Handlingsprogram för socialtjänstens internationella arbete

Transkript

1 Handlingsprogram för socialtjänstens internationella arbete Socialtjänsten Maj 2001 Antaget av Socialnämnden juni 2001

2 1. INLEDNING INTERNATIONALISERINGSPROGRAM FÖR SUNDSVALLS KOMMUN4 3. EU - FONDER OCH PROGRAM SAMT DEN SOCIALA STADGAN... 6 EU:s fonder och program...6 Sociala Stadgan SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFT... 8 Individ- och familjeomsorg...8 Äldreomsorg...8 Omsorg om funktionshindrade...9 Socialpsykiatri EU-ARBETE OCH INTERNATIONALISERING AV SOCIALTJÄNSTEN10 6. HANDLINGSPROGRAM Socialtjänstens internationaliseringsmål...11 Förutsättningar...12 Språkkunskaper...12 Hemspråk...12 Aktiviteter...12 Praktikant och erfarenhetsutbyte...12 Studiebesök...13 Information...13 Nätverk...13 Projekt...14 Övrigt...14 Spridning...14 Revidering och utvärdering

3 1. Inledning Den 29 januari 2001 beslutade kommunfullmäktige att anta ett internationaliseringsprogram för Sundsvalls kommun samt att ge de kommunala nämnderna och berörda bolag i uppgift att utarbeta och presentera ett handlingsprogram för nämndens respektive bolagets internationaliseringsarbete. I kommunstyrelsekontorets skrivelse den 25 januari 2001 poängteras att Sundsvalls kommun är en del av den Europeiska Unionens strukturfondsområde Mål 1. Handlingsprogrammet för socialtjänstens internationella arbete är en revidering och utveckling av den handlingsplan för internationellt arbete som antogs av socialnämnden Sedan många år har ett återkommande samarbete med universitetet i Nottingham bedrivits. Många engelska studenter har fått sin praktik förlagd till socialtjänsten i Sundsvall. Socialtjänsten i Sundsvall har också fått ta emot flera studiebesök från Japan, som varit här för att ta del av äldreomsorgsverksamheten i kommunen. Vid flera tillfällen har medarbetare inom socialtjänsten förlagt studiebesök utomlands. Exempel på detta är ett studiebesök i Italien där några äldreomsorgsansvariga sett på den italienska äldreomsorgen så som den bedrivs i kooperativa former. Ett annat besök gjordes i London och en närliggande kommun kring kvalitetsarbete och klagomålshantering. Andra exempel på socialtjänstens internationella kontakter och samarbeten är European Cities Against Drugs, Arkangelsk, Vilnius och Boston. F n deltar en grupp tjänstemän i undervisning i socialtjänst -engelska. Socialtjänstens handlingsprogram för internationaliseringsarbete inleds med en mycket kort sammanfattning samt ett utdrag ur Sundsvalls kommuns internationaliseringsprogram och uppdrag till nämnder och berörda bolag. Därefter följer en översikt över Europeiska Unionens fonder och program samt de tolv punkterna i Europeiska Unionens sociala stadga. Vidare beskrivs mycket kortfattat socialtjänstens uppgift för programområdena individoch familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri. Sammantaget utgör detta basen för handlingsprogrammet för socialtjänstens internationella arbete, som presenteras sist i dokumentet. 3

4 2. Internationaliseringsprogram för Sundsvalls kommun Syftet med Sundsvalls internationella arbete är att stärka relationer mellan människor och organisationer både i vår närhet och i omvärlden. Detta samarbete ska bidra till att skapa fred och vänskapliga relationer mellan länder och mellan människor. Målet med kommunens internaliseringsprogram är att den internationella miljön ska bidra till att göra det attraktivt för människor att söka arbete inom kommunens olika verksamhetsområden. Vidare ska de internationella kontakterna leda till bättre förutsättningar för företagen i Sundsvall. Slutligen ska de internationella kontakterna bidra till både verksamhets- och kompetensutveckling för alla anställda inom kommunkoncernen. Som ett led i internationaliseringen är det tänkt att Sundsvall ska få en internationell prägel. Därför kommer det internationella arbetet och de internationella kontakterna att ges en hög prioritet. Kunskapen om internationellt arbete och kontaktutbyte måste vara god. De internationella kontakterna ska i första hand riktas mot Norge (Trondheim) och Finland (Björneborg), Östersjöområdet och tillväxtregioner i Europa med liknande struktur som i Sundsvall. Det är respektive nämnds förvaltning och bolag som ska ansvara för det konkreta internationella arbetet i enlighet med Sundsvalls kommuns internationaliseringsprogram. Bl a pekas följande aktiviteter särskilt ut i internationaliseringsprogrammet. Kommunens ledande politiker och tjänstemän bör utveckla goda kontakter med beslutsfattare i Bryssel. Förutom att kommunen ska inta en aktiv roll inom Union of the Baltic Cities samt förstärka samarbetet mellan Björneborg, Sundsvall och Trondheim bör djupgående kontakt etableras med en europeisk tillväxtkommun. Vidare är avsikten den att politiker och anställda ska stimuleras till ökade språkkunskaper och tjänstemannautbyte mellan anställda i Sundsvalls kommun och städer i andra 4

5 länder. Genom fortbildning och seminarier ska förståelse åstadkommas för att skapa engagemang för den Europeiska Unionen, d v s EU vad beträffar samarbete, förmåner och förpliktelser. För att få del av de EU-medel som finns ska Sundsvalls kommun aktivt pröva alla projektidéer i ett EU-perspektiv. I övrigt ska Sundsvalls kommun stimulera deltagandet i lokala och regionala nätverk både inom EU och övriga världen samt verka för att internationella konferenser förläggs till Sundsvall. Slutligen ska Sundsvalls kommun verka för att den samlade kompetensen tillvaratas hos kommunens medborgare med utländsk bakgrund i samband med konferenser och utländska besök. 5

6 3. EU - fonder och program samt den sociala stadgan Här redogörs mycket kortfattat för fonder och program, ur vilka EU:s medlemsländer kan söka medel för EU-arbete samt för forskning och utveckling. Dessutom presenteras de tolv punkterna ur den sociala stadgan som antagits av medlemsländerna. EU:s fonder och program Sociala Stadgan Följande program ger kompletterande ekonomiskt bidrag till EU-projekt under förutsättning att de på något sätt stärker den inre marknaden och samhörighetskänslan inom unionen eller bidrar till social utjämning mellan unionens olika delar. Strukturfondsprogram (mål-, gemenskaps- och pilotprogram) Forsknings- och utvecklingsprogram (t ex socioekonomisk forskning, forskarutbildning och rörlighet) Sektors- och nätverksprogram (t ex samarbetsprogram) I Maastricht undertecknades ett protokoll om socialpolitik av alla medlemsstater utom Storbritannien (UK) 1. Stadgan är en politisk manifestation och är ingen lag men ett socialt riktmärke för EU:s alla länder utom i Storbritannien. 1. Arbetstagarnas rätt att arbeta i valfri medlemsstat. 2. Rätt till rättvis lön. 3. Rätt till förbättrade levnads- och arbetsvillkor. 4. Rätt till social trygghet efter rådande förhållande i den enskilda medlemsstaten. 5. Föreningsfrihet och rätt till förhandlingar om kollektivavtal. 6. Rätt till yrkesutbildning. 7. Rätt till lika möjligheter för kvinnor och män. 8. Arbetstagarnas rätt till information, konsultation och delaktighet. 9. Rätt till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. 10. Trygghet för barn och ungdom. 1 Stadgan Gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare antogs 1989 av stats- och regeringscheferna 6

7 11. Äldre personers rätt till skälig levnadsstandard. 12. Främjande av handikappades sociala och yrkesmässiga integrering. Det finns för närvarande inga planer på lång sikt att fullständigt harmonisera de sociala normerna, utan varje medlemsstat skall självständigt kunna reagera på sina egna sociala problem. Europeiska unionen ser sig dock som en socialpolitisk förmedlare som formulerar teser och målsättningar, inbjuder till diskussioner och försöker skapa samförstånd (Ett Europa för social välfärd). 7

8 4. Socialtjänstens uppgift Socialtjänstens verksamhet är sedan den 1 januari 2001 indelade i programområden, som till stora delar regleras i lag. Dessa programområden utgör basen och således socialtjänstens kärnverksamhet. Det är dessa programområden eller kärnverksamheter kring vilka socialtjänstens internationalisering utgår från. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade Socialpsykiatri Utöver dessa fyra programområden finns en central förvaltning som bl a omfattar en kanslienhet, personalenhet, ekonomienhet, alkoholenhet, MAS 2 och forskningsenhet. Socialtjänsten är en stor arbetsgivare både i jämförelse med andra kommunala förvaltningar och privata företag i Sundsvall. Totalt arbetar cirka personer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Socialtjänstens individ- och familjeomsorg ombesörjer vård och stöd i enlighet med socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) samt föräldrabalken (FB). Stödinsatserna riktar sig till barn såväl som vuxna och utformas huvudsakligen i samråd med den enskilde. Undantagsvis kan även insatser utan den enskildes samtycke aktualiseras. Bland individ- och familjeomsorgens uppgifter kan nämnas ekonomiskt bistånd till familjer och enskilda, stöd och behandling i samband med drogmissbruk samt råd och stöd till barnfamiljer. Individ- och familjeomsorgens arbete utförs i bred samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Äldreomsorgens verksamhet är avsedd för äldre men även funktionshindrade. Det är socialtjänstlagen (SoL) samt hälso- 2 MAS står för medicinskt ansvarig sjuksköterska 8

9 och sjukvårdslagen (HSL) som reglerar denna verksamhet. Det handlar om stöd, hjälp och hemsjukvård i form av service, omsorg och vård i den egna bostaden eller i särskilda boendeformer för de människor som är i behov av detta och som inte kan få behoven tillgodosedda på annat sätt. Äldreomsorg kan även handla om stöd till anhöriga och delaktighet i samhällslivet. Omsorg om funktionshindrade Socialpsykiatri Programområdet Omsorg om funktionshindrade riktar sin verksamhet till personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd såväl som personer med förvärvade hjärnskador. Men verksamheten avser också personer med varaktiga fysiska funktionshinder. Det är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som reglerar denna verksamhet. LSS är en rättighetslag och ger de som tillhör lagens personkretsar rätt till exempelvis boende med särskilt stöd och service, korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet m m. LSS samt lagen om assistansersättning (LASS) ger de med varaktiga och omfattande funktionshinder rätt till personlig assistans. Exempelvis får idag drygt 100 funktionshindrade detta behov av hjälp tillgodosett via personliga assistenter. Programområdet socialpsykiatri riktar sin verksamhet till psykiskt funktionshindrade. Vid mitten på 90-talet övertog socialtjänsten ansvaret för psykiskt funktionshindrade som är bosatta i ordinärt boende och i särskilda gruppboenden. De insatser som socialtjänsten ger till de psykiskt funktionshindrade kan utgöras av boende med hjälp och stöd i hemmet samt rehabiliterings- och sysselsättningsverksamheter. 9

10 5. EU-arbete och internationalisering av socialtjänsten Vår omvärld är numera internationell bl a som en följd av medlemskapet i EU. Även andra faktorer bidrar till internationaliseringen, t ex satelitkanalernas TV-utbud, telekommunikationer och internet som flätar ihop en hel värld. Gränserna för företagsamheten har också raderats i stor utsträckning. Den ekonomiska marknaden är minst sagt internationell och transaktioner sker blixtsnabbt, något som kan bidra till konsekvenser både i strukturell mening och för enskilda individer. Andra exempel är kulturella och idrottsliga utbyten över nationsgränserna. En grupp som idag ser tillvaron i ett internationellt perspektiv är ungdomarna. Även andra generationer har vidgat sin omvärld, t ex genom ett ökat resande. Därför utgörs tillvaron för kommunens medborgare inte längre bara av Sundsvall och Sverige, utan av Europa och även andra delar av världen. Det är mot denna bakgrund vi måste börja se socialtjänstens plats i förhållande till omvärlden. Vi tillhör EU och socialtjänsten måste därför bidra till att dess anställda blir delaktiga i denna gemenskap. 10

11 6. Handlingsprogram Socialtjänstens internationaliseringsmål Handlingsprogrammet för socialtjänstens mål med det internationella arbetet ska leda till kontakter med socialtjänst i Norge (Trondheim) och Finland (Björneborg), staterna vid Östersjön och EU:s medlemsländer. Ett mål med dessa kontakter är att socialtjänstens anställda ska känna delaktighet i den europeiska unionen. Ett annat mål är att skapa förståelse band de anställda för människor i andra länder, bl a de som nämns ovan. Vidare ska internationaliseringen bidra till att utveckla innehållet i socialtjänsten. Det handlar om både utveckling av själva verksamheten och dess personal för att möta framtidens krav. Målsättningen är att EU-arbetet och internationaliseringen ska ge positiva effekter, som i sin tur kan bidra till utveckling av socialtjänsten inom kommunen. Internationella kontakter bör riktas mot våra Mittnordengrannar Norge och Finland, länder inom den europeiska unionen, Östersjöstaterna och Sundsvalls övriga vänorter. Avsikten är att de anställdas perspektiv ska vidgas och att förståelsen ska öka för andra kulturer. De internationella kontakterna förväntas vidare leda till att motverka både snäv provinsialism och främlingsfientlighet. Inte minst ger kontakterna socialtjänstens företrädare möjlighet att lära av andra länders sätt att hantera sociala frågor och problem, vilket bör leda till utveckling inom socialtjänstens olika programområden. Representanter för alla programområden bör få kontakt med likartade verksamheter i Norge (Trondheim) och Finland (Björneborg), övriga EU-länder, Östersjöstaterna och övriga vänorter. Socialtjänsten bör sträva efter samarbete med föreningar, företag eller andra kommuner i kontakter och projekt i ovan nämnda länder och vänorter. 11

12 Förutsättningar Aktiviteter Språkkunskaper En förutsättning för detta samarbete är relativt goda språkkunskaper bland socialtjänstens politiker och ledning, men även bland andra tjänstemän och anställda. Därför bör socialtjänsten stimulera de som behöver och så önskar att förbättra sina språkkunskaper. I första hand gäller detta engelska, men även kunskaper i andra språk är viktiga. I vissa lägen bör arbetsgivaren erbjuda anställda språkundervisning. Detta fråntar inte varje anställd ett eget ansvar för att vid behov skaffa sig erforderliga språkkunskaper. En annan viktig aspekt är att socialtjänsten tillvaratar de språkresurser som finns bland de anställda. Hemspråk En internationellt präglad kommun bör kunna tillgodose de behov som kommuninvånare med utländsk bakgrund har. Vad som avses är dessa personers behov av att få kommunicera på sitt hemspråk när de inte längre kan klara sig utan behöver hjälpinsatser, i synnerhet personer bosatta i äldreboende. Behovet av att få kommunicera på det egna språket gäller t ex också bland personer som söker hjälp inom individ- och familjeomsorgen eller är i behov av hjälp från socialpsykiatrin. Praktikant och erfarenhetsutbyte 3 Under flera år har socialtjänsten i Sundsvall tagit emot studenter i socialt arbete från universitetet i Nottingham som förlagt sin praktikperiod i första hand inom individ- och familjeomsorgen men även inom äldreomsorgen. Detta praktikantsamarbete bör fortsätta. Socialtjänstens handledare - socialsekreterare men även andra tjänstemän - har i sin tur besökt Nottingham i studiesyfte, vilket bidrar till ett utbyte av kunskaper och utökar förståelsen mellan de två städerna. Detta samarbetet och utvecklingsutbyte bör fortsätta. 3 EU:s samarbetsprogram Sokrates återfinns t ex på 12

13 Studiebesök Ett sätt att arbeta med ett internationellt perspektiv är att genom studiebesök utveckla samarbetet mellan socialtjänsten i Sundsvall och dess vänorter, EU-länder och länder i Östersjöområdet. Det handlar dels om att åka iväg till något av dessa länder, dels om att själva ta emot personer som kommer hit. Socialtjänsten ska därför: Stödja medarbetare på olika nivåer i fråga om yrkesutbyten med de nordiska länderna, övriga länder i EU samt Östersjöstaterna. Fortsätta att ta emot studiebesök från ovan nämnda länder samt även andra länder t ex Japan. Information För att kunna utbyta kunskaper i samband med studiebesök behövs information om Sundsvalls Kommun och speciellt om dess socialtjänst. Därför behövs material på engelska för presentation inom följande områden Det sociala arbetet i Sverige Sundsvall som kommun Socialtjänsten och dess organisering i Sundsvall. Nätverk Att bygga nätverk handlar om kontakter över tid. För socialtjänstens räkning handlar det om kontakter med institutioner som bedriver socialt arbete i offentlig eller privat regi inom EU eller i vår grannländer t ex Norge eller Östersjöstaterna 4 samt vänorterna. Det handlar även om kontakter med universitet och högskolor i ovan nämnda länder som bedriver forskning och utveckling inom det sociala området. Redan idag finns etablerade kontakter med universitet och med socialtjänstens motsvarighet i andra länder. Dessa kontakter bör upprätthållas och samtidigt kan nya kontakter behöva skapas. 4 T ex Union of the Baltic Cities 13

14 Projekt Socialtjänsten i Sundsvall kommer att förhålla sig till EU och dess fonder på samma sätt som till projektmedel som erbjuds från staten. Det innebär att det bör föreligga ett utvecklingsbehov inom något av socialtjänstens programområden och att ny kunskap antas kunna tillföras genom projektet. Arbete över gränser med projekt är utvecklande. I ett internationellt perspektiv kan det röra sig om projektsamverkan mellan olika länder. Det finns redan idag trevande kontakter och intresse för andra länder beträffande samverkan i olika utvecklingsprojekt. Övrigt Förutom utökade språkkunskaper kan tillgång till och kunskaper om användandet av modern kommunikationsteknik behövas. Här har arbetsgivaren också ett ansvar för att tillhandahålla teknik och utbildning för de personer som bedöms behöva detta. Spridning De programansvariga respektive enhetschefer ansvarar för att handlingsplanen sprids inom programområdet för att de anställda på så sätt får kännedom om handlingsprogrammets innehåll. Handlingsprogrammet ger i sin tur möjlighet för programområdet respektive enheten att själva formulera och konkretisera mål för det egna distriktets internationaliseringsarbete. Socialtjänstens internationaliseringsprogram ska också finnas tillgängligt på kommunens intranät KomIn. Revidering och utvärdering Handlingsprogrammet för socialtjänstens internationaliseringsarbete bör utvärderas och revideras årligen. 14