STENA METALLKONCERNEN ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 STENA METALLKONCERNEN ÅRSREDOVISNING

2 2014/2015 ÅRET I KORTHET Tack vare ett fokuserat förbättringsprogram visar koncernen ett bättre resultat trots utmanande marknadsförutsättningar med fallande priser på råvaror. Kundanpassade råvaruleveranser har inneburit god avsättning på den globala marknaden. Vår investering i Stena Nordic Recycling Center, Nordens modernaste återvinningsanläggning, fortsätter enligt plan. Fortsatt utveckling av koncernens försäljningsarbete med förstärkta bransch- och kundspecifika lösningar. Kontinuerligt fokus på hållbarhetsfrågor, värdeskapande och säkerhet. NYCKELTAL MSEK 2014/ / / / /2011 Nettoomsättning EBITDA Rörelseresultat Eget kapital Soliditet, % 36,5 36,2 33,4 34,4 33,0 Medelantal anställda Siffrorna för 2014/2015 och 2013/2014 är beräknade i enlighet med International Financial Reporting Standards. Tidigare år har ej omräknats, utan redovisas enligt tidigare redovisningsprinciper.

3 INNEHÅLL KONCERNCHEFENS KOMMENTAR 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 KONCERNEN RESULTATRÄKNING 9 BALANSRÄKNING 10 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 12 KASSAFLÖDESANALYS 13 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 14 NOTER 20 EFFEKTER VID ÖVERGÅNG TILL IFRS 36 MODERBOLAGET RESULTATRÄKNING 41 BALANSRÄKNING 42 KASSAFLÖDESANALYS 44 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 45 NOTER 45 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 48 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 51 REVISIONSBERÄTTELSE 52 STYRELSE 54 ADRESSER 54

4 Koncernchefens kommentar På en fortsatt volatil marknad med fallande råvarupriser har Stena Metallkoncernen förbättrat resultatet jämfört med föregående verksamhetsår. Detta tack vare stärkt affärsmannaskap, bättre marknadsposition och ett fortsatt fokuserat förbättringsprogram. Resultatet för verksamhetsåret 2014/2015 blev 481 MSEK. Anders Jansson Verksamhetsåret präglades av volatila marknadsförutsättningar med stora prisfall på råvaror. Utan draghjälp från omvärlden visar koncernens samtliga affärsområden ett bättre resultat än under fjolåret. Utvecklingen är ett resultat av fortsatt finansiell disciplin i kombination med fokuserade åtgärder inom ramen för det kontinuerliga förbättringsprogram som inleddes för ett par år sedan. Det är glädjande att konstatera att vi har haft ökade volymer, trots en bister marknadssituation. Volymökningen är resultatet av en förbättrad marknadsposition. Med ett starkt Sverige och en väsentlig förbättring i Norge såväl som Danmark visar Stena Recycling en mycket god utveckling. Såväl vår finska som vår polska verksamhet följer plan. Med målet att befästa vår position som Nordens ledande återvinningsbolag känns det spännande att följa den fortsatta kulturresan vår återvinningsverksamhet genomför med målet att ytterligare utveckla rollen som en attraktiv värdegenererande partner till våra kunder. Våra kundanpassade råvaruleveranser i kombination med en global kundbas har fortsatt gett oss god avsättning trots den utmanande marknadssituationen. Stena Technoworld har väsentligen flyttat fram sina positioner och skapat goda förutsättningar för den framtida utvecklingen. Stena Aluminium levererar ett gott resultat tack vare ökad produktivitet och bättre efterfrågan på kundspecifika legeringar. På en svensk stålmarknad i förändring har Stena Stål tagit marknadsandelar under året. Den svaga internationella stålmarknaden fortsätter dock att sätta press på lönsamheten även om resultatet var bättre än föregående år. För att ge ökat fokus och kraft i en förbättring av lönsamheten i industrikomponentverksamheten har denna under innevarande verksamhetsår brutits loss från Affärsområde Stål och bildat ett eget affärsområde med en ny ledning. Med högre kapacitetsutnyttjande och fokuserat affärsmannaskap på hemmamarknaden har Stena Oil skapat ett gott resultat under det gångna verksamhetsåret. Stena Metall Finans fortsätter att med hög kvalitet bidra till koncernens goda finansiella beredskap samtidigt som man återigen levererar ett starkt resultat med balanserat risktagande. Med fortsatt besvärliga förutsättningar för huvuddelen av de råvarubaserade marknader vi jobbar på måste vi fortsätta att skapa förbättringar genom egna aktiviteter. En väsentlig del sker genom en kontinuerlig satsning på förbättrad kvalitet och kompetens, bland annat genom utbildningar i ledarskap samt produkt- och materialkunskap. Parallellt har utvecklingen av våra lean -program inom produktions- och filialverksamheten skapat en ökad professionell stabilitet i våra processer. Vi fortsätter att lägga stort fokus vid forskning och utveckling speciellt inom återvinningsområdet, vilket ger nya affärsidéer och ett gott stöd i vår utveckling. Bygget av Stena Nordic Recycling Center i Halmstad är igång i vad som kommer att bli Nordens modernaste återvinningsanläggning. Vår ambition är att ligga i framkant och fortsätta utveckla och investera i den bästa återvinningstekniken. Våra produktionssatsningar är viktiga, inte bara för Stena och våra kunder, utan även för miljön, då nya energieffektiva processer möjliggör ökad återvinning och minskade deponimängder. Tillsammans med våra kunder och partners skapar vi värden som bidrar till ett hållbart samhälle. 4

5 Stena Metallkoncernen minskade antalet olyckor kraftigt under 2014/2015. Detta är resultatet av ett mångårigt arbete med att förbättra säkerheten inom alla våra verksamheter. Vår vision är att alla olyckor går att förhindra. Säkerhetsarbetet är en viktig del i vårt kvalitetsarbete och hur vi i Stena Metallkoncernen vill bedriva våra affärer. Utmanande marknadsförutsättningar kräver anpassning. Förändring ska vi skapa utifrån det vi själva kan påverka vi kan inte förlita oss på draghjälp från omvärlden. I rådande affärsklimat har vi nu under en tid tvingats att göra nödvändiga anpassningar. Det lär fortsätta. Jag är mycket imponerad av det starka affärsmannaskap och den förmåga till kontinuerliga förbättringar som finns runtom i vår koncern. Under inledningen av innevarande verksamhetsår har prisfallet på råvaror accentuerats. Den generella marknadssituationen är pressad med ett väsentligt utbudsöverskott av framför allt järnskrot, vilket i skrivande stund sätter stor press på återvinningsmarknadens aktörer. Det gäller att förhålla sig till denna marknadsoro. Stena Metallkoncernen står väl rustad för att på bästa sätt hantera denna situation. Med fortsatt fokus på interna förbättringar och bibehållen finansiell disciplin förväntar jag mig att vi fortsätter stärka våra marknadspositioner. Göteborg den 21 oktober 2015 Anders Jansson 5

6 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Stena Metall Aktiebolag, org nr med säte i Göteborg avger härmed redovisning för verksamhetsåret 1 september 2014 till 31 augusti ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Stena Metallkoncernen är ett ledande, innovativt återvinningsföretag som samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja. Vid slutet av verksamhetsåret 2014/2015 hade koncernen verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Schweiz, Malta, Tyskland, Italien och USA. Verksamhetsåret kännetecknas av kraftiga prisfall på koncernens viktiga råvaror. Prisfallen har skett under hög volatilitet. Järnskrotpriserna föll med över 30 procent. Koppar och aluminium tappade vardera cirka 25 procent. Nickelpriset har nästan halverats. De främsta anledningarna är ökat utbud tillsammans med inbromsningen i den kinesiska ekonomin, vilket skapar oro på många marknader. Det åtgärdsprogram som initierades redan 2011/2012, med syfte att anpassa Stena Metalls verksamheter till sämre marknadsförutsättningar, har fortsatt och börjar visa resultat. Verksamhetsåret 2014/2015 innebar förbättrade resultat för alla affärsområden i koncernen. Utvecklingen beror i samtliga fall på det interna förbättringsarbetet snarare än förbättrade marknadsförutsättningar. MARKNAD Återvinning Stena Recycling bedriver återvinningsverksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Återvinningsmarknaden har varit fortsatt utmanande med stora svängningar i råvarupriser och volymer. Trots svåra förhållanden har Stena Recycling nått ett bättre resultat jämfört med föregående år. Förklaringen till förbättringen är ett starkt fokus på att förbättra det interna arbetet snarare än att förlita sig på förbättrad marknadsutveckling. Som exempel kan nämnas ökat fokus på sälj- och marknadsaktiviteter, effektiviseringar i produktion och logistik, ett program för kompetenshöjning med mera. Försäljningsbolaget Stena Metal International har haft god avsättning på material. Verksamhetsområdets omsättning uppgick till ,4 MSEK (11.028,1) och rörelseresultatet var 426,5 MSEK (299,4). Trading Stena Metallkoncernen bedriver handel med skrot, tackjärn, järnsvamp och färdiga stålprodukter. Stena Metal Inc. är en länk mellan råvaruleverantörer och stålverk i hela världen. Verksamhetsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 276,9 MSEK (407,9) respektive 2,1 MSEK (-0,8). Elektronikåtervinning Stena är en av Europas ledande elektronikåtervinnare med anläggningar i sju länder. Affärsområdets bolag arbetar till största delen med de olika insamlingssystemen i de olika länderna men också mot enskilda producenter. I likhet med de senaste åren har marknadsförutsättningarna även detta år varit utmanande, med generellt sjunkande priser på de återvunna materialen. Trots detta har Stenas elektronikåtervinning nått ett avsevärt bättre resultat jämfört med föregående år. Förklaringen är en ökad möjlighet att ta betalt för kvalificerad återvinning samt ett starkt fokus på förbättrad intern effektivitet. Affärsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 864,8 MSEK (713,5) respektive -31,6 MSEK (-139,7) Aluminium Stena Aluminium är Nordens ledande producent av aluminium genom återvinning och uppvisade ett förbättrat resultat under verksamhetsåret. Ökad fordonsförsäljning kombinerat med ett större fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor skapar en efterfrågan på aluminium i allmänhet och återvunnet aluminium i synnerhet. Bolaget har arbetat fokuserat med produktivitetshöjande åtgärder de senaste åren vilket bidrog till att man kunde möta den ökade efterfrågan och öka sin försäljning under verksamhetsåret. Rörelseresultatet uppgick till 49,8 MSEK (35,3). Omsättningen uppgick till 1.358,9 MSEK (1.063,2). Stål Stena Stål har anläggningar i Sverige och Norge och erbjuder ett brett sortiment av stålprodukter samt figurskuren, slittad, klippt och bearbetad plåt. Stena Stål har ökat sina volymer under verksamhetsåret, trots en totalmarknad som inte har visat några volymökningar. Affärsområdets omsättning och rörelseresultat uppgick till 1.848,2 MSEK (1.617,8) respektive 5,9 MSEK (1,8). 6

7 Olja Stena Oil är Skandinaviens ledande leverantör av bunkerolja och marina helhetslösningar till fartyg i Skagerak, Kattegatt och Nordsjöområdet. De senaste årens svaga ekonomiska utveckling i Europa har inneburit en hel del utmaningar för bunkerbranschen. Antalet fartyg i trafik har minskat och därmed också bunkervolymerna. Trots utmanande förutsättningar har Stena Oil detta verksamhetsår ökat sina volymer med 20 procent i Skandinavien och vänt förra årets negativa resultat till ett positivt. En bidragande förklaring är ett innovationsarbete som resulterade i ett nytt lågsvavligt bränsle som löser kundernas utmaning att klara de nya kraven på lägre svavelnivåer i utsläppen. De nya kraven infördes 1 januari Omsättning och rörelseresultat uppgick till 4.360,6 MSEK (5.691,9) respektive 25,7 MSEK (-52,9). Finansverksamheten Stena Metall Finans bedriver investeringsverksamhet och intern bankverksamhet inom koncernen, i Göteborg och Zug, Schweiz. Under verksamhetsåret har Stena Metall Finans succesivt reducerat marknadsrisken men ändå skapat bra avkastning. Rörelseresultatet uppgick till 146,2 MSEK (72,9) Förändringar i koncernens sammansättning Koncernen förvärvade under året bolaget Juteskären AB som i sin tur förvärvade fartyget Stena Scandinavica. Två mindre bolag har fusionerats. Miljöinformation Huvuddelen av koncernens verksamhet omfattas av anmälningseller tillståndsplikt. I fem av de svenska bolagen inom koncernen bedrivs verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken (1998:808). Totalt finns inom bolagen 160 anläggningar som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. I bolagen bedrivs återvinning av järn- och metallskrot, papper, elektronik samt framställning av aluminiumlegeringar. I verksamheterna bedrivs även insamling, mellanlagring och behandling av avfall, farligt avfall samt lagring av bunkerolja och förbehandling av stål. I två av de fem bolagen pågår revideringar eller förnyelse av tillstånden på grund av ökade produktionsvolymer. Under året har tillstånd erhållits för den planerade återvinningsverksamheten i nya anläggningen Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. De största miljöpåverkansfaktorerna från verksamheterna är buller samt utsläpp till mark, luft och vatten vid hantering och bearbetning av inkommet material. För att stärka miljöskyddet och förebygga bränder arbetar koncernbolagen utifrån etablerade kontrollsystem med syfte att uppnå ständig förbättring i miljöoch säkerhetsarbetet. Investeringar sker kontinuerligt inom ramen för det förebyggande arbetet i enlighet med brandskyddspolicy. Samtliga bolag har särskilt utsedda personer med ansvar för säkerhets- och miljöarbetet. Alla återvinningsföretag och stålverksamheter är certifierade enligt ISO Vissa av koncernens bolag bedriver verksamhet på mark vilka har, eller kan ha förorenats. Stena Metallkoncernen har genom tecknande av en miljöförsäkring överfört risken för återställande av förorenad mark till ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagets åtagande gäller så länge försäkringspremien betalas. Då försäkringsbolaget återförsäkrar en del av risken hos ett av koncernen ägt försäkringsbolag redovisas i koncernredovisningen den beräknade skulden för samtliga i koncernen ingående bolag. Försäkringen täcker den beräknade saneringskostnaden, upptagen till det mest sannolika utfallet, för koncernens samtliga driftställen. Premien betalas årligen och redovisas under rubriken Kostnad för sålda varor. Personal Under året minskade antalet heltidsanställda med 111 personer, vilket motsvarar cirka fem procent av arbetsstyrkan. Effektivisering och konsolidering i verksamheten är de huvudsakliga skälen. Säkerhetsarbetet fortsätter enligt plan med bland annat utökad utbildning och bättre rapporteringsverktyg. Antalet olyckor med frånvaro har fortsatt att minska under året. Ansvaret för säkerhet och skydd har kombinerats i en gemensam funktion på koncernnivå för ett ökat fokus inom båda områdena. Både arbetet med säkerhet och skydd leds från koncernnivå med ett dagligt ansvar på lokal nivå. Koncernen har fortsatt att arbeta för minskad sjukfrånvaro. En förnyad plan för hälsa och friskvård har antagits. Det nuvarande programmet för ett sundare Stena kommer att uppdateras och återintroduceras för att öka personalens kunskap i arbetsrelaterade hälsofrågor. Ledarskapsutveckling och utbildningsprogram har initierats inom hela koncernen. Insatserna sker inom tre områden: ledarskap, säljledning och säljkompetens. Detta gäller inom samtliga affärsområden. Dessutom har en skräddarsydd leanprocess för produktion inom affärsområde Recycling införts i alla de fem länder där verksamheten bedrivs. Forskning och utveckling I koncernen bedrivs ett flertal miljöteknikprojekt, dels i egen regi, dels i samarbete med högskolor, universitet, myndigheter, organisationer och näringsliv. Sammanlagt har under årets lagt ner cirka 23 (20) MSEK på forskning och utveckling. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen för Stena Metallkoncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta är Stena Metallkoncernens första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk information har räknat om från den 1 september 2013, vilket är datum för övergång till de nya redovisningsprinciperna. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultat- och balansräkning redogörs för på sidorna Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk, motpartsrisk och likviditetsrisk. Koncernens riskexponering och hantering av dessa risker beskrivs i not 36. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Stena Metallkoncernen är exponerat för ett antal riskfaktorer som helt eller delvis ligger utanför bolagets kontroll, men som kan ha en inverkan på koncernen resultat och rörelsekapital. Efterfrågan på och inköp av bolagets produkter styrs av aktiviteter inom järnbruk, pappersbruk, byggindustri, transportsektor, tillverkning, privatmarknad etc. Bolaget följer upp trender i marknaden regelbundet för att anpassa sig till rådande förutsättningar. Händelser efter räkenskapsårets slut Per den 19 oktober tecknade koncernen avtal med Stena Renewable AB om försäljning av Stena Metalls andelar i Örbacken Energi HB och Möckelsjö Energi HB. Försäljningen har ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Omsättning och resultat Koncernens omsättning uppgick till ,8 MSEK (20.625,8) en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående verksamhetsår. Moderbolagets omsättning var 135,1 MSEK (134,5), varav koncerninternt 127,9 (124,2). Årets resultat och totalresultat för koncernen uppgick till 376,0 MSEK (-8,2). respektive 360,0 MSEK (61,8). Moderbolagets resultat, vilket överensstämmer med totalresultatet uppgick till 133,6 MSEK (263,4). Framtida utveckling Den generella marknadssituationen är fortsatt pressad med ett väsentligt utbudsöverskott av framför allt järnskrot, vilket sätter stor press på återvinningsmarknadens aktörer. Med fortsatt fokus på interna förbättringar och bibehållen finansiell disciplin står Stena Metallkoncernen väl rustad för att på bästa sätt hantera denna situation. Moderbolaget Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består i att hyra ut fastigheter till koncernföretagen samt tillhandahålla vissa koncerngemensamma funktioner såsom internrevision och koncernekonomi.

9 KONCERNEN RESULTATRÄKNING 1 september 31 augusti, MSEK Not 2014/ /2014 Nettoomsättning , ,8 Kostnad för sålda varor 2, , ,9 BRUTTORESULTAT 1.571, ,9 Försäljningskostnader 2,5-351,9-413,3 Administrationskostnader 2,4,5-843,1-786,9 Övriga rörelseintäkter 6 304,0 153,3 Övriga rörelsekostnader 7-23,1-9,3 RÖRELSERESULTAT 3 657,7 179,7 Resultat från andelar i intresseföretag 8 2,6 1,5 Räntenetto 8-168,5-163,7 Övriga finansiella intäkter och kostnader 8-10,5-61,4 RESULTAT FÖRE SKATT 481,3-43,9 Skatter 9-105,3 35,7 ÅRETS RESULTAT 376,0-8,2 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som senare kan komma att omklassificeras till årets resultat: Värdeförändring finansiella tillgångar som kan säljas -48,6 38,5 Värdeförändring säkringsreserv 4,4 9,9 Omräkningsdifferens dotterföretag utanför Sverige -15,6 22,0 Omvärdering säkring av nettoinvestering 40,2-24,9 Poster som ej kommer att omklassificeras till årets resultat: Omräkning av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 3,7 1,3 Effekt på uppskuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen 23,2 SUMMA TOTALT RESULTAT 360,0 61,8 Årets resultat är hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 376,1-8,1 Innehav utan bestämmande inflytande -0,1-0,1 ÅRETS RESULTAT 376,0-8,2 Summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 360,1 61,9 Innehav utan bestämmande inflytande -0,1-0,1 SUMMA TOTALRESULTAT 360,0 61,8 9

10 KONCERNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 31 augusti, MSEK Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill ,6 538,1 Övriga immateriella tillgångar 11 2,1 2,5 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 528,7 540,6 Materiella anläggningstillgångar Byggnader , ,8 Mark och övrig fast egendom ,7 633,9 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14, , ,2 Inventarier 15,35 22,0 29,1 Pågående nyanläggningar ,5 67,7 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 4.621, ,7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i intresseföretag 17 12,0 12,2 Andra långfristiga värdepappersinnehav ,8 402,0 Uppskjutna skattefordringar ,8 509,6 Andra långfristiga fordringar 20 31,8 41,9 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 908,4 965,7 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6.058, ,0 Omsättningstillgångar Varulager , ,5 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,5 Aktuella skattefordringar 34,0 35,8 Övriga fordringar ,7 396,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,7 410,2 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 2.448, ,4 Kortfristiga placeringar 707,1 684,4 Likvida medel , ,4 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 6.504, ,7 SUMMA TILLGÅNGAR , ,7 10

11 EGET KAPITAL OCH SKULDER 31 augusti, MSEK Not Eget kapital Aktiekapital aktier 13,0 13,0 Reserver ,9 158,5 Balanserat resultat 4.049, ,2 Årets resultat 376,0-8,2 Innehav utan bestämmande inflytande 24 7,0 7,1 SUMMA EGET KAPITAL 4.584, ,6 Långfristiga skulder Pensioner och liknande förpliktelser 25 14,8 21,5 Uppskjutna skatteskulder ,4 178,3 Övriga avsättningar ,1 458,2 Obligationslån , ,0 Skulder till kreditinstitut ,3 478,7 Övriga skulder 30 58,5 62,6 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 4.493, ,3 Kortfristiga skulder Obligationslån ,9 300,0 Skulder till kreditinstitut 31 34,7 33,3 Leverantörsskulder 1.199, ,9 Aktuella skatteskulder 17,1 16,8 Övriga skulder ,1 178,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,9 938,9 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3.484, ,8 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , ,7 Ställda säkerheter ,5 361,5 Eventualförpliktelser ,7 545,0 11

12 KONCERNEN FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Aktiekapital Hänförligt till moderföretagets aktieägare Reserver Balanserat resultat inklusive årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital ,0 311, , , ,3 Effekter av byte av redovisningsprinciper till IFRS -198,6 181,0-17,6 7,6-10,0 Ingående eget kapital justerat i enlighet med nya principer 13,0 113, , ,7 7, ,3 Årets resultat -8,1-8,1-0,1-8,2 Årets förändring verkligt värdereserv 38,5 38,5 38,5 Årets förändring säkringsreserv 9,9 9,9 9,9 Årets förändring omräkningsreserv 22,0 22,0 22,0 Årets förändring omvärderingsreserv -24,9-24,9-24,9 Omräkning av avsättningar för pensioner 1,3 1,3 1,3 Effekt av ändrad skattesats i Sverige 23,1 23,1-0,4 22,7 Övrigt totalresultat för året 45,5 24,4 69,9-0,4 69,5 UTGÅENDE EGET KAPITAL ,0 158, , ,5 7, ,6 Årets resultat 376,1 376,1-0,1 376,0 Årets förändring verkligt värdereserv -48,6-48,6-48,6 Årets förändring säkringsreserv 4,4 4,4 4,4 Årets förändring omräkningsreserv -15,6-15,6-15,6 Årets förändring omvärderingsreserv 40,2 40,2 40,2 Omräkning av avsättningar för pensioner 3,7 3,7 3,7 Övrigt totalresultat för året -19,6 3,7-15,9-15,9 UTGÅENDE EGET KAPITAL ,0 138, , ,7 7, ,7 12

13 KONCERNEN KASSAFLÖDESANALYS 1 september 31 augusti, MSEK Not 2014/ /2014 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 481,3-43,9 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 320,3 562,5 Betald skatt KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL 801,6 518,6-29,8-24,6 771,8 494,0 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/Minskning(+) av varulager 195,0 327,6 Ökning( )/Minskning(+) av rörelsefordringar 185,4-140,6 Ökning(+)/Minskning( ) av rörelseskulder -254,6-202,1 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 897,6 478,9 Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag -3,1 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -0,7-0,7 Förvärv av materiella anläggningstillgångar ,1-438,4 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 121,2 59,1 Förvärv av finansiella tillgångar -101,3-14,9 Avyttring av finansiella tillgångar 191,3 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN ,6-398,0 KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR -185,0 80,9 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 1.161,1 35,1 Amortering av låneskulder -364,9-709,5 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 796,2-674,4 ÅRETS KASSAFLÖDE 611,2-593,5 Likvida medel vid årets början 1.542, ,0 Kursdifferens i likvida medel -58,0-0,1 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT , ,4 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Resultat från andelar i intresseföretag -2,6-1,5 Av- och nedskrivning av tillgångar 516,4 596,4 Orealiserade kursdifferenser -39,9-67,8 Rearesultat försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar -150,6-40,8 Verkligt värde värdepapper och derivatinstrument -30,5 80,6 Upplösning/avsättning till pensioner -4,9 0,2 Övriga avsättningar 32,4-4,6 SUMMA 320,3 562,5 13

14 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Stena Metall AB (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Stena Metallkoncernen) är ett återvinningsföretag som samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Göteborg. Adressen till huvudkontoret är Stena Metall AB, Box 4088, Göteborg. Den 21 oktober 2015 har denna årsredovisning och koncernredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen är upprättad i miljoner kronor (MSEK) om inget annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år. Grunden för upprättande av redovisningen Koncernredovisningen för Stena Metallkoncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU, RFR1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen samt Årsredovisningslagen. Denna årsredovisning är Stena Metall AB:s första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk finansiell information har räknats om från den 1 september 2013 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs på sidorna Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgånger och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 1. Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen. Vid upprättandet av denna årsredovisning har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft och vilka är tillämpliga för koncernen. Nedan följer en preliminär bedömning av effekter från de standarder som bedöms vara relevanta för koncernen: IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värdealternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 september 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 15 Revenue from contracts with customers gavs ut i maj IFRS 15 ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som avser intäktsredovisning (dvs IAS 11 Construction 14

15 Contracts och IAS 18 Revenue, IFRIC 13 Customer Loyalty Program, IFRIC 15 Agreements for the Constructions of Real Estate, IFRIC 18 Transfers of Assets from Customers, SIC 31 Barter Transactions Involving Advertising Services ). IFRS 15 träder i kraft den 1 januari Standarden ska tillämpas med retroaktiv verkan. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 september 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Koncernredovisning Koncernens bokslut omfattar moderbolaget Stena Metall AB och samtliga företag i vilka moderbolaget vid räkenskapsårets slut, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bolag som har förvärvats under året har medtagits i koncernredovisningen från och med den dag det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Bolag som avyttrats under året exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom internvinster elimineras vid konsolideringen. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Rörelseförvärv och goodwill Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av överlåtna tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstillfället. I köpeskillingen ingår också verkligt värde vid förvärvstillfället av villkorad tilläggsköpeskilling. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Om köpeskillingen överstiger marknadsvärdet på identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner. Denna typ av förvärv är rapporterad som en andel av de förvärvade nettotillgångarna, dvs skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling, och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Därvid uppstår ingen goodwill vid den här typen av transaktioner. Intresseföretag Intresseföretag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen initialt till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter med koncernens andel av intresseföretaget vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Det redovisade värdet inkluderar också goodwill som identifieras vid förärvet. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. I koncernens balansräkning redovisas andelarna under Aktier och andelar i intresseföretag, se not 17. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel av intresseföretagens resultat på raden Resultat från andelar i intresseföretag inom finansnettot, se not 8. Omräkning av utländsk valuta Omräkning av utlandsverksamheter Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapportvaluta, samt koncernens rapportvaluta är svenska kronor. Alla utländska dotterbolag rapporterar i sin funktionella valuta, vilken är den valuta som används i företagets ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser. Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser. Alla omräkningsdifferenser som uppstår förs direkt till koncernens eget kapital och ingår i övrigt totalresultat. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet. Segmentsrapportering Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högsta verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den 15

16 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som Stena Metall AB:s styrelse, som fattar strategiska beslut. Koncernens segment, dess affärsområden, följer den interna styrningen och rapporteringen. Denna ligger till grund för identifiering av huvudsakliga risker och den varierande avkastning som finns i verksamheten och baseras på de olika affärsmodellerna för koncernens slutkunder. Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de tillgångar som används i deras verksamheter. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser. Stena Metallkoncernens affärsområden och därmed segment är: Återvinning Aluminium Elektronikåtervinning Olja Stål Trading Finans Immateriella anläggningstillgångar Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp var med köpeskillingen överstiger Stena Metalls andel i det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som kostnad. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilket goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas per kassagenerande enhet. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivnngar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet eller redovisas som separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period då de uppkommer. Filialnätet betraktas som ett led i produktionen och dess kostnader ingår i sin helhet i kostnad för sålda varor. Därmed redovisas alla avskrivningar på anläggningstillgångar i filialnätet som kostnader för sålda varor. Övriga inventarier hänför sig till gruppen försäljnings- eller administrationskostnader. Anskaffningsvärdet för pågående nyanläggningar beräknas enligt samma grunder som gäller för förvärvade tillgångar. Omklassificering sker när tillgången kan tas i bruk. Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning enligt plan på övriga tillgångar görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande: Maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier skrivs av på 3 20 år, byggnader på år samt markanläggningar på 5 20 år. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Nedskrivning av icke-finansiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lästa nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Finansiella instrument Klassificering Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. 16

17 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och redovisas löpande till verkligt värde via resultaträkningen. Kategorin indelas i två huvudkategorier: 1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana som koncernen valt att klassificera i denna kategori (verkligt värde option). Finansiella tillgångar för handelsändamål utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med huvudsyfte att säljas på kort sikt samt av derivatinstrument. Finansiella tillgångar kategoriserade till verkligt värde optionalternativet appliceras baserat på hur investeringarna hanteras och att deras resultat utvärderas genom en verkligt värdevärdering i enlighet med koncernens investeringsstrategi. Internt följer koncernen upp och rapporterar dessa tillgångar utifrån deras verkliga värden och anser att denna värdering ger årsredovisningens läsare den mest relevanta informationen. Båda kategorierna redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under raden övriga rörelseintäkter. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar ingår i övriga fordringar och kundfordringar i balansräkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar och om avsikten inte är att avyttra tillgången inom 12 månader efter rapportperiodens slut. Koncernens finansiella tillgångar som kan säljas utgörs av posten långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen. Övriga finansiella skulder Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut samt obligationslån, övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som övriga finansiella skulder. Redovisning och värdering Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde plus transaktionskostnader för samtliga finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. För finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnaderna i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder sker endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde. En stor del av koncernens kundfordringar är kreditförsäkrade. Förändringar i verkligt värde avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter eller rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för andra långfristiga värdepappersinnehav klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivning av finansiella instrument Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller finansiella tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för ett instrument till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen bort från övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernen använder sig av flera olika derivatinstrument för att minimera valutarisker avseende finansiella flöden samt tillgångar och skulder. Därutöver används olika ränteinstrument för att erhålla en önskad räntenivå. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering av ränteinstrument redovisas i resultaträkningen i finansnettot. Resultatet för övriga derivatinstrument ingår i kostnad för sålda varor. Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som finansiell anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. 17

18 KONCERNEN OCH MODERBOLAGET REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Valutakursdifferenser från omvärdering av upplåning i utländsk valuta, som avser säkring av utländska tillgångar, förs direkt till koncernens eget kapital och matchas mot omräkningsdifferenser på sådana utländska nettotillgångar. För beskrivning av koncernens finansiella risker, se not 36 till koncernens bokslut. Varulager Varulagret har upptagits till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats. Värdering sker i enlighet med FIFU-principen eller genom vägda genomsnittspriser. Kundfordringar Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Likvida medel Likvida medel är finansiellt instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa och banktillgodohavanden med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulderna klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning Skulder till kreditinstitut och obligationslån redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Aktuell och uppskjuten skatt Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra ersättningar, erläggs i allt väsentligt genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgiftsbestämda planer. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Vissa pensionsutfästelser är säkrade via företagsägda kapitalförsäkringar. Resterande del fullgörs genom så kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom Stena Metallkoncernen. Förmånsbestämda planer finns i Norge och Polen. För förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet av utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Se även not 25. Koncernen innehar även förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan. Låneutgifter Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Låneutgifter aktiveras som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår. Intäktsredovisning Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, 18

19 returer och rabatter samt efter eliminering av koncerninterna försäljningar. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Koncernens omsättning från återvinnings-, aluminium-, stål-, olje- och handelsverksamheten är hänförlig till försäljning av varor och tjänster samt uthyrning av utrustning, exempelvis containers. Försäljning av varor redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i takt med att prestationen utförs. I de fall koncernen utfört en tjänst och betalning erhålls innan materialet hanterats enligt avtal med kunden, skuldförs intäkten i avvaktan på att tjänsten ska slutföras. Realisationsresultat från finansverksamheten redovisas netto som övrig rörelseintäkt/rörelsekostnad. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles och redovisas i finansnettot. Leasing Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperioden. Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren definieras som en finansiell lease. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som övrig lång- och kortfristig upplåning. Leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Eventualförpliktelser Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balansräkningen, kan den betraktas som en eventualförpliktelse. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Moderföretagets redovisningsprinciper Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernredovisningen ovan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen samt i vissa fall skattelagstiftningen. De mest väsentliga avvikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad, reducerat för eventuell nedskrivning. I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med Årsredovisningslagens regler med uppdelning i bundet och fritt eget kapital. 19

20 KONCERNEN NOTER 1 UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR I BOKSLUTET Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Se not 10. Värdering av underskottsavdrag Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. Stena Metall har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Underskottsavdrag för vilka en uppskjuten skattefordran ej har bokförts uppgår per den 31 augusti 2015 till 272,1 (252,8). Avsättningar Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt. Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balansräkningen kan den betraktas som en eventualförpliktelse och upplysas om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. 20