Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering
|
|
- Pernilla Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18 SUF KC G Janeslätt
2 Innehåll 1.Tidsuppfattning, viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra? Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner SUF KC G Janeslätt
3 SUF KC G Janeslätt
4 SUF KC G Janeslätt
5 Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter? Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan? SUF KC G Janeslätt
6 Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick. Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete? SUF KC G Janeslätt
7 Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process Kylén Tre nivåer grundar sig på Piaget och Gesell. A B C Genom dagliga rutiner ges en viss förväntan på vad som snart ska hända. Kan ordna händelser i tidföljd och förstå begrepp som igår och imorgon. Kan veckodagarnas namn men vet inget om inbördes ordning. Har svårigheter med att planera sin tid. Förstår att det finns en gången tid och en framtid. Kan läsa av en klocka. Fortfarande svårt att planera beräkna hur lång tid visa saker tar. Begrepp, definitioner (ICF, WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi SUF KC G Janeslätt
8 Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning SUF KC G Janeslätt
9 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Yes No Beslutandenivå Comparator Minnesnivå Reference Memory Klocknivå Pacemaker Attention Switch Accumulator Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003) Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF] SUF KC G Janeslätt
10 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF]. - Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29 TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern TIDS- ORIENTERING Skolåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. TIDS- PLANERING Tonåren Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen SUF KC G Janeslätt
11 Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010) Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010) Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009) SUF KC G Janeslätt
12 Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001) Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande SUF KC G Janeslätt
13 Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD Autism Spektrum tillstånd (ASD) inkl Asperger syndrom Förvärvad hjärnskada tex. Stroke Ryggmärgsbråck, CP osäker? Checklista som stöd (se ADHD beteende diagnos med glidande övergångar Normal begåvning GRAD AV PROBLEMATIK I VARDAGEN LÄTT MÅTTLIG SVÅR Oftast inte diagnos, stöd från elevhälsan Diagnos, ev. kontakt med sjukvården ca: 7 % av skolbarn fyller diagnos kriterierna, lika många pojkar/flickor Ytterligare 3 5% har likartade svårigheter men fyller ej kriterier för diagnos. Mannerhagen/Turner 2009 SUF KC 2013
14 Automatisering av vardagliga funktioner SUF KC 2013
15 Erfarenheter Minnen TID OCH PLANERING Nuet i våra sinnen Planer, mål, förväntningar Att flexibelt kunna tänka i DÅ NU FRAMTID Ger grunden för tidsuppfattning Planera/organisera sin tid, i arbete och vardags sysslor. Börja, hålla vid, avsluta. GOD Tidsuppfattning Lotta Mannerhagen 2005 Tidsperspektiv ger grunden för tidsuppfattning och har samband med ADHD (Carelli & Wiberg 2012) Källa: Var ska man lägga näsan om inte i blöt av Anna Karin Elde 9 SUF KC 2013
16 Barn och ungdomar med ADHD tid Evidens för bristande känsla för tid (Smith et al 2002) Bristande exekutiva funktioner inklusive tidsplanering (Barkley,1997; Barkley, Murphy, & Bush, 2001; Willcutt et al., 2005) Vuxna och tid Tidshantering har ett positivt samband med upplevd tidskoll, arbetstillfredsställelse och hälsa och negativt samband med stress (Claessens, van Eerde et al. 2007). Vuxna med ADHD.. har svårigheter beroende på bristande tidshantering som kan översättas direkt till signifikanta indirekta kostnader och minskad livskvalitet (Asherson, Akehurst et al. 2012). Samband ADHD tidsperspektiv (Carelli and Wiberg 2012) SUF KC 2013
17 ADHD och tidshantering Det som kan uppfattas som en helt normal dag för oss kan vara en extremt komplicerad uppgift för en vuxen med ADHD (Adler and Chua 2002) liksom för andra personer med kognitiva svårigheter ADHD och tidshantering Icke medicinsk intervention behöver utvecklas och kommer troligen att medföra betydande behandlings alternativ (Adler and Chua 2002) Litteraturtips Time Management är en av fyra huvudsymtom som man ägnar ett kapitel åt i boken ADHD in adults. A psychological Guide to Practice (Young and Bramham 2000) SUF KC 2013
18 ASD Vuxna med autism spektrum tillstånd (ASD) hade signifikanta svårigheter med initiativ, planering och att utforma egna strategier (Bramham, Ambery et al. 2009). Intellektuella Funktionshinder (IF) Tidsuppfattning är abstrakt och komplext och ett stort hinder för vardagsfungerande för individer med IF. Förbättrad tidsuppfattning/tidshantering kan troligen minska känslor av maktlöshet och ångest och öka self efficacy (Owen and Wilson 2006). IF, begåvningsnedsättning (Kylén) Tid Rum tex. att hitta Orsak verkan förstå konsekvenser av handlingar, lättrogen Kvalitet Kvantitet antalsuppfattning till 10 och 60 sekunder/minut, 60 minuter/timme, 24 timmar på ett dygn osv. SUF KC 2013
19 Konsekvenser i vardagen Hur kan det bli så olika i olika situationer? Vad hör ihop med bristande tidsuppfattning? 19 Hur ser det ut? Omedveten om eller ointresserad och oberörd av tid filosof? tjuren Ferdinand? Medveten, stressad av tid, intensiv, tjatig Hittar egna strategier Litar på anhöriga och vänner miljösignaler OBERÖRD av tiden STRESSAD av tiden Varför ser det så olika ut i olika situationer? Många olika faktorer tex Hur anpassad miljön är Kravnivå Attityder hos omgivningen Individen hittar egna strategier som fungerar ibland Kamrater/anhöriga tar ansvaret och hanterar tiden Avläsa miljösignaler undvikande Fler exempel? SUF KC 2013
20 Ungdomar/vuxna med omfattande ADHD har ofta svårt med: Känslan för tid. Kan klockan men har ingen känsla för hur fort tiden går, hur man planerar sin tid eller håller tider. Att planera och organisera sitt vardagsliv. Mycket sker spontan. Ingen framförhållning. Saker går på tok Svårt vara uthållig med vardagliga sysslor och få ett flyt och få rutiner för vardags åtaganden. Tröttnar, tappar tråden. Glömmer, Javisst ja. Tillsynes enkla åtagande fungerar inte över tid. Ekonomin ofta i kaos pga bristande planering och impulsivitet. Pengarna tar direkt slut. Äger ofta mycket prylar. Ibland ekonomiskt naiv, trots god begåvning. Skulder. Ojämnt fungerande beroende på situationen/motivationen. Det som är självvalt = intressant fungerar bäst. Störd dygnsrytm, kommer inte i säng. Varierande vakenhetsgrad/mental energi nivå. Lotta Mannerhagen 2005 Vardagsfungerande exempel Dygnsrytm 23 Vardagsfungerande Klara att skapa, upprätthålla och göra avsteg från vardagsrutiner 24 SUF KC 2013
21 Vardagsfungerande Överblick över tid tex händelser föregående och kommande vecka Vet när olika aktiviteter inträffar 25 Vardagsfungerande Kan skynda sig Kan vänta en stund utan att bli otålig eller hamna i konflikt 26 Vardagsfungerande Kan passa en tid tex. ett TV program, föräldramöte, kvartsamtal, tandläkartid 27 SUF KC 2013
22 Vardagsfungerande Förstår och använder en almanacka 28 SUF KC 2013
23 Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder ADHD Medicinering påverkar tidsplanering men inte tillräckligt (Abikoff et al, ) Rekommendation Pröva allt annat först Medicinering + andra åtgärder Intervention )
24 Intervention Utbildning (re definition) Träning, pedagogiskt stöd (Remediation, behöver utvecklas!) Kompensation/göra på annat sätt/hjälpmedel (Reeducation) Utbildning Utbildning till individen Föräldrautbildning (tex. COPE, Barkley ) Anpassade föräldragrupper Fortbildning till kringpersoner Omdefiniera Använda samma begrepp Kognitivt stöd Träning i tidsplanering Kommande metoder med visst vetenskapligt stöd: Meta Cognitive therapy (Solanto, Marks et al. 2008) Lets get Organized (White, Riley et al. ; White 2007)
25 Kompensation Rutiner Strategier Struktur, tidsordning inkl tidshjälpmedel Kognitivt stöd, anpassa förenkla förtydliga Att genomföra daglig rutin: definition Att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen (ICF CY 2010) Rutin= göra lika i tid och rum dvs lika tidsordning i samma miljö Rutiner ger Trygghet Förutsägbarhet Grund för tidskänsla Struktur grund för tidsperspektiv Sparar tid (!) effektiviserar tidsanvändning Men kan vara hot mot självbestämmande
26 Tex Duscha Träna in nya rutiner Hur? Överenskommelse med individen/klienten och/eller närstående Foto: Lotta Mannerhagen Klara avsteg från rutiner Rutiner hot mot självbestämmande Hur kan man ge stöd när det behövs avsteg från rutinen? Bildstöd? Tidshjälpmedel Evidens att tidshjälpmedel tex påminnelser är effektiva i dagliga rutiner (Gillespie 2012) Stöd för att datorbaserat stöd för struktur är effektivt (Gillespie 2012)
27 TIDS UPPLEVELSE TIDS ORIENTERING Träna och kompensera tid Bildschema med få bilder. MinTid. Träna känslan för tid, Vad hinner jag göra på 5 min? Träna eller kompensera med äggklocka, timglas, timstock, tidtagarur. SYNLIG TID är enklast. Bildsekvens på vad som händer under dagen = första klockan, Färgat veckoschema, Färgade dagar, månadsalmanacka att kryssa över, alla årstider i rund ring, filofax med bilder/färg TIDS PLANERING Bildschema över dagens veckans händelser. Bild filofax.vanlig almanacka. Handdator. Mobilkalendern. Datorprogram Min plan. Synlig planering. Tidshjälpmedel Tidskänsla/tidsupplevelse (Hur länge?) Kvarturs principen Tidshjälpmedel tidsorientering Vad behövs för att personen ska kunna orientera sig i tiden och veta VAR? NÄR? Klocka; vilken? Var? Hur? Väggalmanacka Kalender i mobilen?
28 Tidsplanering Hjälpmedel för planering har vi alla behov av. Individuell kognitiv anpassning kan vara färgsättning, systematisering av info och särskilda appar i Smartphonen Tekniska hjälpmedel tidsplanering Kartläggning av behov och förskrivning av kognitiva hjälpmedel görs av arbetsterapeut Strategier Tex Undvika aktiviteter Förbereda innan Ge referens Äggklocka för väntan Bra strategier? Dåliga strategier?
29 Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande behöver vi alla Källa: Lotta Mannerhagen leg arbetsterapeut, Landstinget Dalarna Kognitionens funktioner ta emot bearbeta lagra producera information Principer för informationsanpassning Motsvara ett uttalat informationsbehov hos mottagaren Översätta information från en abstrakt nivå till en konkret Ge stöd genom konkret manipulerbar information, tex ljud eller bild, ibland i kombination Bygga på mottagarens erfarenhetsvärld och kunskapsbas (Bond & Granlund 2000)
30 Ex. på stöd för vårt tänkande som många använder: Almanackan Klockan Kokbokens recept Tvättrådet i kläderna Kaffemåttet Termostaten i duschen Medicindosetten Telefonkatalogen Faktaböcker Underlättar för oss, vi spar energi Minskar vår stress Gör oss mindre beroende av andra Vår självkänsla ökar Självgående Vi styr oss själva med ett tyst inre tal. När vi kommer i nya eller svåra situationer börjar vi prata högt med oss själva, för att kunna styra oss bättre. HALLÅ! MÅL! Jag LYCKADES! Om man har ett långsamt tänkande kan man oftare behöva prata högt med sig själv, för att bättre styra sig, kunna hålla tråden och därmed lyckas genomföra det man tänkt. En person med kognitiva funktionshinder: Är mera beroende av det konkreta som syns och upplevs här och nu. Är mer hjälpt av att ha egen erfarenhet, att själv ha upplevt något för att bättre förstå en företeelse. Tar in mindre mängd information på en gång Har behov av mer ordning och struktur på information Behöver många fler upprepningar för att befästa nya färdigheter Behöver ofta längre tid på sig för att utföra saker. Har svårt med abstrakta symboler för tex. tid, pengar, text, ordspråk.
31 FUNKTIONSHINDER (HANDIKAPP) MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Funktionshindret ägs inte av människan men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningen krav Källa: Mannerhagen 2005 LD STRESS MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Stress ägs inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar. Stress upplevs individuellt samma situation kan uppfattas helt olika. Källa: Mannerhagen 2005 LD Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande Ger stöd för att bättre förstå vad som händer runt oss Ger stöd för att kunna vara så självständig som möjligt, i vardagen Ger stöd för att klara vardagen smidigt och utan stress, att ha koll på det som händer Ger stöd för att förstå abstrakta symboler som tex. tid och pengar Källa: Mannerhagen 2005 LD
32 Kognitivt stöd kan vara: Välkända vardags rutiner som jag tränat in eller som jag kan följa på ett tydligt bildschema. Vanliga funktionella prylar tex. mikro, vattenkokare, enkel diskmaskin, dos förpackat diskmedel, bildkokbok med lite mängd text. Enkla anpassningar med färgmärkning för vilken knapp/platta som hör ihop på spisen. Färgmärkning hur varmt kläder ska tvättas, mörkt eller ljust? Bostadsanpassning med spisbrytare eller annan ökad säkerhet i hemmet. Särskilda hjälpmedel för tid, planering och pengar. Strategier att jag får stöd på samma sätt oberoende av vem som hjälper mig. Källa: Mannerhagen 2005 LD Att inte förstå eller kunna föreställa sig något man inte varit med om, ger en osäkerhet Nej, jag vill inte blir då det tryggaste valet Förbered gärna nya händelser så konkret och synligt som möjligt, med bilder och fotografier. Det ökar möjligheten att förstå nya sammanhang och ger större trygghet för att våga prova okända Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD saker. Gör det svåra SYNLIGT! Synlig TID Synliga vardags RUTINER Synlig PLANERING Synliga MÅL Synliga MINNEN Tex. foton Källa: Mannerhagen 2005 LD
33 Kognitivt stöd fungerar bäst när det är individuellt utformat Vilka behov har just jag? Vad klarar jag av att förstå på en nivå som är bekväm för mig? Träna eller kompensera för det jag har svårt med? Väldigt olika lösningar beroende på den begåvningsnivå jag har och det stöd jag kan få i min omgivning. När du är motiverad för att lägga energi på att förändra något runt tid, pengar eller annat som kräver kognitivt stöd. Diskutera gärna tillsammans eller ring din arbetsterapeut på hemorten. Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD Att stötta vuxna med funktionshindret ADHD. Medicinering om det är möjligt. Ge vardagen struktur, dygnsrytm. Skapa yttre ordning när man själv är rörig i huvudet. Skriv ner rutiner för det som ska hända, veckostädning eller annat man ska klara själv. Träna in nya vanor. Planeringshjälp behövs och regelbunden uppföljning av den. Planeringen måste göras synlig på papper eller i telefon/handdator. Väggalmanacka. Synlig tid när man inte känner den i kroppen. Gärna telefon med påminnelse signaler. Äggklocka. Timstock. Beröm när egna belöningssystemet är svagt. Morötter är alltid smartare än piskan. Belöna goda beteenden! Ekonomisk planerings hjälp och uppföljning. Misslyckanden kommer. Stöttning behövs ofta hela livet. Källa: Mannerhagen 2005 LD Samarbeta! Oftare lättare för andra än närstående att komma med nya krav/förändringar Att höra samma sak i flera miljöer ger bra effekt Att bolla ideér på vad som är läge att träna/prova, kan underlätta
34 Tack för att ni är här och för visat intresse Om du vill veta mer Ansvarig för innehållet i dessa delar av utbildningsdagen Gunnel Janeslätt Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med
Läs merUtbildning om tidsuppfattning och tidshantering
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF
Läs merADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Läs merÅtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv
Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder
Läs merKognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Seminarium Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen till professionella 2014-05-06 Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se
Läs merVarför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande
Gunnel Janeslätt och Vad vet vi idag? FKS inspirationsdagar Tisdagen 12 mars 2013 Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap,
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merTydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merKognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?
Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition
Läs merAlla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Läs merUniversal Design (UD)
Universal Design (UD) FKS konferens 25 mars 2019 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Habiliteringen i Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs mer2013-04-22. Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta. Hur får man hjälpmedel? Hur får man hjälpmedel? Endast 10% har tillgång till hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta Endast 10% har tillgång till hjälpmedel camilla Camilla C Hur får man hjälpmedel? Olika lagar beroende på var man befinner sig i systemet. Hur får man hjälpmedel?
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merUniverselldesign för kognitiv tillgjengelighet
Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet Ikkeveiledningsbar? Konferanseom forsknings och utvecklingsarbeidi barnevernethvoren eller beggeforeldrehar kognitive vansker, språkvanser eller generelle
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merRåd och stöd kring vardagssituationer
Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merKognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen
Kognitivt stöd Inspiration för tid och struktur i vardagen Har DU någonsin Använt en almanacka? Gjort en kom ihåg-lista? Lagat mat eller bakat efter recept? Följt vägskyltar? Använt en steg-för-steg-instruktion
Läs merFKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Läs merTidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;
Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master
Läs merLära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merUniversell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Läs merKognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merHugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur
Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merLivet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund
Livet med en autistisk hjärna Jill Söderlund Innehåll Vem är Jill? Idag Min skoltid Diagnos innebär mobbbing Frågor! Förstå våra förutsättningar Perception Theory of Mind Förstå andra Central Koherens
Läs merHjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen:
Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen: Höjd livskvalitet genom stödjande teknik i boendet Kursen är till för dig som arbetar med äldre och andra personer med förvärvade hjärnskador med flera kognitiva
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merFöräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merCHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL
CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL 2013-03-11 En guide och hjälp för utprovare och förskrivare vid bedömning av problemområde och att ringa in lämplig vardagsteknik och/eller
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merK a p. Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. p s ä c k e n
K a p Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn p s ä c k e n Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn I Kappsäcken ges en kort teoretisk genomgång av vad som kan vara svårt
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merKlockan och Kvarturet. en skrift om begåvningsstöd
Klockan och Kvarturet en skrift om begåvningsstöd Text: Ingegärd Nicolaou Bearbetning: Ylva Killander Layout: Poul Westerberg Foto: Nestor Peixoto Noya SIH & HI Första upplagan Tryckeri ISBN nr Best nr
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs meratt koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade
att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som
Läs merA" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet
A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merSkapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Läs merMin Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?
Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? En pilotstudie FKS 2015-03-11 2 Varför? En RCT-studie med väntelistekontrollgruppsdesign n Barn 10-17 år n=61 med måttlig utvecklingsstörning
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merAtt stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol
Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
Möta och bemöta föräldrar med kognitiva nedsättningar Gotland Fredag den 24 april 2015 Lydia Springer och Sandra Melander Projektet finansieras av: SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merDYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se
MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall SannaV@horse-mail.com 2011-06-23 Agneta Marsell
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan
HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merHörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
Läs merReflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young
Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska,
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merMål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011
Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt
Läs merLyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs mernatur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs mer