OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra"

Transkript

1

2 OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område.

3 då att ägna ett helt temanummer åt säkerhetsfrågorna? Jo, för att redan dagens samhälle är känsligt och beroende av olika system, främst informationssystem, och i framtidens städer kommer detta att bli ännu tydligare. Allt mer kopplas ihop. Där man förr hade avskilda system kopplar man nu upp sig mot internet. I framtidens stad, den smarta staden, suddas gränsen också ut mellan IT-system och andra system, exempelvis styrsystem. Samtidigt som möjligheterna i form ökar, så blir samhället också mer sårbart både för avsiktliga och oavsiktliga händelser. Att skapa fullständig säkerhet i systemen går helt enkelt inte, vilket vi kan läsa om i intervjun med Jonas Stewén om cyberhot längre bak i tidningen. Vad är då säkerhet när man talar om en pet Säker stad så här: Säkerhet innebär skydd mot och förmåga att hantera konsekvenser av oönskade händelser och dess skadliga miljö inom stadens ansvarsområden stad ) Som vi ser i reportaget från MSB handlar det inte bara om teknika lösningar, utan ett bredare perspektiv. För att säkerställa en god hantering av händelser i framtidens stad kommer samverkan att vara väldigt viktig. Olika aktörer/städer/regioner måste samverka för att vara tåligare om något händer. Dels för att inte riskera att bli isolerade öar, men även för att kunna ta vara på varandras erfarenheter och resurser. Framtidens städer kommer att vara inom olika områden, exempelvis energi, telekommunikation och IT, hälso-och sjukvård, transporter, mat, vatten, kommunikationsmedel (tåg, bussar, telefoni), ekonomi, kunskap etc. För att detta ska fungera krävs det att alla beroenden mel- dentligt utredda. Att resultatet då kan bli oväntat visar Training Regions utredning där en bensinmack i vissa sammanhang kan vara viktigare än ett sjukhus. För att säkerställa en väl fungerande stad med hög tillgänglighet och trygghet för medborgaren kommer det att ställas höga krav avseende robusthet. Robusthet innebär bla att att ha redundans i lösningar för att minimera påverkan vid avbrott samt att säkerhet är en naturlig del i framtagning och användning av system. Tydligaste områdena för detta är infrastruktur, informationsinfrastruktur och förmågan till samverkan. Likaså kommer man i framtidens stad behöva fundera på hur man ska dimensionera för bredare använding av tjänster etc. Utan medborgarnas förtroende fungerar inte framtidens stad. Medborgarna ska E inte själva behöva tänka på säkerhetsåtgärder utan dessa ska redan från med borgarna. Medborgarna ska kunna känna sig trygga och lita på skyddet av varje medborgares integritet. Stadens förmåga att att agera vid och hantera en kris är också avgörande för medborganas förtroende. Om inte medborgarna litar på staden och stadens lösningar får samhället svårt att fungera. Framtidens stad bjuder på många spännande utmaningar och nya sätt för medborgarna och staden att utnyttja den senaste tekniken. Ett kontinuerligt och stad till möjligheternas stad.

4 det är att det inte har forskats särskilt mycket om hur man på analysera hot och sårbarheter. Framför skapa en helhetsbild över vad som krävs för att göra städer hållbara vad gäller ekonomi, miljö, kultur, socialt och som samtidigt är säkra och trygga för invånarna. Det är något som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmärksammat. Där har man nu dragit igång ett projekt för att samla ihop den skapa ny kunskap där det saknas. Det forskas mycket inom det här direkt samordning av forskningen. Målet med projektet är inte att vi ska komma med några revolutionerande resultat utan mer att samla trender och visa på vilka frågor som är viktigast, säger Bozena Werbart, projektledare för Framtidens städer Långsiktig strategisk analys på MSB. Anledningen till att MSB anser det vara viktigt att få en övergripande bild av allt som krävs för att skapa säkra och trygga se varje hot som en enskild händelse. Vi måste inse att risker inte är separerade från varandra. En snöstorm kan störa elförsörjningen och transporterna i en hel region och det kan medföra problem för hemtjänst, mobiltelefoni, elförsörjning, vattentillförsel med mera. Med en övergripande bild går det att snabbt se vilka samhällsfunktioner som kan påverkas av olika risker och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera skadeverkningarna, säger Bozena Werbart. Här gäller det också att inte stirra sig Om stadens egna resurser inte räcker till för att hantera en översvämning eller hjälp att få för att så snabbt som möjligt kunna återgå till det normala. Det är viktigt att bygga upp hållbara regionala samverkansformer så att städerna kan luta sig mot varandra istället från Stockholm och bestämma vad som ska göras, säger Svante Nygren analytiker på MSB. Nu är det inte bara städerna som måste ett samarbete mellan samhället och det privata för att hantera många risker. Att dra gränsen för vad företagen ska ansvara för och när samhället måste gå in kan vara en knivig fråga. Ett exempel kan vara stormen Dagmar som bland annat slog ut mobiltelefonnätet i delar av Sverige under julen Problemet var att elförsörjningen bröts till basstationerna och att reservkraften inte räckte långt.

5 motiverade reservkapaciteten är och när samhället måste gå in? Mobiloperatörerna har kanske en halvtimmes reservkraft i de småländska skogarna medan samhället kanske vill ha två dygn. Då måste sam hället skjuta till en del pengar, men frågan är hur mycket samhället ska stå för och hur mycket som ska ligga på operatörernas ansvar, säger Svante Nygren. kräva att vare sig städer eller företag ska ha alla resurser för att hantera en kris. Vi kan till exempel ta så kallade hundra- över vad man kan förvänta sig vid en mer normal översvämning. Ett klassiskt sätt att minimera skadorna är att stapla sandsäckar. Det kan dock tyckas ett krav på att varje kommun ska ha ett eget sandsäcksförråd, som används en gång vart hundrade år, inte är att en central myndighet som MSB har ett t stort lager som de snabbt kan skeppa iväg när det behövs. Fysiska risker som stormar och elavbrott kan förändra tillvaron för medborgarna väldigt plötsligt och när det pratas om att få säkra och trygga städer är det också ofta just de fysiska hoten som står i centrum. De sociala riskerna hamnar ofta i skymundan, men de är minst lika viktiga för att skapa en säker och trygg miljö för medborgarna. Sociala risker är väl så viktiga som fysiska risker, men det är besvärligare att veta hur man ska motverka de sociala riskerna. Det är enklare att räkna ut hur man ska stoppa vattnet i en å från att svämma över in i ett reningsverk än att komma till rätta med arbetslöshet, kriminalitet med mera, säger Bozena Werbart. Att få ner arbetslöshet och kriminalitet är förstås komplexa frågor som kräver insatser från alla delar av samhället, men tryggheten som inte är fullt så komplexa. Staden upplevs som trygg och tilltalande när man kan gå och cykla till de en massa tid i bilen eller tunnelbanan. Det är också viktigt att ha grönområden och många trevliga kaféer och restauranger. Då trivs man i staden och är inte orolig, säger Bozena Werbart. Ett exempel på hur en stad kan jobba med rätt enkla medel för att öka tryggheten är att göra den mer tilltalande för de som bor där. Så har skett i Malmö, enligt Bozena Werbart. hus med platta tak. För att göra området mer trivsamt planerar man att anordna kolonilotter på taken så att de boende får en egen grön plätt där de bor. Tanken är då att de boende ska trivas bättre och kanske ta bättre hand om den egna närmiljön, vilket ger en tryggare stadsdel, säger hon. Hur man ska kunna samordna allt detta för att skapa så säkra och trygga samhäl- len som möjligt är en av de utmaningar som MSBs projekt ska belysa. Exakt hur det ska lösas är som sagt inte projektets viktig. Det är omöjligt att förutse alla risker som kan dyka upp i framtiden och hur de ska åtgärdas på bästa sätt, men genom att jobba mycket med att bygga scenarier för olika händelser kan vi träna oss att tänka i nya banor. Genom att fundera på allt som kan gå fel vid exempelvis en översvämning kan vi bli bättre förberedda på att hantera problem när de väl uppstår, säger Bozena Werbart. För att det ska fungera bra så räcker det dock inte att skapa några lämpliga scenarier, köra igenom dem och sedan tro att man vet hur man ska hantera kriser i framtiden. Scenarierna måste vara levande och förändras hela tiden eftersom det är omöjligt att förutse framtiden. Därför är det här är något man måste jobba med kontinuerligt. Vi kan inte förutse alla framtida risker, men om vi är medvetna om vad de värsta fallen är får vi en mental förberedelse för att det kan hända och det är väldigt värdefullt, säger Bozena Werbart.

6 sig mest till att det då och då visade upp en egenskriven man säga att det var den anspråkslösa begynnelsen för en företeelse som idag blivit en miljardindustri och som har förutsättningar att störa viktiga samhällsfunktioner. Det handlar förstås om cyberhot, en månghövdad hydra som privatpersoner, företag och stater kämpar för att skydda sig emot. Idag har de glada amatörerna på 80-talet till stor del ersatts av yrkeskriminella som tjänar grova pengar på identitetsstölder, utpressning med hjälp av överbelastningsattacker, stöld av kreditkortsinformation och många andra cyberbrott. Många stater har också fått upp ögonen för cyberattackernas möjligheter och cyberkrigföring börjar nu ses som en vapengren i sig. Ett exempel på cyberkrigföring är det som hände när Ryssland och Georgien började strida Ryssland lyckades då ta över Georgiens informations kanaler och publicerade sin egen propaganda servrar till Estland och Polen och då slog Ryssarna ut dem också, säger Jonas Stewén, teknisk säljchef och teknikchef inom informationssäkerhetsområdet på Combitech. Alltså är cyberhot inte begränsade till privatpersoner och företag, men hittills har städerna klarat sig rätt bra från cyberattacker. En del har fått sina webbsajter kapade ett tag och virus kan förstås alltid drabba städernas IT-system också, men några allvarligare hot mot stadens funktion har vi inte sett hittills. Det kan det bli ändring på. Viktiga funktioner som vatten, gamla Scada-system som tidigare varit fristående datorsystem utan någon kontakt med andra system, vilket gjort det svårt att genomföra cyberattacker mot dem. Nu börjar kommunerna koppla IT-miljön. Då är det viktigt att de också undersöker om den säkerhet de haft tidigare verkligen är tillräcklig när vattenförsörjning med mera står på spel, säger Jonas Stewén. Ett annat problem med cyberhoten är att de är globala. Städer är vana vid att egna stadsgränsen eller åtminstone inom det egna landet eller regionen. När det gäller cyberbrott kan kriminella i Asien attackera servrar i USA som påverkar städer i Europa. För de som genomför attackerna är nationsgränser inget hinder, snarare tvärtom. Det är inte så lätt för polisen att utreda brott som man misstänker har genomförts i ett land med en helt annan lagstiftning och kanske en annan syn på hur allvarligt det är med cyberbrott. Speciellt om det inte drabbade de egna medborgarna. För att komma till rätta med det här krävs samverkan mellan nationer, men det har också sina problem. I västvärlden anser vi att frågor som yttrandefrihet och integritet är viktiga när vi pratar om cybersäkerhet, men i länder som Kina och Ryssland ligger fokus mer på att kunna kontrollera informationen på nätet. Vi har olika åsikter om vad cybersäkerhet innebär och det gör det lite svårt att komma överens om hur vi ska arbeta med frågan, säger Jonas Stewén. Helst skulle man vilja ha några enkla standarder eller rekommendationer

7 som garanterade att systemen blev helt säkra bara man följde riktlinjerna. Några sådana patentlösningar har dock ingen lyckats ta fram än. Det är helt enkelt inte möjligt att ha ett nätverk som är hundraprocentigt säkert. Bra säkerhet handlar istället om att ta reda på vad som är viktigast för den egna verksamheten och sedan lägga resurser på att få det så säkert som möjligt, säger Jonas Stewén. Traditionellt har väl säkerhetsarbetet vanligaste riskerna, köpa lite hårdvara och kanske några tjänster för att åtgärda dem. Om sedan en ny risk dyker upp så får man köpa något nytt för att hantera det. Man ser då ofta organisationens ITsystem, och den information som ligger i dem, som en enda enhet där allt ska skyddas lika mycket. Problemet med den metoden är att resurserna alltid är tvingas fördela dem så tunt att de viktigaste delarna inte får tillräckligt skydd. Varje organisation måste ställa sig frågan vad det skulle innebära för verksamheten om någon får tag på känslig information som patentansökningar, med mera. Det är också viktigt att utbilda personalen så att alla vet vilken information som är viktigaste att skydda, varför det är så viktigt och hur det ska gå till, säger Jonas Stewén. På senare tid har molntjänster fått mycket uppmärksamhet. Med molntjänster kan en organisation lägga ut information och funktioner som e-post till externa leverantörer som kör den på sina egna servar i en datorhall någonstans och sedan levererar det hela som en tjänst över internet. Här ser en del möjligheten att kunna lämpa över hela säkerhetsproblematiken på någon annan. Molnleverantörerna har stora resurser så de har råd med avancerade säkerhetslösningar, vilket gör att de kan ha väldigt hög säkerhet och skydda och organisationen klarar av på egen hand. Det är i alla fall tanken, men det Ett frågetecken är förstås om säkerheten verkligen är så bra som leverantörerna påstår, men även om den skulle vara det så gäller det att se upp. Har du en global molnleverantör så kan du inte vara säker på var servrarna står vad som gäller rent juridiskt. Svenska myndigheter får inte lägga ut vad som helst i utländska moln eftersom det inte är säkert att svensk lag följs i de molnen. För ett företag kan man ju fundera på vad som skulle hända om utvecklingsavdelningen lade ut sin information i molnet och molnleverantören går i konkurs. Då är frågan vilket lands lag som ska användas för att reglera vem som har rätt till information i molnet, säger Jonas Stewén. Om man använder molntjänster är det om möjligt ännu viktigare att gå igenom alla funktioner och all information som så viktigt att det kanske måste skötas i egen regi. Att förhindra alla hot är förmodligen en omöjlighet i dagens läge. Istället gäller det att förebygga så gott det går och sedan minimera skadeverkningarna när problemen dyker upp. Hur väl det lyckas beror till stor del på hur väl förberedd man är ner och företag skulle kunna göra för att förbättra sina chanser anser Jonas Stewén och avslutar med ett tips till alla IT- och säkerhetsansvariga. Bankerna kör nu stresstester för risker och jag tycker att företag och organisationer borde köra stresstester på sin IT-infrastruktur också. Ta hjälp utifrån och kör övningar med olika scenarier. Det är först då man kan få en ordentlig uppfattning om vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Kunskap man vill kunna bearbeta i lugn och ro och inte behöva ta itu med medan verksamheten ligger nere på grund av att IT-systemen inte fungerar som de ska.

8

9 Vilka är de största hoten mot information på webben och i datorer idag? För myndigheter/företag respektive privatpersoner. Det som händer just nu är att vi börjar skapa ett så kallat internet of things, det vill säga en explosion av nya saker som kopplas upp på internet uppkopplade enheter världen över och vi har gått från en situation där vi var uppkopplade sporadiskt till nätet till att ständigt vara det, på alla olika möjliga plattformar. Denna ständiga uppkoppling gör oss mer sårbara. Vad gäller privatpersoner är det största hotet att de ofta inte är mer skyddade än med ett lösenord. Detta betyder att om någon vill, krävs det ofta inte mer än lösenordet till en persons e-post för att ta sig in på alla andra ställen där personen att ändra lösenord via just e-post. det idag mycket teknik som både ger hög säkerhet och hög produktivitet. Det viktigaste är att arbeta med användarupplevelsen för de anställda så att det inte försöker motarbeta systemet. Det är många företag som ännu inte sett möjligheterna med lösningar som till exempel IPv6 och DirectAccess som gör att de anställda kan ha tillgång till företagets system utan VPN uppkoppling. Det största hotet mot företag och myndigheter är helt enkelt att fastna i gamla lösningar som är jobbiga att använda för de anställda. Hur kommer säkerheten att se ut i framtiden? Man går mot en alltmer centraliserad autentisering nära användaren, det vill säga endast en säker inloggning för att ta dig in i den plattformen du vill använda. Sedan kommer datorn att lagra resten av dina lösenord krypterat online. Detta kräver dock att inloggningen är säkrare än ett lösenord, det kan till exempel Det som är viktigt att komma ihåg med innebära att du loggar in biometriskt molntjänster är att även om man lämnar eller via mobil. bort all sin information till en säker leverantör händer det att dessa också Vad kommer i framtiden att krävas kan få problem med sina tjänster. Detta för att skydda sin information? har skett tidigare och resulterat i att Det lösenordssystem vi har idag kommer förhoppningsvis helt och hållet att därför är det viktigt att alltid göra en företag förlorat all sin information, försvinna. Detta på grund av att de är så backup och ha kontinuitetsplaner trots lätta att replikera. I framtiden kommer att man använder molntjänster. inloggningen kanske att ske genom mer personliga attribut som läser av vem du Finns det några övriga trender inom är. Till exempel sättet du svarar på frågor säkerhetstänket? eller sättet du skriver på. Man måste koppla den digitala identiteten starkare inte har varit riktigt så säkra som vi trott. till den fysiska. Det har förekommit fall där personer - Hur ser du på molnfunktionerna? Molnfunktionerna är säkra om leverantören är seriös och det är där den största Man utvärderar nu om detta traditionella vi behöver tillföra något nytt. Under 2012 ofta inget enkelt sätt att bedöma om en planeras bland annat en nationell övning leverantör kan hålla det den lovar. Detta under namnet CERÖ för att träna företag på att hantera ett sådant scenario. Intresserade företag kan kontakta mig så kan som till exempel EuroCloud Star Audit, som syftar till att fungera som ett garanti- jag hjälpa dem med mer information om märke för molnleverantörer. övningen.

10 kan kan man väl säga att smarta elnät är elnät som har en mer intelligent styrning. Idag är kommunikationen i elnäten rätt enkelriktad, men med smarta elnät blir den dubbelriktad i och med att olika delar kan kommunicera med varandra. Sedan ska det också bli enklare att leverera el till smarta elnät, säger Tina Lindgren konsult inom informationssäkerhet på Combitech. För att klara detta krävs det nya stora IT-system som kan styra eldistributionen på helt nya sätt och det kommer att skapa nya riskbilder för elnäten, men innan vi går in på det ska vi titta på vilka Till att börja med handlar det om att utnyttja den el som produceras mer uppskattar Vinnova att vi skulle kunna cent med smarta elnät. Det blir möjligt genom att det blir enklare att anpassa priset på el efter belastningen på elnätet, och det i stort sett i realtid. På så sätt kan konsumenter och företag förmås att sätta på tvättmaskinen på kvällen eller köra en industriprocess på natten när belastningen på nätet är låg istället för att köra allt på eftermiddagen när alla andra också gör av med mycket el. Om vi dessutom får apparater som kan stänga av sig själva när priserna är höga och sedan slå på sig när priset sjunker skulle besparingen kunna bli Group har räknat ut att de smarta elnäten skulle kunna medföra besparingar som gjort regeringar runt om i världen mycket intresserade av smarta elnät. En annan fördel är att det ska bli enklare att leverera el till nätet. Idag krävs det ett rätt stort kraftverk för att det ska vara värt att koppla in det till elnätet, men med smarta elnät ska det bli möjligt att hantera även små leveranser och se till att leverantören får betalt för exakt den energi som producerats. Det kan göra det möjligt för företag att bygga egna små kraftverk och om de inte behöver all el själva kan de sälja den vidare ut på elnätet. I teorin ska rent av enskilda villaägare som kanske monterat upp solpaneler kunna sälja sitt elöverskott soliga dagar. Det gör att vi kan ta till vara den energi som produceras i landet på ett bättre sätt och många småskaliga elproducenter kan också göra att nätet bli mindre sårbart. Speciellt som smarta elnät också innehåller ett zontänkande. Om det blir fel på en elledning idag bryts ofta elen från stationen till alla konsumenter och mottagningsföretag som ligger efter den stationen. Det drabbar ofta många, men med smarta elnät ska det gå att skapa mindre zoner så om en ledning bryts ska det påverka mycket färre abonnenter än idag. Sedan kan hushållen få egna reservkraftverk också. Ett problem med sol och vind är att det inte alltid är soligt och blåsigt när elen behövs som bäst. Det behövs något sätt att lagra el. Det storskaliga lösningar, men en intressant lösning är att använda bilen. Elbilar kopplade till ett smart elnät kan inte bara ladda upp sina batterier från elnätet utan kan också skicka tillbaks el in i nätet om det behövs. Så om elen går, eller elpriset är högt, kan elbilen ändå leverera tillräckligt med el

11 för att driva belysningen, mobilladdaren Robustheten ökar, men det öppnar också upp för hackerattacker som elbolagen till stor del varit förskonade från hittills. Idag har elbolagen full kontroll över man kan ta sig in. Med smarta elnät får knappast råd att bygga upp egna kommunikationsnät för detta utan de kommer att använda existerande nät som internet och då öppnar det upp för de som kan ta sig in i datasystem, säger Tina Lindgren. Ett mardrömsscenario är förstås att terrorister kan slå ut hela elförsörjningen via en cyberattack. Det här är något som bland annat EU tittar på. Exakt vilka lösningar som krävs för att förhindra detta är inte riktigt klart än eftersom de pilotfasen, men det är en fråga som tas på största allvar. En annan utmaning är att se till att det går att lita på den information som går i it-systemen som styr de smarta elnäten. Elbolagen vill vara säkra på att de uppgifter som kommer från din elmätare stämmer, speciellt om du också levererar el och ska ha betalt för det, och du vill garanterat att ingen annan ska kunna skicka kommandon till din elmätare. Det här kan man lösa med digitala att bli en viktig del i de smarta elnäten när det gäller att visa att informationen går att lita på, säger Tina Lindgren. Smarta elnät kan också medföra integritets problem. För att det ska gå att sänka förbrukningen ordentligt krävs det att priserna kan variera snabbt och att utrustningen i hemmen kan reagera på det. Det kräver i sin tur att de bakomliggande it-systemen ska kunna se exakt när en abonnent gör av med el och det är information som måste hållas hemlig för utomstående. Den som kommer över den här typen av data kan få väldigt detaljerad information om när man är borta till exempel. Man kanske sänker temperaturen varje dag mellan nio och fem eller kanske automatiskt slår på en lampa på kvällen under juli månad. Det skulle kunna användas för att se när det är säkert att bryta sig in i huset, säger Tina Lindgren. Ett scenario skulle kunna vara att och säljer den vidare till ligor med inbrottstjuvar som kan använda den som ett arbetsschema. Än så länge är de smarta elnäten i försöksstadiet. I Sverige drogs ett storskaligt test igång på Gotland i slutet av 2011 och det beräknas pågå i fem år. Under den tiden ska Vattenfall, ABB och GEAB som ligger bakom försöket se vad som behövs det lär dröja innan det smarta elnätet når alla elabonnenter och det lär knappast ske över en natt när det väl kommer. Det kostar enorma pengar att bygga ut elnätet till ett smart elnät och det betyder att elbolagen förmodligen kommer att bygga ut lite pö om pö under många år. Men regeringarna är intresserade av att få ner elförbrukningen, abonnenterna vill sänka elräkningen, leverantörerna vill sälja ny utrustning och elbolagen ser det som ett konkurrensmedel så vi kommer säkert att få se mer av de smarta elnäten i framtiden, säger Tina Lindgren.

12 drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är ämnad att samla all krisinformation från Sveriges olika myndigheter på en plats. Kriskommunikation.se startade 2008 och bestod då av sin webbsida, konto och inte långt efter startades även en Facebook-sida upp. Inger Frendel, redaktionsansvarig på Kriskinformation. se, har varit med från början och har sett utvecklingen och fördelarna med att lägga den här typen av information på snabbkommunicerande plattformar som sociala medier. Kriskommunikationen på sociala medier skiljer sig från den mer traditionella formen på några punkter. Inger Frendel menar att den största skillnaden ärmöjligheten till dialog, att kommunicera och inte bara informera. Med brev och mail kan uppleva det som mycket arbete att kontakta de olika myndigheterna och av den anledningen inte gör det. Detta är negativt både för myndigheterna, då de inte får någon insikt i vilken information de ska utelämna, och för folket då de i sin tur inte får den information de egentligen behöver. Det snabba utbytet på de sociala medierna bär inte på samma problem. Tonen är genomgående personlig vilket gör att privatpersonerna inte behöver tänka extra på språket, plus att olika plattformar som till exempel Twitter sätter en restriktion på hur många tecken som får användas. Som en följd av detta blir informations- Sociala medier bjuder också in till omvärldsbevakning. Det går på ett helt annat sätt att se vad folk söker svar på. Alla människor följer självklart inte oss på Twitter eller Facebook utan bildar egna communityn och grupper där de diskuterar. Då är det viktigt att se vad de säger för att kunna informera folket med relevant information, säger Inger. Dessa skillnader gör arbetet med kriskommunikationen över sociala medier lite annorlunda. När en mindre pel en storm, gör Krisinformation.se:s redaktion kontinuerligt en informationshämtning. Denna kommer från alla myndigheter som har ett ansvar för kommunikation i kris, till exempel en omvärlds- och mediebevakning där redaktionen kan se vad media, respektive folket pratar om och behöver veta. Tips och information kommer dock inte endast från myndigheter utan ofta även från deras följare. Det är viktigt att komma ihåg att

13 människor i sig själva är en stor del av kriskommunikationen. De som är först på plats vid en kris är oftast inte myndigheter, det är vanliga människor. Vi ofta får in tips via Facebook eller Twitter som vi inte hade fått från till exempel Det kan handla om träd som blockerar vägar under stormar, eller olyckor som skett. Det vi måste göra sen är att snabbt bekräfta att informationen stämmer, menar Inger. Krisinformation.se arbetar integrerat med information i de olika kanalerna: webbplatsen, Twitter och Facebook. Detta betyder att om, till exempel, en storm är på gång kommer alla de olika kanalerna att varna för oväder. Sedan sker en kontinuerlig händelse rapportering från SMHI, kommuner, poliser och liknande. Även lokala rapporteringar om var vädret är värst och var man bör hålla sig borta från sker nu. I det här läget börjar många frågor komma in från oroliga människor som vill ha svar på just det de undrar om. sociala medierna idag underlättar då det enkelt går att slussa vidare folk till den instans som har den information just de alla parter; folket får snabba svar på sina frågor och de kriskommunicerande kan lätt få en överblick av vad som oroar folk mest och vad vi därmed ska informera om, menar Inger. Denna typ av kriskommunikation skulle ske under en mindre kris. Om scenariot istället hade varit allvarligare, som till exempel vid ett terrordåd där många människor dött, hade kommunikationen förmodligen sett annorlunda ut. Sedan Krisinformation.se lanserades har Sverige inte befunnit sig i en sådan kris, därför vet ingen riktigt hur det skulle te sig, det går bara att spekulera. Inger Frendel tror att en utmaning vid en större katastrof är att räcka till för att hinna svara på alla de frågor människor skulle ha och klara av att bemöta den oro människor skulle känna. Dessutom behövs ett särskilt omhändertagande av drabbade och anhöriga. I scenariot för en mindre kris tog sig redaktionen tid att svara på alla frågor som dök upp, här skulle de istället välja att försöka se till de mest förekommande frågorna och svara grupper istället för enskilda personer. Redaktionen försöker alltid att besvara frågor och guida till myndigheternas information, men vid ett mycket stort tryck kanske vanliga frågor samtidigt. Kriskommunikation.se har haft sitt Twitter och Facebook-konto sedan år 2009, vilket gör dem till en av de första att föra sådan här typ av information på sociala medier. Dessa år har kommit med ett tips till instanser och företag som är nya till den här typen av kommunikation skulle det vara detta: Var inte så rädd för att börja. Sociala medier handlar om att våga och lära under processens gång, det går inte bara att se hindren i det man måste se möjligheterna.

14 det mest om att lista ut hur man ska kunna skydda ett visst hantera en viss risk som ett elavbrott eller en snöstorm. I framtiden tror jag det kommer att bli mycket viktigare att att en stad eller en region ska kunna generalsekreterare på Training Regions. Training Regions är ett samarbetsinitiativ vars mål är att hjälpa städer och re- tjänster, pengar, människor, information och energi. För att det ska fungera så krävs det att många aktörer i en region samarbetar. Tidigare skötte kommunerna det mesta i egen regi och då räckte det med att samordna olika kommunala verksamheter, men nu har mycket lagts ut på entreprenad och då är det många aktörer det är inte många kommuner och regioner som har anammat det tankesättet än, tänkandet att det kommer att bli mycket viktigt i framtiden. - - ring av en kris tar han upp förra vinterns snöoväder i Malmö. Då snöade rangerbangården i Malmö igen med resultat att godståg som skulle hämta trävaror i Norra Sverige inte kunna komma fram. Något som drabbade exportindustrin tredjedel av sina varor till kontinenten. från Uppsala och Göteborg för att röja snö och det var i och för sig bra, men Samtidigt som det här hände så ställdes sophämtningen in på smågatorna i Malmö eftersom de parkerade bilarna hade snöat in och gjorde vägen för smal för de stora sopbilarna. Om kommunen i sin upphandling av sophämtning lagt in en klausul om att sophämtare, som redan hade rätt klädsel, skulle kunna hjälpa till med snöröjning om de inte kunde hämta sopor kunde de ha skickats till rangerbangården och fått iväg godstågen mycket snabbare, säger han. Det hade gett en samhällsekonomisk vinst i och med att vår export till kontinenten kommit igång snabbare, men det hade också gjort Malmöregionen mer konkurrenskraftig och attraktiv. Om en region kan leverera mer när andra tvingas dra ner är det förstås väldigt positivt för företag och invånare, så säkrare och robustare utan gör den också andra ord inte bara att se till att de är så robusta som möjligt utan de måste också ningen inte kan upprätthållas så kanske - under en viss tid. Då krävs det som sagt att alla aktörer samverkar och förutsättningarna för det kunde vara bättre på många håll. Det - på varandra, och de olika aktörerna jobbar ofta i sin egna lilla värld utan kontakt med andra aktörer.

15 alla aktörer och varje aktör behöver veta vilka andra aktörer som kan påverka den egna verksamheten. Finns det till exempel Här är också utbildning en viktig komponent. inhämta för de som ska leda och styra arbetet, och inte minst för de som ska utföra nya arbetsuppgifter i en krissituation. Ska de kunna gå över och krävs det att de först får rätt utbildning för att kunna sköta dessa nya sysslor, dyka upp oväntade samband som man missar helt om man bara fokuserar på hur man ska skydda de viktigaste objekten var för sig. Om vi till exempel tittar på hur en region ska skydda sig vid större elavbrott kommer säkert elförsörjningen till sjukhusen att ha högsta prioritet. När Energimyndigheten tog fram prioritera elanvändare som måste få el även i krissituationer så visade det sig att det fanns andra områden som behövde lika hög, om inte högre prioritet. Att få el till ett sjukhus är förstås ett måste, men sjukhusen har egna reservaggregat som klarar elförsörjningen ett tag. Bensinstationer å andra sidan har inga reservaggregat och om det inte går att tanka bilar blir det svårt för räddningstjänsten jobb. Så bensinstationerna kan behöva prioriteras lika mycket som sjukhusen i en krissituation. För att se de här sambanden krävs det en och regionens funktionalitet. Dessvärre är det lite illa ställt med den analysförmågan. den analysen går det heller inte att se hur Att ta fram dessa modeller är en stor utmaning och här kommer det att krävas mycket jobb under de närmaste åren, som utgör den egna regionen. Gulfstaterna ser hela Persiska Gulfen som en enda menar att Öresundsregionen bara är kustremsan mellan Dragör och Helsingör. När det gäller att få en säker och robust stad gäller det att se vilka områden som påverkar staden och vad som då utgör en region kan bli förvånande. Efter den 11 september 2001 gjordes det en analys i USA om vilka städer som var de viktigaste ur ett ekonomiskt perspektiv. Det visade sig att Hong Kong var USAs ekonomiskt sett viktigaste stad påverkar det väldigt mycket av USAs region är inte alltid självklart utan även här krävs det en ordentlig analys, säger Regioner som vill vara framgångsrika måste kunna hantera risker bättre än det bästa råd att han kan ge för de som vill ligga i framkant är att börja tänka på Det bästa tips jag kan ge till en kommun är att de ska avsätta den kompetens som behövs för att börja kartlägga de de påverkar varandra och hur man kan alla aktörer som verkar inom en kommun idag är det inte helt trivialt, men det kommer att bli oerhört viktigt att lyckas med detta för att få en säker och attraktiv kommun, säger han.

16 Hur skulle du säga att vår personliga integritet har påverkats av den senaste utvecklingen inom internet och datasäkerhet? vänder sig av. Här lämnar vi ut personlig information. Många gånger tror vi att uppgifterna vi lämnar ut är privata. Men andra aktörer som exempelvis polis, arbetsgivare skatteverket, försäkringskassan och hackers kan få tillgång till dessa uppgifter om dina personliga inställningar inte begränsar detta. En tråkig konsekvens är exempelvis cybermobbing och identitetsstöld som idag är ett stort problem. All den personliga information vi delar med oss är inte så lätt att få bort. Det kan ibland tyvärr komma att påverka oss hela livet och även efter att vi dött. Detta är något som nu börjar uppmärksammas även på högre nivå. direktivet om skydd av personuppgifter. Skyddet av den personliga integriteten är en grundläggande rättighet i Europa. onen fram ett förslag om en modernare EU-reglering som ska ersätta direktivet en punkt om rättigheten att glömmas bort. Detta tillägg innebär att när vi inte längre vill att information om oss ska någon laglig grund för att det ska behållas, tas bort. Vilka problemområden ser du inför framtiden? blem som jag ser det. I och med att företag lägger ut data och applikationer i molnet så tappar de kontrollen över vem som ansvarar för säkerheten. Har vi verkligen full koll på vad händer med uppgifterna och hur kan de som tillhandahåller molnettjänster ställas till svars i de fall datasäkerheten skulle komma att riskeras? kameraövervakning i Sverige, exempelvis i skolor gjorde Datainspektionen en analys som visade att en del skolor använder kameraövervakning utan att viktigt att fundera på om behovet av att bevaka överväger behovet av integritetsskydd. Det kan vara ett problem om de unga får intrycket att det normalt med kameraövervakning. Det är också viktigt att hitta alternativa lösningar. Behöver man skydda datautrustningen, så kan behöver inte heller övervakas, rikta hellre kameran mot datautrustningen. Åt vilket håll tror du den personliga integriteten kommer att påverkas de närmaste åren? övervaka. Till en viss del kan det vara bra, men personlig integritet är ett viktigt ämne. Datalagringsdirektivet togs fram av EU Det medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader men högst två år. Sverige har ännu inte implementerat detta. Men regeringen har nu lagt fram en proposi- för brottbekämpande ändamål. sionen gjorde 2011 en utvärdering av datalagringsdirektivet. Denna visade inte bevisligen att direktivet är nödvändigt för att bekämpa brott eller hitta kriminella. Kriminella kan gömma sig

17 ports, eller använda en stulen mobil. Att skydda den personliga integriteten kan bli svårt samtidigt som man ska övervaka internetanvändare. Tyskland har föreslagit är quick freeze. Det är en metod i två steg. Telekomleverantörer är skyldiga att inte ta bort beslut tagits, exempelvis uppgifter i en nätverksnod där en attack från hackers inleddes eller data om en viss person som misstänks ha begått ett brott. Inom en fastställd period, så måste de brottsbekämpande myndigheterna i samband med en förundersökning leverera bevis för att uppgifterna ska kunna överföras till dem enligt de rättsliga bestämmelserna. Om inget domstolsbeslut tas inom den bestämda tidsfristen så måste information raderas. Hur kändes det att vara bevakad 24 timmar om dygnet? Det är verkligen ingen skön känsla, det var både jobbigt och irriterande. Till slut kändes det som att man blev hjärntvättad av att ha kameror på sig så länge och att hjärnan är lite förstörd så här i efterhand. Som att man har tappat hjärnceller. Hur ser du på en möjlig framtid där Jag tänker på Illuminati, att man ständigt är bevakad, att de alltid ser en. Jag tycker faktiskt det är väldigt läskigt att någon ska se vad man gör ständigt. Det på att brotten minskar eftersom att det men det är helt klart en obehaglig tanke. integritet blir omöjlig? På combitech.se/ ontime kan du läsa längre intervjuer med Big Brotherdeltagarna. Efter att ha övervakats varje sekund dygnet runt har de intressanta erfarenheter att dela med sig av. Och kanske en och annan kommentar som förvånar. Hur kändes det att vara bevakad 24 timmar om dygnet? I början tänkte jag inte på det så mycket, jag glömde bort att det fanns kameror. Men ju längre jag var där inne desto mer påfrestande blev det. Jag var i huset i 89 dagar och i slutet var det brutalt jobbigt. Där fanns ingenstans jag kunde vara ifred. Hur ser du på en möjlig framtid där Jag kan tycka att det är skönt på grund av allt våld som sker ute på gator och i kameror överallt. Duschar, toaletter och omklädningsrum i skolor är sådana ställen som borde hållas privata utan kamerabevakning.

18 10 februari släpptes levde under 2011 en stark ökning i order ingång, vilket avspeglas i omsättningen som för första gången passerade en miljard kronor. Antalet medarbetare har under perioden ökat Rörelse resultatet (EBIT) ökar med 11 MSEK eller 14 procent jämfört med före gående år och lönsamheten för bättras till 9,2 procent (8,8 procent). ramavtal med den nya forsknings anläggningen ESS i Lund. Ram avtalet omfattar konsulttjänster inom exempelvis mekanik, säkerhet, projekt ledning och miljötjänster. ESS (European Spallation Source) är ett europeiskt samverkansprojekt för att utveckla ett forskningscentrum där neutroner används för att utforska material, allt från molekyler och mediciner till plast och proteiner. (MSB) har tagit fram föreskrifter för hur myndigheter och verk ska arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Ett av de verk som aktivt arbetar med frågan är Svenska Kraftnät (SvK). I slutet av 2010 påbörjade vi vårt LIS-arbete, då jag och ledningen såg ett behov av att se över vårt ledningssystem. Det visade sig att riktlinjerna i alla avseenden inte var tydliga och behövde förenklas. Vidare behövde vi ta hänsyn till hur samhällsbilden förändrats, berättar Alireza Hafezi, informationssäkerhetschef och tf. säkerhetsskyddschef på Svenska Kraftnät. I riktlinjerna ligger att SvK ska upprätta ett ramverk där säkerhetsfrågorna samordnas och inriktas mot att stödja verkets kärnverksamhet och processer inom elförsörjning, som i sin tur ställer höga krav på sekretess, tillgänglighet och kontinuitet. SvK: s arbete inleddes med att Alireza undersökte vilka interna resurser som fanns att tillgå. Det visade sig att verket behövde anlita extern spetskompetens för uppdraget. När vi anlitar konsulter är det kompetens vi köper snarare än arbetskraft. Vi har ramavtal med standardserien för ledningssystem. Vi ville med berättar Alireza Hafezi. Faktaruta: - då i den så kallade planeringsfasen som bland annat inne fattade en grundläggande analys, en hot- och riskanalys och en gap-analys. Vi arbetar långsiktigt tillsammans med SvK. För tillfället jobbar vi med utformandefasen som bland annat berör hur man skyddar informationstillgångar och hur information styrs. Kontinuitetsplaneringen är en annan viktig del. Vi tar fram riktlinjer och anvisningar som ska vara ett stöd för medarbetarna, berättar Elina Ramsell, informationssäkerhets- LIS-arbetet fortsätter och under 2013 hoppas SvK att man kommit så Alireza påpekar att det inte är ett absolut krav. granskning av våra insatser och leveranser. el marknaden där vi kan vara en förebild. Idag är IT-processerna centrala för att hantera och garantera elförsörjningen. Vi måste ständigt se över hotbilden som naturfenomen kan innebära men även terroristhot, berättar Alireza Hafezi. Alireza Hafezi, det tre aspekter som arbetet tog utgångspunkt i; policy, organisation och ansvar samt efterlevnad.

19 av att utveckla eftermarknadskoncept och tillhörande informationslös- Sörman har en mycket intressant specialistkompetens och plattformar inom informationshan- utbud av teknikkonsulttjänster skapar ett komplett tjänsteutbud som gör att vi kan stödja våra kunder i såväl tekniska som verksamhetsrelaterade frågor. Sörman har cirka 180 medarbetare på åtta orter i Sverige och har konsulter inom exempelvis teknikinformation, diagnostik, test och ILS ( Integrated Logistics Support). Man erbjuder också eftermarknads plattformen UpTime och det världs- idag används av många företag. Den 25 januari arrangerade MSB Rakel- på plats som utställare, för och framtida kunder om hur vi hjälpa dem ta Rakel till nästa nivå. Rakel är Sveriges nationella kommunikations system för samverkan och ledning och våra konsulter arbetar främst med införandestöd, krishantering och också tillfälle att prata med representanter för norska Nødnett som ramavtal med. åriga erfarenhet inom informations säkerhet efterfrågas nu inom spelbranschen i allt större utsträckning. Våra konsulter hjälper både aktörer att designa och granska spelplatt formar. Senast i raden av licenser och möjliga uppdrag kommer från Isle of Man Gambling Mekanikområdet inom med att kunderna blir beräkningsingenjörer och konstruktörer är stor och vi rekryterar Det handlar främst om uppdrag hos medelstora och stora industriföretag.

20 »Att arbeta agilt, vilken skillnad!«drar nytta av medarbetarnas samlade kun- Ta hjälp av någon utomstående som har erfarenhet och kan coacha under resans själva uppgifterna efter en viss metodik och - blir mer involverad och får möjlighet att ge åter koppling på utvecklingen efter varje del- Leaders Guide to Radical Management«av Teamet arbetar i agila projekt tillsammans med kund, erbjuder coachning och arrangerar Själva begreppet är ett samlingsnamn för en hel familj av metoder inom programvaru utveckling, till exempel Lean, Scrum, Kanban, XP (extreme programming), CI (continuous integration) och TDD har gemensamt är synen på att det är medarbetarna och kommunikationen snarare än verktygen och formella dokument som innebär att minimera administrationen och jobba i tvärfunktionella team där man Utrusta dig med tålamod! Det tar tid att inte fungerar när det egentligen handlar om Prova gärna arbetssättet i en mindre skala först, till exempel tillsammans med oss s Du och dina medarbetare behöver inte ha någon erfarenhet av metoderna sedan innan utveckling som kärnverksamhet visar ett intresse, så jag tror vi kommer att se större utsträckning samt hur man infogar combitech.se (ci cirk a)

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem. 1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp.

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 1 2 Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 13 procent kände inte till debatten. (Var åttonde person) 55 procent hade

Läs mer

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation

Läs mer

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget Långholmen 13-14 november 2013 EBITS Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet Program EBITS 13-14 november 2013 Onsdag 13 november (Konferensvärd,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om??? Metoder för datasäkerhet Vad handlar en sådan kurs om??? Vad avses då media rapporterar om datasäkerhet? Oftast resultat av brister i säkerheten Allt möjligt av helt olika karaktär, som Försvunna viktiga

Läs mer

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA NATIONELLT NÄTVERK FÖR LÄKARSEKRETERARE 2011 11 10 STOCKHOLM Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Kommunikation och Information Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet är en av våra viktigaste frågor. Våra hyresgäster bedriver en daglig verksamhet i allt från kriminalvårds anstalter och domstolsbyggnader till speciella vårdhem

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1 Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

EBITS 2013. Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring

EBITS 2013. Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring EBITS 2013 Totalförsvarets Forskningsinstitut David Lindahl Erik Westring Demo: Hur går ett angrepp till Något förenklat på grund av tidsbrist..men bara något. Antagonistiska hot Antagonistiska hot är

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet Informationssäkerhet trender och utmaningar Rätt Säkerhet 2013 Tobias Hermansson och Sara Löfving Vår globala informationssäkerhetsundersökning För 15:e året i följd har Ernst & Youngs genomfört sin globala

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA)

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) 2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) INNEHÅLL Inledning........................................................................ 3 Metodik.........................................................................

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Informationssäkerhet, Linköpings kommun

Informationssäkerhet, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver. I dokumentet kommer fortsättningsvis

Läs mer

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy 2008-08-29 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål för IT-sbäkerhetsarbetet... 2 2.1 Långsiktiga mål... 2 2.2 Årliga mål...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-24 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Lars Andersson HANTERINGSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Räkna med risk! Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis.se

Räkna med risk! Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis.se Räkna med risk! Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis.se Det här är.se Stiftelsen för Internetinfrastruktur grundades 1997. Verka för positiv utveckling

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Säkerhet 2.0. Ta en titt in i framtiden. Per Hellqvist. Senior Security Specialist

Säkerhet 2.0. Ta en titt in i framtiden. Per Hellqvist. Senior Security Specialist Säkerhet 2.0 Ta en titt in i framtiden Per Hellqvist Senior Security Specialist Symantecs vision Confidence in the Connected World Säkra och hantera din informationsdrivna värld över fysiska, virtuella

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild 4 Hotbild Du har säkert hört begreppet hotbild tidigare. Om jag skulle försöka mig på att klassificera begreppet hotbild skulle det kunna vara enligt följande formel: Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild.

Läs mer

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se Mobiltjänster Vi kan smartphones Skaffa kontroll över den nya mobiltelefonin UTMANINGARNA Smartphone-revolutionen skapar nya utmaningar för IT-avdelningen De traditionella mobiltelefonerna är snart ett

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Sociala medier. - från information till kommunikation. Tingsryds kommuns riktlinjer kring. inom yrkesrollen

Sociala medier. - från information till kommunikation. Tingsryds kommuns riktlinjer kring. inom yrkesrollen Dokumenttyp: Riktlinjer Ansvarig: Informatör Fastställd av: CCG Fastställd: 2011-06-11 Dnr: 2011/337 003 Tingsryds kommuns riktlinjer kring Sociala medier inom yrkesrollen - från information till kommunikation

Läs mer

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite STYRKAN I ENKELHETEN Business Suite HOTET ÄR VERKLIGT Onlinehot mot ditt företag är verkliga, oavsett vad du gör. Om du har data eller pengar är du ett mål. Säkerhetstillbuden ökar drastiskt varje dag

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen

Läs mer

Sociala medier+juridik=sant. Lena Olofsson E-delegationen

Sociala medier+juridik=sant. Lena Olofsson E-delegationen Sociala medier+juridik=sant Lena Olofsson E-delegationen Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Vilka ingår? 16 myndigheter och SKL samverkar Delegationen beslutar Arbetsgruppen bereder Projektgrupper

Läs mer

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig?

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Köpguide för molntjänster Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Tänk om din nya it-lösning skulle kunna göra livet lite enklare för dina medarbetare och hjälpa dem att arbeta bäst där

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

En värld på nätet Facebook ht 2010

En värld på nätet Facebook ht 2010 En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand 1 Ny dataskyddslagstiftning i Europa Agnes Andersson Hammarstrand Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 3 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund De största förändringarna Sammanfattning

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Outsourcing och molntjänster

Outsourcing och molntjänster Outsourcing och molntjänster Risker och förebyggande åtgärder IT utvecklas för att möta nya krav Systemcentrerad Informationscentrerad Data: Centraliserad, strukturerad Infrastruktur: Fysisk IT fokus:

Läs mer

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 1 Förord I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer