & Wennberg, Tom Nya Lödöse, Göteborg 218. Arkeologisk förundersökning. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 133. Strömbom, Sixten Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse ( ). Stadskrönika, grävningsberättelse, fyndkatalog. Göteborg. Wennberg, Tom Dubbelspåret Gamlestaden. Göteborg 218. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2007:13. 9