Klockan och Kvarturet. en skrift om begåvningsstöd
|
|
- Henrik Karl-Erik Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klockan och Kvarturet en skrift om begåvningsstöd
2 Text: Ingegärd Nicolaou Bearbetning: Ylva Killander Layout: Poul Westerberg Foto: Nestor Peixoto Noya SIH & HI Första upplagan Tryckeri ISBN nr Best nr
3 Innehåll: Förord Vad är begåvningshjälpmedel/stöd Anpassning genom struktur Anpassning genom att konkretisera Konkretisering med tekniska produkter Analys är nödvändig Självständighet Rätt stöd ökad självständighet Tidshjälpmedel Från mottagare till sökare av information...20 Adresser Referenser
4 Skolan har en viktig uppgift att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina resurser. De utvecklingsstörda eleverna har var och en sina begränsningar i de intellektuella funktionerna. Vi kan i mycket liten utsträckning påverka den enskildes grad av funktionsnedsättning. Vi kan inte gör dem mindre utvecklingsstörda. Men vi kan i mycket hög utsträckning påverka i vilken grad funktionsnedsättningen blir ett h i n d e r, d v s ger ett handikapp i olika situationer. Begåvningshandikapp är därför i mycket hög grad något som kan förebyggas och mildras. Ett sätt att uppnå detta är att använda sig av olika former av begåvningsstöd. Dina elever är framtidens vuxna. Kan du ge dem hjälp till rätt begåvningsstöd redan från 4
5 början, ger du dem möjlighet till ett ännu självständigare och aktivare liv än dagens vuxna utvecklingsstörda personer har. Elever med utvecklingsstörning är beroende av din kunskap om begåvningsnedsättningen och vad du vet om olika former av begåvningsstöd. Runt om i landet pågår en intensiv utvecklingsverksamhet med målet att ge personer med utvecklingsstörning möjlighet att klara sin vardag och bestämma över sitt eget liv så mycket som möjligt. En väg dit är tillgången till individuellt anpassat begåvningsstöd. Ingegärd Nicolaou, Handikappinstitutet Hjälpmedel handlar om orientering. Ju mer orienterad man är i tillvaron desto mer fri blir man. Anders Bond 5
6 Vad är begåvningshjälpmedel/stöd Under de senaste åren har mycket hänt som kan göra livet lättare för personer med utvecklingsstörning. Idag vet man mer om hur man kan kompensera begåvningsnedsättning. Många bra hjälpmedel, som konkretiserar och gör vardagen enklare, har tagits fram. Hjälpmedel använder vi oss alla av. Klockor hjälper oss att hålla reda på tiden. Vi använder miniräknare, tvättmärkning, termometrar, klarknapp på kycklingen, automatisk sökning av radiokanaler, olika datorprogram för att slippa rådbråka hjärnan. Knappast tänker vi på dem som begåvningshjälpmedel. Många av de här hjälpmedlen är för komplicerade att använda för personer med utvecklingsstörning. Hjälpmedlen kanske behöver anpassas eller så måste man utveckla helt nya. Begåvningsstöd = det man gör för att kompensera nedsatt begåvning. Det kan vara allt från anpassningar i miljön till hjälpmedel. Begåvningsstödet funktion är att minska kraven på abstraktionsförmågan, dvs att göra 6
7 de abstrakta osynliga aspekterna av en situation mer konkreta synliga. Begåvningshjälpmedel = ett begåvningsstöd i form av någon produkt exempelvis recept i bilder, tidshjälpmedlet Kvarturet, nummerslagare till telefon, bildbaserade datorprogram. Begåvningsstöd kan ge större självständighet både för att utföra aktiviteter och för att påverka. ur Grepp om livet, H a n d i k a p p i n s t i t u t e t 7
8 Anpassning genom struktur och konkretisering Struktur och konkretisering är två sätt att anpassa som går hand i hand. Strukturen ger överblick och visar vägen steg för steg för att nå målet. Konkretisering gör att varje steg blir mer begripligt. En person med utvecklingsstörning behöver hjälp med att strukturera sin dag och miljö för att kompensera den nedsatta begåvningen. Strukturen behöver vara genomförd i hela personens liv. Att göra aktiviteter på samma sätt varje gång skapar trygghet. Självförtroendet ökar om man slipper fråga varje gång. Det är tryggt när skolklockan ringer in till lektionen och ut till rasten eller att du som lärare slår ihop böckerna eller packar ihop på ett välkänt sätt. Anpassning genom struktur är att eleven gör sina läxor efter ett välkänt mönster, veta vilka deluppgifter som ska utföras och i vilken ordning. 8
9 att elevens alla lärare instruerar på samma sätt. att var sak har sin plats, så att eleven slipper leta efter skolboken och pennorna. att ta bort onödiga föremål i skolrummet så att det blir lättare att iaktta det som för tillfället ska användas. att ge den information som är viktigast. Trevligt småprat kan störa koncentrationen och kan behöva sparas till ett annat tillfälle. Anpassning genom att konkretisera Utvecklingsstörda personer behöver hjälp att få omvärlden mer konkret, lättare att förstå. Exempel på konkretisering och minnesstöd är att konkretisera tidsangivelser. Det är lättare att förstå efter maten, efter gympan istället för klockan halv ett osv. att undvika ironi och symbolspråk det var nära ögat, ställa mot väggen. att prata i korta meningar med lite paus mellan meningarna och betona viktiga ord genom att visa, stödja med tecken eller peka på en bild. att konkretisera all planering och information med foton, pictogrambilder eller ritade bilder eventuellt kompletterade med ord. Färgmärkning i olika situationer kan vara till hjälp. Det kan t ex vara dagschemat, planering av utflykten, minneslistor etc. Eleven kan behöva 9
10 en dagbok eller liknande så att han kan planera, minnas och kontrollera vad som ska ske eller har skett. Här kan färger för veckan dagar användas. att märka upp miljön för att hitta rätt och slippa leta. Konkretisering med tekniska produkter Också tekniska produkter kan användas för att kompensera nedsatt begåvning. Olika typer av tidshjälpmedel har utvecklats exempelvis sådana som med olika antal ljuspunkter visar hur lång tid det är kvar till en viss aktivitet. de som talar om när vissa klockslag och aktiviteter inträffar. Microvågsugnar som känner av om maten är klar. Anpassade och förenklade fjärrkontroller. Förenklade styrsätt för att arbeta med datorn exempelvis en styrplatta som automatiskt känner av olika överlägg. Olika datorprogram med bildstöd exempelvis Planerings- och beslutsstöd så att personen själv kan ta reda på vilka aktiviteter som är inplanerade och när de äger rum. Vad det blir för väder för att veta hur man bäst klär sig, personalens arbetsschema för att veta vem som arbetar etc. 10
11 Ordbehandlingsprogram så att man kan skriva med bilder i stället för bokstäver. Kassa-apparat som gör det möjligt för en person som inte kan läsa och räkna att självständigt arbeta med försäljning. Information är Anders Bond makt 11
12 Analys är nödvändig En person med utvecklingsstörning har rätt att få hjälp med just det som han eller hon har svårt att klara på grund av funktionsnedsättningen. En nedsättning i begåvningen kan analyseras och kompenseras. Du som särskollärare vet att det är nödvändigt att utgå från varje specifik elev. Du utgår från det eleven har erfarenhet av; det som är nära. Du vet hur viktig den sociala samvaron med eleven är. Du kommer mycket nära och lär känna din elev mer än de flesta gör. Du är en av de personer som bäst kan se vilket begåvningsstöd din elev behöver. Kompensera och lära in nytt Rullstolar, glasögon, hörapparater är självklara hjälpmedel för funktionshindrade. Att använda hjälpmedel för att kompensera en nedsättning i begåvningen och för att ge utvecklingsmöjligheter är inte lika självklart. 12
13 Hjälpmedelsanvändningen kan betraktas ur två olika perspektiv, nämligen att kompensera och lära in nytt. De båda perspektiven kompletterar varandra. Ett kompenserande hjälpmedel har till uppgift att minska kraven på just de områden där personen har sin funktionsnedsättning och därmed reducera eller eliminera handikapp. Ett pedagogiskt hjälpmedel är i första hand till för att effektivisera en inlärningssituation. När det gäller personer med utvecklingsstörning är det hittills i huvudsak de pedagogiska hjälpmedlen som använts. Erfarenheterna visar att användningen av kompenserande hjälpmedel ger en självständighet som i hög grad stimulerar personens intresse för och förmåga till att lära sig nya saker. Grepp om livet - en väg till begåvningsstöd, är en arbetsmodell för att hitta fram till rätt begåvningsstöd. H a n d i k a p p i n s t i t u t e t,
14 Självständighet Vi vill alla få känna att vi klarar av olika saker. Är det roligt prövar vi igen, tränar och går vidare. Att ständigt misslyckas, gnager hål på självkänslan och leder till att man slutar försöka. Ingen tränar frivilligt på något som man aldrig kommer att lära sig. Vardagssysslor innehåller moment med siffror, abstrakta operationer, gradvisa bedömningar som kan vara omöjliga att lära sig för personer med nedsättning i begåvningen. Resultatet blir ett ständigt beroende av någon annan. Om man känner till de svårigheter begåvningsnedsättningen medför och vilka problem och behov individen har, kan en mängd olika anpassningar göras, framför allt i närmiljön. Det finns många exempel på hur bra begåvningsstöd snabbt kan stärka självkänslan och öka motivationen. 14
15 Vi tror på att självständighet kan bli verklighet - men det krävs kunskap och inlevelseförmåga hos alla som arbetar tillsammans med personer med utvecklingsstörning.det krävs också att alla personer med utvecklingsstörning får sin självklara rätt till hjälpmedel och stöd för att kompensera sin funktionsnedsättning. Elisabet Lindström, Birgitta Wennberg, författare till boken Grepp om livet, HI 15
16 Rätt stöd ökad självständighet Med rätt begåvningsstöd kan en person bli mer aktiv och vara med och påverka, det vill säga ha kontroll över sitt liv. Det är just det som begåvningsstödet ska användas för, inte för att styra personen. Ett bra begåvningshjälpmedel förenklar eller kompenserar just det den utvecklingsstörde personen behöver hjälp med och inget annat. För honom är det extra viktigt att det är lätt att förstå och använda hjälpmedlet. I vårt samhälle utnyttjar vi mängder av tekniskt avancerade, men användarvänliga hjälpmedel. Vi vill se på Rapport utan att behöva förstå hur teven fungerar. Märkligt nog ställer vi ofta krav på att just personer med utvecklingsstörning måste förstå hur ett hjälpmedel fungerar tekniskt för att få använda det! Ett bra begåvningshjälpmedel fungerar på samma abstraktionsnivå rakt igenom. Det får inte finnas några hopp i svårighetsgrad utan all hantering ska fungera på samma nivå. 16
17 Exempelvis måste ett datorprogram som används av en person med utvecklingsstörning startas och avslutas på ett sätt som personen förstår. Det är alltså viktigt att hjälpmedlet är lätt att ha kontroll över, så att det underlättar för personen att göra det han önskar, få information, fatta beslut osv. Behovet av begåvningsstöd är föränderligt Precis som alla andra, får personer med utvecklingsstörning nya intressen. Kanske får han nya arbetsuppgifter, nya vänner och fritidsintressen, ny bostad. Begåvningsstödet måste då förändras för att svara mot personen aktuella behov. Många goda lösningar finns och möjligheterna ökar med teknikens hjälp. Ny kunskap har vuxit fram bland annat genom tillkomsten av ett par resurscenter för begåvningsstöd, Bildstödet i Mora och Trollreda resurscenter i Trollhättan. De inriktar sig speciellt på begåvningsstöd med enkel teknik. 17
18 Tids hjälpmedel Tiden har tveklöst en stor betydelse i vårt liv. De flesta av oss klarar av allt tidstänkande relativt smidigt. Vi kommer i tid och vi planerar. Många personer med utvecklingsstörning förstår inte vanliga klockor och de kan inte använda en konventionell almanacka. Därigenom blir det svårt för dem att avgöra när något ska inträffa, hur länge det dröjer. Det i sin tur skapar beroende av andra och självförtroendet får sig en törn. Tryggheten blir istället fasta rutiner, ovilja att prova nya saker även om det skulle vara utvecklande och ge nya erfarenheter. Ett fungerande individuellt anpassat tidshjälpmedel kan vara avgörande för om en elev med utvecklingsstörning ska kunna bo själv i framtiden. Att prova ut, anpassa, träna in och följa upp tidshjälpmedel ställer speciella krav på kunskap och metodik. Det är där du kommer in. För ett lyckat resultat behövs kontinuerligt stöd och uppmuntran. 18
19 Det finns många olika tidshjälpmedel för utvecklingsstörda personer. Kvarturet, Dygnsklockan, Timstocken, Skalman, Talande klockan, Pajalaklockan, Bildtimern, ADL-timern är några exempel. Fler är under utveckling (1996). Den lokala hjälpmedelscentralen kan ge mer information. Ju tidigare desto bättre Din uppgift som lärare är att förbereda eleven för vuxenlivet, så att han blir så självständig som möjligt. Därför är det viktigt att eleven får rätt begåvningsstöd och hjälpmedel redan i skolan och att han där också får träna sig att använda dem. Det är här Klockan och Kvarturet kommer in. Ska du undervisa om klockan, när eleven resten av livet kommer att behöva begåvningsstöd i form av exempelvis ett Kvartur? Varför antingen eller. Jag kan tänka mig att undervisa både om klockan och kvarturet! K. Stangenberg, särskollärare 19
20 Från mottagare till sökare av information Samhället blir snabbt alltmer tekniskt komplicerat. Faran är att personer med utvecklingsstörning blir än mer handikappade när de möter det framtida informations-teknologiska samhället. Samtidigt utvecklas hjälpmedel just tack vare den nya tekniken. Tidigare tog vi emot information, idag förväntas vi själva söka information. Utvecklingsstörda personer är inget undantag. Tex lägger alltfler företag och institutioner ut lättläst information över nätet. Dessutom gör tekniken det möjligt med interaktiv information bilder, talad information etc. I snart sagt varje klassrum står datorer. Alltfler datorer kopplas upp till nätet. IT-satsningar genomförs även för elever i särskolan. Det är av yttersta vikt att dina elever får lära känna och utveckla förmågan att ta till sig den nya tekniken. Får den unga människan lära sig och ta del av interaktiv multi-mediateknik ökar chansen att som vuxen bli en självständigare människa med grepp om sitt eget liv. 20
21 Cedako resurscenter i Bollnäs och CERTEC i Lund och SRF Handitek i Borlänge arbetar med datorbaserad teknik för personer med utvecklingsstörning, bl a kommunikation över Internet. 21
22 information Här får du mer om begåvningsstöd: Handikappinstitutet, Box 510, Vällingby, tfn , texttfn , fax Internet: Handikappinstitutet är landets centrala instans för hjälpmedelsfrågor för personer med funktionsnedsättningar. Dit kan man vända sig för att få information om hjälpmedel och projekt som pågår. Institutet ger ut informations- och utbildningsmaterial. SIH Läromedel Umeå, Nygatan 18-20, Umeå tfn , fax Internet: SIH, Statens Institutet för Handikappfrågor i skolan, kan svara på frågor kring pictogram och anpassade läromedel för begåvningshandikappade. LL-stiftelsen, Box 40305, Stockholm tfn , fax LL-stiftelsen ger ut lättlästa böcker och en nyhetstidning. Det finns flera center som utvecklar begåvningshjälpmedel. Dit räknas: Bildstödet Mora, Habiliteringen, Vasagatan 14 B, Mora. Tfn , fax Trollreda Resurscenter, Idrottsvägen 26, Trollhättan.Tfn
23 Resurscenter Cedako, Lasarettsvägen 112, Bollnäs. Tfn Internet: CERTEC, Centrum för Rehabiliteringsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Box 118, Lund tfn , fax Internet: Referensmaterial ett urval Grepp om Livet en väg till begåvningsstöd Elisabet Lindström & Birgitta Wennberg Ett utbildningspaket om hur man tar reda på behovet av begåvningsstöd (skrift, fyra videofilmer, kopieringsunderlag, studiehandledning) Handikappinstitutet, Mentek ett utvecklingsprojekt om begåvningsstöd för personer med utvecklingsstörning Mats Granlund Projektet har bl a innefattat hjälpmedelsutveckling och utvärdering av hjälpmedelsanvändning. Handikappinstitutet, 1996 Oanade möjligheter En film om ny teknik för utvecklingsstörda personer Handikappinstitutet, 1994 Tänk om... begåvningshjälpmedel för personer med grav utvecklingsstörning Gunnel Winlund Ett sammandrag av teorier och forskning som är tongivande när det gäller begåvning samt beskrivning av en försöksverksamhet som bedrivits i projektform. Bok och videofilm. Handikappinstitutet,
24 Bryggan Ett informationsblad inom området begåvningshandikapp och hjälpmedel. Utkommer med 4 nr/år Handikappinstitutet Allt om hjälp Tidskrift som innehåller reportage, debatter, fakta och de senaste nyheterna inom handikapp- och hjälpmedelsomårdet. Utkommer med 6 nr/år. HI. Hjälpmedel för begåvningshandikappade behov och idéer Kerstin Göransson & Lena Hedman-Hallin Skriften tar upp praktiska svårigheter personer med utvecklingsstörning möter i vardagliga situtationer, visar på hjälpmedelsbehov, pekar på lösningar och ger idéer och kunskap. Stiftelsen ala/handikappinstitutet, 1983 Att klara det hjälpmedel och tips för begåvningshandikappade Sylvie Danung & Kerstin Åberg Pärm med lösblad om: att planera tid, att laga mat, att sköta kropp och kläder, att sköta sina pengar, att hålla kontakt, att ha roligt. Trollreda, Trollhättan, Teknik och förståndshandikapp Bodil Jönsson & Arne Svensk Boken ger exempel på hur personer med utvecklingsstörning kan ha det idag och hur deras situation går att förändra. Den visar hur man med kombination av teknik, pedagogik och fantasi kan öka utrymmet för både självständighet och eget skapande. Natur och Kultur,
25
26
Checklista för kognitiv tillgänglighet
Checklista för kognitiv tillgänglighet Handledning Checklistan är gjord för att underlätta arbetet med kognitiv tillgänglighet på din enhet. Checklistan består av två delar: denna handledning och ett formulär.
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs meren väg till begåvningsstöd Del I av II
Grepp om livet en väg till begåvningsstöd Del I av II Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2004 Författare: Elisabet Lindström och Birgitta Wennberg, Klara Mera, Stockholms läns landsting Handläggare: Ingegärd Nicolaou,
Läs merSå här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merCHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL
CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL 2013-03-11 En guide och hjälp för utprovare och förskrivare vid bedömning av problemområde och att ringa in lämplig vardagsteknik och/eller
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merTa steget! Konfirmation 2014/15
Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merFånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se
Fånga stunden! Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen www.lattlast.se Centrum för lättläst Centrum för lättläst har uppdrag från staten att arbeta med lättlästa texter. LL-förlaget
Läs merTummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Läs merEn liten introduktion till Community på GR-SLI
151112 En liten introduktion till Community på GR-SLI www.grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Välkommen till Community!...4 Om Community...4 Hur du går med...4 Bekanta dig med Community...5 Händelser...5 Grupper
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART. Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för utvecklingsprojekt
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merTrampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.
Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch. Årskurs 8-9 Trampolinen Yrkeslivet Det ska vara lätt att hitta rätt
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merÄLDRE BOENDE DESIGN. ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt
ÄLDRE BOENDE DESIGN ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt ÄLDRE BOENDE DESIGN är ett projekt med inriktning mot diakoni, forskning och utveckling i samarbete mellan Adolf Fredriks församling i Stockholm
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merPå jakt med geocaching
På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter
Läs merGUD JESUS TRO LEK LLIVET 2016-2017 KÄRLEK PARTY STILLHET. familj DÖDEN. kyrka RELATIONER TVIVEL SKRATT VÄNNER. läger livskunskap BIBELN KOMPISAR
JESUS KOMPISAR LLIVET TONÅRING VÄNNER AKTUELLT läger livskunskap BIBELN BÖN familj DÖDEN KÄRLEK PARTY STILLHET ANDAKT GUD kyrka RELATIONER TVIVEL 2016-2017 SKRATT TRO LEK SÅ MYCKET MER. Det finns många
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs mer5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter
5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merSvenska och svenska som andraspråk
Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad
Läs merFysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance
Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar
Läs mermot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.
EN SKOLA FÖR ALLA Från början och så länge vi finns! Under 1999 fick Team J-son skolan tillstånd att bedriva grundskola år 4-9, grundsärskola/ träningsskola år 1-10 samt gymnasiesärskola år 1-4. Vår målsättning
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merBrukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012
2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merAtt komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merBulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merGalaxen. Introduktionsförskolan i Motala. För förälder och barn tillsammans
Galaxen Introduktionsförskolan i Motala För förälder och barn tillsammans Bakgrund I Motala kommun är det fyra månaders kötid för att få en förskoleplats. Nyanlända med kommunplacering i Motala skulle
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merDet naturliga åldrandet
Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merUppgifter talmönster & följder
Uppgifter talmönster & följder Innan undervisningen om talmönster börjar bör du (åter)bekanta dig med uppgifter med anknytning till talmönster som elever möter i dagens skola. Uppgifterna är hämtade från
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merLathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben
Lathund för webbredaktörer Så skriver du på webben 1 Disposition En bra struktur kännetecknas av att det är enkelt för besökaren att förstå var den hittar det den letar efter. Oavsett om det handlar om
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merLEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?
LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och analysera tekniska
Läs merSammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.
2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merKognitivt stöd. intra. Tre artiklar av Kerstin Gatu. Sid 2. Datorn som verktyg Vad kognitivt stöd kan betyda för ökad självständighet och delaktighet.
intra Redaktion Hans Hallerfors Redaktör, layout, ansvarig utgivare Tel 08-647 87 90 e-post: hans.hallerfors@telia.com Kognitivt stöd Roger Blomqvist Ekonomi och prenumerationer Sara Hallerfors Layout
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs mer2007-05-04 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne
Läs merKommuniceramer än ord
Kommuniceramer än ord 1 2 Kommuniceramer än ord Pratglad eller traggig Skillnaden kan vara hårfin när samma meddelande upprepas. När man väljer att kommunicera så är det oftast hur man pratar med varandra
Läs merPictostat ar tangentstyrt och kan kopplas till olika datorhjalpmedel. Skarmen innehaller ingen onödig information. Frågorna är lätta att besvara.
Pictostat ar tangentstyrt och kan kopplas till olika datorhjalpmedel. Skarmen innehaller ingen onödig information. Frågorna är lätta att besvara. ictostat- enkäter Ett nytt sätt att få veta vad brukarna
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merEleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.
broschyr_2008.indd 1 08-03-27 15.03.00 Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Ur Läroplanen för de frivilliga skolformerna-94
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merLikabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merSärvux. Kurskatalog 2011/12
Särvux Kurskatalog 2011/12 2 Innehåll Grundläggande särvux motsvarande träningsskolan Svenska 14 Bild 15 Arbete/boende 16 Dator 17 Fritid 18 Mitt Malmö 19 Natur 20 Pengar 21 Grundläggande särvux motsvarande
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merElevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.
Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merEn liten introduktion till SLI Community
En liten introduktion till SLI Community Välkommen till SLI Community! Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (många sidor, men det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare
Läs merLÄRVUX. VARFÖR? Du vill lära dig nya saker som du har nytta av på ditt jobb på din fritid
LÄRVUX KURSKATALOG 2012 VARFÖR? Du vill lära dig nya saker som du har nytta av på ditt jobb på din fritid VEM? Utbildning för dig som är minst 20 år har en intellektuell funktionsnedsättning, autism eller
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merBeslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd
Beslut Styrelsen för Ljud&Bildskolan i Halmstad Box 4061 300 04 Halmstad 1 (1) Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Ljud & Bildskolan i Halmstads kommun Skolverket har
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merElev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering.
Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning Elev och Föräldrainformation inför prao, praktisk arbetslivs orientering. På söker eleverna själva PRAO-platser. Vi tycker det är en bra träning inför senare kontakter
Läs merOrienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!
Orienteringsteori Allt för att du skall lyckas bra i orientering!! Läroplanen säger! Centralt innehåll:! Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.! Kunskapskrav
Läs merNär du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.
Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver hur du har ett coachande förhållningssätt i utvecklingssamtalet
Läs merStå upp, stå ut, stå kvar
Stå upp, stå ut, stå kvar Fredrik Ahlén Upplägg: 1. Elever i svårigheter i ett större perspektiv. 2. Rast & fika 3. Klassrummet. Hur kan man stödja och förebygga problem för svaga elever? 4. Frågor, diskussion
Läs merVerksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola
Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merHandikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Läs merUpplevelsernas skola för lärande och utveckling
Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Specialskola för elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning. Skolan tar även emot elever med medfödd eller
Läs merElevenkät år 6-9 2012
Elevenkät år 6-9 2012 Vilken skola går du på? A. Barkestorpsskolan B. Falkenbergsskolan C. Kalmarsundsskolan D. Lindsdalsskolan 1 0,5 0 0 1 0,5 1 0,5 E. Vasaskolan 0 0 F. Östra Funkaboskolan G. Kalmar
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs mer